Lärarhandledning Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016
Hej! Du och dina elever har tagit del av Tobias Karlssons föreläsning om sin skoltid. Föreläsningsturnén har möjliggjorts tack vare Sörmlands Sparbank. Syftet med det här materialet är att fånga upp tankar från föreläsningen och ge er ingångar för att skapa ett schysstare klimat på er skola! En föreläsning kommer inte i sig att förändra stämningen i en klass eller på en skola, men den kan utgöra ett startskott för förändring. Använd gärna materialet i direkt anslutning till föreläsningen eftersom ni med den färskt i minnet troligtvis får fler, djupare och mer konstruktiva diskussioner. Du som lärare bestämmer själv vilka delar av detta material du tycker passar just din klass, och har också ett ansvar att fundera igenom om det är något som rent av kan få omvänd effekt i din klass; i så fall väljer du naturligtvis bort det för något annat. Det viktiga är att så snabbt som möjligt efter föreläsningen skapa tillfälle för samtal om elevernas tankar och reaktioner samtal som kan leda fram till en diskussion om hur eleverna tillsammans kan försöka skapa en bättre och tryggare stämning i klassen och på skolan. Tobias Karlssons engagemang och berättelse om sin skolgång kan fungera som motivation och underlag för diskussion, och vi hoppas att hans berättelse också kan inspirera till civilkurage. Ansvaret att stoppa kränkningar och mobbning ligger på de vuxna i skolan, men alla elever kan få verktyg för att bidra till en trygg miljö och en schysst stämning. Tillsammans kan vi skapa förändring. OM FRIENDS Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Friends utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i arbetet mot mobbning och kränkningar. 2
Att leda övningar Oavsett om du och din klass är vana att göra olika övningar eller om du aldrig prövat på det tidigare tror vi att det kommer att vara givande för dig och din klass. Oberoende av erfarenhet kan det vara bra att i förväg fundera lite på vad övningarna kommer att innebära för dig som ledare och för din klass. Som ledare deltar du inte i övningarna. Din roll är att leda övningen, lyfta upp olika åsikter, samt att underlätta för eleverna att tillsammans reflektera utifrån olika perspektiv. Nedan presenteras några viktiga punkter att tänka på för dig som leder en övning: Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. En del behöver mer tid på sig och deltar på sitt sätt. Förbered dig på hur du ska hantera en situation där någon inte vill vara med. Bestäm utifrån vilken diskussion du tänkt ha om eleven kan vara kvar i klassrummet men sitta tyst bredvid, eller om den får vara med och kommentera. Det är också viktigt att fundera över varför eleven inte vill vara med. Utgå från ett demokratiskt förhållningssätt och var medveten om hur du fördelar utrymmet i klassen. Det är viktigt att reflektera över hur du som ledare antingen kan förstärka eller utmana roller och maktstrukturer i gruppen. Sträva efter ett tillåtande klimat. Det finns inga rätt eller fel, alla får ha åsikter men personliga påhopp och kränkningar är inte tillåtet. I värderingsövningar: Skapa möjligheten att säga pass om en elev inte vill svara på en fråga eller förklara sina tankar. Det är viktigt att det finns ett överenskommet och neutralt sätt att avstå från att svara. 3
Rundan Syfte Att skapa ett forum där alla får komma till tals utan att riskera att bli avbrutna. Att alla ges möjlighet att se varandra och att bli sedda. Sammanfattning Rundan är en samtalsform där var och en av deltagarna inklusive dig själv, får möjlighet att kort berätta något utifrån en frågeställning/ett tema som du ger. Använd rundan som uppvärmning inför andra övningar, eller om ni vill diskutera någon viss fråga i klassen. Är det något speciellt som har hänt kan gruppen prata om känslorna inför det. Gör så här 1. Placera samtliga stolar i en ring i klassrummet. Detta gör att alla i klassen ser varandra under rundan. 2. Poängtera att det inte är okej att avbryta den som har ordet. Kommer de på något som de vill säga får de vänta tills alla i rundan sagt sitt. Om man inte vill prata alls går det bra att säga pass. 3. Du som pedagog kan börja för att sedan skicka ordet vidare åt ett önskvärt håll (höger eller vänster). 4. Låt frågan gå runt tills alla har fått prata. Exempel på frågor Hur mår du just nu? Hur tycker du att stämningen på skolan är? Hur tycker du att den här lektionen/dagen har varit? Vad skulle du vilja ändra på i skolan? Vad tycker du om (valfritt ämne)? TIPS! För att vänja elever vid övningsformen så kan ni inleda med att bara visa tumme upp, åt sidan eller tumme ner för hur man mår. Man kan också använda sig av färgkort eller andra symboler för dem som upplever att det är svårt att prata i denna samtalsform. 4
Allmän avstämning Till dig som lärare Nedan följer en rad diskussionsfrågor. Välj de frågor du är bekväm med, och som du tror passar just din klass. Allmänna diskussionsfrågor: Vad tänkte du direkt efter föreläsningen? Vad kände du? Vad reagerade du på? Var det något du inte förstod? Varför tror du att kränkningar förekommer i skolan? Varför är det viktigt att alla elever känner sig välkomna i skolan? Vad kan vi gemensamt göra för att fler ska känna sig välkomna i vår skola? 5
Normer I föreläsningen berörs normer och de konsekvenser det kan få när en eller flera elever bryter mot de rådande normerna. Dessa kan användas som startpunkt för en diskussion om de normer som råder på er skola, och påverkar era elever. Om normer Normer är ofta outtalade regler för hur vi förväntas bete oss mot varandra, och hur vi ska tycka och tänka i olika frågor. Vissa normer gäller för alla i samhället, medan andra bara gäller inom vissa grupper. Många normer är positiva, och gör det lättare för oss människor att samexistera. Men det finns också normer som tvärtom är destruktiva och begränsar människors liv onödigt mycket, allt från klädnormer till normer om sexualitet eller etnicitet. Normer kan ge vissa personer stor makt över andra. Den som lever upp till normen får makt att avgöra om den som avviker accepteras eller inte, vilket leder till en maktobalans. Avvikaren blir beroende av normpersonens godkännande, och om godkännandet uteblir riskerar avvikaren istället att utsättas för olika typer av bestraffningar från suckar och blickar, till mobbning, trakasserier och hatbrott. Det är därför viktigt att arbeta med de begränsande normer som finns, som ett led i arbetet mot bl.a. mobbning. Det finns dock problem med att nöja sig med att endast tolerera det som avviker från normen, då det i sig inte gör något för att förändra det maktförhållande som begränsande normer skapar. Friends förespråkar ett kritiskt förhållningssätt gentemot de normer som skapar orättvisa maktförhållanden. Genom att ha ett normmedvetet förhållningssätt riktar man blicken mot och ifrågasätter det som pekas ut som normalt i stället för att diskutera och försöka tolerera det som avviker. Diskutera följande frågor med klassen: Har ni märkt att det finns förväntningar på saker som hur man ska klä sig, hur killar och tjejer ska vara, eller vem som förväntas bli kär i vem? Vad finns det för normer om hur man förväntas se ut eller vara i er skola? Vad händer om man inte kan eller vill se ut eller vara som man förväntas? Vem skapar normer? Vem bestämmer hur normen ser ut? Vad händer om man bryter mot normer? 6
Avslutande gruppdiskussion: Hur skapar vi en ännu bättre stämning i klassen? Introduktion av diskussionsövningen Dela in klassen i mindre grupper, med c:a 4-6 elever i varje. Definiera tillsammans vad trygghet och bra stämning, som frågorna nedan handlar om, innebär. Genomförande Gå gemensamt igenom de tre diskussionsfrågorna nedan. Har ni tre grupper får grupperna en fråga var, har ni sex grupper sätter du två grupper på varje fråga etc. Frågorna lyder: Vad ska vi fortsätta med för att skapa trygghet och bra stämning i klassen? (d.v.s. saker som eleverna redan gör, som är viktigt att fortsätta med) Vad måste vi sluta med, om vi vill skapa trygghet och bra stämning i klassen? (d.v.s. sådant som förekommer i klassen, som motverkar trygghet och bra stämning) Vad ska vi börja med för att skapa trygghet och bra stämning i klassen? (d.v.s. sådant som inte förekommer idag, men som skulle kunna förbättra stämningen och tryggheten i klassen) OBS! Om klassen är otrygg i nuläget kan det vara en bra idé att hoppa över sluta-frågan, då den i vissa fall kan leda till att utsatta och/eller utsättande elever blir uthängda på ett sätt som i sig är kränkande. Låt sedan grupperna diskutera i 5-10 minuter. Se till att grupperna skriver ner de punkter de kommer fram till. Avslutning Låt grupperna redovisa sina svar på det sätt du finner passande. Sammanställ svaren på tavlan, så att alla kan se dem. Om du vill kan du avsluta med att ni tillsammans enas om tre saker i varje kolumn (fortsätta/sluta/börja), som ni tycker är allra viktigast för att nå det önskade målet. Dessa nio punkter blir tillsammans en färdplan för klassen, som ni sedan kan återvända till och följa upp: Har vi gjort som vi kommit överens om? Har det gett önskad effekt? Om inte, vad kan vi göra istället? 7
Heta stolen om grupper Syfte Att träna på att ta ställning till olika situationer eller frågor på ett enkelt och tydligt sätt. Att öka tryggheten i att aktivt visa vad man tycker genom att låta eleverna ta ställning med kroppen och göra diskussionen frivillig för deltagarna. Att skapa ett bra underlag för en diskussion i de aktuella ämnena. Sammanfattning Heta stolen är en värderingsövning där man tar ställning till olika påståenden genom att visa med kroppen om man håller med eller inte. Gör så här 1. Gör en ring med lika många stolar som det finns elever, samt en extra stol. Sätt er i ringen. 2. Berätta att du kommer att läsa upp olika påståenden, frågor, och som eleverna ska svara ja eller nej eller kanske på. Kanske är ett nödfallssvar. Poängtera att det inte finns några rätta eller felaktiga svar, och alla svarar precis som de själva tycker. Det är inte tillåtet att kommentera någon annans ställningstagande. SÅ HÄR SVARAR MAN: JA: reser sig upp och byter stol NEJ: sitter kvar på stolen KANSKE: sitter kvar och lägger armarna i kors. Läs upp påståendena och ha en efterdiskussion efter varje påstående. Inled med ett uppvärmningspåstående, t.ex. om det är jobbigt att fixa håret. Påståenden Det är jobbigt att fixa håret varje morgon. (Varför är det jobbigt? Lägger du ner mer tid än vad du vill? Varför då? Varför är det viktigt hur man ser ut i håret?) Det är lätt att stå emot grupptryck. (Vad är grupptryck? När är det svårt? Varför? Varför är det lätt för dig? Är grupptryck bara dåligt eller kan det vara positivt grupptryck också? Hur kan det visa sig?) Ens självförtroende påverkas mest av de personer man har omkring sig. (På vilket sätt? Varför? Vad stärker ens självförtroende? Vad kan sänka ens självförtroende?) 8
Det går att kränka någon utan att det var meningen från början. (När kan det ske? Varför blir det så? Hur kan ni tänka för att undvika att kränka någon?) Det är skönt att hänga på vad gruppen gör så man inte behöver bestämma själv. (Känns det alltid/aldrig så? När blir det oftast så? Går det att veta om andra i gruppen bara hänger på eller verkligen vill göra det som de andra gör?) En bra kompisgrupp har en tydlig ledare. (Varför tycker du det? Varför inte? Vilka för- och nackdelar finns det med att ha en tydlig ledare? Vet man alltid om det är en tydlig ledare? Är det lättare att upptäcka om någon annan är ledare eller om man själv är det?) En bra kompisgrupp har olika ledare i olika sammanhang. (Varför tycker du det? Varför inte? Vilka för- och nackdelar finns det med att ha flera ledare? Hur fördelas ledarrollen i sådana grupper?) En bra kompisgrupp har ingen ledare alls. (Varför tycker du det? Varför inte? Vilka för- och nackdelar finns det med att inte ha några ledare? Går det att vända på det och ha en grupp där alla är ledare?) 9
Statuslappen Syfte Att synliggöra status och att status inte är något vi har, utan något vi gör. Att lyfta hur små förändringar i bemötanden påverkar och kategoriserar människor omkring oss. Sammanfattning En övning där eleverna får mingla runt och hälsa på varandra utifrån olika statusroller. Efteråt kan ni tala om hur mycket en hälsning betyder och hur stor roll det spelar hur man hälsar. Material En kortlek, eller lappar till alla i klassen numrerade mellan 1-25. Gör så här 1. Inled med att prata med eleverna om vad hög respektive låg status är, och hur de kan se hög respektive låg status. Prata om hur de tror att en elev med hög status blir bemött i korridoren (inställsamt, glatt, överdrivet trevligt, ögonkontakt, leende?) respektive en elev med låg status (inte alls, bortvända blickar, suckar, miner?). 2. Be eleverna ställa sig i en ring och förklara att du nu kommer ge varje elev ett kort/en lapp som symboliserar deras status i övningen (ess är lägst och kung är högst status). Eleverna ska inte veta vilken status de själva har, men kommer i sin tur få se statusen på de andra i gruppen. 3. Ge dem kortet upp-och-ner och det är viktigt att de inte tittar på sina kort utan håller det tryckt mot bröstet. När du delat ut ett kort till var och en kan de sätta upp sitt eget kort i pannan och hålla det där under övningen. 4. Nu ska eleverna mingla runt i rummet och kort hälsa på varandra utifrån den statusen som de har i pannan. De med låg status ska bemötas som de tror att en lågstatus person blir bemött i skolan. Lägg vikt vid att förklara att de bara ska hälsa på varandras kort och man ska försöka hälsa på så många som möjligt. De ska hälsa som de tror att det sker i skolan och behöver inte överdriva. Låt eleverna mingla några minuter. 5. När du sen säger stopp ska de - fortfarande utan att titta på sina kort - ställa sig på ett led utifrån den statusen de tror att de själva har. Låg status på ena sidan rummet och hög status på andra. 6. Fråga några elever varför de står där de står. Diskutera vad de tror att övningen syftar till. De eleverna just gjorde var att enbart genom små hälsningar berätta för andra vilken status de hade. 10
De visste inte själva vilken status de hade men blev ganska snart medvetna om hur andra såg på dem. Precis så kan det vara i skolan. En person som i andras ögon har låg status får varje gång demonstrerat för sig att dig är det ingen som direkt bryr sig om. 7. Avsluta med att diskutera om de tror att det går att utjämna status och hierarkier genom bemötande. TIPS! Gör gärna denna övning ett par gånger tills eleverna kommer in i sina roller och bemöter varandra utifrån korten i pannan. Ibland tar det ett tag innan de riktiga rollerna släpper. 11
Oavslutade meningar Vi ska avsluta på samma sätt som vi började, genom att göra en runda där alla kommer till tals utan att bli avbrutna. Gör så här Du som lärare påbörjar en mening (nedanstående oavslutade meningar ) som deltagarna får avsluta: Just nu känner jag mig Nu längtar jag efter Det jag tyckte var mest intressant att prata om var Mest av allt önskar jag mig Jag kommer komma ihåg Det bästa med dagen har varit 12