C-UPPSATS. Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv

C-UPPSATS 2009:033 Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv Magnus Lidberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Omvårdnad Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad 2009:033 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--09/033--SE

1 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Nurses experience of meeting persons with hiv. Magnus Lidberg Kurs: Examensarbete 10 p Höstterminen 2008 Sjuksköterskeprogrammet 120 p Handledare: Ingalill Nordström

2 Sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Magnus Lidberg Luleå tekniska universitet Abstrakt Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar på många olika känslor i samband med vårdandet av person med hiv. Det framkom att många av sjuksköterskorna var rädda för att bli smittade av sjukdomen och använde därför de skydd som fanns att tillgå. Genom utbildning och support från andra människor gick det att minska den oro många sjuksköterskor upplevde vid vårdandet av en hiv sjuk person. Resultatet i denna studie kan öka förståelsen och medvetenheten för de känslor som uppkommer bland sjuksköterskorna då de vårdar en person med hiv. Sjuksköterskornas upplevelser och varför de känner som de känner då de vårdar en person med hiv behöver lyftas fram. Nyckelord: sjuksköterskor, upplevelser, hiv, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie.

3 Välimäki, Suominen och Peate (1998) beskriver att under de två senaste decennierna har aids (acquired immune deficiency syndrome) kommit att bli en av de allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Ungefär 4-5 miljoner människor har utvecklat aids och över 19 miljoner har blivit smittade med hiv. Bland sjuksköterskor såväl som bland annan sjukvårdspersonal finns det ett intresse att mäta upplevelsen, attityder och åsikter hos patienter och sjukvårdspersonal. När vårdpersonal möter hiv- positiva patienter måste de bearbeta förhållningssätt, fördomar och rädsla hos sig själva. Detta kan bäst göras genom att söka kunskap. Hamers och Downs (2003) skriver att antalet nyupptäckta hiv smittade människor ökade väldigt kraftigt i Östeuropa mellan åren 1996 och 2001. 1996 upptäcktes drygt åtta tusen fall och 2001 nästan hundratusen fall. Smittskyddsinstitutet (2008) skriver att de första 9 månaderna 2008 anmäldes 315 nya fall av hiv i Sverige in till smittskyddsinstitutet. Ca 5000 människor som bor i Sverige idag har fått diagnosen hiv. Ytterligare ca 3000 har fått diagnosen men flyttat ut från landet. Humant immunbristvirus är ett retrovirus som ingår i familjen latentvirus. Hiv beräknas ha funnits hos människan sedan minst 70 år (Iwarsson-Norrby, 1995, s.279). Herlitz (2003) fann att allmänheten har goda kunskaper om de vanligaste smittvägarna för hiv det vill säga: blod, sperma, slidsekret, och från gravida till deras foster. Intresset för aidsfrågan har däremot minskat vilket är oroväckande med hänsyn till den fortgående smittspridningen i Sverige. Herlitz (2003) menar vidare att rädslan för kontakt med hivsmittade avtog fram till mitten av 90-talet för att sedan ligga på i stort sett oförändrad nivå. Moberg (2000) beskriver att omgivningen kring person som lider av hiv eller aids ofta uppvisar rädsla. Fastän de allra flesta vet att hiv inte smittar vid vardagligt umgänge, är många ändå rädda för att vara tillsammans med en hiv smittad person. Det finns också många fördomar, som till exempel att hiv bara drabbar människor som på något sätt anses vara dåliga eller oanständiga. Fördomar och rädsla gör att den som är smittad inte alltid kan söka stöd i sin vanliga omgivning, bland släkt, vänner och arbetskamrater. Enligt Hodgson (1997) visar många tidigare studier att det finns en negativ uppfattning till hiv/aids positiva människor. I HSL (1982:763) beskrivs målet för all hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens

4 behov av trygghet och att behandlingen skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras med patienten. Varje situation eller möte med en patient är unikt och omvårdnaden kring patienten utformas därför individuellt. Sjuksköterskan skall därmed även ge lika bra och respektfull vård till människor som är smittade med hiv. hiv-infektion räknas enligt smittskyddslagen (2004:168) som samhällsfarlig sjukdom. När en patient testas hiv-positivt är det en uppgift för den läkare som har hand om uppföljningen att kartlägga om det finns andra i patientens kontaktnät som kan vara smittade. Smittspårning är enligt smittskyddslagen en uppgift läkaren är skyldig att utföra. För sjuksköterskor som möter patienten och ska följa upp honom fortsättningsvis är det inte nödvändigt att veta hur han blev smittad. Däremot har patienten skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om risken för smittspridning. För att förhindra att andra blir smittade måste en smittad följa de förhållningsregler som lagen anger. Det har visat sig i tidigare studier att människor med hiv känt sig stigmatiserade av sjuksköterskor. De upplevde det som att personalen var rädda för dem och att de tog avstånd. De upplevde det som att vårdpersonalen tyckte att de fick skylla sig själva som smittats av hiv och att de fick en etikett av dem som hiv smittade. Beroende på hur de hade fått sin smitta blev patienterna bemötta därefter (Rintamaki, Scott, Kosenko & Jensen, 2007). Robinson (1998) skriver att en del sjuksköterskor hade negativa attityder mot personer med hiv vilket kunde påverka vårdkvaliteten. En del sjuksköterskor skulle till och med vägra ge dessa människor vård. I arbetet som sjuksköterska sker möten med människor som bär på en blodsmitta. Människor med hiv har blivit fler och möten med dessa människor sker allt oftare. Därför har jag valt att göra denna litteraturgranskning för att få en bättre förståelse av vad sjuksköterskor upplever i dessa situationer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Metod Litteratursökning Studien var en litteraturstudie där enbart kvalitativa internationella studier ingår. Litteraturunderlaget söktes via databaserna Pub/med, och Achademic search.

5 Sökord som användes var hiv, aids, health care, nursing, nurse, patient, meeting, experience. Enkla sökord och i kombinationer användes vid sökningsförfarandet. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle ha vetenskapligt värde enligt kriterier i granskningsmallarna (Willman & Stoltz, 2002 s.122-123 ). Artiklarna skulle vara kvalitativa och handla om sjuksköterskors möte med vuxna personer smittade med hiv. 20 artiklar som svarade mot inklusionskriterier granskades. Av dessa valdes sex ut som svarade mot syftet (Tabell 1). Utbudet av kvalitativa artiklar visade sig vara starkt begränsat. Avsikten med kvalitativa studier var att fånga upplevelser och inifrånperspektiv. Kvalitetsbedömning av artiklarna har utförts enligt Willman och Stoltz (2002) kvalitetsbedömning av artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna har kvalitetsbedömts och graderats med nivåerna hög medel och låg. Kvalitetsbedömningen på artiklarna byggde på bland annat urvalet, metoden, analysen datainsamlingen etiskt resonemang och resultatets trovärdighet. Studier av hög kvalitet hade en noggrann beskrivning av ovanstående kriterier. Studier av medelkvalitet saknade något av ovanstående kriterier eller var ej noggrant redogjorda. Studier av låg kvalitet skulle ha stora brister i kriterierna. Analys Det finns två olika typer av innehållsanalys manifest och latent innehållsanalys. Den manifesta metoden mäter det faktiska innehållet i texten och söker efter vissa ord och teman utan att tolka. I den latenta metoden tolkar forskaren texten och försöker förstå innebörden (Downe-Wamboldt, 1992). Denna studie är utförd med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Innehålls analys är enligt Downe-Wamboldt (1992) en forskningsmetod som innebär en systematisk och objektiv handling för att göra trovärdig slutsats av verbal, visuell eller antecknad data i syfte att beskriva och mångfaldiga specifika fenomen. Olika kategorier skapas som beskriver ett intressant fenomen i ett speciellt syfte. Innehållsanalysen är utförd enligt Downe-Wamboldt (1992) genom att först läsa igenom artiklarna upprepade gånger för att fånga helheten. Därefter söktes textenheter som motsvarade studiens syfte. Dessa kontrollerades med att återgå till materialet och jämföra med innehållet. Textenheterna svarade mot de analyserade texternas manifesta innehåll. Textenheterna kondenserades, som innebär att text som är överflödig tas bort och att det viktiga, kärnan finns kvar. När dessa hade säkerställts och granskats utarbetades ett schema med kategorier som användes för att organisera materialet. Dessa kategorier jämfördes sedan

6 med varandra och sammanfördes med kategorier med likartat innehåll för att reducera antalet kategorier. Därefter slogs kategorierna ihop en ytterligare gång till ett mindre antal kategorier för att komma fram till slutkategorierna. Varje kategori fick ett beskrivande kategorinamn. Slutligen framkom tre kategorier vilka svarade mot syftet. Tabell 1 Översikt över analyserade artiklar (n=6). Författare, år, land Typ av studie Deltagare Datainsamling/ Analys Breault & Kvalitativ 16 ssk Intervjuer/, Polifroni fenomenologisk (1992). metod USA. Huvudfynd Sex områden identifierades. Rädsla, bitterhet, sympati, utmattning, hjälplöshet och själv stärkande. Kvalitet Medel Hayter, (1999). England Kvantitativ och kvalitativ 30 ssk Enkäter och intervjuer/ innehållsanalys. Det finns ett samband mellan utbrändhet och att vårda aidssjuka människor. Hög Smit, (2004). Sydafrika. Kvalitativ 35 ssk Djupintervjuer/, tematisk analys. Sju områden identifierades. Hjälplöshet, emotionell stress, rädsla, frustration, yrkesrelaterad oro, empati och självtillfredsställelse. Hög Wissen & Woodman (1994). Nya Zeeland. Witt Sherman (2000a). USA. Kvalitativ 9 fokusgrupper bestående av 29 ssk Kvalitativ 12ssk, (5 läkare, 17 patienter) Enkäter och intervjuer, Redigeringsstil med kategorier beskrivet av Crabtree & Miller (1992). Observation, semistrukturerade intervjuer. Dataanalys inspirerad av Carini (Ely et al., 1991). Sjuksköterskors attityder till denna patientgrupp var varierande och beror på socialt inflytande, personliga erfarenheter och kunskapen om hiv/aids. Sjuksköterskorna upplevde att aidssjuka förändrades mycket under deras sjukdomstid. Hög Medel

7 Witt Sherman (2000b). USA. Kvalitativ 12 ssk Explorativ studie, observation, intervjuer Dataanalys inspirerad av Carini (Ely et al., 1991) Sjuksköterskorna kände en psykisk och emotionell stress vid vårdandet av aidssjuka. Hög Resultat Analysen resulterade i tre kategorier som kunde kopplas till syftet i uppsatsen. De tre kategorierna presenteras närmare nedan (Tabell 2) med citat från de analyserade artiklarna. Tabell 2 Översikt över kategorier (n=3). Kategorier Att vara känslomässigt involverad Att minska rädsla med kunskap och erfarenhet Att förebygga smittspridning Att påverkas känslomässigt Sjuksköterskorna berättade att de blev känslomässigt involverade i hiv patienternas liv med deras partners och familjer. De upplevde sorg när de kom i kontakt med den enorma sorgen, förlusten och depressionen den aidssjukes familjer upplevde (Breault & Polifroni, 1992; Hayter, 1999; Sherman, 2000b; Smit, 2004). Att ta hand om patienter med riklig diarré eller dränerade sår gav stor emotionell stress. Det framkom även att sjuksköterskorna fick en knut i magen då de skulle ge blod till en person med hiv (Sherman, 2000b). I Breault och Polifroni (1992) beskrev sjuksköterskorna att det fanns det en rädsla förknippat till att ta hand om människor med hiv, men att de mådde bra av att göra något ingen annan ville göra. I Smit (2004) och Sherman (2000b) beskrev sjuksköterskorna att de upplevde det stressigt och att de kände oro när de visste att patienterna skulle dö. I en studie av Hayter (1999) beskrev sjuksköterskorna att de associerade aids med död och att det kändes tungt att mista patienterna som kommit att kännas som kompisar. I Breault och Polifroni (1992) och Sherman (2000b) beskrev sjuksköterskorna att de kände en hjälplöshet att ta hand om en ung mycket sjuk generation. Att se dessa unga människor lida och dö gav stor emotionell stress. I Smit (2004)

8 berättade sjuksköterskorna att det var svårt att lämna jobbet efter arbetes slut. De hade en tung känsla inom sig då det gick hem efter arbetets slut då de tänkte på de hiv sjuka patienterna. When you have known them for so long and get really close you know that they will die eventually that s what AIDS is about, death but you come to think of them like friends almost so when the inevitable happens it can hit you hard (Hayter, 1999, s.988). Sjuksköterskorna beskrev att de inte upplevde att det fanns några yttre tecken på den aidssjuke i början av sin sjukdom. Längre fram i sjukdomsförloppet liknade den sjuke ett levande skelett vilket var tungt att se. Bilden på en aidssjuk beskrevs som män som var sängbundna, trötta och sköra med asklik hudfärg och ögonfärg (Sherman, 2000a). I Wissen och Woodman (1994) berättade de flesta sjuksköterskorna att de skulle kunna tänka sig att vårda en hiv positiv patient. I Breault och Polifroni (1992) och Sherman (2000a) beskrev sjuksköterskorna att de fick känslor av frustration över missbrukarna som fortfarande tog droger och hade aids och förde smittan vidare till andra människor. Sjuksköterskorna upplevde de intravenösa missbrukarna och prostituerade som omedgörliga, ej samarbetsvilliga, manipulativa och svåra. De upplevdes som socialt oansvariga då de förde smittan vidare via sina kanyler medan de homosexuella ansågs som socialt ansvariga då de brydde sig om att skydda andra. Det framgick att det är en klar skillnad bland sjuksköterskor i uppfattningen mellan intravenösa drogmissbrukare eller prostituerade och homosexuella. Sjuksköterskorna vårdade hellre homosexuella än missbrukare som injicerade drogerna. I find drug addicts extremely difficult to work with because of their manipulative behaviour because of all the bad positions they put you in but that is a separate issue from their diagnosis (Breault & Polifroni, 1992, s.24). Att minska rädsla med kunskap och erfarenhet I Wissen och Woodman (1994) beskrev sjuksköterskorna att de tyckte det fanns ett större behov av uppdaterad lättläst information till avdelningen. De ansåg att informationen skulle vara väsentlig och lättåtkomlig. Vidare framkom det att sjuksköterskorna kände att utbildning och träning som var inriktad mot nödvändiga försiktighetsåtgärder tog bort en del rädsla i samband med vården av den hiv positiva människan. De uttryckte också en önskan om mer

9 specifika instruktioner och support från kollegor. En sjuksköterska berättade att hon blivit stucken av en nål och inte ens vetat vad hon skulle göra eller ta sig till. I Witt-Sherman (2000a) beskrev sjuksköterskorna att de genom sitt arbete hade blivit emotionellt starkare, mer självsäkra och bättre på att handskas med stress. De tyckte också att de fått ett mänskligare synsätt. Sjuksköterskorna diskuterade inte jobbet med människor utanför sjukhuset som inte hade kunskap kring sjukdomen. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara riskfyllt att nämna till någon annan att de jobbade med hiv patienter. Andra människors okunskap kring sjukdomen gjorde att de trodde att sjuksköterskorna var kontaminerade eller någonting (Smit, 2004). I Hayter (1998) och Smit (2004) berättade sjuksköterskorna att de tyckte de borde vara respekterade för sina specialistkunskaper, men att allmänheten inte verkade respektera dem och deras kunskaper. Vidare framkom det att det var skönt att diskutera jobbet och få support från kollegor som var på samma våglängd. Den delade kunskapen och erfarenheten gjorde att sjuksköterskorna blev tryggare och mindre rädda på sin arbetsplats. If anything has happened that I want to talk about I talk to X (another Clinical nurse specialist), we are on the same wavelength and she has been doing the job for ages and is really experienced it s really good to know that others have the same problem as you (Hayter, 1998, s.989). Att förebygga smittspridning I Wissen och Woodman (1994) berättade sjuksköterskorna att de kände att risken var stor att bli smittad i samband med vård av en patient med hiv. Vidare framkom det att sjuksköterskorna trodde att risken för smittspridning ökade då det städades för lite på avdelningen. I Sherman (2000b) berättade sjuksköterskorna att de efterfrågade ett starkare ledarskap som kunde sätta gränser på oprofessionellt beteende som kunde öka risken för att bli smittad. Det framkom också att det var en självklarhet med skydd för att undgå risken att bli smittad av viruset i samband med vårdandet av hiv positiva patienter. Sjuksköterskorna beskrev att de var väldigt noggranna i sitt arbete för att skydda sig själv och andra från att bli smittade.

10 I Breault och Polifroni (1992) berättade sjuksköterskorna att de trodde att den nuvarande kunskapen om aids kunde vara missvisande och att handskar, masker med mera inte utgjorde ett fullgott skydd. Sjuksköterskorna trodde att om de bara använde en liten bit intelligens så skulle risken att bli smittad vara liten. I think there s probably minimal risk involved. But if you re not cavalier about it, and if you practice with just a minimal amount if intelligence, I think the risk is very, very low (Breault & Polifroni, 1992, s.24) Diskussion Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. I resultatet framkom tre kategorier; att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. I första kategorin att påverkas känslomässigt framkom det att sjuksköterskorna kände en oro då de visste att patienterna skulle dö. I denna kategori framkom det också att det inte fanns några objektiva tecken på den aidssjuke personen i början, men att bilden ändrades under sjukdomsförloppet. Att se unga människor dö skapade en emotionell stress och en tung känsla inom dem och det är förknippat med hjälplöshet att ta hand om en ung mycket sjuk generation. Resultatet i litteraturstudien stöds av Wallerstedt och Andershed (2007) studie där sjuksköterskor också beskrev att de påverkades känslomässigt i jobbet då de tog hand om döende patienter. De hade kluvna känslor vid kontakten med döende patienter och de kände sig otillräckliga, frustrerade och sorgsna då en patient dog. Resultatet i denna studie stämmer också överens i Costello (2005) där sjuksköterskor berättade att de upplevde svårigheter i omvårdnaden av de döende patienterna som ofta ledde till känslor som hjälplöshet och frustration. I litteraturstudien beskrev sjuksköterskor att de efter arbetets slut hade en tung känsla inom sig. I Wallerstedt och Andershed (2007) framkom det också att sjuksköterskorna tog jobbet med sig hem efter arbetets slut och att de upplevde det tyngst att mista en patient då döden inte var väntad. Samtidigt framkom det i mitt resultat att sjuksköterskor tyckte att kontakten med patienterna gav dem väldigt mycket glädje. Det resultatet stämmer överens med Thompson, McClement och Daeninck (2005) där sjuksköterskor beskrev att de fick en känsla av välbefinnande genom att vara närvarande och stötta patienten och dess anhöriga. Detta

11 visar på hur stressfullt det kan vara att jobba med människor man vet skall avlida men att det samtidigt kan ge stor glädje. Det visar också att det är svårt att jobba med patienter som dör plötsligt. I studiens resultat framkom det att sjukskörterskorna upplevde det frustrerande med missbrukarna som fortfarande tog droger och har aids och för smittan vidare till andra människor. De upplevde de personerna som socialt oansvariga då de förde smittan vidare i jämförelse mot de homosexuella som brydde sig om att skydda andra. Samtidigt skriver McCann (1998) att sjuksköterskor som har erfarenhet av patienter med hiv berättat att det är viktigt att inte döma människor och att acceptera olika individer trots deras ras, kultur, religion, sexualitet och livsstil. Det skulle kunna vara så att sjuksköterskorna vet att de inte skall döma andra människor utifrån deras levnadssätt men att de trots detta gör det ändå. Det är i så fall tråkigt att denna grupp stigmatiseras av människor som är utbildade etik och moral. I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) beskrivs klart och tydligt att vården skall ges på lika villkor för hela befolkningen där vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Vården skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. I andra kategorin att minska rädsla med kunskap och erfarenhet framkom det att sjuksköterskorna hade behov av uppdaterad och lättläst information till avdelningen för att minska rädslan i kontakten med hiv sjuka patienter. De ansåg att utbildning och träning skulle ta bort en del rädsla i samband med omvårdnad av den hiv sjuka människan. Mitt reslutat styrks i Renea och Karin (2005) där det framkom att sjuksköterskorna som var dåligt tränade i att handskas med döende patienter och dess anhöriga blev stressade och rädda. Stressen och rädslan kunde leda till utbrändhet samt emotionell och psykisk utmattning. Med detta som grund visar det på att man som sjuksköterska bör vara påläst om det man skall arbeta med och speciellt om sådant som kan kännas farligt och främmande. Schillo och Reischl (1993) fann att behovet av träning och information om hiv var stort bland sjuksköterskor men även att det redan under utbildningen till sjuksköterska är viktigt att få kunskap och träning om hiv. Det fanns rädsla förknippat till att ta hand om människor med aids. Rädslan var sjuksköterskornas egna och enligt mig skulle det kunna bero på sjuksköterskornas egna fördomar mot denna patientgrupp samt brist på kunskap. Detta resultat stämmer överens med McCann och Sharkey (1998) där det framkom att sjuksköterskor var rädda för att bli smittade i omvårdnadsarbetet

12 av en hiv sjuk patient. Kunskapsnivån hos vårdpersonalen hade inverkan på rädslan. Ju mer utbildning desto mindre rädda var vårdpersonalen. Användandet av informationsgrupper gällande HIV/AIDS har visat sig ha en god effekt bland sjuksköterskor gentemot rädslan. Attityderna har blivit positivare och sjuksköterskorna jobbar mer med öppet sinne. De vände sig främst till kollegor och den egna familjen för att få stöd och vägledning. Sjuksköterskorna berättade att då de pratade med kollegor så lindrade det sorgen i arbetet med döende patienter. Familjens och kollegornas support var viktig för sjuksköterskorna. Att vara öppen och diskutera med familjemedlemmarna till den sjuke om behandling ökade förståelsen och empatin hos dem (Boeije, Nievaard och Casparie, 1997; McCann, 1996; Rasmussen, Sandman och Norberg, 1997). Ett sätt att minska rädslan bland sjuksköterskor i arbetet med hiv sjuka patienter skulle kunna vara att ha handledningsgrupper där kollegor och arbetskamrater skulle få möjlighet att prata ut. Detta gör att de utvecklas i sin yrkesroll. Detta bekräftas i Engström och Söderberg (2004) där sjuksköterskor berättade att de ofta hamnade i etiska svårigheter utan möjlighet till reflektion eller diskussion. De uttryckte ett behov av att prata med sina kollegor om arbetet. Detta skulle leda till att sjuksköterskorna utvecklades och att det skulle bli mer nöjda med sitt utförda arbete samt att patienterna och deras anhöriga skulle bli nöjdare med vården de fick. bra I tredje kategorin att förebygga smittspridning framkom det att sjuksköterskorna kände att risken var stor att bli smittad i samband med vård av en patient med hiv. Sjuksköterskorna tyckte det var självklart med skydd och litade inte helt på den forskning som fanns angående hur hiv smittar mellan människor. Sjuksköterskorna var noga med att skydda sig själva och andra från att bli smittade. Samtidigt framkommer det i en studie av Blake, Jones, Reid och Kozowski (2007) att personer med hiv kände sig förolämpade av vårdpersonalen då de tyckte att de överdrev försiktighetsåtgärderna och bland annat använde flera par handskar. Patienterna upplevde sig förolämpade. Vid användandet av kanyler, skalpeller eller andra stickande eller skärande föremål skall alltid ett säkert förhållningssätt hållas oavsett om patienten har en blodsmitta eller inte. Vid ett säkert förfaringssätt och användning av skyddshandskar är risken att bli smittad minimal om inte obefintlig. I SOSFS (2007:19) står tydligt att skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.

13 I denna kategori efterfrågade sjuksköterskorna ett starkt ledarskap som kunde sätta gränser på vad som var ett professionellt förhållningssätt för att kunna förebygga smittspridning. Detta resultat styrks ytterligare i en studie av Glasberg, Norberg och Söderberg (2007) där chefer till sjuksköterskor berättade att sjuksköterskorna behövde en chef som var ett bra stöd i sitt beslutsfattande. Sjuksköterskorna skulle genom deras chef inse sin egen förmåga och arbeta på ett säkert sätt förebyggande sätt från smittspridning. Metoddiskussion Enligt Graneheim och Lundman (2003) är en studies trovärdighet beroende på faktorer som trovärdighet, pålitlighet, bekräftbarhet och överförbarhet. Resultatet i denna studie har stärkts med citat från de granskade artiklarna för att stärka trovärdigheten enligt Graneheim och Lundman (2003). Holloway och Wheeler (2002) menar att en studies pålitlighet ökar om det går att följa arbetets gång i detalj. Pålitligheten är höjd genom att i detalj presentera metoden för studien. Referenser är presenterat vilket gör att ursprunget till innehållet i studien går att följa. Bekräftbarheten innebär att fånga studiedeltagarnas resultat utan att lägga till egna tolkningar (Holloway & Wheeler, 2002, s.255). I mitt fall handlade det om att fånga sjuksköterskors upplevelser av att vårda hiv patienter. Under arbetets gång har tillgång till en handledare funnits som följt denna studie och kontrollerat att det som skrivits inte är förvrängt från det faktiska och är utan egna tolkningar. Även studiekamrater har fått ta del av analysarbetet under seminarietillfällen. Under analysarbetet har författaren gått tillbaka till textenheterna och artiklarna för att kontrollera att inga egna tolkningar gjorts på det som skrivits. Eftersom engelska inte är författarens modersmål kan vissa språkliga missuppfattningar ha skett trots att manifest ansats enligt Downe-Wamboldt (1992) är använt där inga egna tolkningar är tillåtna. Detta arbete skulle kunna vara överförbart till andra sjuksköterskor som jobbar med döende patienter. Slutsats Denna studie har visat på hur sjuksköterskor upplever det att träffa på personer med hiv i omvårdnadsarbetet. Studien visade på att sjuksköterskor upplevde många olika känslor då de vårdade en person med hiv. De var oroliga för att bli smittade av sjukdomen och använde

14 därför de skydd som fanns att tillgå. Sjuksköterskor i studien visade på att det är av stor betydelse av att ha erfarenhet och kunskap kring sjukdomen för att minska rädslan och oron den för med sig. För sjuksköterskorna var det viktigt med stöd och support från kollegor för att bättre utvecklas inom området. Ökade resurser i vården kring personer med hiv skulle kunna ge en bättre kvalitetsfylld vård för dessa människor. Det finns fortfarande kvar utrymme för forskning som kan handla om sjuksköterskornas upplevelser i samband med vårdandet av en hiv smittad patient. Spridningen av hiv ökar så det kan bli än mer aktuellt i framtiden. Ökade kunskaper inom detta område om hur sjuksköterskor upplever ett möte med en person med hiv skulle kunna öka förståelsen om varför arbetskamrater känner som de gör och även sjuksköterskan själv. Som sjuksköterska kan man komma att träffa personer med hiv under många olika typer av behandlingar och undersökningar. Det är viktigt att sjuksköterskor och deras kollegor har en bra kunskap inom området för att på bästa sätt kunna vårda och möta denna patientgrupp. Att just kunskap bidrar till att minska rädslan och öka vårdkvaliteten framkom i resultatet och visar på att det redan under utbildningen till sjuksköterska borde ingå utbildning kring sjukdomen.

15 Referenser Ref märkta med * ingår i analysen Blake, B., Jones, T., Reid, P., & Kozowski, M. (2007) Experiences of women in obtaining human immunodeficiency virus testing and healthcare services. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 20, 40-46. * Breault, A.J., & Polifroni, E.C. (1992). Caring for people with AIDS: nurses' attitudes and feelings. Journal of Advanced Nursing, 29, 4, 21-27. Costello, J. (2005). Dying well: nurses' experience of good and bad deaths in hospital. Journal of Advanced Nursing, 54, 5, 594-601. Downe-Wamboldt, B. (1992). Content analysis: Method applications, and issues. Health Care Women International, 13, 313-321. Emran, M., Afarin, R., Traci, C., & Kaveh, K. (2006). Profiles of risk: a qualitative study of injecting drug users in Teheran, Iran. Harm Reduction Journal, 3:12. Engström, Å., & Söderberg, S. (2007). Close relatives in intensive care from the perspective of critical care nurses. Journal of Clinical Nursing. 16, 1651-1659. Glasberg, A-L., Eriksson, S., & Norberg A. (2008). Factors associated with stress of conscience in healthcare. Scandinavia Journal of Caring Sciences, 22, 249-258. Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Hamers, F., & Downs, A. (2003), HIV in central and eastern Europe. The Lancet, 361, 1035-1044. * Hayter, M. (1999). Burn out and AIDS care-related factors in HIV community clinical nurse specialists in the north of England. Journal of Advanced Nursing, 29, 4, 984.

16 Herlitz, C. (2003). Allmänheten och HIV/AIDS. Kunskaper, attityder och beteenden 1987-2003. Statens Folkhälsoinstitut: Stockholm; 2004. 17-24. Hodgson, I. (1997). Attitudes towards people with HIV/AIDS: entropy and health care ethics. Journal of Advanced Nursing, 26, 283 288. Holloway, I., &Wheeler, S. (2002). Qualitative Research in Nursing. Oxford: Blackwell Sciences. Kermode, M., Holmes, W., Langkham., B, Santosh., M, Gifford, T., & Gifford, S. (2005). HIV-related knowledge, attitudes & risk perception amongst nurses, doctors & other healthcare workers in rural India. Indian Journal Medicine, 258-264. Lau, J., Kim, J., Lau, M., & Tsui, H. (2004). HIV related behaviours and attitudes among Chinese men who have sex with men in Hong Kong: a population based study, Sexual Transmission Infection, 80, 459 465. McCann, T. (1996). Willingness to provide care and treatment for patients with HIV/AIDS. Journal of Advancing Nursing, 25, 1033-1039. McCann, T., & Sharkey, R. (1998). Educational intervention with international nurses an changes in knowledge, attitudes and willingness to provide car to patients with HIV/AIDS. Journal of Advanced Nursing, 27, 267-273. Moberg, L. (2000). HIV och AIDS. Stockholm: Alhambras Pocket Encyklopedi / 15. Myongsei, S., & Kina, J. (1999). AIDS-related perception and condom use of prostitutes in Korea. Yonsei Medical Journal, 40, 9-13. Rasmussen, B., Sandman, P-O., & Norberg, A. (1997). Stories of being a hospice nurse: A jorney towards finding one s footing. Cancer Nursing, 20, 1-17.

17 Renea, B., & Karin, T. (2005). Providing End-of-Life Care to Patients: Critical Care Nurses Perceived Obstacles and Supportive Behaviors. American Journal of Critical Care. 14, 395-403. Rintamaki, L., Scott, A., Kosenko, K., & Jensen, R. (2007). Male Perceptions of HIV Stigma in Health Care Contexts. AIDS PATIENT CARE and STDs, 21, 956-969. Robinson, N. (1998). People with HIV/AIDS: who cares? Journal of Advanced Nursing, 28, 4, 771-778. Schillo, B., & Reischl, T. (1998). HIV-Related Knowledge and Precautions among Michigan Nurses. American Journal of public health October 1993, 83, 10, 1438-1442. Svensk författningssamling, (SFS 1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Författningshandbok, (2004). Wilow, K. Stockholm: Liber AB. Svensk författningssamling, (SFS 2007:19.). Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården. Författningshandbok, (2004). Wilow, K. Stockholm: Liber AB. Smittskyddsinstitutet. (2008). Statistik 2008. (WWW dokument). URL http://www.smittskyddsinstitutet.se/statistik/hivinfektion/. Datum 2008-10-12 * Smit, R. (2004). HIV/AIDS and the workplace: perceptions of nurses in a public hospital in South Africa. Journal of Advanced Nursing, 51, 1, 22-29. Thompson, G., McClement, S., & Daeninck, P. (2005). Nurses perceptions of quality end of life care on an acute medical ward. Journal of Advanced Nursing, 53, 2, 169-177. Välimäki, M., Suominen, T., & Peate, I. (1998). Attitudes of professionals, students and the general public to hiv/aids and people with hiv/aids: a review of research. Journal of Advanced Nursing, 27, 4, 752.

18 Wallerstedt, B., & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavian Journal of Caring Science, 21, 32-40. Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. * Wissen, K., & Woodman, K. (1994). Nurses attitudes and concerns to HIV/AIDS: a focus group approach. Journal of Advanced Nursing, 20, 1141-1147. * Witt-Sherman, D (2000a). AIDS-Dedicated Nurses: What can be learned from their perceptions and experiences: Applied Nursing Researc, 13, 115-124. *Wit-Sherman, D. (2000b). Experiences of AIDS-dedicated nurses in alleviating the stress of AIDS caregiving. Journal of Advanced Nursing, 31, 1501.