Det svenska politiska systemet Konstitution och statsmakter
Uppläggning av förelf reläsning Statsskickets grundläggande principer: grundlagarna Parlamentarismen i praktiken: riksdag och regeringen
Vad är r en konstitution? A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels. In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government (Hague & Harrop 2004, s. 210) Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner: Inledningssektion (med grundläggande principer och målsättningar Organisationssektion (reglerar de centrala offentliga institutionernas makt) Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutioner
Sveriges statsskick: fyra grundlagar Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen
Statsskickets grunder: Regeringsformen All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna (RF, 1 kap, 1 ). Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet (RF, 1 kap, 2 ) Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap) Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)
Tolkning och förändring f av grundlag Grundlagstolkningar spelar liten roll i det svenska politiska systemet Ändring av grundlag: Två likalydande beslut med mellanliggande val Folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)
Den konstitutionella monarkin Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass 1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation 1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande 1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter
Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det tionde (Succesionssordningen, avslutning).
Den representativa demokratin Det proportionella valsystemet Regional grundprincip, kompletterat med utjämningsmandat Partiernas dominanta ställning men personvalets ökande betydelse Riksdagens arbete reglerat i RF och Riksdagsordning: Utskottens roll (krav i RF: konstitutionsutskott, finansutskott) Majoritetsprincip
Riksdagens roll Representation: åsiktsrepresentation och social representation Är riksdagsledamöter bundna av vallöften? Är riksdagen representativ för det svenska folket?
Riksdagen: organisering av arbetet Riksdagsarbetet sker främst i 15 fackutskott: ska spegla departementsindelningen Risken för specialisering? EU-nämnden Tjänstemannaorganisationens betydelse Riksdagens utredningstjänst Partiernas roll
Riksdagen: beslutsprocesser Lagstiftningsmakt, finansmakt och kontrollmakt Motion under allmän motionstid eller i anslutning till proposition från regeringen Partimotioner Motionsskrivande som opinionsbildning Regeringens propositioner får i allmänhet stöd
Utskottens roll Nytt ärende bordläggs och hänvisas till relevant utskott Utskott behandlar proposition och motioner Utskottsbetänkande: utlåtande och reservationer Votering i riksdagen: bordläggning, huvudalternativ och partipiskans betydelse
Riksdagen: den centrala budgetprocessen Från underifrån till uppifrånprocess? Uppbindning av politiken Förändringen av budgetprocessen påverkades av bl.a.: Nya idéer om finans- och budgetpolitik Negativa erfarenheter från 1970-talets ekonomiska kriser och budgetutveckling
Budgetprocessens faser Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av utgiftstak och preliminär fördelning mellan områden. Beslut i riksdagen Steg 2: Budgetproposition (september): Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om utgiftstak och fördelning Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive utgiftsområde(n) Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin helhet i riksdagen
Regering och riksdag: parlamentarismen Regeringen beroende av riksdagens stöd (ansvarig inför riksdagen) Krävs enbart acceptens av regering Misstroendeförklaring Bör statsministern avgå efter varje val?
Regeringens roll: majoritets- eller minoritetsregering? Minoritetsregering vanligast Majoritetsregering undantag Koalitionsregering Samlingsregering Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen i riksdagen
Regering: ett kollektivt beslutsorgan Statsministerns rekryterar statråd: Vanligaste principen, partiets facktalesmän Experter inom sina områden (mindre vanligt idag) Blivit vanligare med att rekrytera personer som inte sitter riksdagen Regeringen kollektivt ansvarig för de flesta beslut ( Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden, RF 7 kapitel, 3) Regeringens arbete svagt reglerat, men anges att det skall finnas regeringskansli med departement för olika verksamhetsgrenar
Riksdagen: transportkompani eller reell maktfaktor?