GRÖN FRAMTID. Förnybar energi kan ge 60 000 nya jobb, menar Ulf Hansson. Sid 2 BUSSIGT. Studie visar att batteridriven kollektivtrafik är billigare än traditionell. Sid 12 eneroi poolen 1.2013 KLiMATSMART TURISM. Treårigt projekt på Öland ska bevara semesterparadis. Sid 13 En informationstidning från Energikontor Sydost i samklang med hela energi branschen www.energikontorsydost.se Miljöfordon i tjänsten lönsamt men snårigt PÅ VÄG. Energipoolen tar hjälp av Miljöfordon Syds bilexpert Stefan Nilsson, för att försöka reda ut de nya tjänstbilsreglerna och miljöbilsdefinitionen. Bland annat missgynnar ett nytt regeringsförslag kraftigt etanolbilarna. Vinnare är elbilar. Läs mer på sidan 10 11 Mariano bygger tak så in i vassen! konsthantverk. Mariano Gonzales och sambon Emma Larsen är familjeföretagarna som bygger nya tak med gammal teknik. Varje vasstak är unikt och kan utformas helt efter önskemål. Dessutom är det både miljövänligt och snösäkert. Läs mer på sidan 7 Miljökloka hus visas upp i november Öppet hus. Under två helger i november visas miljökloka hus, såväl privata bostäder som offentliga lokaler. Energipoolen har redan besökt Mönsterås nya kommunbibliotek, som tack vare smarta byggtekniker håller nära nog passivhusstandard. läs mer på sidan 4 9
Ladda för framtiden... effect Recycling på hemmaplan med miljön i fokus Vare sig du är privatperson och bor i villa, bostadsrätt eller lägenhet. Vare sig du är en stor eller liten företagare, så är vi din elleverantör. Vi har funnits i över hundra år och tänker finnas en lång tid framöver. Genom effektiv energianvändning, god service och säker distribution är vi en slagkraftig energipartner som tål jämförelser! Skrotfrag i Oskarshamn AB Tillfarten 6, Oskarshamn 0491-78 03 30 www.skrotfrag.se Nu kan du tanka biogas hos oss! El / Fjärrvärme / Bredband / Kabel -TV / Telefoni + + www.oskarshamnenergi.se Nära dig när du behöver oss! Campus_annons122,5x85.indd 2 2013-09-12 10.11 Va rmeprod_annons_a4_vect.indd 1 2012-02-14 09.21
3 Växjö Framtidsvägen 10 A, 351 96 Växjö Växel: 0470-76 55 60 Kalmar Västra Sjögatan 17, 392 32 KalmarTel: 0470-76 55 60 Karlskrona Ronnebygatan 2, 371 32 Karlskrona Tel: 0470-76 55 60 Oskarshamn Hantverksgatan 15, 572 55 Oskarshamn Tel: 0470-76 55 60 www.energikontorsydost.se Blekinge län Karlshamn 0454-810 00 Karlskrona 0455-30 30 55 Olofström 0454-937 44 Ronneby 0457-61 82 24 Sölvesborg 0456-816 15 88 Huvudkontor Regionalt kontor Kronobergs län Alvesta 0472-150 78 Lessebo 076-135 58 87 Ljungby 0372-78 92 67 Markaryd 0433-720 87 Tingsryd 0477-441 59 Uppvidinge 0474-470 00 Växjö, Energicentrum 0470-79 60 90 Älmhult 0476-553 52 Regionalt kontor Regionalt kontor Energirådgivarna Sydost Kalmar län Borgholm 0485-880 43 Emmaboda 0471-24 90 80 Hultsfred 0495-24 14 07 Högsby 0491-291 67 Kalmar 0480-45 03 29 Mönsterås 0499-171 73 Mörbylånga 0485-470 00 Nybro 0481-453 56 Oskarshamn 070-620 83 05 Torsås 0486-331 83 Vimmerby 0492-76 93 45 Västervik 0490-25 70 67 Regional utveckling ger framtidens arbete Att arbeta med energifrågor är viktigt i dag och kommer att vara ännu viktigare i framtiden. I dagspressen kunde man tidigare i år läsa att förnybar energi på åtta år kan ge 60 000 nya jobb för ingenjörer, montörer, småföretagare och reparatörer i Sverige. Här fi nns många affärsmöjligheter, så om man vill arbeta med hållbara och långsiktiga energisystem för bostäder, lokaler och transporter så kommer man ha sin framtid tryggad, inte minst i sydöstra Sverige. regionerna kalmar, Kronoberg och Blekinge län kommer att ha en fortsatt stark utveckling inom hållbar och förnybar energi. Inte minst för att vi har ett drivande näringsliv inom området. Kommunerna, landstingen och länsstyrelserna är viktiga föregångare här. Vi på Energikontor Sydost arbetar för ett hållbart energisystem genom att initiera projekt och hjälpa kommuner, landsting och länsstyrelser att bland annat ta fram strategier, handlingsplaner och mål för att möta de energi- och klimatmål som finns uppsatta nationellt och internationellt. i det här numret av Energipoolen kan du läsa om vad som händer i vår region inom klimatsmart byggande, miljövänligare transporter, klimatsmart turism och smarta energibesparingar. StoLta ÄGarE till energismarta hus öppnar upp sina dörrar för dig under två veckoslut i november, för att dela med sig av sina erfarenheter när de byggt husen. Passa på att besöka något av dessa hus och lär dig mera om energikloka bygglösningar. Läs mera om även detta inne i tidningen! till SiSt: Välkommen till EnergiTing Sydost i Karlskrona den 7 november! Ulf Hansson VD, Energikontor Sydost EnergiTing Sydost i Karlskrona 7 november 2013 utan mat står vi oss slätt och samtidigt står maten för ungefär en fjärdedel av klimatgasutsläppen. hur får vi en matproduktion med minimerad klimatpåverkan? och hur mycket energi används egentligen vid vår matproduktion? Med utgångspunkt från dessa frågor behandlas ämnen som klimatvinster vid samlastning av gods, spillvärme som används vid matproduktion, hur man energieffektiviserar köpcentra och hur skolans uppdrag att förmedla hållbar utveckling kan hanteras. IKEA presenterar sina idéer om resurssnåla kök, Miljöresurs Linné håller i en workshop om livsmedelsflödet med avseende på dess klimatpåverkan och Biogas Sydost leder en workshop där remissvaren på den regionala biogasplanen diskuteras. EnergiTing Sydost är den årliga mötesplatsen för energibranschen i sydost. På First Hotell Statt i Karlskrona 7 november samlas experter, beslutsfattare, företag och forskare för att utbyta erfarenheter och ge sin syn på energisektorns framtid och de utmaningar sydostregionen står inför. Energipoolen i samarbete med: Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union BIOGAS Sydost www. energikontorsydost.se Författarna har ensamma ansvaret för innehållet i denna publikation. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som fi nns i publikationen. Box 4010, 572 04 Oskarshamn Tel. 0491-178 80 Fax. 0491-194 03 info@krepart.se www.krepart.se Ansvarig utgivare: Roger Gunnarsson, Energikontor Sydost. Redaktion: Andreas Hult, Johanna Wallin och Roger Gunnarsson. Creative Director: Andreas Hult. Projektledare: Hans Ericsson. Mediekommunikatörer: Madelene Franzén och Josefi n Svensson. Layout och annonsproduktion: KrePart Ateljé. Omslagsfoto: Curt-Robert Lindqvist, Johanna Wallin, Green Village Upplaga: 35 000 ex. Distribution: Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län och Jönköpings län. Tidningen finns att få hos samtliga av regionens energirådgivare och på Energikontor Sydost i Växjö och Oskarshamn. 10-2013
4 Stolta husägare öppnar upp dörrarna Från och med år 2021 ska husen i Europa byggas mycket mer energieffektiva. Men det finns dem som går före och visar vägen besök morgondagens byggnader redan i dag! Träffa och hör ägarna berätta Öppet husdagar i moderna och miljökloka hus arrangeras under några intensiva dagar i november. Välj bland byggnader som ligger långt framme när det gäller energieffektivitet och se och uppleva lågenergibyggnader på plats, gå in i ett passivhus eller inspektera en solcellsanläggning. Träffa och hör ägarna berätta om hur det är att leva och arbeta i husen, och om deras erfarenheter från byggprocessen. Ta del av hur mycket egen el man kan producera i en småskalig solcellsanläggning och få reda på hur överskottet kan säljas. Alla intresserade får ett unikt tillfälle att besöka hus med exempel på energieffektiva lösningar som man kan lära av och ta efter. Tillfälle ges för att prata direkt med husägaren om byggnadens energiprestanda och funktioner. Då handlar det om hur lågenergibyggnader eller energisystemet fungerar i praktiken, och inte vad som utlovas av försäljare. Även offentliga byggnader ska vara föregångare och gott exempel genom att visa att de tar hänsyn till miljö och energieffektivitet. Under visningsdagarna finns några offentliga byggnader att besöka. Initiativet stöttas av EU samt av Energimyndigheten. Fakta. Öppet Hus Visningar pågår vid två tillfällen, 8 10 november samt 22 23 november, och är öppna för alla men du måste anmäla ditt besök i förväg. webb. Hitta ett eller flera hus att besöka på www.miljoklokahus.se och boka in dig för visning. Mörbylånga Visning: Fr 22/11 kl 14 16 Villa Ro-huset där ljuset tillåts spela på många sätt hela året genom spännande fönsterplaceringar och utformningar. Direktkontakten mellan de många uteplatserna, växthuset och den inhägnade trädgården gör det möjligt att fika ute nästan året om, berättar Torsten Kellander, ägare till huset som totalt förbrukar endast 6 000 kwh/år. Upperud Molkom Karlstad Visning: Lö 9/11 kl 12 15 Minimerar elanvändningen med effektiv teknik, totalt används drygt 3 000 kwh el per år. Då ingår ändå stor TV och massagebadkar. Huset har en vattenmantlad pelletskamin och solvärme. Bränsleåtgången motsvarar cirka 2 600 kwh el/år för värmepump. En ovanlig lösning är en markkulvert för tilluften, som värmer luften på vintern och kyler på sommaren. Borgholm Visning: Fr sö 8 10/11 kl 10 12 Egenritad nybyggd enfamiljsvilla i centrala Borgholm. Ambitionen har varit att med naturnära material bygga så underhållsfritt och så energisnålt som möjligt. Huset ventileras med Flexit FTX växlare, med en värmeåtergivning om cirka 85 %. Braskamin med varmluftsutflöden ger värme och stämningshöjning. Beräknad energiåtgång 45,04 kwh/m 2 och år. Mönsterås Visning: Fr 8/11 samt 22/11 kl 10 12 Mönsterås nybyggda bibliotek. Konstruktionen är av stål och betong, med treglasfönster. Det är ett lågenergihus som värms med fjärrvärme (golvvärme) från Södra Cell. Biblioteket förbrukar endast 30 % jämfört med en tradi-tionell byggnad och har en energiåtgång nära passivhusstandard, 40 kwh/m 2. Växjö Visning: Fr lö 8 9/11 samt lö 23/11 kl 14 16 Solcellsanläggning på Biskopshagen i Växjö. Huset har solceller med en produktion av 3 000 kwh per år. Installationen driftsattes i juni 2012. Under första året har anläggningen producerat 3 000 kwh, vilket är drygt 50 % av hushållets elförbrukning. Överskottsproduktionen säljs. Älmhult Visning: Lö 23/11 kl 14 16 Stort (300 m 2 ) äldre tvåvåningshus på landsbygden, som eldas med flis från egen skog. Gården har ett modernt fliseldningssystem med mycket hög verkningsgrad, i kombination med ackumulatortank och solfångare för att minska mängden bränsle som går åt och ta vara på gratisvärme från solen. Solen försörjer huset med värme på sommarhalvåret och ger tillskott under övriga delar av året då det är soliga dagar.
5 Växjö Visning: se www.miljoklokahus.se Lågenergihus byggt i trä av PEAB på totalentreprenad, Videum AB är byggherre och Linnéuniversitetet är hyresgäst. Energikravet på byggnaden var 30% under BBRs krav på 118 kwh/m 2, med säkerhetsmarginal inkluderad projekterades huset för 77 kwh/m 2. Efter två års användning är uppmätt förbrukning 59 kwh/m 2 fördelat på värme: 37kWh/m 2, fastighetsel: 9 kwh/m 2, kyla: 13 kwh/m 2. Huset var först i Växjö med att certifieras enligt Green building. Fakta. Passivhuscentrum Ett center för att främja hållbart energieffektivt byggande. Vill sprida kunskap och väcka uppmärksamhet om energieffektivt byggande och passivhusteknik. Vänder sig både till aktörer och konsumenter och svarar på frågor om passivhus och ger råd om vart man kan vända sig för att få stöttning vid byggande till passivhusstandard. Erbjuder studiebesök, rådgivning och utbildningar. Drivs, sedan starten 2007, av Alingsås kommun och Västra Götalandsregionen. Aktiviteter krävs för fler passivhus Kunskapen om hur man bygger riktigt energieffektiva hus finns redan. Men trots att de gynnar både plånbok och miljö är antalet energieffektiva hus fortfarande få i Sverige. n Text: Louise Hulgaard För att Sverige ska kunna nå de europeiska och svenska miljömålen måste vi både bygga och renovera våra byggnader mer energieffektivt. Kunskapen finns redan många byggföretag kan i dag bygga hus med hälften så hög energianvändning som vad som tillåts enligt Boverkets byggregler (BBR). Trots detta byggs det alldeles för få energieffektiva hus i Sverige. Varför är det så? En av de stora orsakerna är att information om de ekonomiska och miljömässiga vinsterna inte når ut, varken till branschens beställare och vanliga konsumenter som ska bygga hus, säger Carlos Andersson, verksamhetschef för Passivhuscentrum Västra Götaland. Vad behöver göras i Sverige för att fler energieffektiva hus ska byggas? Boverkets byggregler behöver skärpas och helst då med energikrav i nivå med passivhusstandard. Det skulle lösa hela frågan om energikrav på nya byggnader, säger Carlos Andersson. Gigantisk utmaning väntar Just detta händer i Norge inom kort. Där skärps byggreglerna och landet inför passivhusnivå för energikraven som byggnorm från och med 2015. Det kommer att göra Norge till ett draglok för resten av Norden, hoppas Carlos Andersson. Men för att uppnå de europeiska miljömålen måste också ett mycket stort befintligt fastighetsbestånd renoveras de närmaste 15 åren. EUs direktiv säger att även renoverade byggnader ska vara nära nollenergihus efter 2020, och detta eftersom hela 80 procent av dagens befintliga byggnation kommer att stå kvar 2050. Vi står inför en gigantisk utmaning för att uppfylla EUs miljö- och energimål och det gäller både flerfamiljshus och villor. Det måste ta avstamp i nya affärsmodeller och lösningar för kraftig energirenovering av vårt befintliga bestånd, säger Carlos Andersson. Vi behöver hitta investeringsmodeller för hur fastighetsbolagen på kort och lång sikt ska arbeta för en kraftig energibesparing i flerfamiljshus, samtidigt som vi arbetar för att främja paketlösningar för att förenkla för privatpersoner att renovera sina energislukande villor. Bråttom med nationell plan Enligt Carlos Andersson har Sverige fortfarande möjligheter att lyckas med detta men det är bråttom, under 2014 måste en nationell plan fastställas med energisparande främjandeåtgärder för flerfamiljshus, villor och kontorsfastigheter. En stor del av den utveckling som ändå hittills lett till byggandet av energieffektiva byggnader, trots svaga svenska regler, har drivits fram av enskilda progressiva kommuner, som ställt markanvisningskrav på byggherrar och entreprenörer i sina respektive kommuner. Vår förhoppning är att möjligheten ska finnas kvar för kommunerna att kunna ställa hårdare krav på energianvändningen än vad regelverket medger om inte byggreglerna skärps markant, säger Carlos Andersson. Vill informera. Carlos Andersson, verksamhetschef för Passivhuscentrum Västra Götaland. Boverkets byggregler behöver skärpas Fakta. EPBD2 EPBD står för Energy Performance of Buildnings är ett EUdirektiv om byggnaders energiprestanda ska vara implementerat 2018/2020 medför att alla nya byggnader ska vara nära nollenergibyggnader och ställer krav på minskad energianvändning i byggnader i samband med ombyggnation. Fakta. Passivhus Passivhus är ett sätt att bygga energieffektiva hus på, det är alltså inte ett hus som säljs av speciella leverantörer. Det är en standard för riktigt välisolerade och täta hus, som i princip kan byggas av vilka material som helst, och som endast behöver en liten mängd tillförd energi för att värmas upp.
6 Mats Thorsman, Västervik: SkaPar nya arbetstillfällen. Det gamla polishuset i Västervik har blivit arbetsförmedling och byggnaden efter renovering extremt bra ur energisynpunkt. Fastighetsägaren som går mot strömmen För fastighetsägaren Mats thorsman i Västervik är miljötänket en självklarhet. hans senaste projekt kan till och med bli klassat som passivhus, på grund av dess låga energiförbrukning. n TexT & FoTo: kristin ekstrand 50-åriga Mats Thorsman på Hamnkrogen Inferno i Västervik AB vill inte beskriva sig själv som en av de stora drakarna, däremot som en fastighetsägare som går mot strömmen. Byggbranschen är väldigt konservativ. De stora fastighetsägarna tar sällan sitt ansvar för miljön. Det handlar om att gräva där man står och fler skulle behöva spadar, säger han. Den byggnad han är mest stolt över är det som i folkmun kallas gamla polishuset, på totalt 4 000 kvadratmeter. Den tog honom tre år att renovera och i dag huserar Arbetsförmedlingen och flera olika företag i byggnaden. Gamla polishuset är extremt bra ur energisynpunkt, det absolut vassaste jag har, säger han. När Mats Thorsman köpte fastigheten var den fuktskadad och i mycket dåligt skick. Jag och Anticimex besiktigade varenda liten vrå och trots att huset var väldigt risigt, visade sig att skalet var friskt. Jag blåste ur allting och när jag var klar fanns det inte en enda meter elkabel eller avloppsrör kvar, säger han. Tog bort fjärrvärmen Sedan började utmaningen. Hur skulle han få byggnaden mest energieffektiv för sitt ändamål? Han började med att ta bort fjärrvärmen och all vattenburen värme. Fjärrvärme är för mig en gammal, förlegad teknik. Jag skulle dessutom ha en kylanläggning och hur jag än vred och vände på det, skulle det bli en energiförbrukning på 220 kilowatt per år och kvadratmeter med detta. Jag isolerar alltid mer än vad experterna säger. Helt vansinnigt Mats Thorsman sa därför upp fjärrvärmeavtalet och började borra efter bergvärme. Berget är väldigt hårt i Västervik och genererar en högre temperatur än andra berg, upp till tio grader. Värmen förs upp via vätskefyllda slangar till värmepumpen, som i sin tur är kopplade till ett avancerat invertersystem från Mitsubishi Electric. Alla utrymmen i huset har en egen maskin med en behovsstyrd dator i sig. Samtliga 160 170 enheter kommunicerar med varandra och kan via gastryck skicka överskottsenergi emellan sig. Den person som ställt in att den vill ha 20 grader på sitt kontor, kallar alltså på värme eller kyla som redan finns i huset, säger han och fortsätter: Eftersom jag också har det mest moderna som finns i ventilation, som återvinner MatS thorsman 85 procent av energin i luften, blir huset en egen klimatcell. Energin återvinns om och om igen, och systemet är praktiskt taget självförsörjande, säger han. Fakta. Mats Thorsman Ålder: 50 Familj: Sambo Bor: I Västervik och Stockholm Bakgrund: Ekonom och krögare Driver: Hamnkrogen Inferno i Västervik AB Isolerar mycket Alla fönster i byggnaden är ersatta med glas som har 0,8 i U-värde, vilket är väldigt lågt. Om sommaren fälls speciella markiser ut som inte släpper in värmen, men som går att se igenom. Eftersom Mats Thorsman också isolerat extra mycket, både i tak, väggar och golv, är det mycket lite energi som försvinner ut. Jag isolerar alltid mer än vad experterna säger. För 20 år sedan var regeln att isolera 15 centimeter, nu är det 30. Därför isolerar jag alltid 40 50 centimeter. Väggarna är fyllda med ekofiber, återvunnet tidningspapper som inte kan mögla, och på vissa ställen är väggarna en halvmeter tjocka. Det ska vara helt tätt, säger han. Nu är husets energiförbrukning nere på 40 kilowatt per år och kvadratmeter. Mats Thorsman nöjer sig dock inte med det. Jag ska installera solenergi över hela taket nästa år, huset är i perfekt söderläge. Då kommer jag nog ner i 20 25 kilowatt vilket innebär att kostnaden för värme och kyla nästan är befintlig. Tanken är att det då ska klassas som passivhus. Samtidigt gör jag en insats för miljön, får ett högre fastighetsvärde och nöjdare hyresgäster. Det finns många positiva parametrar med att jobba såhär. Nästa steg för Mats Thorsman är att köpa andelar i ett vindkraftverk. Målet är att kunna göra om en gammalt hus till ett hus som har noll energiförbrukning ur miljösynpunkt. Dit kommer vi om fem år. Så nära är vi. MiLJÖMEdVEtEn hyresvärd. Mats Thorsman beskriver sig själv som fastighetsägaren som går mot strömmen. Byggbranschen är väldigt konservativ. Det är väldigt få som tar sitt ansvar för miljön.
7 konsthantverk. Inget vasstak är det andra likt och mycket sitter i snickarens fi ngertoppskänsla. Mariano Gonzales och sambon Emma Larsen erbjuder ett hundraprocentigt miljövänligt alternativ. Miljövänligt så in i vassen Efter tio år i Spanien håller Mariano Gonzales på att etablera sin verksamhet Vass & trä i Småland. han specialiserar sig på att bygga vasstak, ett miljövänligt alternativ som går många år tillbaka i tiden. n TexT & FoTo: kristin ekstrand Det första visningsexemplaret är färdigt hemma hos Mariano Gonzales och hans sambo Emma Larsen i Hult, utanför Västervik. Vi håller på att bygga upp ett familjeföretag och vi ser med spänning på framtiden, säger Emma. Jobbar med fingrarna Vasstak är ett riktigt konsthantverk och varje snickare som inriktat sig på det har sin egen stil. Mariano Gonzales arbetade med att bygga sådana tak i Spanien, där de skulle sitta på alltifrån hus till hotell. Jag jobbar mycket med fingrarna och det gäller att vara mycket noga ända från början, annars blir det inte bra. Det är hårt arbete, men ändå värt det när jag får se hur glada kunderna blir när det är färdigt, säger Mariano Gonzales. Varje vasstak är unikt och kan utformas helt efter hur kunden vill ha det. Vissa vill ha ett runt och exotiskt över grillplatsen i trädgården, medan andra vill ha ett mer traditionellt som passar deras hus. Taket är cirka en halvmeter tjockt och helt vattentätt. Det är viktigt att det är 45 graders lutning så att vattnet rinner av. Vi har anpassat det efter Sveriges klimat. Snö och regn är inga problem, säger Mariano Gonzales. Stommarna till taket köper han från skogsägare i trakten och planen är att vassen ska komma från lokala sjöar. Än så länge har det inte varit möjligt, eftersom vassen ska torka en längre tid innan den ska användas. Håller länge Mariano Gonzales berättar att det bara behövs fyra verktyg för att bygga taket; en kniv, en stor kam, en lång nål och specialbehandlat snöre. Han väver ihop vassbuntarna och arbetar sig uppåt. Taket kan hålla upp mot 70 år. Det är hundra procent miljövänligt och ett väldigt naturligt sätt att bygga på. Taket får en speciell och gammaldags karaktär, säger Mariano Gonzales. Hustak gjorda på vass eller halm är en vanlig syn i bland annat Skåne. Genom att bygga på ett sätt så det inte blir något syre underifrån, minimeras brandrisken, vilket tidigare varit ett riktigt svårt gissel. Fakta. Stråtak Stråtak görs halm eller vass. Fördelar med ett stråtak: ljud- och värmeisolerande, stormsäkra och lång hållbarhet. Nackdelar med ett stråtak: brandfarligt. Källa: Svenska Stråtaktäckarföreningens hemsida
8 youtube. Se Thomas Nilsson, teknisk chef vid Mönsterås kommun, berätta mer om biblioteksprojektet: naturligt. Öppen planlösning med mycket naturmaterial, trä och glas ger enligt arkitekten bra överblick och flexibilitet. Enligt besökarna även en rofylld och behaglig känsla. Snålt bibliotek ger rik läslust Kommunbiblioteket har flyttat tvärs över gatan och Mönsterås bokstavligen talat tagit steget in i 2000-talet. Från det gamla tingshuset från 1800 kallt till en ny, varm och energisnål byggnad. n text: ANDREAS HULT n foto: curt-robert lindqvist Sedan Mönsterås nya bibliotek invigdes i januari har besöksantalet ökat med hela 30 procent och utlåningen av böcker med ungefär 20 procent. Framförallt märker vi att folk stannar längre, träffas och möts här. Vi får mycket beröm för att det är en behaglig miljö och att besökarna känner sig lugna när de kommer in, säger bibliotekschef Carina Eskelin nöjt. Nära nog ett passivhus Det nya biblioteket har en öppen planlösning, med mycket glas och trä. Byggnaden är 1 100 kvadratmeter stor och består av ett plan för besökare, samt en mindre souterrängdel som innehåller teknikutrymmen och förråd. Tanken från början var att bygga Europas första bibliotek som ett passivhus. Vi landade till slut i ett lågenergihus, med en årlig energiåtgång på 40 kwh/ kvadratmeter vilket ändå ligger nära normen för ett Tanken från början var att bygga Europas första bibliotek som ett passivhus. Vi landade till slut i ett lågenergihus. Gunnar thernström passivhus, säger energi- och klimatrådgivare Gunnar Thernström. I bibliotekets entré finns en display, där besökarna i realtid kan följa aktuell energiförbrukning och elproduktion från solpanelen. Överskotts- och returvärme Drygt 200 kvadratmeter solceller på taket täcker stora delar av bibliotekets behov av elkraft. För halva inköpspriset jämfört med kommunhuset här nere som fick solpaneler 2008, säger Gunnar Thernström och pekar neråt rullstensåsen. Det viktigaste för själva uppvärmningen, trots överskottsvärme från pappersmassabruket och EONs fjärrvärmenät, är att huset är tätt. Som du ser är det ganska tjocka väggar. Sedumtaket ger också dubbel effekt, då det både isolerar och även bromsar häftiga vattenflöden som plötsliga störtregn. 80 procent av frånluftens värme återvinns också med hjälp av en roterande värmeväxlare i källaren. Utbildade entreprenörer I samband med biblioteksbygget utbildades alla inblandade i byggteknik för lågenergihus. Det nya biblioteket blev ungefär 10 12 procent dyrare Falu rödfärg. Tanken från början var att bygga Europas första bibliotek som ett passivhus, säger klimat- och energirådgivare Gunnar Thernström. Till slut kom ändå Mönsterås nya kommunbibliotek nära normen.
9 LoCkandE och FantaSiFuLLt. Syskonen Otto och Ines Jörmyr vänder blad i Gläntan, barnens eget Sagorum som har utformats av den lokale konstnären Bengt Johansson. att uppföra än en traditionell byggnad, så höga investeringskostnader är inte längre någon ursäkt för att inte bygga energismart, menar Gunnar Thernström. Just nu pågår även bygget av en ny förskola i kommunen, som förstås också kommer att bli ett lågenergihus. Det har varit ett stort intresse för det nya biblioteket under våra nätverksträffar och vi kommer även att hålla i visningar två fredagar i november (8 november och 22 november, 10.00 12.00) genom Miljökloka husprojekt Besök ett lågenergihus, avslutar Gunnar Thernström. På www.miljokloka.hus.se kan intresserade anmäla sig. VarM bibliotekshöst i MÖnStErÅS. Solavskärmande takutstick och fönsterjalusier minskar även behovet av aktiv kyla sommartid. Ökad utlåning. Sedan invigningen av Mönsterås nya kommunbibliotek i januari, har utlåningen av böcker ökat med 20 procent och besökarantalet med 30! Här delar av den unga läsekretsen framför lågenergihuset med solpanel och sedumtak. youtube. Se Gunnar Thernström, energioch klimatrådgivare, berätta om solcellsprojekt i Mönsterås kommun: bakom kulisserna. Kommunens fastighetstekniker Kay Kindberg tar oss med till teknikutrymmet på nedre plan. Fakta. Energi- och klimatsmarta lösningar i Mönsterås bibliotek 200 kvadratmeter solpaneler producerar 20 000 25 000 kwh el årligen. Sedumtaket är en blandning av mossa och fettbladiga växter, som ger isolerande effekt och minimerar belastningen på dagvattensystemet. Regnvatten från taket och hårdgjorda ytor leds till dagvattenmagasin, för att sedan filtreras ner till grundvattnet. Hög lufttäthet och god isolering ger minimalt värmespill. Energiförbrukningen är 40 kwh/kvm, endast cirka 30 procent av en traditionell byggnad och i närheten av ett passivhus. Solavskärmning minskar behovet av aktiv kyla sommartid. En roterande värmeväxlare återvinner 80 procent av frånluftens värme. All belysning utomhus och inne i biblioteket består till stor del av LEDarmaturer. Skärmar i entrén visar aktuell energistatus, som aktuell förbrukning och solcellernas elproduktion. Givare i byggnaden mäter temperatur och luftkvalitet och reglerar inneklimatet sektionsvis också i öppna ytor. Fjärrvärme från Södra Cells överskott ger jämn och energisnål uppvärmning. Golvvärme i stor del av byggnaden.
10 Grön tjänstebil en lönsam det blir allt svårare att beräkna kostnaderna för företaget och den anställde när det gäller olika former av tjänstebilar. Svårast är det med de så kallade förmånsbilarna som är personliga. n av: stefan NiLssoN (MiLjöFordoN syd) toyota PriuS. Som laddhybrid har Toyota Prius fått en stark ställning på förmånsbilsmarknaden tack vare ett rekordlågt förmånsvärde som laddhybrid. VoLVo V70. På något sätt så är den klassiska Volvokombin i snöslask längs våra större vägar själva sinnebilden för en tjänstebil eller förmånsbil. Miljöfordon Syds expert Stefan Nilsson gör här ett tappert försök att reda ut de snåriga tjänstebilsreglerna och vad den nya miljöbilsdefinitionen egentligen innebär. Inför nästa treårsperiod, 2014 2016 väljer regeringen att ta bort nedsättningen av förmånsvärdet för hybridbilar och E85-bilar. Något som får betydelse för hur snabbt vi kan gå över till en fossiloberoende fordonsflotta, då de val företagen gör i dag påverkar begagnatmarknaden i många år. Nybilsköparen är ofta ett företag som köper bilen för att användas i verksamheten. Antingen som en personlig förmånsbil för någon anställd eller som en tjänstebil som enbart används i tjänsten. Oavsett vilket så är det viktigt att de här bilarna väljs med fokus på så liten miljöpåverkan som möjligt. Dels rullar de ofta långt och dels så kommer de i ett senare skede ut på begagnatmarknaden. Därför finns det en rad regler som påverkar ekonomin för ägare och brukare av de här bilarna. Fordonskatt och miljöbilspremie Först av allt så har vi den årliga fordonsbeskattningen. En summa som styrs av bilens koldioxidutsläpp i den europeiska körcykeln. Så har vi miljöbilspremien som betalas ut till bilarna med allra minst miljöpåverkan. Slutligen så har vi beskattningen av förmånen att få tillgång till en förmånsbil. Redan här så står det klart att den allmänna uppfattningen är att när någon får tillgång till en personlig bil med rätt att använda den även privat så är det att betrakta som en förmån som ska beskattas efter dess värde. Dessutom ska naturligtvis drivmedelskostnaderna tas med i en kalkyl. De påverkar naturligtvis olika beroende på vem som ska bära den kostnaden. Börjar vi med fordonsbeskattningen så är bilar som klarar regeringens nya miljöbilsdefinition skattebefriade de fem första åren. Se faktaruta. Till saken hör att fordonsbeskattningen är progressiv så att de bilarna som har låga utsläpp av koldioxid också får en lägre årlig fordonsskatt. I dagsläget är skillnaden inte så stor men det ligger ett förslag om en dramatisk ökning av fordonsskatten på bilar med höga koldioxidutsläpp, vilket är detsamma som tunga bilar med starka motorer. Kort sagt så finns det inte längre en definitiv gräns för hur mycket koldioxidutsläpp som tillåts för att en bil ska kunna klassas som miljöbil. Förr gick gränsen vid 120 gram CO 2 /km, men nu finns det en glidande skala med olika värden för fordon som enbart kan köras på fossila drivmedel och fordon som kan köras på fordonsgas eller etanol. Exempelvis betraktas en bil som väger 1 500 kg och släpper ut 100 gram CO 2 /km som miljöbil oavsett drivmedel, medan samma bil som kan köras på fordonsgas eller E85 får släppa ut 155 gram CO 2 och ändå klassas som miljöbil. Väger bilen istället 1 800 kg blir motsvarande siffror 114 gram respektive 169 gram. Storleken har betydelse Tanken bakom det här är att en tyngre bil generellt sett löser ett större transportbehov. Tänk 2 personer i en liten bil på 900 kg eller 7 personer i en dubbelt så tung bil. Då är Miljöbilspremien är en engångssumma som betalas ut till den som köper bilen.
11 men snårig affär FuturiSkt MÖtEr klassikt. Förarplatserna i Volvo och Toyota skiljer sig dramatiskt. Futuristiskt i Toyota och klassiskt i Volvo. Nu har Volvo uppdaterat sin förarplats något på årets modell men skillnaden består. Allt är en smaksak, men Volvos stolar anses av de fl esta vara bäst ur ergonomisk synvinkel. Fakta. Så här räknar du ut gränsvärdet för nya miljöbilsdefinitionen: Ta bilens tjänstevikt minus 1372. Multiplicera med 0,0457. Lägg sedan till 95 för ett bensin- eller dieseldrivet fordon. Om fordonet kan drivas med biodrivmedel (till exempel etanol eller gas) lägger du istället till 150. Bensin och diesel: 95 + 0,0457 * (tjänstevikt 1372). Gas och E85: 150 + 0,0457 * (tjänstevikt 1372). Jämför bilens koldioxidutsläpp, gram/kilometer (enligt uppgift i registreringsbeviset), med det uträknade värdet. Om bilens koldioxidutsläpp ligger under det uträknade värdet klassas som miljöbil. Supermiljöbilspremien: Grundkravet är att bilen enligt körcykeln inte släpper ut mer än 50 gram koldioxid per km. För fysiska personer (privatpersoner och enskilda firmor) är supermiljöbilspremien 40 000 kronor per supermiljöbil. För juridiska personer uppgår supermiljöbilspremien till ett belopp som motsvarar 35 procent av prisskillnaden mellan varje supermiljöbil i tjänstebilsflottan och närmast jämförbara bil, dock högst 40 000 kronor. Första stycket gäller endast om supermiljöbilens nypris är högre än nypriset för den närmast jämförbara bilen. Med bilens nypris avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. den tyngre bilen ett bättre val ur ett miljöperspektiv om båda bilarna alltid körs med max antal passagerare. En bil som kan köras på biogas (en del av fordonsgasen) eller E85 förväntas också göras det till en viss del och då minskar den totala mängden CO 2 som släpps ut eftersom bränslena är mer eller mindre CO 2 -neutrala då koldioxid tas upp när råvaran till bränslena produceras. Miljöbilspremien är en engångssumma som betalas ut till den som köper bilen. Olika regler gäller för privatpersoner och företagare. Se faktarutan. Nya förmånsvärden missgynnar E85 Slutligen har vi förmånsvärdet som kort beskrivet fungerar så att din beskattningsbara inkomst skrivs upp med en summa som motsvarar det beräknade personliga värdet du har av din förmånsbil. Här väljer regeringen att under perioden 2013 2016 premiera de som väljer elbilar, gasbilar eller laddhybrider med en nedsättning av förmånsvärdet med 40 %. Hybrider och bilar som drivs med E85 har tidigare (till och med inkomstår 2011) haft en nedsättning med 20 %, men den försvann 2012. Kör man mer än 3000 mil om året i tjänsten med sin förmånsbil sätts förmånsvärdet ner till 75 %. Dessutom kan det räknas ner för bilar som har karaktären av arbetsredskap, typ installationsbilar och taxibilar. Nedsättningen av förmånsvärdet görs dels för att styra över valet mot miljöbilar men också för att kompensera för det högre inköpspriset på elbilar, gasbilar eller laddhybrider. Tyvärr försvann hybrider och E85-bilar, vilket naturligtvis kommer att påverka miljön negativt och sänka tempot i övergången till en fossiloberoende fordonsflotta. Det riktigt allvarliga i det här ställningstagandet är att biltillverkarna väljer att plocka bort E85-bilarna ur sortimentet och det i ett läge där de blivit betydligt bättre både vad det gäller energieffektivitet och körbarhet. Samtidigt har vi fortfarande en betydligt bättre infrastruktur för att tanka E85. Tre exempel på supermiljöbilar: 1. Nissan Leaf (elbil med batterier) 2. Toyota Prius laddhybrid (el/bensinhybrid med räckvidd 25 km på el) 3. Volvo V60 laddhybrid (el/dieselhybrid med räckvidd 50 km på el och fyrhjulsdrift) Regeringens förslag om nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar från och med 2014: Det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar kommer liksom tidigare omfatta de bästa miljöbilarna; elbilar, gasbilar och laddhybridbilar. Nedsättningen kommer även fortsättningsvis vara 40 procent av det förmånsvärde som gäller för närmast jämförbara konventionella bil, dock högst 16 000 kronor per år. Kostnadsexempel förmånsbilar olika drivmedel: Tittar vi på beräknade förmånsvärden (inkomstår 2013) för några aktuella bilmodeller, visar de på en avgörande skillnad mellan olika bränslealternativ. Toyota Prius laddhybrid (el): 21 400 kr/år. Volvo V70 Bi-fuel Kinetic (gas): 30 500 kr/år. Volvo V70 T4F Kinetic (etanol): 39 500 kr/år. Volvo V70 D3 S/S Kinetic (diesel): 46 400 kr/år. Källa: Miljöfordon Syd
12 Ny tysk gasbil helt koldioxidneutral Sverige har varit ett föregångsland när det gäller miljöbilsförsäljning men vi har tappat när det gäller andelen sålda miljöbilar de senaste åren. Några korta frågor till svenska importörer och handlare på bilmässan i Frankfurt i september kan ge en förklaring. Reglerna för vad som klassas som miljöbil är otydliga och svåra att hantera var den grundläggande synpunkten. Flera tryckte också på kopplingen gentemot den egna plånboken. Både företagare och privatpersoner väljer efter plånboken och det i kombination med otydliga regler betyder att många satsar på enkla trygga val som snåla dieslar. Detta även om de inte är tillräckligt snåla för att klassas som miljöbilar. Minst miljöpåverkan ger i dag en elbil, men den har ett högt pris och en kort räckvidd. Näst bäst för miljön är en gasbil som körs på biogas, men det går inte alltid att tanka biogas och räckvidden är även här begränsad. Audi ser gaspotentialen Tyska Audi har sett potentialen i gasbilar som passar med varumärkets profi lering på prestanda och komfort för den som vill betala lite mer för det. Genom att erbjuda en lösning där ägaren kan beskriva sin körning som koldioxidneutral, når de samma miljönytta som om bilen varit eldriven. Som Audi-kund kan man i Tyskland köpa en gasdriven A3 g-tron med ett avtal, där Audi åtar sig att producera lika mycket koldioxidneutral syntetisk fordonsgas som bilföraren förbrukar och skicka ut det i det tyska gasnätverket. Gasen produceras i en nyöppnad högteknologisk anläggning som drivs med överskottsel från de tyska vindkraftparkerna. Anläggningen ligger i tyska Werlte. Elektriciteten används för att producera vätgas genom elektrolys. Vätgasen används sedan i en kemisk process där den reagerar med koldioxid från biogasproduktion och skapar ett kolväte som ger mycket ren syntetisk fordonsgas. GaSdriVEn. Audi A3 g-tron är en bil som lockar miljövänliga yrkes- bilister som kan köra koldioxidneutralt med ett avtal som liknar våra elavtal om vindkraftsel. Batteridrivna bussar laddar stadskassan! ny forskning kan nu ta död på myterna om dyr eldrift med korta räckvidder. tvärtom visar Projekt Greencharge Sydosts nyligen släppta busstudie att eldrivna batteribussar är billigare och klarar normal körning för Länstrafiken. n av: stefan NiLssoN (MiLjöFordoN syd) Forskare på Blekinge Tekniska Högskola, inom projekt Greencharge Sydost, har just summerat en omfattande studie som visar på nästan cirka 20% lägre kostnader för en eldriven buss med batterier som lagringsmedia, jämfört med en dieseldriven buss i stadstrafik och landbygdstrafik upp till tiotalet mil. Detta beräknat på den totala ägandekostnaden för trafikhuvudmännen under en driftsperiod på åtta år. Att öppna för en övergång från dieseldrivna bussar till eldrift ger tydliga positiva resultat på flera plan. Ljudnivå i bussen minskar och därmed ökar komforten, ljudnivån runt bussen minskar, vilket möjliggör mindre störningar nattetid och en trevligare miljö i stadskärnan. Bättre luftkvalitet Till detta kommer bättre luftkvalitet tack vare så gott som inga utsläpp, och en övergång till fossilfria transporter. Helt i linje med regeringens intentioner om ett framtida fossiloberoende Sverige. Bieffekter som ökad säkerhet i och med att antalet tankbilar på allmänna vägar minskar kan läggas till. Järnvägen, och annan spårbunden trafik, är och förblir de optimala transportslagen ur ett miljöperspektiv men busstrafiken har en stor fördel i sin flexibilitet. Detta har skapat en situation där trafikslagen konkurrerar och bussarna dominerar i de flesta kommuners lokaltrafik. Kommuner med ambitiösa miljömål ser sig om efter lösningar för spårbundna lokala transporter typ spårvagn eller spårtaxi. Dyra lösningar som också ger negativa effekter på infrastrukturen då de kräver fysiska installationer av spåren. Nu kan Greencharge Sydost och BTH visa att vi kan nå samma miljömål utan batteridrivna. Utvecklingen av elektriska drivlinor för bussar går snabbt. Volvo Bussar har precis levererat de här hybridbussarna till Norge. Näst steg kan vara bussar med enbart elektrisk drivlina. att behöva göra omfattande infrastruktursingrepp. Unik forskning på ren svenska Det som gör just projekt Greencharge Sydosts forskning unik är att den baseras på svenska förhållanden och att den bygger på ett livscykelperspektiv, där siffrorna är direkt applicerbara på dagens och framtidens verklighet. Skulle oljepriset av någon anledning stiga snabbare än de gjort de senaste åren blir vinsten med eldrivna bussar ännu större. Sjunker i stället detsamma kvarstår ändå miljövinsterna. Det allra viktigaste argumentet för att snarast hitta lösningar för en transportsektor som inte bidrar till växthuseffekten, framstår ändå allt mer som ekonomiska. I takt med att nya beräkningar görs av hur mycket extremvädret kostar, som anses orsakas av växthuseffekten och den globala Vi bjuder på ditt vinnande recept Oavsett vad du vill ha sagt, är innehållet och utformningen av ditt budskap det viktigaste för oss. Vi identifierar med ett tydligt syfte och mål vad du vill berätta samt för vilka. Kontakta oss så berättar vi mer! starka på hemmaplan Tjänster som ökar lönsamheten! Karlshamn Energi har flera tjänster som är speciellt avsedda för företag. Målsättningen med tjänsterna kan t.ex. vara att minska era kostnader genom att effektivisera energianvändningen. Gå in på www.karlshamnenergi.se, titta närmare på våra olika produktblad och se vad vi kan erbjuda för tjänster som passar er! Tel 0491-178 80, e-post info@krepart.se adress Arkitektv. 20, 572 60 Oskarshamn www.krepart.se
Hela denna sida är en annons från Borgholms kommun 13 Klimatsmart Turism på Öland Hållbar turism är avgörande för hela Öland, som bekant även lider av vattenbrist under sommarens högsäsong. Vi går ut med erbjudande till över 100 semesteranläggningar på Öland om ett gratis besök med tillhörande energianalys, berättar Tommy Lindström, klimatoch energirådgivare i Borgholms kommun. n Av: Stefan Nilsson (Miljöfordon Syd) Klimatsmart turism är ett treårigt projekt som drivs på Öland i samarbete mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner. Projektet handlar om hur vi kan mäta påverkan på klimatet från turismnäringen och om hur turismen kan öka på ett hållbart sätt. Lönar sig ta helhetsgrepp Tommy Lindström berättar att klimatfrågorna väcker allt större intresse bland såväl besökare som företagare inom den öländska turistnäringen. Sommarsäsongen är dock relativt kort och väldigt intensiv, det är också då de här anläggningarna har nästan hela sin verksamhet. Men det kan ändå löna sig att verkligen ta ett helhetsgrepp på energifrågan, menar Tommy Lindström. Kostnadsfri e-utbildning Förutom kostnadsfria energianalyser har projektet även tagit fram en kortare och enkel e-utbildning i klimatfrågor, som lämpar sig väldigt väl för den näringsidkare som vill säkerställa sig om miljömedvetna medarbetare som dessutom certifieras med ett diplom. År 2015 inför Sverige dessutom ett frivilligt kvalitetssystem för besöknäringen, liknande det som finns i till exempel England. Det svenska systemet kommer att bestå av 18(!) teman, som i sin tur delas in i olika punkter. Meningen är förstås att anläggningarna ska kunna utvecklas och sporras att bli bättre och bättre. Energi är självklart ett av dessa teman och genom Klimatsmart Turism kommer vi även att föreslå vilka punkter som bör ingå, säger Tommy Lindström. Fakta. Erbjudande till turismföretagare Är Du företagare på Öland? Och erbjuder boende för besökare? Då är du välkommen till projektet Klimatsmart Turism som erbjuder ett kostnadsfritt besöket på mellan en och två timmar. Några veckor efter besöket får du en rapport med sammanställning och våra råd. Rapporten ger dig en överblick över energiförbrukningen och beskriver hur du kan göra förbättringar inom energi och klimat. Du väljer själv vilka åtgärder som genomförs. Kontakta oss så bokar vi en tid som passar dig. Tommy Lindström, energi- och klimatrådgivare Borgholms kommun E-post: tommy.lindstrom@borgholm.se Telefon 0485-880 43 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Mörbylånga kommun E-post: elvira.laneborg@morbylanga.se Telefon 0485-477 33 E-post info@klimatsmartturism.se webb. För mer info klimatsmartturism.se Lekande lätt spara energi Mikael Henning, föreståndare för Lundegård Camping, tittade på ett nytt uppvärmningssystem för duscharna. Det slutade med att han i stället byggde ett av Europas mest energieffektiva lekland! leklust. Skrattkammarön på Lundegård Camping alstrar både glädje och värme. Föreståndaren Mikael Henning tittade på ett nytt uppvärmningssystem för duscharna men det slutade med att han byggde ett helt lekland! Skrattkammarön är ett lika miljövänligt som genialiskt nytillskott till Lundegård Camping, en av de allra största på solen och vindarnas ö. 900 kvadratmeter inomhuslek belönades även med hela Sveriges nominering till RE- LACS-priset, som delades ut under ITB i Berlin, världens största turistmässa, i början av mars 2013. När det regnar och är dåligt väder finns det inte så mycket att göra på Öland. Det är förstås inte bara våra gäster, utan även barn från andra campingar kommer för att besöka leklandet, berättar Mikael Henning. De unga besökarna alstrar förstås också en hel del värme som sedan stannar kvar tack vare en rejäl isolering av byggnaden. Vi har resonerat som så att det är betydligt bättre att betala från början för att få ett ordentligt skal, än ett billigt och undermåligt som i längden kostar skjortan genom höga energikostnader. Samarbetet med Klimatsmart Turism och energi- och klimatrådgivarna ger också Lundegård Camping viktig information om vad som kan göras på energiområdet, vad gäller den övriga anläggningen. Det finns mycket att göra inom campingsektorn, till exempel vad gäller duschar och snålspolande system för toaletter. Det är enkel matematik, när energin bara blir dyrare och dyrare.
14 Hela denna sida är en annons från Invensys Eurotherm Låt inte strömmen flyta styr den i stället! Genom sina elhandelsavtal betalar tillverkningsindustrin ofta vansinnigt dyrt för tillfälliga höga effektuttag. Men med hjälp av energioptimering kan man tämligen enkelt jämna ut och kapa topparna, berättar Bo Jönsson på Invensys Eurotherm. n text: ANDREAS HULT n foto: invensys eurotherm Fakta. Några enkla energitips Låt inte arbetsbelysningen vara tänd i onödan. Det är mänskligt att glömma bort att släcka men rörelsevakter är en enkel lösning på problemet. Enligt Bo Jönsson handlar det, precis som livet i stort, egentligen om tre enkla steg för att optimera sin tillverkningsprocess och drastiskt minska sin energikostnad. Mät energiuttaget för att skapa ett trovärdigt faktaunderlag. Analysera och skapa en strategi för att styra hela processen. Åtgärda och effektivisera flödet. I dag finns det gott om bra prisvärda produkter, enkla energimätare som kostar ett par tre tusenlappar och är lätta att ansluta och integrera i datoriserade system, berättar Bo Jönsson på Invensys Eurotherm. Betalar sig snabbt För en normalstor legotillverkningsindustri kan 70 80 mätpunkter vara ett bra riktmärke och en investering som ofta betalar tillbaka på mindre än ett år. I dag vill man veta och få direktrapporter i realtid. Det är inga problem att få effekter och energier momentant och därefter lägga upp strategier för styrningen, vanligtvis helt automatiserat. Det är inte bara processflödet som slukar energi på en industri. Även belysning kan vara en tung post. Bo Jönsson nämner också tryckluft, där ett litet läckage snabbt kan bli kostsamt. En tryckluftskompressor som står och pumpar luft i onödan hela helgen på en industri blir också en onödig kostnad på energiräkningen. Att generera tryckluft slukar mycket ström och är därmed dyrt. Miljö- och kvalitetsarbete Miljö- och energiarbete kan samtidigt också vara helt liktydigt med kvalitetsarbete. Genom att man vet hur mycket tillverkningsprocessen normalt förbrukar, får man också hela tiden ett kvitto på att detta stämmer med verkligheten. Då vet man samtidigt att allting har gått rätt till och att produkten håller rätt kvalitet, säger Bo Jönsson. Just noggrann mätteknik, effektiv processtyrning och ett mer proaktivt energiarbete är också tecken i tiden som är väldigt i ropet för tillfället. Det är många gånger lättförtjänta pengar och allt fler företag tillsätter energiavdelningar och ansvariga för de här frågorna, så att de inte trillar mellan stolarna. Invensys Eurotherm har allt sedan 1965 varit aktiva med att på olika sätt försöka styra energiflöden inom industrin och är i dag en av världens ledande specialister inom automation för att skapa lönsamma och kundanpassade lösningar för industrin. Som alla andra affärer måste det vara win win för alla parter. Ska vi sälja våra produkter och tjänster, måste det förstås fortsatt innebära rejäla energibesparingar för våra kunder, sammanfattar Bo Jönsson. Effektiv styrning. Invensys Eurotherms nya kompakta tyristor EPack är en prisvärd lösning för att styra effekt och rätt utnyttjad och konfigurerad kan ge dig en effektivare och billigare tillverkningsprocess. Luften är inte fri! Tryckluftskompressorer som står och går hela helgen, eller läckor i distributionssystemet, kan snabbt bli väldigt kostsamma. Utse en energiansvarig på företaget/avdelningen ser till att hålla frågan levande. Inventera och mät! Vet du hur mycket och var du använder energin i din produktion, blir det lättare att sedan hitta och åtgärda flaskhalsarna. Fakta. Viktiga punkter i ett effektivt energiledningssystem Lyft upp och gör vikten av energihushållning ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv till en del av företagskulturen. Gör engagemanget synligt för leverantörer, medarbetare och kunder. Sätt upp tydliga mål och delmål som är lätta att följa upp, utvärdera och anpassa. Hur energieffektiva ska vi vara om ett år, om tre år, fem respektive tio? Se till att energiledningssystemet får genomslag och tillämpas på alla nivåer och även olika stödfunktioner i företaget. Inte bara inom produktion, utan även underhåll, konstruktion, inköp, finansiering och förvaltning. Standardisera måttenheter och nyckeltal, se till att information görs enkelt tillgänglig för alla som kan bidra till ytterligare förbättringar.
Hela denna sida är en annons från Markaryds kommun och Tellus/Värmebaronen 15 Energiska Markaryd redan halvvägs I maj 2010 klubbade politikerna i Markaryd en ny energistrategi. 20 procent bättre år 2020. Kommunen har redan hunnit halvvägs! n text: ANDREAS HULT n foto: Markaryds kommun Asim Serdarevic är både fastighetschef samt energioch klimatrådgivare. Han är även projektledare för Markaryd kommuns energieffektiviseringsarbete, som delvis finansieras genom omfattanade bidrag från Energimyndigheten. Politikerna och hela kommunapparaten har varit med från början och alla är väldigt delaktiga. Till exempel är två miljoner kronor i budgeten varje år öronmärkta för energisparande åtgärder, berättar han. 10,2 procent på bara 2,5 år Totalt förfogar Kronobergskommunen över 86 000 kvadratmeter fastigheter en yta motsvarande 13(!) fullstora fotbollsplaner. Vi har ett relativt föråldrat fastighetsbestånd, så det har handlat mycket om klimatförbättrande åtgärder. Vi har tilläggsisolerat, bytt ut en massa gamla fönster och trimmat in styrning av värme och ventilation. Men det går heller inte bara att stirra sig blind på investeringar kontra besparingar, menar Asim Serdarevic. Komfortfaktorn är förstås lika viktig, då det handlar om till exempel skolor och äldreboenden. Därtill ska även läggas idrottshallar och badhus. Om man tittar på helår, så var energibesparingen på byggnadssektorn ändå redan efter 2012 på 10,2 procent eller 85 MWh. Givetvis blir de återstående tio procenten lite tuffare, men vi är på mycket god väg. Alla utbildas i sparsam körning Markaryds kommun har totalt ungefär 800 anställda, som alla har informerats om hur de också kan minska sin egen energianvändning genom enkla beteendeförändringar. Vi har också jobbat väldigt mycket med att optimera användningen av bilar. Alla som kör bil i tjänsten får utbildning i sparsam körning och vi har nu bjudit in alla förvaltningschefer, personalchefer och kommunledning för att kunna gå vidare med elektroniska körjournaler. En annan viktig käpphäst är att alla nya kommunala upphandlingar ska vara kravställande miljömässigt, i synnerhet vad gäller fordon och transportjänster. Uppföljning för att säkerställa att dessa krav sedan efterlevs Redan halvvägs. Asim Serdarevic är fastighetschef och projektledare för Markaryd kommuns energieffektiviseringsarbete. Tack vare en gemensam och tydlig klimatstrategi är politiker, tjänstemän och kommunalanställda tillsammans redan på god väg att nå målet om 20 procents energibesparing, även på transportsidan, fram till år 2020. är oerhört avgörande, menar Asim Serdarevic. Målsättningen är att spara 20 procent även i transportsektorn. Med facit i hand tror jag att vi har lyckats plocka 10 procent även här när det dags att summera 2013. Men vi går ett steg längre är EUs övergripande klimatmål. 2020 ska Markaryds kommun nämligen inte ha någon fossilbränsleanvändning varken på fastighetssidan eller för våra transporter, avslutar Asim Serdarevic nöjt. Det våras för pellets i höst Tellus Rör, Svets & Smide och Värmeprodukter har levererat ytterligare tre nya pelletspannor till bostadsbolaget Byggebo i Oskarshamn, som fortsätter att minska sitt beroende av fossila bränslen. n text: ANDREAS HULT n foto: curt-robert lindqvist Allmännyttan i Oskarshamn ser om sina hus. Tre nya pelletspannor i ytterorterna Kristdala och Påskallavik, med tillhörande silos och kulvertsystem för värmedistribution till hyresgästerna, är de senaste tillskotten. Totalt en investering på åtta miljoner kronor, men vi räknar Världen är liten. Tellus installatör Tomas Henriksson och Byggebos drifttekniker Lasse Karlsson tar krafttag om den italienska DAlessandro-pelletspannan, levererad av Göteborgsföretaget Värmeprodukter i den nya värmecentralen i Påskallavik! med att spara in en miljon om året i driftskostnad, berättar Byggebos drifttekniker Lasse Karlsson. Ingår i kretsloppet Vinsterna är både miljömässiga och ekonomiska. När oljepriset nu börjar krypa upp närmare 15 000 kronor kubiken, är det skönt att inte längre vara beroende av fossila bränslen. Pellets hör ju till biobränslen och ingår i kretsloppet. Dessutom genereras jobb i Sverige, menar Tomas Henriksson på Tellus Rör, Svets & Smide. Pannan vi besöker på Tvärgatan i Påskallavik har en effekt på 230kW och matas vid fullt effektuttag med 55 kilo pellets i timmen. Det blir ju en rejäl silo som rymmer 30 ton pellets, men den står gömd bakom byggnaden och är målad i samma färg så det är inget som stör landskapsbilden eller de boende heller, säger Lasse Karlsson mycket nöjt. Komfortvärme för hyresgästerna I köpet ingår även utbildning för drifttekniker och bovärdar, som kommer att lägga ungefär 200 arbetstimmar om året för att sköta den nya anläggningen. Nya uppvärmningssystem för samtidigt också med sig nyare och modernare teknik. Förut ringde hyresgästerna felanmälan när det blev kallt i lägenheten, nu får vi rapport om störningen direkt när den händer och kan åtgärda avvikelsen innan de ens märker något, säger Byggebos Lasse Karlsson. Högtryck i pelletsbranschen Tomas Henriksson vittnar om en intensiv höst med rejält högtryck i pelletsbranschen. Just nu har vi flera stora installationer på gång över hela Kalmar län. Från en helt ny panncentral i Ringarum i norr, till en helt ny flispanna för en ny biogasanläggning i Kalmar.
En ny generation fönster SP Fönsters fönsterserier Balans och Stabil är det senaste inom den svenska fönstertekniken och vi har lyckats förena en vacker design med bästa möjliga funktion. Balans och Stabil har dolda beslag och en förhöjd inbrottssäkerhet som standard. Designen är genomtänkt i minsta detalj. Både karm och båge är stilrena och smala för ett maximalt ljusinsläpp och ett smakfullt utseende. Balans och Stabil har redan i standardutförande låga U-värden. Framtidens hus kräver framtidens fönster