Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn

Relevanta dokument
Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn

INBJUDAN TILL SAMRÅD Hargshamns Hamn

HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun

Tillståndsprövning av hamnen i Klintehamn, Gotland---

Inbjudan till samråd Ansökan till fortsatt och utökad hamnverksamhet Kalix Hamn, Kalix kommun

Kompletterande samrådsunderlag

Samråd enligt miljöbalken

DOM meddelad i Östersund

Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken

Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland---

Hamnsanering för Östersjöns framtid

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Mötesanteckningar. 1. Agenda för mötet. 2. Frågor och synpunkter

Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna

Ansökan om ändring av tillstånd samt anmälan om vattenverksamhet enligt miljöbalken

Sammanfattning PLANBESKRIVNING 1(5)

Tillståndsprövning Slite hamn, Gotland---

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

Utbyggnad av Arendal 2

Naturskyddsföreningen i Stockholms län. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen för Värtahamnen-Frihamnen-Loudden

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Tillståndsprövning av hamnen i Kappelshamn, Gotland---

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

INSEGLINGEN TILL NORRKÖPINGS HAMNAR SLUTRAPPORT FÖRSTUDIE

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Muddring av Hemfjärden

Samråd Malmporten i Luleå

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Orrekullagården, Orrekullavägen 2, Kolmården

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Riskanalys för Inre Hamnen, Oskarshamn, Analys av risker för sjöfart vid stadsutveckling

Utbyggnad av farleden till Gävle hamn

Nya kajer m.m. vid Pampusterminalen, Norrköping vattenverksamhet

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2.

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Yrkesfisket: Lars Ökvist, Leif Holmberg, Johnny Stålarm, Jan Holm, Kenneth Stålarm, Dag Hjelte, Bertil Sandberg, Stig Gran.

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Inseglingen till Gävle hamn

ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET

Muddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Lokaliseringsutredning

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

SAMRÅDSUNDERLAG

Behovsbedömning. Ändring av detaljplan för fastigheten Tyresö 1:805 Tyresö kommun, Stockholms län

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

Angående ansökan om att anlägga GC-väg inom Natura 2000-området och naturreservatet Strömsholm i Hallstahammars kommun

ANSÖKAN. Sökanden. Ombud. Kontaktperson. Saken. Till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Studiebesök i Gävle hamn den oktober 2010 Rapport nr O-hamn 2010:21

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Del av Gamla stan 2:26 (Hollendergatan/Lönnerbladsgatan) Falköpings stad

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Genomförande av Etapp 2 av projektet att förbättra farlederna till Göteborg

Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län

1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: Upprättad:

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

2 juni 2015 Renare Mark Region Väst Edvard Molitor Miljöchef

KONTROLLPROGRAM MUDDRING Insegling Gävle

UTREDNING LANDSKAPSBILDSANALYS. Planerad hamn i Stockholm Nynäshamn, Norvikudden. Stockholms Hamn AB. Stockholm Uppdragsnummer

Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten

Samråd inför kommande tillståndsansökan för breddning och fördjupning av farleden Trelleborgs hamn.

Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl

Ur karta Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

KATAMARANKAJEN. Orientering. Nuvarande förhållanden. Teknisk beskrivning av åtgärderna. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet

Bilaga 5 Miljöbedömning

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla

Bilaga 4 Behovsbedömning

2 Den reviderade sträckningen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Väddö kanal och Roslagens Båtförbund

UNDERSÖKNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Storhamn i Norvik att hamna rätt"

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Miljökonsekvensbeskrivning

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

PRESENTATION AGENDA VARFÖR MUDDRA? Muddringsmetoder Hur deponerar man muddrade massor Miljö och muddring

Transkript:

Underlag för samråd: Uppgradering av inseglingsleden till Gävle Hamn Tippområde Farledsyta

Sammanfattning I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. Ett sådant utpekande innebär bland annat att staten, genom Sjöfartsverket, tillsammans med hamnen har ett ansvar för uppgradering av inseglingsleden till hamnen så att denna såväl idag som vid en eventuellt utökad framtida sjötrafik uppfyller internationella krav på sjösäkerhet. Sjöfartsverket och Gävle Hamn AB (GHAB) planerar mot denna bakgrund att utföra vissa åtgärder i inseglingsleden till Gävle Hamn. De planerade åtgärderna innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kaj samt reviderad utmärkning i den yttre delen av inseglingsleden. Åtgärderna motiveras av säkerhetskrav enligt internationella rekommendationer för farledsdesign och innebär att risken för olyckor i farleden minskar och därmed även den negativa miljöpåverkan som dessa kan orsaka. Vidare innebär åtgärderna minskade väntetider till havs samt fördjupningen av farleden att risken för uppgrumling av sediment minskar. Genom åtgärderna i inseglingen är målsättningen att de rådande trafikrestriktionerna förändras så att större fartygsstorlekar med bibehållande av höga säkerhetskrav kan trafikera hamnen under alla väderförhållanden dygnet runt, året om, samt att nuvarande fartyg kan utnyttja sin fulla lastkapacitet. Ansökan innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden och fram till kajkant ned till ett ramfritt djup av 13,5 meter. Holmuddsrännan, som utgör den smalaste delen av inseglingsleden, kommer att breddas till 126 meters bredd. I Yttre fjärden kommer sträckningen av inseglingsleden att gå öster och söder om Heros grund. Planerade arbeten innebär att totalt ca 3,0 miljoner m 3 lera, morän och mjukare bergarter behöver muddras och sprängas bort. Muddring av lera kommer att utföras i två steg, genom att det översta förorenade sedimentskiktet hanteras separat. Merparten av muddermassorna från projektet kommer att utnyttjas som fyllnadsmaterial vid planerade byggnadsprojekt i hamnen. 1 Resterande massor kommer att tippas i en djuphåla utanför Holmuddsrännan i Gävlebuktens inre del. Muddring och sprängning i vatten utgör tillståndspliktig verksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Tippning av muddermassor till havs är tillståndspliktigt enligt 9 kap miljöbalken. Dispens kommer också att krävas från det allmänna dumpningsförbudet till havs. Sjöfartsverket och GHAB genomför därför ett samråd enligt 6 kap miljöbalken som led i framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning avseende de planerade åtgärderna. 1 Tillstånd för utbyggnad av kajanläggningar inom hamnens verksamhetsområde kommer att sökas separat. 1

Bakgrund Sjöfartsverket har ett ansvar för att se över och höja säkerheten i nationellt viktiga sjötransportleder. I arbetet med att inventera farlederna i Sverige har inseglingsleden till Gävle identifierats som i behov av säkerhetshöjande åtgärder. Sjöfartsverket och GHAB har mot bakgrund av detta genomfört en gemensam förstudie avseende inseglingen till Gävle via Holmuddsrännan i farlederna 621 och 622 samt inseglingsleden inom det allmänna hamnområdet. Målet med förstudien var att skapa underlag för beslut om ett gemensamt projekt med syftet att höja säkerheten vid anlöp, att minska riskerna för negativ miljöpåverkan från fartygen i samband med inseglingen och att upphäva väntetiderna till havs. Förstudien har genomförts enligt den kvalitetssäkrade modell Sjöfartsverket framtagit för farledsåtgärder. Utfallet av förstudien visade att de planerade åtgärderna medför en samhällsekonomisk nytta. I den statliga Hamnstrategiutredningen har Gävle Hamn föreslagits som en prioriterad hamn av särskild strategisk betydelse för det svenska godstransportsystemet. Utpekandet innebär bland annat att staten, genom Sjöfartsverket, tillsammans med hamnen har ett ansvar för uppgradering av inseglingsleden till hamnen så att denna såväl idag som vid en eventuellt utökad framtida sjötrafik uppfyller internationella krav på sjösäkerhet. Inseglingen till Gävle Hamn Farled 621 och 622 är allmänna farleder och sträcker sig fram till Holmuddsrännans början i öster. Där övergår de allmänna farlederna till inseglingsled inom allmänt hamnområde. Hela Gävle hamn är allmän hamn och Gävle Hamn AB är huvudintressent inom hamnområdet. Hamnområdesgräns Allmän farled Holmuddsrännan Gävle Hamn Den smalaste delen av den nuvarande inseglingen till Gävle är den så kallade Holmuddsrännan, med en bredd av 60 meter. Även den resterande delen av inseglingsleden samt hamnbassängerna kring kaj är idag för grunda för att garantera rekommen- 2

derade säkerhetsnivåer för den aktuella fartygstrafiken. De rådande förhållandena innebär också en belastning för miljön, dels på grund av risken för olyckor och på grund av de långa väntetiderna till havs, dels eftersom fartygen rör upp bottensediment vid de grundare partierna i samband med inseglingen. Planerade arbeten Planerade arbeten innebär en breddning och fördjupning av inseglingsleden från Holmudden fram till kajkant ned till ett ramfritt djup av 13,5 meter. Holmuddsrännan kommer att breddas till 126 meters bredd. Totalt ca 4 miljoner m 3 lera, morän och mjukare bergarter (varav merparten lera och morän) 2 behöver muddras och sprängas bort. Sprängningsarbeten kommer endast att genomföras i Holmuddsrännan. För resterande volymer i Yttre fjärden fram till kaj kommer en kombination av sug- och grävteknik att användas. Muddringsarbetena kommer att utföras i två steg, där det översta skiktet på ca 50 cm tas bort i ett första steg genom en så kallad miljömuddring (sugmuddring). Anledningen till att en sugmuddring görs för detta skikt, är att det översta sedimentlagret i Yttre fjärden innehåller föroreningar som härstammar från de industrier, samhällsfunktioner och övriga verksamheter som funnits i Gävleområdet under det senaste århundradet. Merparten av muddermassorna från projektet kommer att nyttjas för utfyllnad inom hamn. Denna utfyllnad kommer att hanteras i ett separat miljöärende. En del av de rena muddermassorna kommer dock att tippas i en djuphåla utanför Holmuddsrännan i Gävlebuktens inre del. För att höja sjösäkerheten och minimera störningar av såväl boendet som kulturmiljön utmed Norrlandet, planeras den nya inseglingen till hamnen genom Yttre fjärden att dras söder och öster om Heros grund. Utmärkning i nuvarande ledsträckning bibehålls dock för utgående fartyg och annan mindre trafik. Arbetena planeras att utföras under åren 2008-2010 med start tidigast hösten 2008 och färdigställande under 2010. Planerade arbeten redovisas i figuren på nästa sida. 2 Provgrävningar pågår (november 2007). 3

Gävle insegling Översikt muddrings- och utfyllnadsområden, tipplats till havs samt uppskattade mudder- och avsättningsvolymer. A. Fredrikskans B. Yttre fjärden SV C. Yttre fjärden NO D. Holmuddsrännan Summa: ca 4.000.000 m3 D 5 C 6 1 3 4 A B 2 Utfyllnadsområden ( Fyllnadsordning efter schaktning för kajbyggen) 1-3. Fredrikskans inre och Granudden <1.100.000m3 4. Vindkraftlagunen >1.000.000m3 5. Lövgrund havsdeponi >2.000.000m3 6. Miljökajen Ca 700.000m3 Summa >4.000.000m3 Miljöpåverkan En MKB skall tas fram för att identifiera och beskriva vilken miljöpåverkan och vilka konsekvenser planerade åtgärder har på människors hälsa och miljö. I MKB:n redovisas följande alternativ för utformningen av projektet: Nollalternativet, d.v.s. att inga åtgärder görs Alt. 1 (huvudalternativ): Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage med något ändrad sträckning på inseglingsleden inom hamnområdet. Avsikten med den ändrade sträckningen är att utnyttja djupförhållandena bättre, minimera mängden muddermassor och att minska störningar för boende, friluftsliv, natur- och kulturmiljö utmed Norrlandet. Alt. 2: Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage enligt nuvarande insegling i hamnområdet Alt. 3: Fördjupning och breddning av inseglingen till internationell standard och för större tonnage med något ändrad sträckning på inseglingsleden inom hamnområdet samt med ändrad ledsträckning genom havsområdet utanför Holmuddsrännan. Detta alternativ är en utökning av huvudalternativet men har förkastats av främst samhällsekonomiska skäl. Olika alternativ för tippområden har också utretts och kommer att diskuteras i MKB:n. Omgivning I Gävleområdet är ett antal områden identifierade som skyddsvärda. Runt Gävles befintliga inseglingsled finns riksintressen för både yrkesfiske, natur- och kulturmiljövård. Även farlederna är ett riksintresse, liksom Gävle Hamn som är ett riksintresse för hamnverksamhet. Sammantaget bedöms inverkan på riksintressena för kulturmiljö- och naturvård och andra känsliga områden bli liten med normala försiktighetsmått. 4

Planerad farledsyta Nuvarande farledsyta Gävle insegling Huvudalternativ (1) Breddning av Holmuddsrännan enligt internationella säkerhetskrav. Muddring till 13,5 m. Ca 3 miljoner m 3 muddermassor. Förbättrad ledsträckning och utmärkning. Max. fartygsmått i m: L=245, B=42, Djupgående=12,2 Säkerhet / Risk + Samhällsekonomi + Miljöhänsyn + Kapacitetshöjning + Planerad farledsyta Nuvarande farledsyta Gävle insegling Alternativ 2 Breddning av Holmuddsrännan enligt internationella säkerhetskrav. Muddring till 13,5 m. Ca 4,5 miljoner m 3 muddermassor. Förbättrad utmärkning. Max. fartygsmått i m: L=245, B=42, Djupgående=12,2 Säkerhet / Risk + Samhällsekonomi - Miljöhänsyn - Kapacitetshöjning + 5

Planerad farledsyta Nuvarande farledsyta Gävle insegling Alternativ 3 Breddning av Holmuddsrännan enligt internationella säkerhetskrav. Muddring till 13,5 m. Ca 4 miljoner m 3 muddermassor. Förbättrad ledsträckning med förbättrad utmärkning. Max. fartygsmått i m: L=245, B=42, Djupgående=12,2 Säkerhet / Risk + Samhällsekonomi - Miljöhänsyn + Kapacitetshöjning + Planerat område för havsdeponi. 6

Miljöpåverkan under arbetstiden Grumling och sedimentspridning Muddringen kommer att medföra en extra grumlighet i vattenområdet runt muddringsområdena. När muddringsarbetena är avslutade kommer den ökade grumligheten att försvinna. Tippningen av muddermassor i djuphavshålan kommer också att medföra en viss grumling i detta område. De massor som kommer att tippas i denna håla består dock främst av sand och sten, vilket innebär att grumlingen borde bli förhållandevis liten. Föroreningar kan komma att spridas med sedimentspridningen från muddringen. Bottensedimentets miljökvalitet har undersökts och visar på att de översta 50 cm av sedimenten i Yttre fjärden är av nutida ursprung och därmed förorenade av industriverksamhet. När sedimenten rörs upp i samband med muddringsarbetena kan dessa föroreningar komma att frisättas. Det översta sedimentlagret kommer inte att tippas i vattenområdet utan kommer att läggas upp innanför kajkant. Påverkan på djur och växter Muddring och sprängning medför en fysisk påverkan på havsbotten. Den ökade grumligheten kan komma att påverka växter och djur i närområdet negativt genom att känslig flora och fauna överlagras av sediment och genom att primärproduktionen begränsas av det minskade ljusinsläppet. För att bedöma påverkan, konsekvenser och eventuella extra skyddsåtgärder kommer påverkansområdet att undersökas innan muddringsarbetena påbörjas. Riksintresset för yrkesfiske i havsområdet kommer att beröras direkt av muddringsarbetena och risk finns för att lekplatser för strömming kan påverkas negativt. Påverkan på fisket kommer att undersökas närmare och aktiva yrkesfiskare i området har kontaktats för samråd. Luftemissioner De arbetsmaskiner som kommer att användas under anläggningsfasen ger upphov till utsläpp av avgaser till luft. Luftemissionerna inkluderar växthusgaser, framför allt koldioxid från fossila bränslen. Bulleremissioner Anläggningsarbetena kommer att ge upphov till visst buller. De fastigheter som ligger närmast inseglingsleden kan komma att uppfatta bullret som störande. Krav kommer att ställas på anlitad entreprenör att klara gällande riktvärden för byggbuller samt att hushållen hålls informerade om projektet och tidplanen. Indirekta effekter av de ansökta åtgärderna Enligt de utredningar som gjorts kommer en genomförd uppgradering av inseglingsleden att innebära en positiv miljöpåverkan genom att risken för fartygsolyckor och påföljande miljökonsekvenser kommer att bli mindre än i dagsläget i och med att sjösäkerheten höjs. Vidare kommer den uppgrumling av sediment som nu sker när de större fartygen trafikerar området att bli mindre, vilket innebär en minskad överlagring av djur och växter och en minskad spridning av de förorenade bottensedimenten. Då väntetiderna till havs kommer att bli kortare efter uppgraderingen, minskar även den negativa miljöpåverkan som de väntande fartygen nu ger upphov till. De positiva miljöeffekterna av uppgraderingen kan delvis komma att motverkas av en ökad fartygstrafik. Naturmiljön runt Granskär, Römaren och Limön kan komma att beröras av inseglingsledens planerade sträckning, då denna kommer att dras något närmare det befintliga riksintresset för naturvård. Den befintliga inseglingsleden går i dagsläget delvis in på ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården (Norrlandet). Breddningen av Holmuddsrännan kommer 7

dock att göras i riktning bort ifrån detta riksintresse. Den nya inseglingen genom Yttre fjärden planeras också att dras söder och öster om Heros grund, för att minimera störningen för såväl boendet som kulturmiljön på Norrlandet. Gävle, 2008-01-10 Linda Astner Gävle Hamn AB Bengt-Åke Larsson Sjöfartsverket 8