BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013

Relevanta dokument
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

När någon i familjen fått cancer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

När någon i familjen fått cancer

När mamma eller pappa dör

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Anhörigstöd - Barn som anhörig

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barn som är närstående

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Barn som närstående/anhöriga

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barn som anhöriga - pyramiden

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Barnperspektivet inom Beroendevården

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Oatum Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Projekt Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Till dig som förlorat di barn

Syskons sorg. den tysta sorgen

KRISPLAN. Vitsippans förskola

1 januari (HSL 2 g )

Stöd för barn och familjen

Närstående i palliativ vård

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Vägledning. till personal om barn som anhöriga enligt 2g hälso- och sjukvårdslagen. UPPMÄRKSAMMA Har patienten barn? Använd familjeformuläret.

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Barn som riskerar att fara illa

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Med utgångspunkt i barnkonventionen

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Hur talar man om döden?

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Barnperspektivet inom Beroendevården

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Information till personal. om barnet som anhörig och patient

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Trauma och återhämtning

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Barn som är närstående

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Barn som far illa & våld i nära relationer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Rusmedel ur barnets synvinkel

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Och plötsligt finns bara minnet kvar

Välkommen till kurator

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Det påverkar dig och andra

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Transkript:

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013 Pia Ganmark Kristina Fredriksson Kuratorer inom Palliativ vård och ASIH Hässleholm/Kristianstad

När mamma dog så kändes det som ett stort svart hål öppnades framför mig, ja det var som om det slet med sig en del av mig också.. och så blev det alldeles tyst och tomt... Jag fattade inte vad som hände.. Sedan dess vet jag inte hur jag ska fylla det där hålet igen.. (Pojke 17 år)

Vad är sorg? En reaktion på en viktig förlust Det vi känner när vi mist en värdefull relation Förlusten- det som gått förlorat, orsakar ett psykiskt sår ex. dödsfall, skilsmässa, att flytta etc.

Sorgens uppgift ur ett barns perspektiv (Ben Wolfe) Förstå och reda ut vad som hänt Möta tankar och känslor som sorgen inneburit Bevara och hedra minnet av det som levts Lära sig att fortsätta leva och älska igen

Sorg är ingen sjukdom, men man kan bli sjuk av sorgen

Vanliga sorgereaktioner Ångest, sömnrubbningar, ledsenhet, vrede, skuld, skolsvårigheter och kroppslig smärta (Dyregrov) Ilska (utåt-inåtriktad), självanklagelser, nedstämdhet, saknad, övergivenhet, hjälplöshet och skuld (Gyllenswärd)

Vad möter barn i sorg? Allt är nästan som förut och allt, precis allt, är olika mot förut (Skorpan Lejonhjärta)

Att finna mod att möta mörkret.. Att sörja är att vara i ett kaos som behöver struktureras och göras hanterbart Sorg bearbetas genom att tala om och minnas den man sörjer Genuina möten, tid, öppenhet och empati Hjälp barnet att hitta sina egna ord på det som hänt

I svåra stunder krävs enkla ord.. Var dig själv Var öppen och ärlig Tala rakt och sakligt, undvik abstrakta begrepp Var lyhörd Ta dig tid Våga fråga Visa att du bryr dig, var inte rädd för att säga fel

Familjen- Den viktigaste grupptillhörigheten i livet?

Familjesystem i upplösning

Den unika familjen Hur kommunicerar familjen? Mellan vilka familjemedlemmar? Vad kommuniceras fakta/känslor? Hur är rollfördelningen? Hur såg familjelivet ut före sjukdomen/skadan?

Familjen möter sjukvården Minoritetskulturen; familjen möter majoritetskulturen; institutionen Sjukvården definierar verkligheten

Emma och pappa lindansaren

2 g HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykiskfunktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (Artikel 12, Barnkonventionen).

Spädbarnet Anknytningspersonerna viktiga Största rädslan är att bli övergivenseparationsångest Reagerar med sina känslor på en förlust eller frånvaro av en relation Kommunicerar via sitt kroppsspråk, ord kan inte trösta Trösten är viktiga relationer, närhet, värme, kärlek

Ja mamma är död nu ja! Men inte på min födelsedag, då är hon här igen! (Flicka, 4 år som snart ska fylla fem)

Förskolebarnet- tänker magiskt, cirkulärt och egocentriskt Förstår att döden finns, men inte som stadigvarande Förstår världen bäst genom föräldrarna Det som skrämmer är det som barnet inte förstår Kom ihåg - barnen hör vad som sägs och förstår utifrån sitt eget tänkande- konkret, magiskt, cirkulärt, egocentriskt

Att tänka på: Överge inte Ljug inte Ge information Be barnet berätta vad hon/han förstått, undanröj missförstånd Livsåskådning: Nu kan mamma och gammlefarmor äta molnkakor tillsammans i himmelen

Mamma är död nu, det vet jag. Hon såg så konstig ut, som en robot.. alldeles vit. Men jag undrar, om hon är i himlen.. eller är på väg dit, hur långt har hon kommit nu då? jag tror att hon kommit halvvägs. Men jag vill veta; kommer jag också dit, där mamma är? (Pojke, 8 år som mist sin mamma för en månad sedan)

7-12 åringen Vet att döden gäller alla, att den är oåterkalleligantingen är man död eller levande Vetgirig, jämför, söker samband och fakta Konservativ Hög moral..det finns saker man måste göra, annars är man bara en liten lort.. (Jonatan Lejonhjärta)

Att tänka på: Ansvarskänsla = skuldkänslor Men kanske, kanske ändå? Integritetsbehov Livsåskådning - Vi ses i Nangijala

För om någon säger något.. du vet, snällt om pappa.. och om han inte kände honom, då vet jag inte vad jag gör! Jag är rädd att jag ska klappa till honom. Dem vet fan inte vem pappa är.. eller var.. eller hur det är för mig. Jag står inte ut med att dem ska fjäska eller inte vara ärliga. Jag vill att dem ska vara tysta, att allt bara ska vara som vanligt.. (Pojke, 14 år som mist sin pappa i cancersjukdom).

Tänk att hon aldrig mer kommer tillbaka.. Hon finns inte där när jag gifter mig eller när jag får barn.. Men jag blev så glad då jag träffade en av hennes gamla vänner på begravningen, hon sa att jag var precis som mamma när hon var ung! Vi ska hålla kontakten hon och jag, det känns viktigt (Flicka 18 år som mist sin mamma)

Tonåringen Kan ställa hypoteser, betrakta tillvaron utifrån olika perspektiv- tänka abstrakt Kan se komplexa samband och förändringar Förstår att döden är för alltid Förstår dödens konsekvenser

Att tänka på: Hanteringsstrategier: Illbatting Det är lugnt Vet inte Flykt Livsåskådning - Himlen är det man vill att det ska vara

Kalle och hotet om separation

Hur jobbar vi? Temkonferens/ny patient Föra barnen på tal Familjesamtal Beardslees familjeintervention Enskilda samtal Familjearbete Samverkan BUP, Socialtjänst, skola etc. Riskbedömning kring misstanke om att barn far illa

Regeringsbeslut 2008 Medelgod tillförlitlighet = viss osäkerhet kring resultatets tillförlitlighet Metoden syftar till att öppna upp samtal om förälderns sjukdom, stärka föräldraskapet samt främja positiv utveckling hos barnet

Barnet som anhörig blir hörd, möjlighet ges att lindra barnets oro Förälders oro kan minska Sjukvårdspersonal uppfyller krav från Hälso-sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen

Ingen terapi eller behandling Ett psykoedukativt/kognitivt arbetssätt men också dialogiskt- allas röst ska bli hörd En ökad ömsesidig förståelse

Respektera föräldern Att höra och se varje barn Behandlarna måste förstå och vara på allas sida Tillämpas inte vid akut kris

Barn i sorg kan läka Identifiera och stärk barnets skyddsfaktorer Se möjligheter istället för problem KASAM Resilience

Skyddande faktorer Minst en nära relation Gott nätverk Vänner Positiv självkänsla Förmåga till empati Känsla av självständighet och delaktighet

KASAM - känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky) Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

Resiliens kommer från engelska resilience Resilience betyder både att återgå till ursprunglig form efter en fysisk belastning och förmågan att återvinna hälsan

Det är ur de svåra erfarenheterna resiliens uppstår. Det är i risksituationerna kompetensen utvecklas Resiliens är processer som gör att utvecklingen når ett tillfredställande resultat, trots att barnet har haft erfarenheter av situationer som innebär relativt stor risk att utveckla problem eller avvikelser (Michael Rutter 2000)

Det finns hopp.. Att ha minst en nära relation till en vuxen står fram i alla studier som det mest betydelsefulla