för Journalistförbundet
AKUTA BEHOV & EVIGA SANNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR JOURNALISTFÖRBUNDET fastställt av kongressen 2011
Innehåll AKUTA BEHOV Journalistik är inte vilken vara som helst 4 Demokrati, inte bara för vissa 4 Både yrkesförbund och fackförbund 4 En del av demokratin 5 Förutsättningar för folkstyret är fri åsiktsbildning 5 Mångfald, enfald eller mittemellan 6 Etiken en vardagsvara att värna 6 En rätt som skyddar och driver skaparkraften 7 Förbundet och omvärlden 8 Vår plats i världen 8 Partslikställighet eller möjlig maktbalans 8 Anställningsotrygghet och anställningstrygghet 9 Journalistikens lön 10 Ett älskat jobb i en dålig miljö 10 Utbildning och arbetsmarknad i otakt 11 EVIGA SANNINGAR Journalistik är inte vilken vara som helst 13 Demokrati, inte bara för vissa 13 Både yrkesförbund och fackförbund 14 En del av demokratin 15 Förutsättningar för folkstyret är fri åsiktsbildning 16 Mångfald, enfald eller mittemellan 18 Utarmad etik en effekt av brist på mediepolitik 21 En vardagsvara att värna 21 En rätt som skyddar och driver skaparkraften 23 Journalistförbundet och omvärlden 24 Vår plats i världen 25 Partslikställighet eller möjlig maktbalans 26 Anställningsotrygghet och anställningstrygghet 28 Journalistikens lön 29 Ett älskat jobb i en dålig miljö 31 Utbildning och arbetsmarknad i otakt 32 3
AKUTA BEHOV Handlingsprogram för Journalistförbundet 2011-2014 Argument och historik om varför Journalistförbundet tycker som det tycker hittar du i EVIGA SANNINGAR. Där utvecklas bakgrund och argument under motsvarande rubriker. Journalistik är inte vilken vara som helst Journalistförbundet informerar och opinionsbildar om journalistikens roll i samhället, farorna med industrialiseringen av journalistisk produktion och effekterna av ägarkoncentrationen. Demokrati, inte bara för vissa Kunskap om lagstiftningen mot diskriminering sprids på förbundets kurser och åtgärder mot diskriminering lyfts i kollektivavtalsförhandlingarna, liksom sambandet mellan underbemannade organisationer och svårigheter att arbeta effektivt med diskrimineringsfrågor. Journalistförbundet arbetar för en jämn könsfördelning bland förtroendevalda, utbildar medlemmar i jämställdhets- och diskrimineringsfrågor, tillhandahåller statistik om löner och arbetsförhållanden och följer och tar hjälp av forskning framförallt om jämställdhet och könsroller i arbetslivet. Förbundskansliet förser klubbarna med konkreta verktyg, som handledning för jämställdhetsarbetet steg för steg. I kollektivavtalsförhandlingar drivs att diskriminerande löner ska rättas till vid sidan av ordinarie lokala löneförhandlingar. Journalistförbundet arbetar för att detta synsätt sprids i vår fackliga omvärld och för en tydligare instruktion till Medlingsinstitutet som hittills inte levt upp till sin skyldighet att främja jämställda löner. Journalistförbundet fortsätter diskussion om marknadskrafterna kontra likabehandling i kollektivavtalsförhandlingar, lokala löneförhandlingar och den allmänna debatten. Har diskriminering skett på grund av marknadskrafterna ska en plan upprättas för att korrigera orättvisan. I centrala och lokala förhandlingar hålls diskrimineringslagen levande. Arbetsgivaren ska underlätta för den anställde att kombinera föräldraskap och yrkesarbete. Journalistförbundet ersätter extra kostnader för barntillsyn när behov uppkommer på grund av fackligt arbete för den centrala organisationen. Både yrkesförbund och fackförbund På hemsidan, i välkomstbrev till nya medlemmar, i kursverksamheten och liknande informerar vi om den ideologiska tanke som förbundets tvådelade verksamhet - både yrkes- och fackförbund - bygger på. Tydlighet om vikten av att olika journalistgrupper håller ihop är väsentlig i förbundets inre verksamhet: solidaritet mellan etermediejournalister och tidningsjournalister, mellan journalister i traditionella och nya medier, mellan frilansar och anställda och mellan visstidsanställda och tillsvidareanställda. Tydlighet är viktig i förbundets utåtriktade verksamhet, om sambandet mellan goda materiella förhållanden, goda ideella förhållanden och journalistikens möjlighet att fylla sitt uppdrag i demokratin. Förbundet bedriver ett fördomsfritt arbete med att samarbeta med gamla allierade och för att hitta nya, med syfte att stärka såväl yttrande- och tryckfriheten som arbetsrätt. 4
Förbundet ger arbetsledarna möjlighet att framföra sina önskemål och behov i organiserad form, så att de kan få hjälp med utbildning och informationsutbyte. Förbundet intensifierar sitt arbete med organisera, informera och stödja journaliststuderande. En del av demokratin Inte enbart i kollektivavtalsförhandlingarna utan också i den offentliga debatten och vid möten i det offentliga rummet argumenterar Journalistförbundets för att journalistiken behöver ekonomiska och utbildnings- och tidsmässiga resurser för att fylla sin granskande, informerande och kommenterande uppgift till gagn för det demokratiska samhället. På alla nivåer arbetar Journalistförbundet för att arbetsplatsdemokrati blir ett reellt begrepp i vardagen. Journalistförbundet samarbetar med andra organisationer och grupper som delar våra demokratiska värderingar för att värna journalistiken, dess roll i samhället och demokratiska betydelse. Förbundets hemsida påminner regelbundet om hur Journalistförbundet fungerar som organisation, så att medlemmarna tar tillvara möjligheterna att påverka, engagera sig och ta ansvar. Journalistförbundet uppmuntrar klubbarna att pröva möjligheten att skriva medbestämmandeavtal. Förutsättningar för folkstyret är fri åsiktsbildning Journalistförbundet fortsätter att sprida kunskap om den pågående undermineringen av grundlagen via tvångsmedelslagstiftning och annan vanlig lag. Vi intensifierar vår opinionsbildning mot kränkningarna av meddelarfriheten och källskyddet. Journalistklubbarna uppmanas att driva frågan med målet att varje redaktion ska ha en policy för hur meddelarfrihet och källskydd ska försvaras. Journalistförbundets ställningstagande och handlingslinje i yttrande- och tryckfrihetsfrågor görs tydliga för medlemmarna och omvärlden. Journalistförbundet driver att sekretesslagen åter förs in i Tryckfrihetsförordningen och fortsätter sitt opinionsarbete mot inskränkningar och för vidgande av offentlighetsprincipen. Journalistförbundet anser att lika viktigt som det är att slå vakt om den yttrande- och tryckfrihet vi har, lika viktigt är att utvidga den så dess principer omfattar journalistik oavsett medium. Journalistförbundet bedriver ett upplysningsarbete så att skiljelinjen mellan journalistik och andra yttranden på nätet blir tydlig, för att inte journalistiken ska drabbas ytterligare av trubbig lagstiftning. Journalistförbundet accepterar inte att den svenska grundlagen förändras med hänvisning till EUlagstiftningen. Journalistförbundet driver att offentlighetsprincipen ska utökas till att gälla all offentligt finansierad verksamhet. Meddelarfrihet och efterforskningsförbud gäller bara offentligt anställda. Journalistförbundet driver att de ska utökas till att också gälla privat anställda. Journalistförbundets och andras öppenhetstester visar att kunskaperna om offentlighetsprincipen och dess tillämpning är otillräcklig hos många offentliganställda och politiker. Journalistförbundet driver enskilt och tillsammans med andra fackförbund, att myndigheterna via systematisk utbildning av sina medarbetare ökar kunskaperna både om offentlighetsprincipens grundläggande betydelse för demokratin och dess praktiska tillämpning. Journalistförbundet anser att redaktioner och journalistiskt material inte får utsättas för husrannsakan eller tas i beslag. 5
Mångfald, enfald eller mittemellan Etableringsfrihet är så viktigt för yttrande- och tryckfriheten att den inte får vara en frihet enbart för de redan etablerade. Förbundets huvudlinje är att stimulera nya etableringar, ägare och ägarformer men möjligheten att inskränka ägarmonopol måste också diskuteras på allvar eftersom det är en demokratifråga i vid mening. Därför är förbundets uppgift fortsatt att framförallt via information och debatt öka omvärlden insikt i mediekoncentrationens påverkan på demokratin. Journalistförbundet slår vakt om presstödet, som en motvikt mot ett allt mer likriktat medieutbud och som ett värn för mångfalden, men driver att det ska breddas till ett journalistik- eller publicistikstöd. Detta får inte ske på ett sådant sätt att den redan bristfälliga ägarkonkurrensen ytterligare minskar, utan inriktas på att stödja metoder för att upprätthålla konkurrens, hjälpa fram nya oberoende medier och nya ägarformer. Genom utbildning och rådgivning motverkar Journalistförbundet utvecklingen som innebär att företagsledningar allt oftare vill belägga klubbrepresentanter med tystnadsplikt, som villkor för att de ska få tillgång till information som lagen ger dem rätt till. Vi har sett exempel på att bolagsstämmor inom medieföretagen stängs för journalistisk bevakning. Förbundsstyrelsen kan därför av informationsskäl köpa mindre aktieposter i medieföretag. Medieägarnas villighet att diskutera mediernas villkor är mycket begränsad. Stor kreativitet måste utvecklas för att göra mediedebatten till bred demokratisk debatt. Journalistförbundet slår vakt om public servicetanken och allmännyttiga medier. Hoten mot public service analyseras ur ett internationellt perspektiv och kräver internationellt samarbete för att public serviceverksamheter ska kunna försvaras. Att vi står bakom public servicetanken innebär inte att förbundet accepterar att företag oavsett ägarform inte uppträder som goda arbetsgivare. Public service som representant för den allmänna nyttan bör vara ett demokratiskt föredöme också arbetsrättsligt. Journalistförbundet motverkar att public service kärnverksamhet blir administration och att företagen utvecklas till inköpscentraler. Vi driver kravet att public service ska följa god sed på svensk arbetsmarknad och inte handla av underleverantörer utan kollektivavtal. Vi vidhåller vårt krav på public service att inte dumpa frilansmarknaden genom orättfärdiga avtalsvillkor och detta drivs i förhandlingar på olika nivåer under kongressperioden. Journalistförbundet driver kravet att reklamskatten ska bort på medier som tar ett publicistiskt ansvar och att direktreklam ska beskattas. Journalistförbundet slår vakt om att stödet till kulturtidskrifter även i fortsättningen ska bidra till en bredd i utgivningen av tidskrifter. Vi motsätter oss en utveckling där Kulturrådet gör en snävare definition av vilka tidskrifter som ska få kulturtidskriftsstöd. Etiken en vardagsvara att värna Journalistförbundet håller debatten levande om riskerna med den kommersiella påverkan på journalistiken internt inom förbundet, i kontakterna med arbetsgivare och utgivare, i Pressens samarbetsnämnd och i den utåtriktade debatten. Journalistförbundet påminner om att ägare, utgivare och redaktionsledningar har ett stort ansvar för att ge utrymme åt etikdiskussionen på redaktionerna. Journalistförbundet sprider kunskap om det självsanerande etiska systemets funktion bland medlemmarna och medborgarna. De som kontaktar Journalistförbundet i publiceringsetiska frågor informeras om hur de kan ta del av Spelreglerna och i övrigt få information om det etiska regelverket. Kunskaperna om möjligheterna att vägra förödmjukande uppdrag och under vilka förutsättningar det 6
kan ske, lyfts fram i förbundets utbildningsverksamhet. När någon söker medlemskap i Journalistförbundet informeras hon också om att detta innebär ett yrkesetiskt kontrakt med förbundet. I extern och intern debatt lyfter förbundet fram sambandet mellan arbetsorganisation, arbetstempo, bemanning och arbetsplatsdemokrati å ena sidan och utrymmet för en levande debatt på redaktionerna och möjligheten att utöva en genomtänkt journalistik å den andra. Alla förbundsled stimulerar den yrkesetiska debatten, inte bara när händelser i omvärlden föranleder det, utan som ett led i det redaktionella vardagsarbetet. Journalistförbundet värnar om och verkar för ett självsanerande regelverk lika för alla journalister och journalistiska yttringar. Journalistförbundet verkar för att återinföra granskning av textreklam. En rätt som skyddar och driver skaparkraften Journalistförbundet försvarar envetet och målmedvetet den enskildes upphovsrätt och fortsätter arbetet med att förstärka den i lag och kollektivavtalsförhandlingar. Tillsammans med nordiska och europeiska kolleger motarbetar Journalistförbundet medieägarnas krav på försämringar i avtal och lagförslag som inskränker den individuella upphovsrätten. Vi sprider kunskap i vår fackliga omvärld och bland andra demokratiska organisationer om nödvändigheten och den demokratiska nyttan av detta arbete. Journalistförbundet verkar tillsammans med andra svenska organisationer med intressen på upphovsrättsområdet för förstärkt individuell ekonomisk och ideell upphovsrätt. Inom förbundet sprider vi kunskap om vikten av att verka solidariskt tillsammans med andra upphovsrättsorganisationer. Journalistförbundet bevakar och beivrar intrång. Genom upplysningsverksamhet riktad till såväl medlemmar som utomstående aktörer sprider vi kunskap om vad som är intrång i upphovsrätten. När det är nödvändigt driver vi fall i domstol, när uppgörelser inte kunnat nås. Journalistförbundet fortsätter sin idoga informations- och utbildningsverksamhet för att underlätta för klubbarna att träffa lokala avtal om kontrollerat och acceptabelt vidareutnyttjande. Journalistförbundet fortsätter arbetet för att stärka frilansarnas möjligheter att bibehålla rättigheterna för vidareutnyttjande. Genom upplysningsverksamhet sprider vi insikt om att frilansar och anställda, oavsett anställningsform, har ett starkt gemensamt intresse av att stödja varandra i upphovsrättsfrågor. Journalistförbundet arbetar med upphovsrätt för frilansar enligt strategierna i handlingsprogrammet för att skydda frilansars upphovsrätt. Journalistförbundet opinionsbildar och sprider kunskap om upphovsrätten med utgångspunkt från dess funktion i demokratin och som garant för mångfald. När begreppen copyright och individuell upphovsrätt rörs ihop i den offentliga debatten lyfter journalistförbundet fram att enskilda upphovsrättsinnehavare och medborgarna i allmänhet har mer gemensamt än allmänheten och medieägarna. Journalistförbundet verkar för att upphovsrätten blir en del i den allmänna undervisningen med syftet att sprida kunskap om att det är lika illa att stjäla andras ord och bilder som att stjäla fysiska föremål. Journalistförbundet sprider kunskap om sambandet mellan god publicistisk etik och individens inflytande över upphovsrätten. Journalistförbundet överväger, motiverar och håller en levande dialog med medborgare och andra ak- 7
törer om hur försvaret av den ideella upphovsrätten går ihop med försvar av demokratiska värden som källskydd. Förbundet och omvärlden Journalistförbundet undersöker kontinuerligt möjligheterna till utökat samarbete med andra fackförbund inom mediebranschen, för ökad styrka på de områden där gemensamma intressen finns och för att öka förbundets inflytande i mediesektorn. Journalistförbundet arbetar aktivt tillsammans med fackliga centralorganisationer och andra fackförbund i fackliga frågor och tillsammans med andra organisationer i yrkesfrågor, framförallt upphovsrätt, samt mediepolitiska frågor. Samma aktiva arbete med samma mål bedrivas internationellt och framförallt på europanivå. Medlemsrekryteringen har fortsatt hög prioritet på förbundskansliet och förbundet i sin helhet. Alla förbundsled och framförallt klubbarna görs uppmärksamma på den direkta effekt på förbundets arbete medlemsrekryteringen har. Där så är lämpligt sätts konkreta mål för medlemsrekryteringen. Målet är att kraftigt öka organisationsgraden bland frilansar. Arbetet med att hitta möjligheter till att vidga förbundets bas fortsätter. Arbetsledarnas behov av förbundet och förbundets behov av arbetsledarna får särskilt utrymme i rekryteringsarbetet. Vår plats i världen Journalistförbundet arbetar aktivt för att journalister inte ska förföljas på grund av sin yrkesutövning eller fackliga verksamhet. Det sker till exempel genom att vi tillsammans med lämpliga samarbetspartners stödjer uppbyggnad och utveckling av journalistfackliga organisationer i andra länder och genom protester, kampanjer, aktioner och vädjanden. Vårt engagemang innebär att medel från SIDA via LO/TCOs biståndsnämnd kan användas för detta framtidsarbete i omvärlden. Journalistförbundet stöder våra kollegors kamp i omvärlden för att uppnå och bevara yttrande- och tryckfrihet. Förbundet bedriver sitt hjälparbete via IFJ Safety Fund, såvitt inte vägande argument mot detta presenteras under kongressperioden. IFJs Safety Fund behöver reformeras och utvecklas så att såväl insamling som användning av medlen blir effektivare. Detta reformarbete sker i samarbete med de nordiska journalistförbunden. Tillsammans med EFJ, TCO/EFS och andra lämpliga samarbetspartners driver Journalistförbundet yrkesfrågor som är av vikt för demokratin som offentlighet, insyn, källskydd, upphovsrätt och mediekoncentration i EU och övriga Europa. Journalistförbundet utvecklar tillsammans med de övriga nordiska systerorganisationerna NJF som ett samarbetsorgan för förbundens ledningar och verkar för gemensamma nordiska ståndpunkter i IFJ och EFJ och driver yrkesfrågor och mediekoncentration på nordisk nivå. Journalistförbundet sprider information om sina olika internationella engagemang inom och utom förbundet. Partslikställighet eller möjlig maktbalans Ett starkt kollektivavtal är den grundläggande plattformen för fackligt inflytande. Förbundet sprider kunskapen om vikten av att försvara och utveckla kollektivavtalen bland alla medlemmar, så att insikten ökar om kollektivavtalens betydelse inte minst för löneutvecklingen och därmed också för arvoderingen. 8
Att tillsammans med meningsfränder och till exempel via TCO dra igång en bredare debatt om ökad demokrati i arbetslivet är en nödvändig åtgärd. Journalistförbundet påverkar ansvariga för och anordnare av utbildningar, så att arbetsrätt får en rimlig plats i den ordinarie utbildningen och verkar aktivt för att utbildning i arbetsrätt får en ordinarie plats i kursplanerna på journalistutbildningarna. Eftersom demokratin på arbetsplatsen och demokratin i arbetslivet är fundamentala förutsättningar för individens livskvalitet såväl i vardagssituationen som i yrkeslivsperspektiv, erbjuder förbundets alla led sina medlemmar utbildning i arbetsrätt och tar på sig ett särskilt ansvar för att studerandemedlemmarna får en sådan utbildning. Journalistförbundet utbildar förtroendevalda så att de får tillräcklig kunskap för att utnyttja det medbestämmande som redan finns reglerat i svensk lagstiftning, men formulerar också konkreta krav för att utveckla medbestämmandet via kollektivavtal. Journalistförbundet träffar avtal med Medieföretagen om att deras medlemsföretag och medarbetarna i dessa företag, ska kunna välja PP Pension som förvaltare av den kollektivavtalade tjänstepensionen. Journalistförbundet fortsätter genom aktivt styrelsearbete, arbetet med att säkra utvecklingen av medlemmars tjänstepension och att stärka PP Pensions marknadsandel. I utbildning och via opinionsbildning lyfter Journalistförbundet fram sambandet mellan bristande demokratiskt inflytande på arbetsplatserna och den ökande anställningsotryggheten. Arbetet för att stärka kollektivavtalets ställning internationellt förs också på europeisk nivå tillsammans med andra journalister men också till exempel via engagemang i TCO och dess internationella huvudorganisationer. Journalistförbundet driver kravet att ersättningsnivån och taket i A-kasseersättningen höjs så att minst 80 procent av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare lön i arbetslöshetsersättning. Journalistförbundet driver kravet att alla inkomster inkluderas (både A- och F-skatt) när Försäkringskassan beräknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Anställningsotrygghet och anställningstrygghet Journalistförbundet arbetar vidare för ökad anställningstrygghet. Vi motverkar utlasning och omotiverad användning av bemanningsföretag för att kringgå LAS. I kollektivavtalsförhandlingarna verkar vi för trygga anställningsformer. Vi opinionsbildar och sprider kunskap inom förbundet och främst bland de visstidsanställda. Tillsammans med andra förbund fortsätter vi arbetet för en bättre lagstiftning och i den offentliga debatten argumenterar vi emot dem som vill avskaffa eller försvaga anställningsskyddet. Ett led i detta är att stärka anställningstryggheten i kollektivavtalen. Under begreppet flexibilitet odlar arbetsgivarna ett bristande ansvar för såväl olika sorters anställda som till exempel visstidsanställda och bemanningsanställda, som i sina relationer till frilansar. Visstidsanställda som borde varit tillsvidareanställda kallas frilansar och frilansar förmås vara beroende uppdragstagare. Behovet av att definiera vad anställda respektive frilansar är och har för rättigheter och under vilka omständigheter deras tjänster kan utnyttjas är stort. Utöver uppstramning i avtalstexter ska förbundet göra ett eget definieringsarbete som verktyg för klubbar och enskilda medlemmar. Förbundet fortsätter att söka former för att öka kontakten mellan anställda och frilansar för att därmed öka förståelsen för sambandet mellan respektive gruppers villkor. Förbundet accepterar inte att arbetsgivare genom så kallat fastlanseri underminerar kollektivavtalen. 9
Alla former av diskriminering av föräldrar i arbetslivet på grund av deras föräldraskap påtalas och beivras. Klubbförhandlare uppmärksammas på de lag- och avtalsskrivningar som kan tillämpas och inte minst på den effekt det har på allas löner om föräldraledigas löner tillåts släpa efter. När verksamhet läggs ut på produktionsbolag kräver Journalistförbundet att upphandlaren tillämpar god sed vid upphandlingen. Till god sed på arbetsmarknaden hör att kollektivavtal tecknas. Där har klubbarna en viktig uppgift att fylla. Journalistförbundet satsar i ökande omfattning resurser på att kräva kollektivavtal av produktionsbolagen. För att inte bidra till en ökande uppluckring av anställningsbegreppet och till att sänka yrkets status beivrar förbundet via klubbarna alla brott mot kollektivavtalet som begås i form av gratispraktikanter, bristande kontroll av praktikantavtalets efterlevnad, otillåtna lärlingsplatser och liknande. Klubbarna erinras om sitt särskilda ansvar att ta hand om visstidsanställda så att de kan utöva sina demokratiska rättigheter som klubbmedlemmar, men också bevaka att lag och avtal tillämpas fullt ut för alla visstidsanställda. Klubbarna har också uppdraget att hjälpa och stötta intressemedlemmar, som till exempel bemanningsanställda med annan arbetsgivare och frilansar. Journalistikens lön Journalistförbundet sprider kunskap bland medlemmarna om förutsättningarna för att driva lönepolitik i Sverige idag. Vi håller diskussionen om löneutveckling och lönepolitik levande inom och utom förbundet. Vi lever i en verklighet där utrymmet för fria löneförhandlingar minskar. Därför omprövar och utvecklar vi vår lönestrategi och söker nya möjligheter till förbättrad löneutveckling genom lokala förhandlingar. I detta arbete ingår att analysera frågor om lönespridningens betydelse för enskildas löneutveckling och att koppla frågan om den överdimensionerade utbildningen till löneutvecklingen. Journalistförbundet arbetar för att höja reallönerna och särskilt lägstalönerna i centrala löneavtal och för att i förhandlingar utveckla kollektivavtalens lönedrivande skrivningar. En konkret åtgärd är att i förhandlingarna driva att minimilöner höjs mer än utgående löner. Journalistförbundet kräver relevant lönestatistik av arbetsgivarna, förser klubbarna med lönestatistik och lär klubbarna att framställa egen lokal lönestatistik så att de kan driva lokala förhandlingar på ett ändamålsenligt sätt och för att sätta stopp för diskriminerande löner. Satsningen på löneförhandlarutbildning fortsätter och beredskap ska finnas för att vid behov snabbt anordna särskild löneförhandlarutbildning. Opinionsbildning bland medlemmarna skärps så att alla tar ut det de har rätt till enligt kollektivavtalet; journalister ska ta betalt för sin arbetade övertid. Det är klubbarnas ansvar att se till att det sker. Alla medlemmar ska kunna och våga ta ut alla avtalsenliga ersättningar. Relaterat till den ökade ägarkoncentrationen verkar förbundet för att via förändringar i avtalslagen och påverkan på Konkurrensverket stärka rätten för frilansar i avtalssituationen. Journalistförbundet arbetar för ett gemensamt avtal för alla anställda journalister, med sikte på att alla ska ha lika goda villkor. Att försvara och utveckla frilansrekommendationen är en angelägen uppgift, liksom att skynda på arbetet med framtida betalningsmodeller för att hålla arvodesnivåerna uppe. Ett älskat jobb i en dålig miljö Journalistförbundet fortsätter att utbilda skyddsombud, andra förtroendevalda och medlemmar om rät- 10
tigheter och skyldigheter i de lagar, avtal och förordningar som reglerar arbetsmiljön. Framförallt måste de enskilda medlemmarnas kunskaper öka om rätten till en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöfrågorna drivs i kollektivavtalsförhandlingar med målet att nå ökat inflytande över organisationsfrågor. Arbetsgivarna övertygas om att arbetsmiljön är ett gemensamt intresse för parterna och att arbetsmiljön är ett område som lämpar sig för samverkan mellan parterna. Medlemmarna ges insikt i att arbetsplatsdemokrati är en arbetsmiljöfråga. I det lokala förhandlingsarbetet och i arbetsmiljöarbetet måste finnas vaksamhet mot tekniska och företagsekonomiska modetrender. Kontrollen över teknik och organisation måste återerövras så att den anpassas till journalistikens kreativa behov: journalistik är inte industri. Förbundsstyrelsen formulerar strategier för att via seminarier, utbildning eller på annat sätt förbättra arbetsledarnas möjligheter till en god arbetsmiljö. Eftersom hot mot journalister innebär försök att förhindra att information når medborgarna, ska sådana brott betraktas som brott mot grundlagen och behandlas som högmålsbrott. Förbundsstyrelsen verkar för att detta synsätt omfattas av rättsväsendet. Utbildning och arbetsmarknad i otakt Journalistförbundet påverkar politiker och utbildningsanordnare för att få till stånd en väl dimensionerad grundutbildning och en ökad fort- och vidareutbildning för journalister. Stärkt opinionsbildning krävs för att väcka insikt om den demokratiska vikten av journalisternas möjlighet till vidareutbildning. Inte minst när det gäller den redaktionella ledarutbildningen ska ansträngningarna öka. Journalistförbundet ställer upp kriterier för vad förbundet anser är nödvändigt att en god journalistutbildning innehåller. Journalistförbundet sprider insikten att källkontroll och -kritik är lika viktig oavsett vilket medium journalisterna hämtar sin information ifrån. En ökad mångfald i studenternas bakgrund breddar rekryteringen till journalistutbildningarna. Journalistförbundet bedriver påverkansarbete mot såväl departement som utbildningsanordnare för att uppnå detta. En väg är att hitta intagningssystem som ökar möjligheten till lika behandling av de sökande. Journalistförbundet slår vakt om de möjligheter till fort- och vidareutbildning som finns idag samt påverka arbetsgivare för att öka den enskildes möjligheter att delta i fortbildning på egna villkor, utifrån egna behov. Vi arbetar för att utveckla Fojo och Nordisk Journalistcenter i Århus och strävar efter ett förnyat samarbete med arbetsgivarna i dessa utbildningsfrågor. Journalistförbundet verkar till exempel genom egna stipendier för att frilansar, vikarier, andra visstidare och arbetslösa får möjlighet till fortbildning. Kontakterna med utbildningsanordnarna fortsätter att utvecklas med syfte att påverka innehållet i utbildningen. Vi fortsätter att utveckla kontakterna med arbetsförmedlingar och yrkesvägledare för att sprida en realistisk bild av den journalistiska arbetsmarknaden. När utbildningsanordnare lockar till utbildningar under falska förutsättningar ska de konfronteras med sådana påståenden. Högt prioriterad är frågan att utveckla kontakterna med studenter för att förbereda dem för villkoren på den väntande arbetsmarknaden, men också för att rekrytera fler studerandemedlemmar. Journalistförbundet fortsätter att utveckla den fackliga utbildningen, så att fler förtroendevalda har den 11
utbildning som uppdraget kräver och att utbildningen svarar mot aktuella behov. 12
EVIGA SANNINGAR Journalistförbundets inställning till yrket och arbetslivet Journalistik är inte vilken vara som helst Medier, med och utan journalistik, traditionella eller nyare, ökar sin påverkan på samhället politiskt och ekonomiskt och som förmedlare och förstärkare av attityder och trender. Journalistiken är en del av mediernas verksamhet. Journalistiken har en demokratisk uppgift i samhället. Därför är journalistiken inte vilken vara som helst. Sedan länge har det funnits en parlamentarisk och samhällelig samsyn på de journalistiska mediernas uppgift i vårt land. Huvuduppgiften är att förstärka och fördjupa den svenska demokratin. Över tid har en förskjutning skett i betydelsen av begrepp som massmedier, medier och journalistik. I dag förs diskussionen sällan utifrån en genomtänkt inställning till journalistikens roll och uppgift i demokratin. Lika sällan agerar representanter för samhället utifrån en sådan inställning och till försvar för journalistiken. Runt om i världen arbetar journalister för att etablera en definition av journalistik som en nytta för samhället, något gemensamt gott som vi alla behöver. I Sverige har det synsättet funnits åtminstone de senaste 40 åren, men alltför få tycks minnas det i dag och lika få verkar för att ge journalistiken reella möjligheter att leva upp till sitt uppdrag som en allmän nyttighet. Den moderna demokratin kan inte fungera utan medierna. Medborgarna ställs inför en allt mer komplicerad verklighet och komplicerade sakfrågor att ta ställning till. Internationella skeenden får större betydelse för människors vardag och händelseförloppen blir snabbare. Därmed ökar kraven på journalistiken. Även om medier och journalistik inte är synonyma begrepp, har medieägarna ett ansvar för att ge journalistiken tillräckligt utrymme och tillräckliga resurser. Ingen kan på egen hand skaffa sig den information och de kunskaper dagens samhälle kräver. Människor måste kunna lita på att journalistiken ger en korrekt, allsidig och tillräckligt djup bild av det som sker. Människor måste kunna lita på att journalistiken ger en korrekt, allsidig och tillräckligt djup bild av det som sker. Demokrati, inte bara för vissa Fortfarande ser vi skillnader i villkoren i arbetslivet, i utbildnings- och befordringsmöjligheter, liksom i löner, som inte kan förklaras med individernas förutsättningar och färdigheter. Denna diskriminering drabbar framförallt kvinnor. Fortfarande kommer människor inte in på arbetsmarknaden, trots meriter och kvalifikationer. Skälen till diskrimineringen kan vara irrelevanta faktorer som färg på hud och hår, födelseplats, föräldrars födelseplats, namn, sexuell läggning eller en medfödd eller förvärvad skada. De grupper som särbehandlas på arbetsmarknaden och som diskrimineringslagstiftningen har till syfte att skydda, är de som är diskriminerade på grund av kön (nästan uteslutande kvinnor), etnisk tillhörighet, sexuell läggning och människor med fysiska eller psykiska hinder. Även ålder och könsöverskridande identitet kan vara diskrimineringsgrunder. Om vi tror på människors lika värde, måste vi också tro på att alla ska behandlas lika, även om särskilda åtgärder och insatser kan behövas för att stödja och flytta fram positionerna för en underprivilegierad grupp. Demokratin kräver att arbetet för jämställdhet och lika behandling lever i all förbundets verksamhet. Särbehandling av könen bygger på mångtusenåriga föreställningar och kulturella mönster. Särbehandling av människor som avviker från huvudnormen i ett samhälle, eller av majoriteten uppfattas som främmande, växer ur samma primitiva uppfattning. 13
Särbehandling av könen bygger på mångtusenåriga föreställningar och kulturella mönster. Särbehandling av människor som avviker från huvudnormen i ett samhälle, eller av majoriteten uppfattas som främmande, växer ur samma atavistiska uppfattning. En stärkt arbetsrätt med lika behandling som grund och med kännbara sanktioner för arbetsgivare som diskriminerar är nödvändig för att flytta fram positionerna. Detta oavsett om det gäller särbehandling av småbarnsföräldrar, bortval av kompetenta sökanden till anställning på grund av etnicitet eller lönediskriminering på grund av kön. Att principen om likabehandling ska finnas med i allt Journalistförbundets arbete betyder inte att vi smetar ut problemen över all vår verksamhet utan att vi lyfter fram dem i alla våra verksamheter. Att principen om likabehandling ska finnas med i allt Journalistförbundets arbete betyder inte att vi smetar ut problemen över all vår verksamhet utan att vi lyfter fram dem i alla vår verksamhet. Huvudansvaret för att ingen diskrimineras på arbetsmarknaden ligger på arbetsgivarna, men det minskar inte den fackliga organisationens ansvar för att bevaka och driva diskrimineringsfrågorna och att påverka och att bilda opinion. Kvinnor och män har delvis samma, delvis olika behov av förändringar för att uppnå jämställdhet. Hierarkiska maktstrukturer på arbetsplatserna förstärker de traditionella könsrollerna. Objektifiering av människor, oavsett kön, och sexuell exploatering och sexuella trakasserier är oacceptabla. När orättvisor i lönesättning påtalas ur ett diskrimineringsperspektiv hänvisar arbetsgivarna ofta till marknadskrafterna. Att marknadskrafterna anser vissa grupper, till exempel beroende på kön eller födelseort, mer attraktiva än andra accepterar vi inte som argument för särbehandling eller diskriminering. Har marknadskrafterna diskriminerande effekt ska parterna med hjälp av arbetsrättslagstiftning och förnuft rätta till dem. Så länge samhället sanktionerar en lönebildning som innebär att arbetsgivarna kan generera orättvisa löneskillnader mellan könen som de fackliga organisationerna sedan förväntas korrigera inom så kallat befintligt löneutrymme, kommer löneskillnaderna mellan kvinnor och män att bestå. Därför är det nödvändigt att Journalistförbundet arbetar mot nuvarande ordning, till exempel genom en verka för förändrad instruktion till Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet ska främja och inte motverkar jämställda löner, såsom sker idag. För att kunna beskriva och bevaka samhället och göra samhällsutvecklingen förståelig för alla medborgare, behövs journalister med alla slags erfarenheter och bakgrund. Det måste till exempel gå att kombinera såväl yrkesarbete som fackligt arbete med föräldraskap. Både yrkesförbund och fackförbund Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet är också en demokratisk organisation, där möjligheterna till framgång beror på medlemmarnas engagemang och intresse. Journalistförbundets syfte är att ge journalisterna så goda arbets- och levnadsvillkor som möjligt så att journalisterna utifrån dessa kan fylla sin uppgift i samhället och, på medborgarnas uppdrag, utöva en så god och allsidig journalistik som möjligt. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och sociala intressen och som yrkesförbund bevaka ideella intressen samt verka för en god yrkesetik. Journalistförbundet är en demokratisk organisation med ambition att vara mer än ett försäkringsbolag för medlemmarna. Vi arbetar för goda materiella och arbetsrättsliga förhållanden, men förbundets syften är också ideella. Vi vill värna och vidga ramarna för yttrandefrihet och tryckfrihet, öppenhet och offentlighet i samhället, mångfald i medierna, individens upphovsrätt, ett etiskt förhållningssätt i yrkesutövningen och den journalistiska integriteten. De ideella och materiella syftena står inte i strid med varandra. För att nå framgångar i de ideella frågorna krävs ett gott resultat i de materiella och vice versa. Att framgångsrikt försvara och flytta fram positionerna i de ideella frågorna är inte ett egenvärde för journalistkåren utan ett demokratiarbete lika viktigt för alla medborgare och grupper. Det kräver medvetenhet och solidaritet framförallt mellan alla journalister, men också mellan Journalistförbundet och andra grupper, speciellt inom mediebranschen, för att sprida kunskap och kunna påverka. 14
Ett yrkesförbund organiserar alla medlemmar inom yrket, i vårt fall också arbetsledarna. De anställda arbetsledare som kommit i sådan arbetsgivarställning att de inte kan utöva sina rättigheter i klubben kan bli direktmedlemmar och dels få hjälp som individer och dels få möjlighet att stödja förbundets arbete för yrkesfrågorna. Idag ser vi hur ansvar i redaktionella organisationerna trycks ner till mellanchefer, men utan att de i motsvarade grad får befogenheter. Arbetsledarna har ofta en oacceptabel arbetsmiljö. Arbetsledare som inte nått nivån för direktmedlemskap har möjlighet att delta i klubbarbetet och utöva sina rättigheter där, men verkligheten visar att det inte alltid är möjligt eller tillräckligt. Förbundet ger därför arbetsledarna möjlighet att också organisera sig som arbetsledare och via arbetsledarforum ta tillvara önskemål och behov för att bättre kunna hjälpa de arbetsledande medlemmarna i deras situation, bland annat genom utbildning och informationsutbyte. Även förbundets studerandemedlemmar ska få ökat stöd för ändamålsenlig organisering och informationsutbyte så att de blir bättre förberedda för arbetsmarknaden. Yrkesförbundsprincipen har varit självklar sedan förbundet bildades 1901. Även om den journalistiska integriteten och yrkesetiken är unika för yrket, delar vi många av våra grundvärderingar med andra grupper i samhället. Synsättet att arbetsrätten ska ge anställda som individer och grupper ett demokratiskt inflytande på arbetsplatserna, delar vi med andra fackförbund. Ett samhälle där den anställde inte har inflytande över sin arbetssituation och sin yrkesutveckling är ett samhälle med demokratibrist. Ett samhälle där människorna förvägras insyn i verksamheter som påverkar alla medborgare är ett samhälle med demokratiskt underskott. Samhällen utan offentlighet blir grogrund för misstankar om maktmissbruk och stimulerar extrema hållningar. Journalistförbundet är inte ensamt om att högt värdera öppenhet och offentlighet. Vikten av yttrande- och tryckfrihet, upphovsrättens betydelse för demokratin och mediernas mångfald och oberoende är värderingar vi delar med många andra grupper i samhället. När medierna förändras och utvecklas snabbare än någonsin tidigare och journalistikens villkor påverkas i motsvarande grad och takt är det viktigt att Journalistförbundet, inte nödvändigtvis anpassar sig till, men är berett att agera utifrån nya förutsättningar på ett sätt som bäst gagnar journalistiken och journalisterna. En del av demokratin Medierna har en oerhörd makt, framförallt när det gäller att föda, göda och påverka opinioner. Som en följd av detta utövar också journalisterna makt, men på villkor de sällan själva bestämmer över. I en yrkesverklighet där tiden för planering, reflexion och eftertanke krymper är det alltför sällan som de journalistiska intressena sätter dagordningen. Medierna har en oerhörd makt, framförallt när det gäller att föda, göda och påverka opinioner. Som en följd av detta utövar också journalisterna makt, men på villkor de sällan själva bestämmer över. I en yrkesverklighet där tiden för planering, reflexion och eftertanke krymper är det alltför sällan som de journalistiska intressena sätter dagordningen. När färre journalister ska bevaka fler och större områden och samtidigt utföra flera arbetsuppgifter ökar risken för att vi i stället för granskning, information och debatt får en journalistik som förstärker trender satta av ekonomiska intressen och olika opinionsbildare. När färre journalister ska bevaka fler och större områden och samtidigt utföra flera arbetsuppgifter ökar risken för att vi i stället för granskning, information och debatt får en journalistik som förstärker trender satta av ekonomiska intressen och olika opinionsbildare. När publiceringsplattformar formateras så att journalister får förutbestämda fysiska och innehållsmässiga utrymmen för texter, ord och bilder oavsett ämnets vikt, är det sällan resultatet av journalistiska beslut. När 15
journalistiken industrialiseras blir effekten i värsta fall kompetensmassaker. I vår omvärld ser vi två huvudtendenser inom medierna. Den ena och smalare är elitmedier med kvalificerad journalistik; den andra är det som brukar kallas infotainment. Tendenserna blir tydligare också i vårt land, även om Sverige fortfarande har en stark lokal och regional journalistik. Mellan dessa tendenser breder informationsklyftan ut sig. Paradoxalt nog har det blivit svårare för fler medborgare att hålla sig informerade i takt med att informationsflödet växer. För demokratins skull ska dagordningen sättas av genomtänkta journalistiska beslut och övervägningar och inte av ekonomiska beräkningar, mediedramaturgiska modetrender, utomredaktionell påverkan, inomredaktionella organisationsstrukturer, teknisk utveckling eller slumpen. Journalistförbundets uppdrag är att kämpa för att journalisterna får de ekonomiska, utbildnings- och tidsmässiga resurser som krävs för att de ska kunna fylla sin granskande, informerande och kommenterande uppgift till gagn för den fria åsiktsbildningen. För den skull måste medbestämmande på arbetsplatserna, arbetsplatsdemokrati, bli ett reellt begrepp i vardagen. Journalistförbundet vill också internt vara en demokratisk organisation där medlemmarna har största möjlighet att påverka, men också har rätt att engagera sig och skyldighet att ta ansvar. Förutsättningar för folkstyret är fri åsiktsbildning Journalistförbundet har kallats fundamentalistiskt i sin inställning till yttrande- och tryckfrihet. Journalistförbundet anser att så stor öppenhet som möjligt ska råda i samhället och att så få inskränkningar som möjligt får ske i yttrande- och tryckfrihet. Samhällets inställning manifesterad i grundlagen ska vara långsiktig och hållbar och inte kunna påverkas av tillfälliga händelser eller uppflammande debatter. Om detta anses vara yttrandefrihetsfundamentalism, då är Journalistförbundets inställning fundamentalistisk och ska så vara. Förbundets inställning kan sammanfattas i ett citat som daterar sig tillbaka till hösten 1939. Då sa Knut Peterson, medarbetare vid Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, i en debatt om sekretess och information på PK: Vi tidningsmän får i dessa dagar ofta höra att vi måste handskas varligt med pressfriheten så att icke den spröda klenoden brister sönder i våra händer ( ) Det finns endast ett verksamt botemedel mot sekretessens missbruk. Det är mindre sekretess. Det finns endast ett botemedel mot missbruk av tryckfriheten. Det är mera tryckfrihet. Tryck- och yttrandefrihet är inget journalistiskt särintresse, utan i första hand en demokratifråga. En vidsträckt yttrandefrihet är den viktigaste grunden för demokratin. I samhällen där beslut fattas bakom stängda dörrar och där medborgarna inte har möjlighet att påverka råder inte demokrati, och sådana samhällen blir lättare grogrund för extremism. Därför är det viktigt att yttrande-, tryckfrihet och offentlighet inte enbart omfattar vissa grupper eller yrken, som journalister eller journalistiken, utan alla medborgare. Åsikter ska kunna uttryckas och bemötas i en öppen debatt. Om medborgarna inte är informerade om samhällsutvecklingen eller om beslut som förtroendevalda, myndigheter och företag står i begrepp att fatta, har de inga möjligheter att påverka beslut eller samhällsutveckling. Journalistikens uppgift är att granska, sortera, leta upp, gräva fram och utveckla sådant som medborgarna inte själva kan urskilja, hitta eller hämta upp ur informationsfloden, och sammanställa och förmedla vidare relevanta uppgifter som medborgaren inte har tid och resurser att själv vaska fram. Målet är att detta ska ske på ett så fullödigt sätt att samhällsdebatten kan föras på lika villkor av alla intresserade. Utöver de gränser som grundlagen och sekretesslagen sätter, krävs också av journalisterna ett etiskt förhållningssätt. För Journalistförbundet är yttrandefriheten så viktig att förbundet anser att samhället måste kunna acceptera företeelser som de flesta av oss ogillar, om en lagreglering skulle innebära inskränkningar i tryck- eller yttrandefriheten. Ett exempel på detta förhållningssätt är när innehav av barnpornografi gjordes till ett tryckfrihetsbrott. Jour- 16
nalistförbundet var motståndare till en skärpt lagstiftning, självklart inte för att försvara barnpornografi utan för att grundlagsändringen innebar att för första gången på många år kunde svenska medborgare straffas för brottet att i sina bokhyllor ha vissa tryckta skrifter eller andra utgivna verk. Den senaste konsekvensen av den skärpta barnpornografilagstiftningen är att personer blivit fällda för innehav av teckningar. Inga levande individer har kommit till skada vid produktionen. Eftersom bilderna är sekretessbelagda är det omöjligt för medborgarna att skapa sig en föreställning om vad som är förbjudet att inneha. En så slarvig lagstiftning bäddar för rättsosäkerhet och ligger nära ett förbud mot tankefrihet. Även om debatten är obekväm och svår och även om grupper använder all diskussion som barnpornografi till att misskreditera sina motståndares motiv, är det av yttrandefrihetsskäl viktigt att Journalistförbundet tar debatten. På senare år har både tryckfrihetsförordningen, som i sina grundelement varit oförändrad i ett par århundraden, och yttrandefrihetsgrundlagen inskränkts flera gånger. Olaga hot har blivit ett tryckfrihetsbrott som försvårar journalisternas möjligheter att rapportera om hot- och hatbrott. Lagändringen har heller inte lyckats stävja den här typen av brott som knappast alls förekommer i de grundlagsskyddade medierna. Samhällets kontroll av tele och datatrafik och andra typer av övervakning som medborgarna utsätts för gör det allt svårare för oss journalister att upprätthålla källskyddet. Journalistförbundet försöker bromsa denna utveckling genom opinionsbildning och påverkansarbete. Det är viktigt att journalistklubbarna driver på så att varje redaktion har en medveten policy om hur källskyddet ska kunna försvaras. Det är djupt oroande att riksdagen övergivit sin tidigare tydligt uttalade ovilja att ändra i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna. Särskilt oroande är det att tillfälliga opinionsstormar tillåts leda till snabba ändringar i lagstiftningen och därmed till minskad yttrandefrihet. Lika viktiga för tryck- och yttrandefriheten som förbud mot censur är reglerna för öppenhet. Grunden är offentlighetsprincipen som tillsammans med meddelarfrihet, källskydd och efterforskningsförbud skapar en öppenhet som både måste försvaras och utökas. Genom sekretesslagen och sekretessförordningen inskränks kontinuerligt offentlighetsprincipens giltighetsområde. Denna utveckling kan stoppas om sekretesslagen får grundlagsstatus. De tvångsmedel som en majoritet av riksdagens ledamöter röstat för under 2000-talet, underminerar grundlagsskyddet för meddelarfrihet och källskydd. Journalistförbundet måste fortsätta att opinionsbilda mot att förändringar av den vanliga lagstiftningen används för att underminera grundlagen. De tvångsmedel som en majoritet av riksdagen röstat för under 2000-talet, underminerar grundlagsskyddet för meddelarfrihet och källskydd. Journalistförbundet måste fortsätta att opinionsbilda mot att förändringar av den vanliga lagstiftningen används för att underminera grundlagen. Samtidigt som statens möjligheter att övervaka individerna ökar och skyddet för individernas integritet minskar, försvåras journalisternas möjlighet till insyn i såväl offentliga som privata verksamheter av myndighetskaraktär eller med maktpositioner som påverkar medborgarna. Också denna utveckling måste vändas genom en offensiv opinionsbildning från Journalistförbundets sida. Genom att föra över verksamheter i bolag, stiftelser och andra ägarformer minskas offentlighetsprincipens giltighetsområde. Giltighetsområdet måste, i första hand, utökas till att gälla all offentligt finansierad verksamhet. Meddelarfrihet och efterforskningsförbud gäller enbart offentligt anställda. Samma rättigheter och samma rättsskydd ska gälla alla anställda. Journalistförbundets och andras öppenhetstester visar att många offentliganställda har otillräckliga kunskaper om offentlighetsprincipen och dess tillämpning. Journalistförbundet har en gemensam uppgift tillsammans med de fackförbund som organiserar offentliganställda att driva på arbetsgivarna så att en kontinuerlig utbildning kommer till stånd som ger kunskap både om offentlighetsprincipens grundläggande betydelse för demokratin och dess praktiska tillämpning. 17
Debatten pågår kontinuerligt om utformningen av Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen och deras förhållande till medieutvecklingen. Journalistförbundet fortsätter att arbeta för att gränserna för vad som omfattas av tryckfrihetens principer ska vidgas. 2000-talet har dessvärre också utmärkt sig genom husrannsakningar mot redaktioner och enskilda journalister på sätt som kränker och hotar källskyddet. Journalistförbundets grundläggande inställning är att redaktioner och journalistiskt material inte ska kunna utsättas för husrannsakan eller material tas i beslag, eftersom detta strider mot grundlagens regler om skydd för medborgarnas meddelarfrihet och journalisternas skyldighet att skydda sina källor. Utifrån denna grundläggande hållning är det viktigt att hitta en praktisk hantering som gör det möjligt att stoppa den negativa utvecklingen och få förståelse i samhället för Journalistförbundets inställning och att den är till för att skydda medborgarna. I fall då husrannsakan inte kan stoppas och grundad misstanke om grövre brottslighet föreligger och då myndigheterna av den anledningen anser att husrannsakan är nödvändig, ska aldrig sådan få ske utan föregående domstolsprövning där medborgarna företräds av ett ombud. Om domstolen finner att synnerliga skäl föreligger ska det journalistiska materialet sorteras från källskyddssynpunkt av medborgarombudet innan det överlämnas till polis eller åklagare. Mångfald, enfald eller mittemellan Färre äger mer i medievärlden, såväl nationellt som globalt. I omvärlden ser vi exempel på hur mediemakt blir mediemonopol som utnyttjas för politiska ändamål som används för att stifta lagar för att ytterligare stärka mediemonopolet. Mediemonopol är mer skadliga än andra monopol eftersom de, hänsynslöst utnyttjade, kan utgöra en fara för nyhetsförmedlingen och den fria åsikts- och opinionsbildningen. Och som grundlagen uttrycker det, fri åsiktsbildning är en förutsättning för folkstyret. Därför måste ägarkoncentration, monopoltendenser och korsägande mellan medieföretagen motarbetas. Ett sätt att göra detta är att värna om oberoende nationella medier; ett annat är att via internationella fora arbeta för större internationell medvetenhet och framförallt på europeisk nivå arbeta för direktiv eller andra regelverk som kan begränsa den globala mediekoncentrationen. I Sveriges finns inte som i många andra länder lagstiftning som begränsar möjligheterna till mediemonopol. Ägarkoncentrationen har ökat galopperande de senaste åren och arbetet mot mediekoncentrationen måste breddas och bli mer konkret. Utöver att det är ett rimligt anspråk på medierna att vara goda föredömen i öppenhet och insyn, är allmänhetens behov av fullständig insyn i medieföretagens ägarförhållanden en demokratisk självklarhet. Medborgarna har i egenskap av läsare, tittare och lyssnare rätt att veta vem och vilka som står som avsändare av de budskap medieföretagen sänder ut. Lika självklart som att etableringsfrihet för medier råder i en demokrati, lika självklart är det att mångfald och bredd måste stimuleras av samhället så att etableringsfriheten inte bara blir en frihet för de redan etablerade. Detta kan ske till exempel genom att presstödet omvandlas till ett stöd till journalistiska medier med huvudsyfte att stimulera nya ägare och nya ägarformer. Ett reformerat stöd till journalistiska medier kan inriktas på att hjälpa nya, oberoende medieföretag och medieföretag med andra publiceringsformer än de traditionella att våga etablera sig för att så småningom kunna bli motvikter mot ett allt mer likriktat globalt medieutbud. Den individuella och starka upphovsrätten är den viktigaste förutsättningen för mångfald. Utan den kan de multinationella medieföretagen skyffla runt samma innehåll i alla sina kanaler så att nya röster och mångfalden av röster tystas för alltid. Ett publicitets- eller journalistikstöd i ny form kan också stimulera till nya medie- och ägarformer som ökar den lokala mediekonkurrensen eller skapar andra incitament för att nystartade journalistiska produkter inte 18
bara ska bli ambitiösa men kortlivade bloss, utan plattform för uthållig journalistik som kan skapa motkrafter mot den multinationella medieindustrins mer likriktade innehåll. Redaktionell konkurrens är av godo och behovet av mångfald inom framförallt dagspressen ökar. Journalistförbundet ser som sin uppgift att slå vakt om stödet till journalistiska medier för att bevara och öka mångfalden på mediemarknaden men också för att på sikt försöka ändra stödets inriktning till förmån för nyetableringar och nya ägarformer. Demokrati ska inte beskattas. Dagens situation där tidskrifter missgynnas via reklamskatten medan rena reklamprodukter är skattebefriade är helt orimlig. Riksdagens beslut att slopa reklamskatten måste förverkligas och kompletteras med ett beslut att beskatta direktreklam och andra medieformer som enbart har kommersiell och ingen demokratisk betydelse. Medieutvecklingen och -förändringen har aldrig tidigare varit så snabb och omvälvande som tiden från 1990-talets början och framåt. Samtidigt har debatten om medierna och mediernas villkor och journalistiken och journalistikens villkor inte varit speciellt omfattande eller högljudd i det offentliga rummet. Villkoren för journalistiken har förändrats radikalt och medieägarnas benägenhet att diskutera dessa villkor har varit mycket begränsade och stått i omvänd proportion till den ökande ägarkoncentrationen. Politikerna har i motsvarande grad varit tämligen ljumma i sitt intresse för mediefrågorna och deras engagemang har huvudsakligen gällt inskränkningar i offentlighetslagstiftningen via utvidgning av sekretesslagen och sekretessförordningen och förändringar i grundlagen framdrivna av tillfälliga opinioner. Journalistförbundet anser att det finns behov av en bred mediedebatt som analyserar mediernas och journalistikens roll på en snabbt föränderlig mediemarknad för att hitta förslag, åtgärder och förhållningssätt för att utveckla och bevara mångfald, oberoende, bredd och kvalitet. Ägare, utgivare och journalister har ett gemensamt ansvar för journalistiken, men ansvaret måste framförallt axlas av dem som har makten. Ägarna är skyldiga att garantera den redaktionella friheten. Utvecklingen har gått mot snabba nyheter på nätet och fördjupningar i papperstidningen. Färre hushåll har idag råd att prenumerera på en dagstidning. Tillgången till kvalitativ journalistik är inte längre en fråga om intresse eller behov utan oftare om ekonomi. Det är viktigare att tänja på gränserna i bevakning och granskning av myndigheter och makt, oavsett om den bygger på ekonomisk eller politisk grund, än att tänja på gränserna gentemot enskilda individers privata sfär. Ansvarig utgivarsystemet med ensamansvaret är unikt för Sverige och har vuxit fram för att makten en gång i tiden bokstavligen ville ha någon utpekad person att hänga vid förgriplig publicering. Systemet har förts framåt av såväl kloka tankar och medvetna överväganden som slumpen. Idag är hotet mot utgivarskapet i svensk utformning reellt, eftersom det är en främmande fågel i den europeiska lagstiftningen. Journalistförbundet kan inte acceptera att den svenska grundlagens regler för yttrande- och tryckfriheten och offentlighet försämras med argumentet att EU-rätten kräver det. Det är den svenska regeringens och riksdagens uppgift att slå vakt om vår grundlag och det är journalisternas uppgift att bevaka att de gör det. Det bästa sättet att slå vakt om en utgivarfunktion som fungerat väl, är att utgivarna vårdar sin traditionella roll att värna om den redaktionella friheten och skydda sina redaktioner mot såväl politiska som kommersiella påtryckningar. Det är utgivaren och inte globala företag som ska bestämma vad som ska publiceras. Samtidigt som utgivarskapet är hotat och kan gå förlorat driver medieägarna med stor frenesi kravet att ta över journalisternas upphovsrätt. Om ägarna skulle lyckas i sina ansträngningar att ta över upphovsrätten från journalisterna och om den svenska modellen för utgivarskap skulle falla för det europeiska trycket, får vi situation där den enskilde journalisten mist all kontroll över sitt material, men samtidigt har juridiskt ansvar. Det etiska ansvaret har vi som journalister alltid. Vi är skyldiga att plocka fram fakta, om än aldrig så obekväma, och även om de gäller det egna företaget. Detta motiverar en omfattande anställningstrygghet, men paradoxalt nog hör journalisterna till de grupper i samhället som har sämst anställningstrygghet. Medieägarna är den grupp arbetsgivare som är minst benägna att skapa trygga anställningsvillkor och som systematiskt försöker hålla sina medarbetare i otrygghet. 19
Mångfalden i medierna är också beroende av hur fria företagare som frilansar kan få avsättning för sitt arbete och kan göra sina röster hörda. Uppdragsgivarna/arbetsgivarna arbetar medvetet på att sudda ut gränserna för anställningsbegreppen. Den otrygghet som anställda utsätts för utövas i motsvarade grad mot frilansar vars arbetsvillkor urholkas, ersättningar sänks och upphovsrätt utnyttjas eller avtvingas dem för att de alls ska få sälja. Medieföretag försöker driva fram en utveckling som drabbat många europeiska journalister genom att systematiskt urholka kollektivavtalen, förmå frilansar att arbeta som anställda utan att tillämpa kollektivavtal och på så sätt skapa en journalistkår av beroende uppdragstagare: personer som varken har den anställdes rättigheter eller frilansens frihet. Att motarbeta denna utveckling är en av Journalistförbundets största och viktigaste uppgifter under kongressperioden. Journalistförbundet måste anstränga sig ytterligare för att höja medvetenheten hos alla organisationsled och medlemmar, så att journalisterna gemensamt kan bekämpa en utveckling som riskerar att ytterligare försämra journalisternas villkor och därmed förutsättningarna för en kvalitativ journalistik. Dessa medieägare visar genom sitt cyniska agerande inte bara bristande respekt för journalisterna utan också för journalistiken och dess demokratiska uppgifter. Effekterna drabbar såväl journalister som läsare, tittare och lyssnare. Medielandskapet har förändrats radikalt under 1990-talet och in på 2000-talet och fortsätter att förändras tekniskt, ekonomiskt och till form och innehåll. Mediernas uttrycksformer blir allt fler, framförallt när det gäller internetbaserade och andra elektroniskt baserade uttrycksformer. Tidskrifter i pappersform och på nätet uppstår och dör. Radio- och tv-kanalerna har blivit fler. Ägarkoncentration och korsägande ökar. I takt med detta förändras det journalistiska arbetet. Journalistförbundets medlemmar går ut och in i yrket och förbundet i högre utsträckning än tidigare. Tjänster där redaktionellt arbete blandas med annat mediearbete blir vanligare, liksom tjänster där en journalist i sin anställning förväntas utföra många olika journalistiska uppgifter. I yrkesutövningen vill arbetsgivarna ha generalister, vid uppsägning ska alla journalister betraktas som specialister. Även om konkurrensen har skärpts journalistiska produkter emellan har konkurrensen mellan olika medieägare minskat sett till antalet. Medieägarnas intresse för granskande journalistik och kvalitetsjournalistik har sjunkit. Lika viktigt som det är för Journalistförbundet att förhålla sig till och agera utifrån den nya och föränderliga mediesituationen, lika viktigt är det att fortsätta att arbeta hårt med förbundets traditionella frågor: journalistikens uppgift och egenart, kvalitet och granskning, journalisternas rätt till anständiga arbetsvillkor och god utbildning såväl till som inom yrket. Etermedier i allmänhetens tjänst, en stark public serviceradio och -tv är av stor betydelse för att upprätthålla mångfalden och kvaliteten i medierna. Självklart måste public servicemedierna avsätta tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. Samma sak gäller också företag med koncessionsavtal och med public serviceinslag. Det är inte rimligt att enbart publiksiffror ska vara ett mål i sig för medieföretag i allmänhetens tjänst. Public serviceföretag som själva disponerar avgiftsmedlen blir mindre beroende av tillfälliga opinioner, politiska och andra, och riskerna för ryckighet i planeringen minskar. Svenska folket har gett Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion ett särskilt uppdrag. Det uttrycks i hur företagen finansieras, via TV-avgiften, och via de sändningstillstånd som reglerar verksamheten. Centralt i uppdraget är den demokratiska funktionen: att informera, att granska och att spegla. Det är journalisterna, anställda och frilansar, som utför denna kärnverksamhet. Om public service enbart sysslar med administrativ verksamhet eller blir en inköpscentral utan producerande och sändande verksamhet går det ut över kompetensen, kvaliteten och utbudet. Företag som arbetar på uppdrag av svenska folket har ett särskilt stort ansvar att vårda demokratin, även internt på arbetsplatserna, och att uppträda som goda arbets- och uppdragsgivare. En fast medarbetarstab som kan utföra ett långsiktigt journalistiskt arbete är en förutsättning för att företagen ska kunna utföra sin uppgift. Utöver detta behöver företagen, av mångfaldsskäl, knyta utomstående medverkande till sig, frilansar och andra vars upphovsrätt respekteras och som behandlas och arvoderas på ett sådant 20