Ljusminne 2001 AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ OCH DOKUMENTATION RAPPORT 2001:17

AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ OCH DOKUMENTATION RAPPORT 2001:17 Ljusminne 2001 Ett informations- och bildningsprojekt för bevarandet av det samiska kulturarvet 1

Sammanfattning Med denna rapport, kan projektet Ljusminne 2001 anses vara avslutat. Ungefär samtidigt som denna utges rapporter med medelpadssamer ur kyrkoböcker resp. om Lapptorpet i Fjäl, Hässjö, simultant pågår seminarier och cirkelledarutbildningar. Projektet pågår i princip till Projektledarens förordnandes sista dag 30 nov 2001. Detta är dock en rapport som enbart omfattar årets projekt Ljusminne 2001: Vi har i allt väsentligt utfört de utfästade åtgärderna. Vi har uppnått ett klart genombrott; vilket är avläsbart i antalet artiklar och reportage (bl a en omfattande artikel/reportage vardera i Radio Västernorrland, TÅ, Dagbladet, ST), antalet intresserade studiecirkeldeltagar, positiv feedback som reaktioner på aktiviteter och tidningsartiklar osv tilltar hela tiden; många som brås på bofasta och flyttande samer ringer och skriver till oss ( stärkande av den samiska identiteten liksom återförande av samisk kunskap har varit överordnade mål hela tiden,). Vi vill särskilt framhålla Årets fokus på kusten, som gett ett tydligt tryck av intresse på denna del av länet. Antalet deltagare på våra aktiviteter, som följer eller överstiger beräkningarna. Det stora och växande intresset för exkursioner. Utöver de utlovade åtgärderna, pågår i projektets elfte timme ett inventerings- och presentationsarbete som ska möjliggöra att olika objekt som platser och släkter/individer ska finnas i sökbart skick. Förutom en CDROMutgåva av länets samer i samregi med SVAR, vill vi på detta sätt särskilt meddela att en digitaliserad karta över Västernorrland med tusentalet samiska kulturmiljöer och boställen planeras att produceras under vintern, inom den ordinarie verksamheten på Kmv-avdelningen på Länsmuseet Västernorrland. Projektet Ljusminne 2001 har varit ett informations- och bildningsprojekt: Under information har sorterat - Invigningen av Kramfors samiska kulturled Hällmarker & Blått hav - Webbanpassade seminarier och kursplan/studielitteratur - Föredrag Under Bildning eller folkbildning har sorterat - Cirkelledarutbildning - Seminarier - Stuciecirklar - Exkursioner I rapporten framgår i detalj hur respektive aktivitet förlöpt, vi redogör för strategier mm. Vi vill också fästa uppmärksamheten på att vi i år (3-4 okt) varit värdlän för nationella referensgruppens för Bevarande av det samiska kulturarvet årliga seminarium. Huvudarrangör var då Raä; men vårt län och projektet Ljusmine 2001 har haft en stor roll i utformandet av seminariet. 2

ETT INFORMATIONS- OCH BILDNINGSPROJEKT FÖR BEVARANDET AV DET SAMISKA KULTURARVET SAMMANFATTNING... 2 LJUSMINNE 2001.... 4 BAKGRUND OCH MÅL... 4 AKTIVITETER 2001 FÖREDRAG... 5 SEMINARIER... 5 NÄRINGSLIVSSEMINARIUM... 6 NATIONELLT SEMINARIUM... 6 CIRKELLEDARUTBILDNING... 6 STUDIECIRKLAR... 7 SAMISKA REFERENSGRUPPEN... 7 EXKURSIONER... 8 RAPPORTER... 9 PRESSKONFERENSER... 9 INVIGNING AV SAMISKA KULTURLEDEN HÄLLMARKER OCH BLÅTT HAV... 9 SKYLTPROGRAM... 8 INFORMATIONSFOLDRAR... 10 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 10 BILAGOR 1. Exkursioner Fjäl och Njurunda... 12 2. Cirkelledarutbildningarna... 14 3. Skylttexter och kartutsnitt skyltplatser... 14 4. Övrigt publikt material: Hällmarker & blått hav... 20 5. Indal, seminarium, minnesant. 24 sep... 27 6. Arbetsmaterial: Utsnitt ur kunskapsbasen (1997-2001) för digitaliserad samekarta... 33 3

Ljusminne 2001 Bakgrund och mål Ljusminne 2001 har under året haft som bas för projektverksamheten folkbildning och information om samer på kusten. För projektet erhölls 180 000 i bidrag från länsstyrelsen i Västernorrland. Ljusminne 2001 är en fortsättning av Västernorrlands projekt inom den statliga satsningen Bevarande av det samiska kulturarvet 1997-2000. Ljusminne 2001 har varit Västernorrlands del av statliga riksprojektet Bevarande av det samiska kulturarvet, som pågått i de sex nordligaste länen i Sverige. Vi har aktivt bedrivit verksamhet i tre av länen (i våra bägge grannlän i norr och söder på uppdrag). Detta var det fjärde projektet (inkl de olika uppdragen har ett tiotal projekt pågått). Projekten har omsatt 2 miljoner kr, varav 20% varit på uppdrag; fem årsverken har möjliggjorts. Under de drygt tre tidigare åren har bl a ett större symposium avhållits, en utställning och två samiska kulturleder etablerats samt fler platser skyltas. Informationsmaterial kring olika samiska kulturleder har producerats, och i skrivande stund pågår en studiecirkelledarutbildning och antalet cirklar är statt i växande. En samisk referensgrupp har hela tiden funnits (bör omväljas ifall ev fortsatt verksamhet 2002). Ljusminne 2001 är ett informations- och ett bildningsprojekt där aktiviteter som seminarier, föreläsningar, exkursioner, rapportutgivning av äldre arkivmaterial, skyltprogram har ingått, liksom utveckling av metoder för informationsspridning genom framtagande av webbpresentationer och informationsfoldrar kopplade till befintliga kulturleder. Genom projektet har vi velat informera om samer i Västernorrland med fokus på kusten samt att inspirera till startande av studiecirklar och medverka till fördjupade regionala nätverk. Som mål i år hade vi satt upp att minst 40 personer ska ha genomgått studiecirklar, lika många genomgått seminarier, minst 25 personer ska ha deltagit i exkursioner, minst 50 personer ska ha åhört föreläsningar. Minst en studiecirkel och seminarium per kommun i Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall och Övik. Vi har också haft en strävan efter att nå Sollefteå och Ånge. Minst fyra skyltar i skyltprogram till två kulturleder. 1 000 infofoldrar till i Övik och Kramfors, 500 i övriga kommuner. Extra informationsblad, minst 200 per plats på minst fyra skyltplatser. Minst fyra presskonferenser anordnas. Initiativ till länsgränsöverskridande samarbete med relaterade projekt, samt inom länet initiativ till samarbete med folkhögskolor, SSVH och gymnasium. Vi har också strävat efter 4

att få till stånd samarbete med Mitthögskolan och Umeå universitet. Slutligen har vi även haft som mål att webbanpassa hälften av seminarierna. Inom ramen för Länsstyrelsens medel har också en grund lagts för fortsatt utveckling av informationsmetoder liksom annan verksamhet inom området. Webbanpassning och vidareutvecklande av informationsmetoder pågår som bäst. Kompletteringar görs utifrån cirkelledarutbildningen. Inom Länsmuseets ordinarie verksamhet och som en förlängning av projektet Bevarande av det samiska kulturarvet har en webbanpassning gjorts av utställningen Vår del av Sapmi. Personal inom projektet Ljusminne 2001 har kontinuerligt och under en omfattande tidsrymd tillhandahållit uppgifter och data. Allt som allt har målsättningarna och löftena infriats och hållits; alla kommuner har inte nåtts av seminarier, där har intresset fått styra. Antalet seminarier är dock i överkant. Skyltplatserna har ändrats i tre fall av fyra i skäl som anges under aktuell rubrik nedan. Under året har vi hela tiden fått riklig positiv feedback i form av uppmuntrande samtal och brev, kompletterande information mm. Aktiviteter 2001 De aktiviteter som uppräknas har planerats och genomförts av Peter Ericson, projektledare för samtliga Ljusminneprojekt 1998-2001, tidigare studierektor och kursansvarig vid dåvarande Institutionen för samiska/samiska studier vid Umeå universitet. Föredrag Mitthögskolan, historikerna, doktorander och C/D-studenter Högsjö Hembygsgård Härnö Släktforskare Hässjö Hembygdsförening Midälva Släktforskare Föredraget för historiker på Mitthögskolan hade formen av ett seminarium där Peter Ericson la fram sina teser kring småskalig renskötsel året om i vårt län. I Högsjö deltog ca 22 personer. Bland dessa kan nämnas en kvinna, SJ, 91 år och barnfödd i Bölen, Högsjö som kan sjunga sydsamiska laavlomeh, dvs visor. Föredraget för Härnö Släktforskare medgav en hög nivå på resonemanget; många frågor växte fram under kvällen. Nolaskogs Släktforskare och Midälva hade represententer på plats. Genealoger, dvs släktforskare, är en ny målgrupp som omfattar en skaplig spridning av aktörernas åldrar. Föredraget för Midälva släktforskare hade närmast formen av en diskussion. Deltagarna ombads sitta i cirkelform eller så som studiecirklar gör. Bl a berättade Ulla Kristoffersdotter om sin släkt. Det blev en intim oc inspirerande sammankomst. 5

I Hässjö hölls ett föredrag på plats på Lapptorpet, Fjäl, i samband med en exkursion; det var närmast att beteckna som ett anförande. Under projektperioden har ca 50 personer deltagit och åhört föreläsningar. Seminarier Njurunda; 2 seminarier Indal; 2 seminarier. Härnösand Murberget; kombinerade seminarier med cirkelledarutbildningar i samregi med SV. 2 seminarier. Nordingrå Mannaminne; kombinerat seminarium med cirkelledarutbildning i samregi med Sfr. Inställt pga för få deltagare (fler deltog på exkursion innan). Avsikten med seminarierna har varit att de skulle komplettera och vara ett stöd för studiecirklarna. Seminarier har hållits i Njurunda (två tillfällen); Indal (två tillfällen se Bilaga 5) samt i Nordingrå på Mannaminne för näringslivet/lokala turistföretagarna/nybildade intresseföreningen. Innehållet på seminarierna liknar det beskrivna under cirkelledarutbildningarna. De har dock varit mer lokalt anpassade och följsamma gentemot nya frågor som dykt upp. Ofta har det varit deltagarna som tagit upp frågor; men ett mer nogrannt och pedagogiskt/didaktiskt upplagt manus har alltid funnits. 1 Näringslivsseminarium Avhölls 11 maj på Mannaminne, avslutades med utflykt till Rotsidan. Åtta st deltagare: deltog företrädare för turistföretagarna i Höga Kusten, vilket var en medvetens strategi ( steg 1 ) redan på kallelsestadiet. Denna dag bildades en intresseförening för samiska kulturleden Hällmarker & blått hav; en sammanslutning som hädanefter tar ansvar för såväl skötsel som PR. Två av de mer drivande kontaktpersonerna här är Eva Thun, Kläpp, Skog och Jan-Olof Edlund, projektledare Lappudden. Nationellt seminarium Ett nationellt seminarium avhölls i Gålsjö Bruk 3-4 okt 2001. Budgeten låg utanför projektet, Raä betalade arrangemanget. Vi var värdlän för de sex nordligaste länens årliga träff med nationella referensgruppen för Bevarande av det samiska kulturarvet. Seminariet avslutades med ett kvällssamkväm, lassokastning, berättande mm. 1 Till Torsåkers; Gudmundrå samt Skogs studiecirklar är seminarier utlovade, givet att bildningsorganisationerna finaniserar överkostnad och att Länsmuseet har personal som kan genomföra dessa.i Timrå är ett seminarium under uppsegling (Söråkers/Hässjös cirkel), likaså har 1-2 cirklar med seminarium omtalats i Härnösand (2 st seminarier har de facto hållits i Härnösand, ehuruväl ingen av dessa varit riktade till allmänheten). I Övik är likaledes cirkel och seminarium omtalat: aktörerna där bjöds till att börja med in till Nordingrå 16 okt och bjuds även in 17 nov till Herrskog. Aktörer i Sollefteå och Ånge har även vidtalats. 6

Cirkelledarutbildning Ett större möte med i princip alla folkbildande organisationer bjudna ägde rum på Murberget 22 mars 2001 med deltagande SV, Sfr. I mötet deltog även Ingrid Månsson, kulturchef i Timrå kommun, samt från samiska referensgruppen Sonia Larsson Popa. Med NBV och ABF har vi därefter hållit kontakt. Med Medborgarskolans distriktschef avhölls möte i början av april i Sundsvall. Med Hola Folkhögskola hölls ett möte i juni, innan rektor I Strömqvist slutade. Kontakt har tagits med nuvarande rektor Björn Ahrén, som även inbjudit projektföreträdare till en diskussion om Styresholms framtida samiska inslag. Cirkelledarutbildningar har sedan startat i samregi med Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet. Kontaktpersoner Björn Lübeck resp. Jan O Winnersjö (och lokala företrädare på för SV orterna Härnösand och Sundsvall, för SFr orterna Övik, Ullånger) Sammankomster har hållits i Härnösand och Nordingrå. Förutom dessa har cirklar startats upp i Njurunda, Indal, Hässjö, Skog, Gudmundrå, Torsåker, Härnösand och Övik. Dessutom har deltagare från Njurunda, Stöde, Torp och Borgsjö deltagit i i Valsjön, Hälsingland ht 00/vt 02. Inspiration till cirkelledarutbildningarna har hämtats från Institutionen för samiska vid Umeå universitet. Innehållet har komprimerats och geografiskt anpassats för att passa en mindre studievan målgrupp. Studieplan och kurslitteratur kan beses på www.ylm.se. Det handlar här om att ge målgruppen verktygen att gå vidare själva. Cirkelledarutbildningarna behandlar således Samernas kultur och historia med momenten Materiell och andlig kultur samt Äldre och Modern samisk historia. Första träffen innehåller information om projektet Ljusminne 2001. Studieplan och kurslitteratur gås igenom. Kunskapsläge och härkomst. Motivering till varför tas in redan nu: ( att lyfta blicken ). Teorier: Barth, Lundmark, Mulk, Khazanov. Något om tvärvetenskaplig metod, arkeologi, antropologi, historia, fördjupning om näring, flyttstråk, heliga platser & trivselland, skogssamer. I övrigt baskunskaper i samehistorien med kronologisk källgenomgång, -översikt och -kritik, början genomgång av källor för perioden 15-1700 ca. Andra träffen behandlar etik och etnicitet, boplatslägen, konkreta ex. på frågor som labyrintbyggare/kustinvånare? arktiska folk, stallotomer, birkarlar, krank-, dår-(osv) namnen liksom övriga ortnamn, genomgång av källor till historien, förhistorien och samtidshistorien mm. Slutligen, hur applicerar vi allt detta på vårt specifika geografiska område? Tvärvetenskapen kontra rationaliseringsvinster; synergi resp. blindskär, samtidshistorisk genomgång, organisationshistoria. Fortsatt källgenomgång enl. ovanst. 1700-2000 ca. Studiecirklar Pågår sedan jan 2001 i Njurunda (kontaktperson: Tage Deborg) och sedan sep i Indal (kontaktperson Karin Jonsson). Flera andra startar under okt-nov: 7

En studiecirkel startar i dagarna i Hässjö (kontaktperson Lars-Göran Åhlund), en annan i Skog-Bjärtrå-Ullånger-området (kanske även omfattande Nordingrå och Vibyggerå, (kontaktperson Ewa Thun) samt en tredje ny studiecirkel är nära förestående i Örnsköldsvik (kontakter Sonia Larsson Popa/Sven Nordström). Centrala Härnösand och Sundsvall är också föremål för studiecirkelplaner, liksom Sollefteå. Det bör således kunna bli 5-7 olika studiecirklar som en följd av Ljusminne 2001 2. Samiska referensgruppen Två träffar har hållits, varav det ena i Nordingrå och det andra i Gålsjö. Referensgruppsmötet i Nordingrå hölls på Kiörningsgården. Här framkom en tydlig önskan om kulturleder. I samband med träffen på Gålsjö skänktes den samiska 1700- talshärden från Mosjön, Grundsunda socken, vilken troligen tillhört Per Jonsson och Anna Larsdotter- till sameföreningen NoertheNaestie. Mötena har genomgående uttryckt önskemål om och krav på utökad satsning på särskilt inventering, intervjuer. Två nya kulturleder har föreslagits: Junsele-Nätra samt Ramsele-Njurunda. Hur planeringen imnför dessa fortlöpt har så korrelerats med Per-Ragnar Åhréns och Orhedahkes sameby EU-ansökan för en led byggande på samma fjällsamiska flyttstråk och den gamla samiska infrastruktur som ligger i anslutning därmed (vi vet ej vad som är hönan resp. ägget här; dvs vilken logistik som var först å stråket). I Gålsjö diskuterades även en ny, kustanknuten led (som dock inte är en tredje led utan snarare en variant på den led som skulle ha etablerats 2000, men som fått två av tre skyltar vandaliserade. Därför har vidare åtgärder lagts på is). Att en samisk referensgrupp ska vara permanent knuten till Länsmuseet oaktat samiska projekt, försäkrades av Tommy Puktörne hösten 1999; detta utgår man från fortfarande ska gälla. Exkursioner Fjäl, Hässjö, 22 sep Nordingrå, 11 maj Nordingrå, 27 maj Nordingrå, 16 okt Njurunda, 21 okt Nätra, 4 okt Flera av dessa har ägt rum på Rotsidan, Nordingrå - 11och 27 maj (allmänt hållna), 16 okt (tre st. platser, två objekt). De andra har ägt rum i Njurunda 21 okt, i Hässjö 22 sep samt på Bjästamon, Kornsjö, Nätra 4 okt. 2 Vårt mål var att 40 personer skulle delta. Idag är det kanske ett tjugotal sammantaget på Njurunda och Indal, men vår förhoppning är att antalet skall vara minst 40 före årsskiftet. 8

På Rotsidanutflykterna besågs 16 okt den fyllda härden av svårbestämbar härkomst, samt den vid rekognosceringen strax före upptäckta förmodat samiska härden invid Arsmyrbäcken. Under exkursionen till Lapptorpet i Fjäl, Hässjö socken, gavs en inblick i socknens samiska historia 3. Denna dag blev startskottet för en studiecirkelverksamhet i Hässjö. LG Åhlund, ordförande i Hässjö hembygdsförening deltog senare i Studieförbundet Vuxenskolans och Länsmuseets cirkelledarutbildning. Senare kontaktades länsmuseet av en medlem ur samiska Backlundssläkten som omtalade att denna släkt ännu efter 400 år fortlever i Örnsköldsvik respektive Italien. I Njurunda besågs Skedlovallen; Lappkojberget (eg å Hälsingesidan) samt Galtberget, Galten. Denna utflyktsdag beskrivs i bilaga 2. Bjästamon ägde rum i samband med nationella seminariet för Bevarande av det samiska kulturarvet. Cia Andersson var ansvarig, fick visst understöd av projektledaren för Ljusminne 2001. Minst 25 personer skulle delta i exkursionerna; det har snarast varit drygt 60 st. Rapporter Samer i Medelpad med angränsande landskap samt nedåt Jungfrukusten Samer i centrala Ångermanland. Ådalen och Höga Kusten. Presskonferenser Minst fyra presskonferenser anordnas. Så har gjorts: I jan/feb i samband med projektstart, i maj i samband med kulturledsinvigning, i september i samband med flera medelpadsaktiviteter samt i oktober på Gålsjöträffen. En omfattande artikel/reportage vardera i Radio Västernorrland, TÅ, Dagbladet, ST. Härutöver anmäldes utställningen Vår del av Sápmi i Samefolket i våras. Invigning av samiska kulturleden Hällmarker & blått hav Invigningen genomfördes på Nordingråvallen med ca 20 25 deltagare. Efter invigningen genomfördes en exkursion till Rotsidan, Nordingrå. Se TÅ 28 maj. Skyltprogram Fyra skyltar Lapptorpet Bölen, Högsjö sn. Lapptorpet Fjäl, Hässjö sn. 3 Efteråt gjordes en intervju med Peter Ericson i Radio Västernorrland vilken ledde till att många samtal inkom till museet angående Lapptorpet i Hässjö. 9

Lappudden, Nordingrå sn. Vid Friluftsfrämjandets anläggning Skuleberget, Informationsplatsen. (Vibyggerå) Fyra skyltar har satts upp. De har placerats som tre ströskyltar varav en områdesskylt. Den sistnämnda avser Skule i Nätra socken, Ångermanland, de övriga är Lapptorpen i Bölen, Högsjö respektive Fjäl, Hässjö i Hässjö socken, Medelpad samt en skylt som ansluter till den samiska kulturleden Hällmarker och blått hav på Lappudden, Nordingrå. På denna sistnämnda plats planeras en mindre utställning, som samlar kunskapsläget om Nordingrå/Höga Kusten och dess samiska kulturarv. Uppdraget att göra utställningen kommer troligen att gå till Peter Ericson privat. Årets skyltmedel skulle ursprungligen gå till (främst) kompletteringar av samiska kulturleden Tallmoar & blått hav i Öviks kommun. Nu har olika, samverkande omständigheter medfört att vi under sommaren tänkte om: det handlar dels om skadegörelse längs Tallmoar...-leden, dels om att årets medel ej medgav inventeringar eller heller mer omfgattande intervjuer eller annan dokumentation; varför Skags udde helt fick utgå. Vi har dock genom Botniabaneundersökningarna erhållit mycken ny kunskap, som kommer till uttryck i Skule-skylten. Skylten för Fjäl var planerad från början. Bölen, Högsjö är ett sa s nygammalt ställe som vi återfunnit i FMR, liksom Burgströmarnas fiskeplats på Lungön (gemensam för flera samefamiljer liksom fiskesamlingarna flera sekel tidigare). Denna famile, liksom den uråldriga samesläkten Karin-Nils-Lars-Mauritz-Christoffer-Backlundssläkten i Hässjö, erbjuder för de boende i Härnösand resp. Timrå enastående möjligheter att på ett pedagogiskt sätt tillgodogöra sig dåtidens lokala resp. flyttande samers livsvillkor och spelet inom de olika samiska näringsgrupperna liksom det mellan samer och allmoge: detsamma gäller för Lappudden, Nordingrå; där man redan har inlett arbetet med att bygga kåta och även planerar ett lapptorp som ren replik av Sven Normans lapptorp, som engång stod där. Skule, slutligen, är en inkörsport till Höga Kusten norrifrån, och där meddelas somsagt färsk kunskap från Botniabanan på ett såpass tydligt sätt som läget i den offentliga syntesen tillåter. ------------------------------------ (Kartutsnitt och skylttexter i Bilaga 3.). Informationsfoldrar Exkurs 200 informationsblad per plats på fyra skyltplatser har tryckts upp. Dessa har distribuerats av turistansvariga inom Kramfors kommun. För kulturleden Hällmarker och blått hav har en intresseförening bildats och fr o m 2002 är denna förening ansvarig för framtagande och spridning av foldrar. Virka trehundra foldrar för Hällmarker & blått hav har tryckts upp. Dessa har distribuerats direkt via Turistinformationskontors-föreståndaren, Jeanette Bylund i Kramfors. Det har stundtals varit svårt att implementera samisk kulturturism; vi tror att tiden varit för kort, även inräknat året före. Till detta måste vägas in den kunskapseftersläpning på flera år eller rentav åthundraden som råder för den samiska kulturmiljövården tillika historien jämfört med storsamhällets eller den svenska: vad ska vi visa upp, och vad vi vet vi om detta? I skrivande stund har vi inte ännu haft tillfälle att interjvua ovannämnda SJ om mer detaljer kring Burgströms i Högsjö. 10

Utöver de utlovade åtgärderna, har i projektets elfte timme inletts ett inventeringsoch presentationsarbete som ska möjliggöra att olika objekt som platser och släkter/individer ska finnas i sökbart skick. Förutom en CDROM-utgåva av länets samer i samregi med SVAR, vill vi här särskilt meddela att en digitaliserad karta över Västernorrland med tusentalet samiska kulturmiljöer och boställen planeras att produceras under vintern (ansökan om ett särskilt projekt härom föreligger också), inom den ordinarie verksamheten på Kmv-avdelningen på Länsmuseet Västernorrland. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr Länsmuseets dnr 98/01 Län: Västernorrland Dokumentationsmaterial förvaras i diariet Länsmuseet 11

BILAGOR Bilaga 1. Exkursioner Fjäl samt Njurunda Exkursionen lö 22 sep till Lapptorpet, Fjäl: Magnus Homqvist och Peter Ericson från Länsmuseet presenterade Lapptorpet och gav en inblick i sockens samiska historia. Magnus visade runt och Peter höll ett anförande. Inför en entusiastisk församling och på precis rätt dag vädermässigt kunde denna dag betraktas som startskottet för en cirkelverksamhet i Hässjöområdet. L G Åhlund, ordföranden i Hässjö hembygdsförening, deltog sedan i SV:s och Länsmuseets cirkelledarutbildning bl a 13 okt. Efteråt (efter tidn.artikeln nedan) kontaktade en ingift släkting i samiska Backlunds-släkten oss, och vi har alltså fått oss bekantgjort att släkten ännu efter fyrahundra år fortlever - idag i Övik resp Italien. Exkursion Njurunda 21/10 (säsongens sista i länet). Exkursion Njurunda 21/10, ett samarrangemang mellan Länsmuseet Västernorrland och Hembygdsföreningen i Njurunda. Tre platser. Per Zetterberg hade arrangerat dagen, förberett platserna och i samråd med markägare och jaktlag frigjort tre platser för närmare påseende; platserna, dvs de potentiella samiska kulturmiljöena låg enkelt sagt runt Armsjön - den sydligaste bortom länsgränsen. Vi besökte i tur och ordning - Skedlovallen. Fäbodvall med idag suggestivt läge intill E 4. Kåta stod till 1971. Rik växtlighet med unggran och grantelningar runtom, den yngre växtligheten i distinkt cirkelform. Mjuk jordmån inuti, inga skönjbara härdstenar eller annat. Bör undersökas vidare, korreleras med lokal tradition och hågkomst. - Kuriöst nog bodde en av Karin Strömbergs huvud- eller nyckelinformanter inför uppsatsen Samer vid Medelpadskusten 1984 här. Hembygdsföreningens studiecirkel går vidare med att undersöka möjligheter till röjning, intervjuer mm. Lappkojberget på Hälsingesidan **. Äldre terrängnamn På vägen passerades ett ental kolbottnar; vilket - tillsammans med fäbodar med extensivt mulbete tillhörande gårdar och byar i närheten, ex Ragvaldsnäs - påminner oss om vikten av att se helheten i ett område, samtliga kontexter. Kolningen kan vara samtida med ev samiska närvaro. Samer kan också hypotetiskt ha nyttjat området innan bruket och kolningen: i ty fall vore samiska lämningar närmast att söka under bottnarna. Fikapaus njöts på bergstoppen på hällmarken. Solen sken men värmde inte. Undertecknad gick runt och sökte av området Ö om Lappkojberget efter lämningar. Oländlig terräng liksom på Galtberget nedan kan ha fått samerna att dädanefter undvika områdert. Betet är dock oändligt; lavtäcken mer än metertjocka, fönsterlaven växer sig stor, många olika sorts lavar, även mycket hänglav idag. Relativt svårinventerat område. 12

Vi sökte av ett område nedemot Hurres myra, nära bäcken. Anbefaller närmare studier där; inte minst den flacka terrängen helt nära (SO om) vändplatsen för bilar. Galtberget, Galten. Område med flera klassiska kustlägesgravar från förromersk järnålder. Området är också av klassisk karaktär för samiskt vinterbete, men Galtbergets topp känns i knöligaste laget för mer permanenta vintervisten. Det är dokumenterat att samisk vinterbete bedrivits där minst en vinter i tidigt 1900-tal, med mycket ren. Det diskuterades huruvida det kunde bli avbetat av t ex en hjord på 600-800 ren. Av vad vi på Ljusminne lärt oss av att närmre studera Nordmalings kustbete och markanvändingen där, vet vi att anta att samerna för hundra år sen (och på sina håll kanske än idag) hade ett följsamt men samtidigt sinnrikt, välorganiserat system för att just inte beta tomt ; man gick en bit i sänder utemot kusten och öarna. Man tycktes också hellre gå nedemot Söderhamn än att beta bort allt mid-, flen- eller senvinterbete i Njurunda. En fjärde plats var tilltänkt, men älglaget ej ombedda undvika stället: Lapphällan strax SV Galströms Bruk. Ortnamnet från medio 1700-talet. Utöver detta ny information: Myre, vinterviste för samer på 1900-talet. Fotokort förevisades från Strandvik, Hässjö föreställandes samer med ren, en samisk man hade hatt till kolten (bofast Strandlund?). Ca 1902. Not: Exkursionen ägde, pga dess huvudmål på hälsingesidan, på hälsingemedel (uppdragskonto 2323). Se **. Utflyktsmål i Njurunda den 21 okt 13

Tre ställen besöktes: Fr v till höger: Skedlovallen, Lappkojberget samt Galtberget. Vänsterställd pil i SO avser Lapphällan, som ej hanns med. Bilaga 2. Cirkelledarutbildningarna inkl exkursion Rotsidan, Nordingerå (årets sista av 3 st exkursioner) Cirkelledarutbildningarna: Den första, i samregi mellan Länsmuseet och Studieförbundet Vuxenskolan, startade 13 oktober i Gårdshuset på Murberget, Härnösand. Tre deltagare från Indal, en från Skog, En från Hässjö och en från Gudmundrå - samtliga planerar starta cirklar på sina hemorter; Indalsborna för Liden-Indal-Holm, Hässjöbon för Hässjö-Tynderö-Timrå, Gudmundråbon mest lokalt ev med Nora samt Skog-bon för Vibyggerå-Ullånger-Bjärtrå-Skog och delar av Nordingrå. Den andra utbildningen, på samma sätt i samregi med Studiefrämjandet, startade 16 okt i Nordingrå. Inledd med exkursion på Lappkojmon. Plats för lektion : Mannaminne. En förmodat samisk härd upptäcktes vid Arsmyrbäcken vid rekognoscering. Få stannade över kvällen, ny tid bestämdes efter ingående diskussion om fortsättning: i Herrskog om en månad ca 17 nov. Bilaga 3. Skylttexter. Någon ändring kan ha skett i korrektur jämfört med dessa versioner. Lapptorpet, Bölens by, Högsjö sn. Nils Nilsson Burgströms familj Elisabeth Kristina Andersdotter (1851-1944), ofta kallad Lisa Stina, bodde här i Bölen, i det s k Lapptorpet. Vissa år kom släktingar och bodde här. Sommartid fiskade familjen på Lungön. Nils Nilsson Burgström tycks ha ägt renar som ofta vintertid betade på Hemsö - då for Nils dit. Makarna gifte sig 1877 i Boteå, kom hit kring 1900. Högsjö hembygdsförening förfogar över foton av Lisa och dottern Anna. Sonen Jonas Burgström kvarlåtenskap finns delvis i Frostvikensamers ägo. Dottern Anna bodde i Lövvik och omtalas på en skylt längs samiska kulturleden Hällmarker & blått hav. Burgström är de sista kända av den gamla stammen samer. Änidag finns Högsjösamer. Andra kända boställen (i sgs varje by har samer bott, och S Mörtsjön betade fjällsamers renar) är t ex Ramsjö; Lappbacken resp. Lapp-Hinkes i Nyberg och Hundsjö; samt Åbordsön (1600-tal). Ännu 2001, när denna skylt gjordes, finns en kvinna som kan sjunga flera laavlomeh, sydsamiska sånger, som hon lärt sig av Lisa Stina; som liten flicka satt hon ofta hemma hos Burgströms. The Burgström family, Lapptorpet, Bölen, parish Högsjö Elisabeth Kristina Andersdotter (1851-1944) lived here in Bölen. She was called Lisa Stina, and her cottage the Lapp s Thorpe. Some years relatives stayed here, permanently or winterly based. Summertime the family practised fishing at Lungön. Her husband Nils Nilsson Burgström seemed to have owned reindeers, the herds grazed at Hemsö Island in winter. 14

Högsjö Heritage Association keep pictures by Lisa and the daughter, Anna. On Burgström, the husband/father, one can read in Samer nolaskogs by Westerdahl (1986). The remains of the son Jonas are kept at a FrostvikenSami family. The Burgström-daughter Anna lived in Lövvik and are memorized by a sign along the Sami cultural route Piney Rockies... Burgström are the last of the old sami school. Even today Sami people lives in this parish. Other historic Sami addresses are (e.g.) Ramsjö; Lappbacken and Lapp-Hinkes, resp. in Nyberg and Hundsjö; and Åbordsön Island in the 1600 s and early 1700s. Still in present time, when this sign is made, in 2001, a Bölen non-sami woman can sing some songs (laavlomeh) in the SouthSami language; she sat at Burgströms as a little girl in the 1910 s. Lapptorpet, Fjäl, Hässjö sn Under mer än tre sekel levde tiotalet generationer lång samesläkt i Hässjö Släktens spår anas i 1500-talets Norrkrånge; upphör här med nordamerika-emigranterna Johannes och Anders Backlund 1883. Från ca 1780 brukade Christoffer Larsson Lapptorpet. Det stod på den mindre husgrundlämningen. Sonen Mauritz drev det vidare, så även sonsonen Christopher Mauritzson, senare Backlund. På obestånd flyttade han sedan ibland med, ibland utan familjen runt i socknen, Systern Anna Lisa och sonen Jonas bodde här till 1870. En svensk bekant Näslund övertog då torpet, det var sen i svensk privat ägo till 1950, då SCA köpte det. En fjällsamisk flyttled använd av Orhedahke samebys förfäder går här, så också Norrstigen - strax ovan Stavreviken låg ett berömt gästgiveri. En gammal stig härifrån till kyrkan gav namn till Lappstegastugan, i huvudsak Norrstigen. Hülphers beskrev juli 1754 trakten (efter nattens åska och slagregn): Landet har ymnig välsignelse av säd, fågel och fisk. Smör och vävnader är de varor som man bedriver handel med. Lapptorpet, The Sami Cottage, Fjäls Village, Parish Hässjö Municipality of Timrå Through three centuries lived a Sami clan in Hässjö, a so called Parish Sami Dynasti (a type profession practised from 1730).Their traces shown in Norrkrånge 15-1600 s; and disappears of that we know with the America emigrants Johannes and Anders Backlund 1883. From about 1780 Christoffer Larsson lived here at Lapptorpet; LappThorpe or Cottage that is. The son Mauritz took over, and eventually grandson Christopher Mauritzson, later Backlund. By several bad harvests the latter seemed to come into insolvency, roamed around the parish, but his sister Anna Lisa and son Jonas lived here as late as in 1870. A Swedish acquintance Näslund then overtook the place, it was under private Swedish ownership until 1950, when the forest company SCA bought it. A Mountain Sami moval trail used by the predecessors of today s Orhedahke same by/saemien sijte do pass here. Lapptorpet belonged to Fjäl s Mill. The ancient North Path also go by here, and close to Stavreviken Bay were a famous Inn. 15

Renowned traveller author A. Hülphers made this portrait by Fjäl in July, 1754 (after nightly thunder and rain) This Land is overwhelmingly blessed with Corn, Bird and Fish. Fat/Butter and Fabric are the manufacturing Goods. Lappudden, Körning/Järesta byar, Nordingrå Denna skylt hör till samiska kulturleden Hällmarker & blått hav. Härute bodde Sven Norman, samisk torpare, med fru Magdalena Henricsdotter och deras barn under åren (ca) 1819-1827. Enligt traditionen ska Sven ha drunknat, vilket kan stämma, då han försvinner plötsligt från arkiven i blomman av sin ålder kring de 40. Barnen Clemens, Henric och Margaretha föddes härute. Sven Norman kände sockenlappen Thomas Thomasson i Björås, Nora; det framgår av dennes bouppteckning. Troligen fiskade de ilag. Här på Lappudden har också en samisk flyttled dragit fram. Via Lappkåtaberget strax NV från där du står nu har man passerat här, sedan över Vågsfjärdens is via Prästön (tidigare Svinön) och utåt mot havet. Fjällsamernas vinterbete varade i Nordingrå vanligen januari till mars, med ofta 6-8 veckors bete ute i yttre kustbandet. Denna led mynnar ut kring Rävsön resp. Bönhamn/Barsta/Rotsidan. Den grymtande renhjorden spurtade, när Botten-havets bräckta sälta kändes i nosarna. På vägen ut lär man ha stannat till här kanske en vecka. Den senaste kända flyttrajden från södra Vilhelmina (också norra Frostviken betade här) gick ut åren kring 1928. Då hade man gjort uppehåll med vinterbetet här något år; men åren kring förra sekelskiftet sägs att man kom varje vinter. Sedan medio av 1600-talet pågick denna sorts nomadism. Det är också viktigt att känna till att Nordingrå tidigt hade en mer eller mindre bofast samisk befolkning; känd redan från sena 1600-talet: ofta var det skogssamer som kanske enligt mycket gammal tradition nyttjat kustområdena till fiske sommartid. Säsongsvis ses flera av dessa samer på Alnön och vid Tynderö. Några kunde ta hyra åt fjällsamerna på vintern. De äldsta bosättningarna fanns i Mjösjö-Barsta och löper överlag ut i ett stråk genom centrala socknen, varför Lappudden kan ha ännu äldre anor än 1820-tal. Den som följer Hällmarker & blått hav tar sig lämpligen nu till Herrskog/Nora och så Hornö. Lappudden Cod, parish Nordingrå This sign is connected to the Sami cultural route of Piney Rockies & Blue Bothnic Sea. Sven Norman lived here, a Sami thorpler or crofter, with his wife and children in the 1820 s. In the tradition Norman is said to be drowned, which could be correct, when he suddenly vanish from the records in the best of ages around 40. Sons Clemens, Henric and daughter Margaretha were born here. Sven Norman knew the parish Sami Thomas Thomasson in Björås, Nora; it can be seen in the latter s estate inventory. Maybe they used to fish together. Here at the Lappudden Cod a Mountain Sami moval trail passes. By the Lappkåtaberget Mountain (Mt. Lapp s Gåetie) right behind you they came in winter, stayed here for a while, then further by the ice of Vågsfjärden Bay and outwards to the sea shore. This route ends 16

around Rävsön and Bönhamn/Barsta/Rotsidan. The grunting reindeer herd rushed, when the animals felt the saltish smell of the seas in their noses. The latest known trail from south Vilhelmina (Vualtjere) and Vuornesen was used ab 1928. Before there seem to have been pause for some years; but at century shift 1900 there seem to have been an annual use. Since mid-1600 s this type of pastoralism was practised. It s also important to know that Nordingrå early had an own more or less stationary Sami population; known from at least the 1690 s: oftenly Forest Samis which, maybe according to a very old pattern had their subsistence based upon the coastal areas in summer for fishing. Seasonly many of these Sami families were seen at islands Alnö and Åstön. Some could be hand men och women to the Mountain Samis in winter here. Some of the oldest huts were in Mjösjö-Barsta and are clustered throughout the central parts of the parish, so this place can have much older Sami roots than the 1820 s. In order to maintain following Piney Rockies... you may go to Herrskog/Nora and then Hornöberget at E 4-road. Skuleskogens Nationalpark med omnejd Området närmast S och N om Skule är späckat med samisk kultur och lämningar från renskötar- och jakt-/fiske-/samlarkultur med dess vittomspännande näringsyttringar och olika epokers skepnader. Ett dussintal härdar har påträffats inom de fyra milen längs kusten Mosjön-Bjästa, varav åtta st. framkommit i samband med undersökningar inför Botniabanan. Från Guttorm Clemetsson i Långvattnet 1671 och Faresta lappläger 1693 i Arnäs och en lång rad andra anteckningar i historisk tid om bofasta, halvnomadiska resp. vinterflyttande samer, känner vi den samiska markanvändningen här som omfattande. Fjällsamer som Jon Olsson Köpman Jo Stinnerbom och Sjul Jonsson besökte fordom Lungångers Marknad, sedermera Orrestaare = Örnsköldsvik: liksom senare samiska förgrundsgestalter Maria Magdalena Mathsdotter (Nätra, vinter, 1800-tal), Torkel Tomasson (f. i kåta nära Solberg apr 1881) m fl. Sörkörarna kom från denna region: ofta byttes varor som skinn och renstekar i barna runt här. Skogssamer antas ha nyttjat Höga Kusten och stora landarealer bortåt Gålsjö, Hammar och Kungsgården sen urminnes tider eller åtminstone medeltid. Några satt i Vibyggerå (Docksta) om våren, ibland hösten. Vintertid fanns man i Nordingrå och ibland kring Tynderö-Alnö. Deras historia pågår parallellt med odlings- och nybyggarhistorien. Skuleskogen är också känd för sina rövare, men vi känner ej till råkurr mellan sådana och samerna.annars begav fjällsamer sig hit vintertid fram till 1930-talet, det finns en äldre härd mitt i Nationalparken (ej tillgänglig med bil). Bofasta samer har genom tiderna suttit runt här; men mest en bit in i landet. Man bodde vanligen hellre nära folkflertalet, och ej i obygder som just denna trakt är. En samisk kulturled finns i Kramfors kommun från Prästmon/Hola Fhsk till Hornö; och en annan i Övik från St. Tällvattnet till Gideå (förlängning planeras till flera orter längs Öviks N kust). Skule National Park and surroundings (Nätra, Örnsköldsvik, High Coast) This area is blast-full of Sami culture and remains from various types Sami subsistences and periods of reindeer herding and hunter/gatherer culture. A dozen hearths har been found, most of them in 1999-2001, along the 40 km coastline Mosjön-Bjästa during the investigations for the Botniabanan Railway (planned to open in 2008). From Faresta Lapp Camp in 1693 in Arnäs and a series of archive notes on sedentary, seminomad, and winter moval Samis, respectively, we know the Sami ground usal here as widespread and 17

intense. Most famous (e.g.) Mountain Samis such as Jon Olsson Salesman Jo Stinnerbom and Sjul Jonsson with their raids, sijhth, used to visit the Lungånger Market, eventually Orrestaare = Örnsköldsvik (name means New Town in SouthSami): and the later Sami celebrities Maria Magdalena Mathsdotter in the 1800 s and Torkel Tomasson 1881-1940 sat near todays Örnsköldsvik. By the way Orrestaare Market has been resurrected. Sörkörare were travelling merchants often from area Docksta-Nätra-Själevad; they went landway with goods like hides, and reindeer steaks; in the villages around Bjästa much exchange of goods took place, often completed with a toast, the njut- or ljusminne. Forest Sami are believed to have used the High Coast and vast areas around Gålsjö, Hammar and Kungsgården (king s Yard) since immemorial times, or at least since Middle Ages. Some sat in Vibyggerå (Docksta) in spring; in winter in Nordingrå or at times in Alnö-Tynderö. Their history runs aside the rural and the settler s history. The Skule Forest are famous also for rovers, but we do not know any debacle with them on the Sami side. In this very area winter moval trails ran into the 1930 s. Sedentary Samis are known from all around this area, mostly here some (Engl.) miles inwards. A Sami cultural route completed in Kramfors Municipality from Prästmon/Hola Folk High School to Hornö; another one is in progress 2001-02 from Lake St. Tällvattnet to Gideå (hopefully with more signs along the coast north from here raised 2002-03). Kartsutsnitt Lapptorpet, Bölen, Högsjö sn. 18

Lappudden Friluftsanläggning Skule Informationsplats Lapptorpet, Fjäl 19

4. Övrigt publikt material Material från invigning av kulturled 2001-05-27 (delvis förvrängd layout i denna form) Nordingrå upptäck samernas landskap i hjärtat av Höga Kusten Kulturleden Hällmarker & blått hav passerar Nordingråvallen. Den börjar i Hola i Torsåker vid Ångermanälven. passerar havet på Rotsidan i Nordingrå, avslutas på Hornöberget.. Sedan århundraden tillbaka har fjällsamerna flyttat hit till Nordingråbygden med sina renhjordar. Ännu längre tillbaka i tiden, redan under medeltid, kom troligen även skogssamerna hit, kanske bodde de permanent här. Från 1600-talets senare del fanns en relativt stor samisk befolkning i Nordingrå och många av dem kan ha varit ättlingar till de tidiga skogssamerna i området. 20