Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv10/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2010 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade typen av konstruktion i ett språk som svenska. Huvudsatser: syntaktiskt självständiga (normalt ej underordnade). Bisatser: har den form som hör ihop med syntaktiskt underordnade satser. Infinitiv-, supinum- och participfraser är närbesläktade (subjektslösa) konstruktioner. Man brukar i grammatiken räkna med att satser är föremål för ellips och uppträder i ofullständiga skepnader. 1 2 Not Jag följer här i hög grad Svenska Akademiens grammatik (SAG) (Ulf Teleman, Staffan Hellberg och Erik Andersson, 1999) som är den mest utförliga och genomarbetade svenska grammatiken. Volymen om satser och meningar har 977 s. Hur man beskriver satser (i svenskan) varierar en del mellan olika skolor. Denna översikt är menad att ge en systematisk bild av de vanligaste och viktigaste typerna av satser. Satsdelar predikat (finit verbform) infinita verbformer kan ses som komplement verbpartikel (bör ses som del av verblexem) subjekt: (även formellt egentligt) verbkomplement andra bestämningar: adverbial bisatsinledare (kan ha annan funktion) 3 4
Typer av huvudsatser Deklarativa huvudsatser De köpte en hund. Igår köpte de en hund. Interrogativa huvudsatser: Rogativa huvudsatser (ja-nej-frågor) Köpte de en hund? Kvesitiva huvudsatser (frågeordsfrågor) Vem köpte en hund? Vad köpte de? När köpte de en hund? Varför köpte de inte en hund? Ordföljden i huvudsatser Grundordföljd: den i rogativa huvudsatser. I deklarativa och kvesitiva huvudsatser står en satsdel (ganska godtyckligt, ofta subjektet) före finita verbet (fundamentsposition). Imperativa, som rogativa, fast utan subjekt. Imperativa (direktiva) huvudsatser. Saknar subjekt. Verb i imperativ. Köp en hund! 5 6 Satsschema: ordföljden i huvudsatser fund v subj adv1 kompl adv2 Har du inte läst boken ordentligt? Boken har du inte läst ordentligt. Du har inte läst boken ordentligt. Ordentligt har du inte läst boken. Till vem gav du inte någon present? Vad gav du till dem? Läs boken ordentligt! Typer av bisatser Narrativa bisatser (motsvarar deklarativa huvudsatser) Jag trodde/vet att de köpte en hund. Interrogativa bisatser (se kopplingen till huvudsatser): Rogativa bisatser Jag undrar om de köpte en hund. Kvesitiva bisatser Jag beskriver/vet vad de köpte. Jag undrar/vet varför de köpte en hund. (Imperativ huvudsats motsvarar närmast infinitivfras. Jag råder dig att köpa en hund.) 7 8
Typer av bisatser: relativa Relativa bisatser är besläktade med kvesitiva, men fungerar normalt som bestämning till ett nominalt. hunden som de köpte huvudord objekt subjekt predikat bestämning (relativattribut) Typer av bisatser: relativa (1) Relativa bisatser är besläktade med kvesitiva, men fungerar normalt som bestämning till ett nominalt. Grundtypen har en inledare med ett relativt pronomen. (Jag, men inte SAG, räknar som som ett sådant.) personerna som/vilka köpte hunden huvudord subjekt predikat objekt bestämning (relativattribut) 9 10 Typer av bisatser: relativa (2) hunden (som) de köpte objekt subjekt predikat ev. underförstått huvudord bestämning (relativattribut) När kan den relativiserade satsdelen vara underförstådd? Typer av bisatser: relativa (3) Mer komplexa inledare/användningar av relativa pronomen. hunden vars ägare vi mötte objekt (NP) subjekt predikat poss.attr. huvudord huvudord bestämning (relativattribut) Ännu mer komplicerat: hunden med vars ägare vi talade. 11 12
Satsschema: ordföljden i bisatser BIFF-regeln: bisats inte före finita (verbet). inl. v adv1 subj kompl adv2 att du inte har läst boken ordentligt hur ofta du har läst boken till vem du inte gav någon present som du inte har läst ordentligt vars mor har läst boken Temporala bisatser Exempel: medan/innan du läste boken igår Kan tydligt vara relativ: medan föreställningen varade (medan måste fungera som komplement till varade.) Varför? 13 14 Komparativa bisatser Exempel: lika fint som du har det [fint] längre än du (är) [lång] oftare än (han träffar) dig [ofta] Ingenting blir som man har tänkt sig [det]. Även dessa har en relativ karaktär. Inledaren matchar ett underförstått led. Fler typer av bisatser Konditionala bisatser (rikt område) Kan man äta ost om den har möglat? Napoleon hade inte tågat mot Moskva om han hade varit svensk. Kausala bisatser Lönebidrag behövs eftersom alla behövs. MEN eftersom mandel, pistage, jordnöt och cashew INTE är nötter så KAN jag äta dom. Äldre vita män lämnar s därför att Sahlin står för något nytt. 15 16
Fler typer av bisatser Konsekutiva bisatser Förändra arbetsrätten så att unga får en chans! Finala bisatser Falska grupper på Facebook byter namn för att skämma ut medlemmarna. Koncessiva bisatser Sökmotoroptimering är viktigt oavsett om du förstår det eller inte. Proportionala bisatser Ju mindre du gör desto mer får du gjort. Verbens böjning: finita former Tempus: presens/preteritum. Diates: aktiv/passiv. aktiv passiv presens älskar älskas preteritum älskade älskades imperativ älska(!) 17 18 Verbens böjning: infinita former aktiv passiv infinitiv (att) älska (att) älskas supinum (har) älskat (har) älskats presens particip älskande perfekt particip älskad (kongruens älskat som adjektiv) älskade Syntax kring verb: enkla finita satser Finita verbformer kan bilda satser utan hjälp av andra verb. Eventuella obligatoriska komplement måste vara med. Presens och preteritum kräver subjekt (för att det skall bli en fullständig sats). Imperativ tar inte subjekt. Infinita verbformer kan inte associeras med ett subjekt utan en finit verbforms medverkan. 19 20
Syntax kring verb: perfekt och pluskvamperfekt Temporala hjälpverbet ha kombineras med supinum till sammansatta tempus. Eventuella obligatoriska komplement knyts till supinumförekomsten. Subjekt kopplas in via hjälpverbet. Jag har läst boken (perfekt, hjäpverbet i presens) Jag hade läst boken (pluskvamperfekt, hjälpverbet i preteritum) Perfektuellt infinitiv (fras utan subjekt) att ha läst boken Syntax kring verb: perfekt och pluskvamperfekt Supinumformen jämte komplement och andra bestämningar kan ses som en egen fras (en supinum-vp). Hjälpverbet ha tar då en sådan supinum-vp (supinumfras) som komplement. Ett annat sätt att se på saken är att ha och supinumformen bildar ett sammansatt verb som i sin tur associeras med komplement och subjekt. 21 22 Syntax kring verb: infinitivfraskomplement Verb som skola, komma, kunna, få, måsta, börja, m.fl. kombineras med infinitiv i tempusrelaterade (futurala), modala och andra konstruktioner. (Semantiken är komplex.) Dessa verb tar då en infintiv-vp (infinitivfras) (som inkluderar infintivformens komplement och andra bestämningar) som komplement. Syntax kring verb: bliva + perfektparticip Verbet bliva kombineras med perfektparticip i en typ av passiva konstruktioner (som är ett alternativ till s-passiv. Detta verb tar då en sådan perfektparticip-vp (som inkluderar participets komplement och andra bestämningar) som komplement. 23 24
Verbs subjekt och komplement Verblexem ställer krav på subjektet och komplement. Subjekt: opersonliga (det regnar) kontra (vanliga) refererande. Verbens valenser varierar väsentligt, mer än för andra ordklasser. Komplement kan vara (kasusstyrda) NP, olika typer av satser, infinita VP (som vi sett), prepositionsfraser, adjektivfraser. Vid passiv diates är subjekts- och komplementsvalen en avspegling av dem vid aktiv diates. (Ni skall veta hur!) Formellt egentligt subjekt Vissa tänkta subjekt kan placeras i komplementsposition (egentligt subjekt) och ett formellt subjekt i form av det sätts i vanliga subjektspositionen. Typ 1: Egentliga subjektet är en sats. Det är kul att det regnar. Typ 2: Egentliga subjektet är obestämd NP och verbet ett befintlighets eller rörelseverb. Det sitter en fluga i taket. 25 26