Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj 2009. Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget



Relevanta dokument
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS )

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

LIDINGÖS MILJÖMÅL

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

Hållbara perspektiv. Etappmål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Revidering av indikatorer i miljöprogrammet

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöprogram

2019 Strategisk plan

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljöprogram , Region Gävleborg

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Trollhättan & miljön

Förslag till energiplan

Miljöbokslut 2014 kortversion

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014


Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Miljöredovisning. Flens kommun populärversion

Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Energi- och klimatstrategi

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Byråns interna miljöarbete

Temagruppernas ansvarsområde

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Grundläggande Miljökunskap

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Miljöplan Inledning

Miljöledning i staten 2016

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Fastställd av kommunfullmäktige

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

Sveriges miljömål.

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Heini-Marja Suvilehto

Delmål för att nå ett hållbart samhälle

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Miljöplan Miljöplan Timrå kommun

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

01 Allmän lagstiftning

Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Hur kan en kommun arbeta med ekologisk mat? Erfarenheter från Borlänge

Lokala perspektiv och hållbarhet

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Miljöredovisning 2018

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018


Miljöprogram. Miljöprogram

Transkript:

Kommunfullmäktige Dnr 2008/378 Maj 2009 Miljöredovisning 2008 Uppföljning av Miljöprogram 2008 och ecobudget

INLEDNING Miljöprogram 2008 antogs i kommunfullmäktige i maj 2008. De lokala miljömålen avser den geografiska kommunen. Miljömålen beskrivs som övergripande mål som ska uppnås senast 2020 och delmål som ska uppnås till år 2012. Målen till 2020 visar riktningen på lång sikt och målen till 2012 beskriver miljöarbetet på kortare sikt. Totalt innehåller miljöprogrammet 46 olika delmål fram till 2012. Ambitionen är att miljöprogrammet ska vara levande och att miljömålsarbetet ska inarbetas i verksamheterna. För att visa hur miljömålsarbetet fortskrider har miljönämnden gjort en enklare uppföljning för 2008 för att redan nu visa utvecklingstrenden till år 2012. Borlänge kommuns interna miljöarbete bedrivs enligt miljöledningssystemet ecobudget. En ekologisk budget har utformats med mål för 2009 samt för målåren i miljöprogrammet. Verksamheterna har gjort miljöutredningar och påbörjat arbetet med att ta fram handlingsplaner. Eftersom flera mål i den ekologiska budgeten är gemensamma med målen i Miljöprogram 2008 samordnas uppföljningen i Miljöredovisning 2008. Underlaget till Miljöredovisning 2008 grundar sig på svaren på ett frågeformulär som skickats ut till verksamheterna. För uppföljning av miljöprogrammet har även bolagen svarat. Varje verksamhet/bolag berörs av mellan tre och sjutton olika delmål till 2012. Frågeformulären utformades efter detta. Det fanns även möjlighet att lämna egna synpunkter. För ecobudget handlade frågorna mest om verksamheternas miljöarbete under 2008, men även om hur de planerar sitt miljöarbete för nästkommande år. Svaren skulle inlämnas senast 31 januari, 2009. Svarsfrekvensen var hög, svar saknas endast från ett fåtal verksamheter, vilket ger en bra bild över hur miljöarbetet ser ut i koncernen. INLEDNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING MILJÖPROGRAMMET 2 LEVA LIVET 3 FRISK LUFT 4 HÄRLIGA NATUR 5 LEVANDE VATTEN 6 BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID MILJÖLEDNING 7 ecobudget INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING Den höga svarsfrekvensen på frågeformuläret ger en indikation på att miljöarbetet har hamnat högre upp på agendan i verksamheterna. Att tänka och agera resurseffektivt ger vinster inte bara miljömässigt utan också ekonomiskt. Att ha en hög miljömedvetenhet är också en bra marknadsföring av kommunen. Överraskande många mål, både i miljöprogrammet och i ecobudget, visar ett positivt resultat. Miljöprogram 2008 Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön i Borlänge bedöms bli positiv. Idag visar trenden att det inte verkar vara omöjligt att uppnå många miljömål till 2012. Resultatet för de 46 olika delmålen som ska nås till 2012 presenteras i diagrammet nedan. 20 delmål kommer att uppnås 19 delmål uppnås till viss del 4 delmål kommer inte att uppnås 3 delmål kan ej bedömas De delmål som anses kunna uppnås till viss del ( gula ) kan uppnås helt om fler åtgärder eller resurser sätts in idag. Miljöprogram 2008 beskriver miljömålen under fem rubrikområden; Leva livet, Frisk luft, Härliga natur, Levande vatten och Borlängebor skapar framtid. Inom varje område finns sju till tolv delmål. Trenden för miljömålsarbetet skiljer sig mycket åt mellan de olika områdena. Många delmål anses vara svåra att uppnå till 2012 inom området Leva livet. Inom området Levande vatten bedöms däremot två tredjedelar av målen möjliga att uppnå till 2012. Av de kommentarer som lämnats i frågeformulären har förklaringar getts till varför vissa delmål är svåra eller omöjliga att nå till 2012. Av stor betydelse är ekonomiska medel och att det kan vara svårt för enheterna att påverka sina inköp. Central upphandling av livsmedel, arbetsmaskiner, tjänstebilar och kemiska produkter är av stor vikt. ecobudget Den ekologiska budgeten innehåller mål för 2009, vilket innebär att resultatet från uppföljningen 2008 kan ändras nästa år. Uppföljningen för 2008 ger dock en indikation på åt vilket håll vi är på väg. Överlag överträffas de mål som är satta för 2009. Det är svårt att se om målen för 2012 kommer att kunna nås, men hittills ser det bra ut. Se tabell på nästa sida. 1 SAMMANFATTNING

Indikator Resultat Andel ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten Andelen personbilar som uppfyller Vägverkets kriterier för miljöbilar Åkta mil per bil och år i tjänstebilpoolen Andel skolor och förskolor med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling Pappersark per anställd Energianvändning i verksamheternas lokaler (kwh/kvm BRA) Andel av personalen som genomgått grundläggande miljöutbildning Resultat för 2008. Glatt ansikte = Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid Neutralt ansikte= Budget för 2009 har inte uppnåtts, men årets resultat ändå är bättre än föregående värde och det finns goda chanser att nå målet i tid Olyckligt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än föregående värde, låga chanser att nå målet i tid Målen om ekologiska livsmedel, personbilar och förskolor/skolor med miljöutmärkelser följer målen i Miljöprogram 2008, även om de är till viss del omformulerade och anpassade för att kunna implementeras i verksamheten. Målet om energianvändning följer Kommunfastigheters åtagande. 1 SAMMANFATTNING

LEVA LIVET VISION Vi trivs och mår bra i Borlänge. Vi utsätts inte för störande buller, föroreningar eller skadliga kemikalier i vårt boende eller i livsmiljön för övrigt. Lokala tillgångar tas tillvara. Vi hushåller med naturgrus och använder förnybara energikällor. Vi skapar nya jobb och utvecklar nya tekniker som kan vara till nytta för andra. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 0 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 3 delmål kommer inte att uppnås 1 delmål kan ej bedömas Det innebär att många av målen bedöms vara svåra att uppfylla inom området Leva livet. Ekonomiska medel anses enligt svaren ha stor betydelse inom detta område. Om ytterligare resurser sätts in finns dock möjlighet att uppnå flera delmål till 2012. Några delmål bör omformuleras. 2 MILJÖPROGRAMMET - LEVA LIVET

Resultatet för varje delmål: LEVA LIVET Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Radongashalten i inomhusluften i alla skolor och förskolor understiger riktvärdet på 200 Bq/m³ Ventilationen i förskolor, skolor och vårdlokaler har ett uteluftsflöde av storleksordningen 7-10 l/s.p. (liter per sekund och person) för att skydda mot ohälsa orsakad av bristande luftkvalitet Varmvattensystem i bostäder och offentliga lokaler har en vattentemperatur före tappstället på minst 50 C för att minska risken för legionärssjuka Vid befintliga bostäder, undervisningsoch vårdlokaler som utsätts för ekvivalenta trafikbullernivåer över 63dB(A) vidtas åtgärder så att inomhusnivåerna uppgår till högst 35dB(A) Alla bostäder i tätorten har tillgång till grönområden inom 1000 meter Uppnås endast om ekonomiska medel avsätts. Kommunal investering och underhållsbudget krävs för att nå målet. Saneringsprogram pågår till 2010 men ekonomiska medlen räcker ej till alla. Målet bör omformuleras till Alla bostäder har en grannskapspark på minst 2 ha inom högst 300 m från bostaden Alla förskolor och skolor har tillgång till grönområden inom 200 meter Målet bör omformuleras till Alla förskolor och skolor har en grannskapspark på minst 2 ha inom högst 300 m från skolan Vid alla äldreboenden och gruppboenden för personer med funktionhinder finns gröna utemiljöer i direkt anslutning till bostaden Kemiska bekämpningsmedel används inte i förebyggande syfte på kommunala grönområden Innehållet av tungmetaller i slammet från avloppsreningsverk minskar för varje år 2 MILJÖPROGRAMMET - LEVA LIVET

FRISK LUFT VISION Luften är ren i Borlänges tätort liksom på landsbygden. Luften tillförs inte växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 2 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 2 delmål kan ej bedömas Med ytterligare åtgärder och resurser finns möjlighet att uppnå en stor del av delmålen inom området Frisk luft. Central upphandling och tillgång till bilpool har stor betydelse. 3 MILJÖPROGRAMMET - FRISK LUFT

Resultatet för varje delmål: FRISK LUFT Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter För den geografiska kommunen finns en klimatstrategi Mindre än 1% av fjärrvärmen i kommunen produceras med fossila bränslen Bilåkandet minskar jämfört med år 2001 Utsläpp av koldioxid från transporter är 20% lägre jämfört med 2004 Ej med i frågorna. Följs upp från central statistik. Uppgifter saknas ännu. Kommunala transporter körs till 75% på förnybara bränslen Alla kommunens arbetsmaskiner går på miljöanpassade drivmedel Upphandlingen inte gjord för förnybara bränslen. Bilpool och leasingföretag måste ha bilar som kör på förnybara bränslen. Skärpta krav vid upphandling krävs. Bilpoolen kan ej utnyttjas av alla. Många maskinarbeten utförs av entreprenörer. Viktigt med skärpta krav vid upphandling. Stora gräsklippare som går på miljöbränsle finns ej att tillgå idag. Den totala energianvändningen per invånare minskar Ej med i frågorna. Följs upp från central statistik. Uppgifter saknas ännu. Utsläpp av partiklar i Borlänge centrum minskar genom förbättrade rutiner för gaturenhållning Kvävedioxid och partiklar i Borlänge centrum visar på minskande halter 3 MILJÖPROGRAMMET - FRISK LUFT

HÄRLIGA NATUR VISION Vi har ett rikt friluftsliv. Vi nyttjar, skyddar och bevarar naturen så att det unika i Borlänge utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi värnar om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket lever vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken är fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion bevaras. Miljöer med kultur- och fornlämningar bevaras i största möjliga utsträckning. Totalt fördelar sig de nio delmålen till 2012 enligt följande: 4 delmål kommer att uppnås 5 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Trenden för delmålen till 2012 inom området Härliga natur är positiv. Den centrala upphandlingen har en viktig roll. 4 MILJÖPROGRAMMET - HÄRLIGA NATUR

Resultatet för varje delmål: HÄRLIGA NATUR Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Minst 30% av kommunens jordbruksmark används för ekologisk produktion Andelen ekologiska livsmedel som kommunens enheter köper in är 30% Svårt att påverka själva när upphandlingen sker centralt. Behov av konto för redovisningen. På lämpliga kommunala skogsmarker uppgår lövandelen i slutavverkningsskogen till minst 20% Vandringsleder finns utpekade i översiktsplanen Kommunala markreservat är bildade i Sjöberget, Smäcken och Tures äng Gäller ej Tures äng till 2012. Befintliga våtmarksområden är kartlagda. I de områden som hyser grodor och paddor finns säkra passager över trafikerade vägar Vägverket ansvarar för åtgärderna. Alla identifierade förorenade områden är riskklassificerade Användningen av kemiska bekämpningsmedel i förebyggande syfte i kommunala verksamheter minskar Kemiska ämnen som klassificerats som skadliga för människors hälsa eller miljön används inte i kommunala verksamheter Ersättningsprodukter finns inte alltid att tillgå. Upphandling viktig. 4 MILJÖPROGRAMMET - HÄRLIGA NATUR

LEVANDE VATTEN VISION Vattnet är livgivande. Vattnet i Borlänges sjöar är rent och skapar förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken skyddas och där det påträffas kan det drickas av människor och djur. Påverkade vatten återställs i möjligaste mån till sitt ursprungliga tillstånd. Totalt fördelar sig de tolv delmålen till 2012 enligt följande: 9 delmål kommer att uppnås 3 delmål uppnås till viss del 0 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Utvecklingstrenden för delmålen till 2012 inom området Levande vatten är mycket positiv. Målen kanske är för lågt satta 5 MILJÖPROGRAMMET - LEVANDE VATTEN

Resultatet för varje delmål: LEVANDE VATTEN Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Nya skyddsområden finns för vattentäkter i Lennheden, Tjärna och Frostbrunnsdalen Badelundaåsen har ett långsiktigt fastställt skydd mot verksamheter som kan ha negativ påverkan på vattenkvaliteten Vägsalt används endast vid frosthalka på kommunala vägar Vid tillståndsgivning av enskilda avlopp används tydliga kriterier för olika avrinningsområden Andelen enskilda avlopp som sanerats enligt saneringsplanen är 20% Alla bristfälliga avlopp i Milsbosjöarnas och Dalsjöns avrinningsområde är åtgärdade Lusbäckens vattenkvalitet är förbättrad genom åtgärder mot dagvattenutsläpp Värdefulla vattensystem med hög vattenkvalitet (klarvattensjöar) är kartlagda och skyddas mot påverkan Oklart hur skyddet ska se ut. Andelen försurade vattensystem minskar Halten tungmetaller i gädda minskar jämfört med tidigare analysresultat vid provfiske Provfiske behövs. Hessesjön har badvattenkvalitet Alla kommunala strandbad har tjänlig badvattenkvalitet 5 MILJÖPROGRAMMET - LEVANDE VATTEN

BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID VISION Borlängebon har bred kunskap i hållbarhetsfrågor och är väl medveten om sambandet mellan sina egna val och de globala miljöproblemen enligt mottot tänk globalt och handla lokalt. Borlängebon använder sin kunskap till att göra aktiva val i sin vardag. Borlängebon tar ansvar för framtiden, vågar gå före och påverkar andra att agera hållbart. Totalt fördelar sig de sju delmålen till 2012 enligt följande: 5 delmål kommer att uppnås 1 delmål uppnås till viss del 1 delmål kommer inte att uppnås 0 delmål kan ej bedömas Trenden för delmålen till 2012 inom området Borlängebor skapar framtid är positiv. Ekonomin har betydelse för de mål som ej kan uppnås. 6 MILJÖPROGRAMMET - BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID

Resultatet för varje delmål: BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID Mål som ska uppnås till 2012 Trend Inkomna synpunkter Andelen förskolor och skolor med miljöutmärkelser är 50% Andelen gång- och cykelresor ökar jämfört med 2001 Andelen resor med kollektivtrafik är 10% Vandrande skolbuss (att vuxna går med elever till skolan) är igång vid tre grundskolor Om skolans personal ska delta krävs ekonomiska resurser. Politiker i nämnder, styrelser och fullmäktige är utbildade i miljökunskap (t ex Åpplet ) Försäljningen av ekologisk mjölk i Borlänge är 25% Miljömedvetenhetsindex visar på ökad miljömedvetenhet hos borlängeborna 6 MILJÖPROGRAMMET - BORLÄNGEBOR SKAPAR FRAMTID

ecobudget Det gångna året har varit ett uppstartsår för det interna miljöledningsarbetet. Det faktiska miljöarbetet ute i verksamheterna har kommit igång och en struktur för uppföljning har formats. Kommunstyrelsens finansutskott beslutade i början av året att ecobudget är den modell kommunen centralt ska använda för uppföljning av miljöledningsarbetet. Samtidigt beslutades att transporter och ekologiska livsmedel ska var fokusområden de närmsta åren. I miljöledningsgruppens arbete under året har ytterligare ett fokusområde utkristalliserats, nämligen energieffektiviseringar, vilket dock inte antagits politiskt. Den första ekologiska budgeten antogs i samband med den ekonomiska budgeten för 2009. Denna innehåller mål för 2009 samt för målåren 2012 och 2020 i miljöprogrammet. Målen är hämtade ur eller synkroniserade med andra styrdokument såsom Miljöprogrammet och Kommunfastigheters åtagande. Ett ekologiskt bokslut har upprättats för 2008. Miljöledningsgruppens arbete har under våren koncentrerats kring att ta fram fokusområden och indikatorer till dessa. Under hösten har diskussioner förts kring energieffektiviseringar, och förberedelser för att kunna genomföra energisparande åtgärder i kommunens fastigheter har gjorts. Utbildningar för miljöinspiratörer har genomförts i två omgångar. Den första omgången för förskola/skola, gymnasiet, kostservice, lokalservice och samhällsenheten. Den andra för äldreomsorgen. Specialutformade, verksamhetsanpassade utbildningar har genomförts för ett antal personalgrupper, exempelvis på en del skolor. Tidig vår genomfördes en resvaneundersökning bland kommunens anställda. Undersökningen visade bland annat hur personalen reser till och från jobbet. Resultatet visar att kommunen har stora kostnader för resor med egen bil i tjänsten, och delar av personalen tar bilen till jobbet för att kunna använda den i tjänsten. Resultatet visar också att utformningen av tjänstebilpoolen i stadshuset bör ses över, och att bilar bör finnas tillgängliga på fler platser än vid stadshuset. Ett projekt för att se över tjänstebilpoolen har påbörjats. En transportutredning har i samband med det. Utredningen visar bland annat att kommunens leasade bilar har väldigt varierad körsträcka. Optimal körsträcka, ur ekonomisk synvinkel, är ca 2000 mil/bil och år. En lägre körsträcka ger en väldigt hög milkostnad, och en högre sträcka ger ökade kostnader vid leasingtidens slut. Klimatsmart Borlänge, Borlänges Energi- och klimatstrategi, har under hösten varit ute på samråd. Ett intensivt arbete har bedrivits hela året för att ta fram inriktningen för och innehållet i strategin. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år och förhoppningen är att strategin antas under hösten 2009. Borlänge är en av cirka sextio deltagande kommuner i Energimyndighetens samverkansprojekt Uthållig kommun. Under året har ett nationellt arbetsmöte hållits och ett antal temaområden formats. Vilka temaområden och vilka samverkansprojekt Borlänge kommer att delta i är ännu inte bestämt. 7 ecobudget

Ekologiskt bokslut 2008 Budget 2009 Resultat 2008 Utvärdering Ekologisk mat Andel ekologiska livsmedel av den totala 15 15 livsmedelsbudgeten (%) Antal ekologiska artiklar i standardsortimentet 10 Transporter CO 2 -utsläpp från transporter per årsarbetskraft (kg) 720 CO 2 -utsläpp per åkt mil (kg) 1,77 Andel personbilar som uppfyller Vägverkets kriterier för 30 8,2 miljöbilar (%) Åkta mil per bil och år i tjänstebilpoolen 1000 808 Övrigt Andel skolor och förskolor med Grön Flagg eller Skola 24 25 för hållbar utveckling (%) Pappersark per anställd, vitt A4 80 gram (antal) 1700 1678 Energianvändning i verksamheternas lokaler 185 - (kwh/kvm BRA) Andel av personalen som genomgått grundläggande miljöutbildning (%) 50 20 Glatt ansikte = Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid Neutralt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts, men årets resultat ändå är bättre än föregående värde och det finns goda chanser att nå målet i tid Olyckligt ansikte = Budget för 2009 har inte uppnåtts och årets resultat är sämre än föregående värde, låga chanser att nå målet i tid Anm. För grönmarkerade indikatorer sätts nya mål varje år, för rödmarkerade indikatorer sätts inga mål enbart trenden följs. Målen om ekologiska livsmedel, personbilar och förskolor/skolor med miljöutmärkelser följer målen i Miljöprogram 2008, även om de är till viss del omformulerade och anpassade för att kunna implementeras i verksamheten. Målet om energianvändning följer Kommunfastigheters åtagande. Siffrorna för CO 2 -utsläpp från transporter är betydligt högre än 2007. Detta kan bero på att grunddata nu hämtats direkt från verksamheterna själva. Det är därför svårt att jämföra siffrorna med föregående år, det är först när data för 2009 finns som en rättvis jämförelse kan göras. Att antalet miljöbilar inte har ökat som förväntat tros ha att göra med att avtalet för leasingbilar blev färdigt senare än förväntat. Om avtalet följs beräknas målet för 2009 dock kunna nås. Statistik för energianvändning i verksamheternas lokaler har inte kunnat levereras. Tunabyggen är dock i färd med att införa ett nytt energistatistiksystem, vilket förhoppningsvis ger bättre förutsättningar för att kunna följa förbrukningen framöver. För miljöutbildning för personal har en tidsgräns på fem år satts. Detta för att kunskaperna bör hållas aktuella. En stor del av personalen har deltagit i miljöutbildning längre tillbaka, och verksamheterna bör diskutera hur fortbildning ska ske framöver. 7 ecobudget

Verksamheternas miljöarbete Det viktigaste i miljöledningsarbetet är det faktiska miljöarbete som bedrivs ute i verksamheterna, det är där de faktiska resultaten skapas. Verksamheternas miljöarbete har under året till stor del fokuserat på att utarbeta en miljöutredning som pekar ut de betydande miljöaspekterna. Dessa utredningar har legat till grund för fokusområdena samt för indikatorerna och målen i den ekologiska budgeten. De ska även ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner för 2009-2010. Många nya åtgärder har kommit igång under året. Nedan redovisas ett axplock ur miljöarbetet som genomförts under året. Administrations- och utvecklingsenheten Internposten har sett över och minskat antalet turer med postbilen, något de också blev uppmärksammade av miljöledningsgruppen för under våren. På hela Administrations- och utvecklingsenheten har man även arbetat med pappersförbrukning och elanvändning. Beställarkansliet Transporter har varit ett prioriterat område under året, bland annat så har tjänstebilpool alternativt hyrbil valts framför resor med egen bil i tjänsten. Energi, miljöutbildning för personalen och miljökrav vid upphandling är andra frågor man arbetat med. Förskola/skola Inom förskola/skola arbetar man med skolor med miljöutmärkelser. Hittills har 13 förskolor/skolor fått utmärkelsen Grön Flagg, och tre skolor är certifierade enligt Skola för hållbar utveckling. Hushagsskolan Fyra områden har varit prioriterade inom miljöarbetet under året: 1. Matvaror i produktionen, kravmärkta råvaror till Hotell- och restaurang och Livsmedelsprogrammet. 2. Utbyggnad av ny utbildning, Drift och underhåll inom energiprogrammet. 3. Energibesparing medvetandegöra alla om energins ändlighet. 4. Återvinningssystem, retursystem inom verksamheten. Soltorgsgymnasiet Soltorgsgymnasiet är en av 15 skolor i Dalarna som deltar i Stiftelsen Teknikdalens projekt Lärande för hållbar utveckling. Deltagande skolor har antagit utmaningen att utveckla nya metoder, verktyg och rutiner för att driva skolans utvecklingsarbete mot en hållbar samhällsutveckling ytterligare framåt. Man har även arbetat med personalutbildning. Exempelvis har man haft en föreläsning med Hans Rosling under rubriken Blir världen bättre samt Johan Hallberg om Hälsa för hållbar utveckling. För eleverna är hållbar utveckling en naturlig del av utbildningen. Förutom den undervisning som ger verktyg för att förstå vikten av lärande för hållbar utveckling har speciella teman på tvärvetarprogrammet behandlat energi, hälsa och mångfald. Lokalservice Inom Lokalservice har man ställt krav i förfrågningsunderlaget vid upphandling av kemikalier. Man har även minskat sina transporter genom effektivare planering av arbetena. Det har även skett en investering i fler tvättmaskiner, vilket minskar antalet transporter. 7 ecobudget

Socialt arbete Socialt arbete har under flera år arbetat med att få ner pappersåtgången. Varje skrivare har fått en kortläsare och alla användare måste dra sitt kort för att få ut sina utskrifter. Man arbetar mycket med vad som populärt kallas för grön IT dvs IT-utrustning som drar lite el. Ca 80 % av personalen använder så kallade tunna klienter som är betydligt strömsnålare än bärbara och stationära datorer. 7 ecobudget

Mer information om vårt miljöarbete: www.borlange.se www.borlange-energi.se www.tunabyggen.se