LINKÖPINGS UNIVERSITET 2009-10-01 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap Anders Edlund Statsvetenskap 1, HT 2009 Det svenska politiska systemet Instuderings- och diskussionsfrågor Nedan följer frågor på litteraturen. De kan användas både i samband med egen individuell läsning och som underlag för diskussioner i grupp. Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer? 2. Vad innebär auktoritativ maktutövning? Vad menar man när man säger att staten är den suveräna politiska makten i samhället. På vilka olika sätt kan suveränitetsbegreppet förstås? 3. Vad menas med maktens tre olika ansikten? Ge exempel från dagens svenska politik på uttryck för de olika varianterna av makt. 4. I varje nation finns en (eller kanske flera) berättelser om den historiska utvecklingen berättelser som kan omfatta hundratals eller kanske tusentals år) fram till dagens samhälle. Diskutera några speciellt intressanta drag i den svenska historien. Vilken betydelse har dessa berättelser för vår samtida förståelse av samhället? 5. Fyra centrala begrepp i statsvetenskaplig analys är politik, makt, demokrati och legitimitet. Ge exempel på hur dessa begrepp kan definieras och vilka företeelser i samhället som motsvarar olika synsätt på dessa begrepp. Några exempel på frågor: Vad menas med politiska institutioner? Hur kan strukturell makt vara utformad? Ge exempel på olika synsätt på vad som är en god demokrati? Vad skapar förtroende respektive misstroende för politiker och politiska institutioner? Kan man se vilken författarnas ståndpunkt är när det gäller demokratisyn och hur argumenterar de för den? 6. Diskutera vad ni tror är orsakerna till att det är så ovanligt med folkomröstningar i Sverige (både nationellt och kommunalt)? 7. Vad menar författarna med att konstitutionen inte riktigt återspeglar hur det reella statskicket fungerar? Ge exempel på sådana avvikelser och diskutera de partipolitiska skillnaderna i synen på vilka grundläggande regler som bör gälla för statsskicket.
8. Hur har EU-medlemskapet integrerats i den svenska författningen? Diskutera några konsekvenser av att Europakonventionen inkorporerats med svensk lag. 9. Diskutera relationen mellan åsiktsrepresentativitet och social representativitet. Hur kan representativiteten i Riksdagen förbättras? 10. Varför har utskottsarbetet stor betydelse för berednings- och beslutsprocessen i Rikdsdagen? Hur går utskottsarbetet till? 11. Vilka funktioner har motionsskrivandet i Riksdagen? 12. Hur går Riksdagens budgetprocess till? Vilka för- och nackdelar kan den nuvarande ordningen ha, jämfört med hur det fungerade före 1996? 13. Varför har Riksbanken fått en oberoende ställning? Vilka är för- och nackdelarna med en sådan ordning? 14. Vilka olika instrument ingår i Riksdagens kontrollmakt? Varför är det viktigt att riksdagen har en fungerande kontrollmakt? 15. Hur utses statsministern? Vad menas med negativ majoritet och hur kan det ta sig uttryck i praktiken? 16. Vilka är skillnaderna mellan majoritetsregering, minoritetsregering respektive koalitionsregering? Vilket är det mest framträdande draget i Sverige under årens lopp? 17. Diskutera för- och nackdelar med korta respektive långa mandatperioder. 18. Vilka funktioner har förvaltningen i det politiska systemet? 19. Vilka problem är förenade med att uppskatta den offentliga sektorns storlek och förändring över tid? 20. Vad betyder det att det inte finns ministerstyre i Sverige? Vilka för- och nackdelar kan finnas med den svenska modellen i detta avseende? Hur fungerar det i praktiken 21. Redogör för vilka huvudfunktioner som kan finnas i ett departement. 22. Vilka beslutsformer förekommer inom regeringen och vad kännetecknar dessa? Vilka mer tillfälliga beslutsformer har använts sedan början av 1990-talet? 23. På vilket sätt och varför har finansministern en starkare position i regeringen än övriga statsråd? 24. På vilka olika sätt kan statsråden och departementen påverkas av yttre aktörer (nationella och internationella)?
25. Vilka styrformer har regeringen till sitt förfogande och hur används de? Vilka styrformer är mer politiskt känsliga än andra? 26. Vad kan decentralisering betyda och vilka kan effekterna bli? 27. Vilken roll har landshövdingen och länsstyrelsen i ett län? 28. Vilka skäl kan finnas för en regering att tillsätta en statlig utredning (kommittér m m)? Vilka olika former av regeringstillsatta utredningar förekommer? 29. Vilken betydelse har kommittéväsendet, remissförfarandet och propositionsskrivandet för utformningen av politiken och vilka faktorer bidrar till att främja samsynen mellan olika aktörer? 30. Diskutera relationen mellan oberoende och genomslagskraft för revisionen. Vilka partipolitiska skillnader kan finnas om revisionens roll i det svenska politiska systemet? Vilken betydelse kan relationen majoritet opposition ha i detta sammanhang? 31. Vilka olika syften och funktioner kan utvärderingar ha? 32. Vilka typer av domstolar finns i Sverige och vilka ansvarsområden har de? Hur avviker den svenska ordningen från den anglosaxiska modellen? Vilka problem kan uppstå mellan den svenska ordningen och Europadomstolens perspektiv? 33. Vad betyder juridisering? Hur kommer den till uttryck i Sverige? 34. Vilka är lagrådets uppgifter? 35. Vad menas med lagprövning? Var utövas den? 36. Vilka är skillnaderna mellan domstolars laglighetsprövning och lämplighetsprövning? Montin, Moderna kommuner 1. Läs första sidan i del I. Fundera över hur ni skulle vilja beskriva utvecklingen i er egen kommun (eller någon annan kommun som ni känner till) och jämför med bokens inledande text. Likheter och skillnader? 2. Gå in på en kommuns hemsida. Leta efter nyckelord i olika dokument som anknyter till sådana generella förändringar som behandlas i kapitel 1 (se vidare fråga 14, nedan). 3. Vilka är de huvudsakliga uppgifterna en kommun sysslar med? 4. Ge exempel på sådant som kommunerna inte får syssla med?
5. Vad kan kommunal självstyrelse betyda? Hur är det rättsligt reglerat? Sök i dagstidningar efter debattinlägg och reportage kring aktuella frågor som rör relationen mellan stat och kommun. Vad sägs i dessa inlägg och reportage? Diskutera för- och nackdelar med ökad respektive minskad kommunal självstyrelse. 6. Ge exempel på statlig styrning av kommunerna. 7. Varifrån kommer kommunens intäkter och hur är dessa ungefärligen fördelade? 8. Kommunernas kontakter med omgivningen i vid mening tenderar att öka. Hur förhåller det sig i din kommun? Vilka olika former av samarbeten med andra kommuner förekommer? Hur pass berörd är du själv av vad som händer i någon av grannkommunerna? 9. Relationen mellan kommun och frivilligorganisationer tenderar att förändras? Hur ser det ut i din kommun? Hur ser föreningslivet ut? Hur ser det ut med bidrag till frivilligorganisationer? Exemplifiera med någon förening, t ex en idrottsförening. 10. Förekommer det något EU-projekt i din kommun, t ex inom strukturfondsprogrammet? Vad handlar det om i så fall? 11. Hur ser den politiska organisationen ut i din kommun? Vilka förändringar har skett över tid? Varför har dessa förändringar skett? 12. Hur ser det lokala partiväsendet ut i din kommun? Har partierna minskat eller ökat antalet medlemmar? Vilka former av förnyelse inom partierna förekommer? Kan man beskriva det som partier i kris? 13. Hur utses ledamöter i kommunstyrelsen och nämnder? 14. Diskutera frågan om representativitet och ansvarsutkrävande. Hur kan och bör medborgarna representeras i kommunens politiska organ? Hur stor är andelen kvinnor, äldre, yngre och invandrare i de kommunala politiska organen? 15. Intervjua gärna en fritidspolitiker och låt henne/honom berätta om hur det är att vara förtroendevald. Stämmer berättelsen överens med beskrivningen i boken? 16. Vilken är skillnaden mellan förvaltningsbesvär och laglighetsprövning (tidigare kallades det för kommunalbesvär)? 17. Studera den kommunala organisationen på kommunens hemsida och försök finna ut om man har någon särskild policy när det gäller relationen mellan politik och förvaltning (politiker och tjänstemän). 18. Diskutera tesen om att välfärdsstaten skapar passiva medborgare. Vilka argument talar för respektive emot denna tes?
19. Diskutera för- och nackdelar med olika former av demokratiutvecklingsprojekt. Förekommer det liknande projekt i din kommun? Hur framgångsrikt verkar denna förnyelse vara? Vilka synsätt på demokrati och politiskt deltagande förekommer i eventuellt förekommande kommunala dokument kring demokratiförnyelse? 20. Vilka former av medborgarinflytande, brukarinflytande och valfrihet förekommer i din kommun (eller någon annan kommun som ni är bekanta med) och vilka erfarenheter finns dokumenterade? 21. Diskutera relationen mellan den lilla och den stora politiken. Kan ni finna något eget exempel på någon av de fem diskuterade utvecklingslinjerna? Kan ni finna några exempel på vardagsmakare och brobyggare? 22. Diskutera relationen mellan socialt kapital och demokrati. Vad betyder socialt kapital? På vilket sätt kan socialt kapital förbättra respektive försämra demokratin? Lewin, Ideologi och strategi Vilken tes driver Lewin i sin bok. Tycker du att han lyckas visa att hans resonemang stämmer? 2. Ett centralt begrepp i Lewins bok är strategi. Vad innebär det egentligen att handla strategiskt? 3. Hur ser relationen ut mellan individuell rationalitet och kollektiv rationalitet? 4. Hur kan man uppfatta strategiskt handlande inom politiken i relation till demokrati och folkstyre? 5. Lewins bok tar sin utgångspunkt i förlorarens perspektiv. Vad kan en aktör som hållet på att förlora en politisk fråga använda sig av för metoder för att försöka ändra utgången? 6. Vad innebär spelteori? Upplever du att det finns några problem med att använda spelteori? 7. Vad är det för skillnad på kohandel och kompromiss? 8. Vilka olika strategier pekar Lewin ut? Hur ska man uppfatta relationen mellan strategier och beslutsregler? Är en viss strategi alltid kopplad till en viss beslutsregel? 9. Vad skulle ni säga vad de viktigaste konsekvenserna av diskussionerna kring tullfrågan. Varför var riksdagen så obenägen att diskutera tullfrågan? 10. Vad innebär det imperativa mandatet? Vilka skäl kan anföras för respektive mot det imperativa mandatet? 11. Vad innebar den s.k. organismläran?
12. Vilka företrädde allmän rösträtt i svensk politik vid sekelskiftet 1800-1900? Vilka företrädde graderad rösträtt. Vilka skäl anförde respektive sida? 13. Varför fick Sverige i ett jämförande europeiskt perspektiv allmän rösträtt relativt sent? 14. Vilka hot såg högern i Sverige med allmän rösträtt och majoritetsvalmetoden? 15. Vad var orsakerna till att Sverige i grundlagen från 1809 införde maktdelning? 16. Varför övergick Sverige senare till parlamentarism? Vilka konsekvenser fick detta för grundlagen? 17. På vilket sätt försökte oppositionen påverka majoriteten vad gäller frågan om förändrad näringspolitik under 1940-talet? 18. På viket sätt var oppositionen framgångsrik i den näringspolitiska frågan på 1940-talet och vad var de viktigaste orsakerna till framgången? 19. Varför valdes folkomröstning när det gäller frågan om tjänstepension? Var strategin att kräva folkomröstning lyckad? 20. Några användbara länkar till websidor där det finns information och forskning som rör kommunal självstyrelse, kommunal verksamhet, demokrati m m. Sveriges Kommuner och Landsting (www.skl.se) Dagens Samhälle (www.dagenssamhalle.se) Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) Skolverket (www.skolverket.se) Myndigheten för skolutveckling (www.skolutveckling.se) Storstadsdelegationen (www.storstad.gov.se) Ansvarskommittén (www.sou.gov.se/ansvar) Hållbarhetsrådet (www.hallbarhetsradet.se) Regeringens och departementens arbete med demokrati och mänskliga rättigheter (www.regeringen.se/sb/d/1487) Kommunforskning i Väst (www.kfi.se)