Studiematerial från riksdagen 2007 Sveriges fyra GRUNDLAGAR
Foto: Patrick Trägårdh / Scanpix Precis som i fotbollsspel behövs regler för hur samhället ska styras. Vårt samhälles spelregler finns i grundlagarna. Vår författning samhällets spelregler Varför ska jag bry mig om Sveriges grund lagar? Låt oss tänka efter en stund. Hur skulle vårt samhälle se ut om vi inte hade regler för hur det ska styras? Spelar det någon roll om vi har allmänna och fria val? Om vi har republik eller monarki? Om kvinnor får rösta? Om dödsstraff är tillåtet eller inte? Om vi har rätt att demonstrera, uttrycka våra åsikter eller ha vilken religion vi vill? Allt detta, och mycket mer, bestäms av våra grundlagar. Fyra grundlagar I Sverige har vi fyra grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. De utgör vår författning, eller konstitution. Ett lands konstitution kan beskrivas som regler för landets statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Vårt lands författning ger ramarna för hur landet ska styras, men också vilka fri- och rättigheter medborgarna har. Den ger medborgarna rättssäkerhet och även skydd gentemot staten. De flesta länder har en konstitution som är samlad i ett enda dokument med de grundläggande reglerna. Men det finns undantag. Sverige, å ena sidan, utmärker sig genom att ha fyra grundlagar. Storbritannien, å andra sidan, har ingen skriven konstitution över huvud taget. Där vilar statsskicket och medborgerliga fri- och rättigheter i stället på spridda lagar och så kallad sedvanerätt. Sveriges nuvarande författning har vuxit fram och ändrats under flera hundra år, men ser vi oss om i världen kan vi konstatera att andra länders konstitution kan ha en annorlunda historia. Den äldsta skrivna konstitution som fortfarande tillämpas är USA:s konstitution från 1789. 2Sveriges fyra grundlagar Innehåll Vår författning samhällets spelregler...2 Regeringsformen grunden för vår demokrati...4 Tryckfrihetsförordningen det fria ordets och öppenhetens garanti...10 Yttrandefrihetsgrundlagen för radio, tv m.m....13 Successionsordningen bestämmer tronföljden...15 Studiehäftet Sveriges fyra grundlagar är producerat av riksdagens informationsenhet. För texten svarar frilansjournalist Nilla Johansson. Omslagsbilder: Göran Segeholm, Maja Suslin/Scanpix,TV-skärmar/Pressens Bild, Lennart Hyse/Pressens Bild. Tryckt hos Danagårds Grafiska AB, Ödeshög, november 2007. ISBN 978-91-85050-87-1
Sveriges grundlagar!! Regeringsformen (RF) från 1974 Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949 Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991 Successionsordningen (SO) från 1810 Konstitution av latinets constitutio i betydelsen stadgad ordning Författning av författa, i den äldre betydelsen förordna, stadga Särställning för grundlagarna Hela samhällsordningen vilar i Sverige på grundlagarna, och därför står de över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. När en grundlag ska ändras måste det finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Därför är grundlagarna svårare att ändra än vanliga lagar. För att göra en ändring i en grundlag eller stifta en ny grundlag, gäller regeln att riksdagen ska fatta samma beslut två gånger och att det mellan besluten ska hållas ett riksdagsval. Ett annat sätt är att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag, kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Utslaget i en sådan folkomröstning (som hålls i samband med ett riksdagsval) är bindande, och om resultatet blir nej får riksdagen inte ändra i grundlagen. När vi fördjupar oss i innehållet i Sveriges grundlagar kommer vi att märka att var och en av dem har sin egen historia och att ändringar, tillägg, strykningar och moderniseringar görs fortlöpande i takt med att samhället förändras. Grundlagarna ger oss förutsättningarna för vår demokrati och genomsyrar vår vardag i det mesta. Det finns skäl att bry sig. Foto: Melker Dahlstrand 2 1 Två olika sätt att ändra i en grundlag Riksdagsbeslut Riksdagsval Riksdagsbeslut Riksdagsbeslut Folkomröstning Ja Nej Riksdagsbeslut Allmän och lika rösträtt tillhör våra grundlagsstadgade rättigheter.
Regeringsformen grunden för vår demokrati Citatet nedan inleder det första av regeringsformens tretton kapitel, och redan här deklareras grundprinciperna för hur Sverige ska styras. Genom att välja våra representanter i riksdags-, kommunal- och landstingsval är vi medborgare med och bestämmer hur vi vill ha vårt samhälle. Men hur ska demokratin förverkligas och makten fördelas mellan riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och domstolarna? Det är just det, tillsammans med våra grundläggande fri- och rättigheter, som utvecklas i regeringsformens olika kapitel. I ett historiskt perspektiv Våra dagars regeringsform är från 1974. Hur har det då sett ut innan dess? Ända sedan mitten av 1300-talet har det funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras. Då tillkom Magnus Erikssons landslag. Dess kungabalk, som innehöll bestämmelser om kungaval, kungens plikter, val av rådsherrar och rådets uppgifter, bestämde den tidens maktfördelning. 1634 utfärdades vår allra första regeringsform. Den byttes ut och förnyades under århundradenas All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. (RF 1 kap. 1 ) 4Sveriges fyra grundlagar Foto: Stig Hammarstedt/Pressens Bild
lopp fram till 1974 då Sverige fick sin nuvarande regeringsform. Under alla de 165 år som hann gå mellan de båda senaste regeringsformerna (från 1809 till 1974) genomfördes naturligtvis en lång rad förändringar. Några av de viktigaste var när ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag 1866, rösträttsreformerna 1909 (rösträtt för män) och 1921 (rösträtt för kvinnor) samt när enkammarriksdagen infördes 1971. Men förändringar av statsskicket hade vuxit fram även vid sidan av den skrivna författningen. Exempelvis hade kungens makt successivt minskat. Parlamentarismen hade genomförts i praktiken 1917, men skrevs in i regeringsformen först 1969. 1974 var det alltså dags för en författning som stämde med verkligheten och som i stil och språk kunde förstås av det moderna samhällets medborgare. Beslutet om den nya konstitutionen 1974 innebar att vi fick fortsatt monarki i Sverige, men innan dess hade diskussionerna om att införa republik varit intensiva. Det blev en kompromisslösning: Kungen förblev statschef, men helt utan politisk makt och med enbart representativa och ceremoniella uppgifter. Samtidigt fick riksdagens talman den viktiga uppgiften att vid regeringsskifte föreslå ny statsminister, som sedan utses av riksdagen genom omröstning. Demokratin vägledande (kap. 1) Regeringsformen inleds med kapitlet om statsskickets grunder och den välkända portalparagrafen om att all offentlig makt utgår från folket. I ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse är vi medborgare Regeringsformens 13 kapitel 1. Statsskickets grunder 2. Grundläggande fri- och rättigheter 3. Riksdagen 4. Riksdagsarbetet 5. Statschefen 6. Regeringen 7. Regeringsarbetet 8. Lagar och andra föreskrifter 9. Finansmakten 10. Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer 11. Rättskipning och förvaltning 12. Kontrollmakten 13. Krig och krigsfara med och bestämmer. Men vi gör det inte direkt utan genom våra valda representanter i riksdag, kommuner och landsting. Regeringsformens första kapitel ger också riktlinjer för i vilken anda samhället ska styras och vilka målen för samhällets verksamhet ska vara. I den andra paragrafen sägs nämligen att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla männi skors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Människors personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten, och det allmänna ska trygga rätten till exempelvis hälsa, arbete, bostad och utbildning. Demokratins idéer ska vara vägledande inom samhällets alla områden, kan vi läsa i samma paragraf där ändringar och tillägg gjordes så sent som 2003. Till exempel lades det då till att det allmänna ska arbeta för en hållbar utveckling som leder till en god miljö. På samma gång gjordes ett tillägg om att diskriminering av olika slag ska motverkas. Även etniska, språkliga och religiösa minoriteter skyddas av grundlagen. Det ska vara möjligt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv. Vilka styr Sverige i dag? I det inledande kapitlet slås det också fast hur makten ska fördelas: Riksdagen är folkets främsta företrädare och det är den som stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. En kung eller drottning är landets statschef. Regeringen styr men är ansvarig inför riksdagen. Där står det också att det ska finnas kommuner och landsting där valda församlingar fattar beslut på lokal och regional nivå och själva får ta ut skatt för att sköta sina uppgifter. Domstolar ska stå för rättskipningen och statliga och kommunala myndigheter för den offentliga förvaltningen. Allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet ska vara ledstjärnor för domstolar, myndigheter och alla inom den offentliga förvaltningen. I regeringsformens kapitel 3 7 finns utförliga bestämmelser om hur val ska gå till och hur statschefen och de folkvalda ska arbeta. Längre fram i häftet utvecklas mer hur ansvar och makt fördelas. Våra fri- och rättigheter (kap. 2) Medborgerliga fri- och rättigheter går hand i hand med ett demokratiskt styre. Tankegångarna om fri- och rättigheter i förhållandet mellan medborgarna och mellan med- Sveriges fyra grundlagar 5
Långsiktiga spelregler ger kontinuitet I konstitutionsutskottet (KU) bereds och diskuteras grundlagsfrågorna innan riksdagen fattar beslut. Från 2006 är Per Bill (m) ny ledamot och vice ordförande i KU. Här reflekterar han över de svenska grundlagarna. Jag har varit riksdagsledamot sedan 1994 och som sådan är man alltid noga med lagstiftningsärenden. Men visst känns det som om det vilar ett extra ansvar på axlarna när jag nu har med grundlagsärenden att göra. Det är oerhört viktigt att ha väl fungerande grundlagar. De är grundpelarna i den svenska demokratin och skyddar oss från en lagstiftning som kommer till utifrån subjektiva bedömningar. Att ha långsiktiga spelregler som inte ändras hur som helst, utan ger kontinuitet, är nödvändigt för både regerings- och Per Bill (m) riksdagsarbetet. En reflexion när det gäller den svenska regeringsformen är att den tar fasta på statsskickets grunder, riksdagens, regeringens och statschefens arbete. Det är stor skillnad om man jämför med andra länders grundlagar, exempelvis den amerikanska konstitutionen som på ett helt annat sätt tar sin utgångspunkt i den enskilda individen. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska vi vara särskilt stolta över och slå vakt om, tycker jag. De skyddar press- och yttrandefriheten mot tillfälliga nycker hos en opinion som ibland kan vara väldigt stark. En demokrati måste kunna bära åsikter även från till exempel partier på yttersta vänster- och högerkanten. Även om de kan vara motbjudande ur flera synvinklar, måste de få uttryckas. Människor ska kunna gå till val även på dumheter. borgarna och staten är inte nya. De kan spåras till 1700-talets upplysningstid och har under århundradenas lopp satt avtryck i olika länders rättighetsförklaringar men också i internationella överenskommelser som gäller världen över. De mest kända och övergripande överenskommelser som Sverige undertecknat är Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga fri- och rättigheterna från 1948 samt Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950. Från och med 1995 är Europakonventionen en del av svensk rätt och bindande inte bara för staten utan även för medborgarna. Till regeringsformen gjordes då ett tillägg som förbjuder lagar eller andra föreskrifter som strider mot den konventionen. I regeringsformen 1974 fick fri- och rättigheterna ett eget kapitel och blev grundlagsstadgade. I sex punkter garanterar det andra kapitlets första paragraf varje medborgare yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet gentemot staten. I efterföljande paragrafer ger oss grundlagen skydd mot tvång att uppge var vi står politiskt, religiöst eller kulturellt. Vi får heller inte tvingas att delta i möten eller demonstrationer eller tvångsanslutas till politiska partier eller trossamfund. Lagen slår också fast att dödsstraff, kroppsstraff Våra grundläggande fri- och rättigheter (2 kap. 1 ) Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
och tortyr är förbjudet och att ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i landet. Andra viktiga paragrafer handlar om diskriminering, äganderätt, allemansrätt, upphovsrätt, näringsfrihet, rätt till utbildning, utlänningars rättigheter med mera. De flesta reglerna om fri- och rättigheter gäller även utländska medborgare. Så fördelas den offentliga makten (kap. 3 7) Vilka befogenheter har riksdag, regering, domstolar och andra myndigheter i olika frågor? Redan i det första kapitlet talar regeringsformen om hur makten ska fördelas, men i kapitlen längre fram finns mer ingående bestämmelser. Reglerna om maktfördelning är bland annat till för att tillförsäkra medborgarna rättssäkerhet. I en rättsstat ska den offentliga makten utövas under lagarna. Om man som enskild person till exempel vill ifrågasätta om staten, en kommun eller annan myndighet följt lagen i ett ärende, ska detta kunna prövas i en oberoende domstol. Lagar och andra föreskrifter (kap. 8) Vi vet redan att det är riksdagen som stiftar lagar. I kapitlet om lagar och föreskrifter beskrivs närmare i vilka fall riksdagen ska lagstifta och vilka bestämmelser regeringen får besluta om. Det är här vi, bland mycket annat, i detalj kan läsa om hur grundlagsändringar ska gå till. Makten över pengarna (kap. 9) Finansmakten är en annan kapitelrubrik. Bakom den döljer sig regler om hur ansvaret fördelas mellan riksdag och regering när det gäller statens budget och finanser. Förslag till budget utarbetas av regeringen, och förslaget överlämnas till riksdagen. Ytterst är det sedan riksdagen som beslutar om statens budget. Här finns också bestämmelser om Riksbankens ansvar och arbete. Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer (kap.10) Genom olika internationella överenskommelser samarbetar Sverige med andra länder och mellanfolkliga organisationer som FN och EU. Hur det ska gå till regleras av regeringsformens tionde kapitel. Där finns bestämmelser om i vilka fall riksdagen ska fatta beslut i utrikespolitiska frågor, vilka befogenheter regeringen har och när överläggningar ska ske mellan riksdag och regering (i Utrikesnämnden). Grundlagarna ger stabilitet och bevarar vår demokrati Helene Petersson (s) är riksdagsledamot och ledamot i konstitutionsutskottet (KU) sedan 2002. Hon sätter särskilt värde på stabiliteten i de svenska grundlagarna och betonar hur viktig yttrande- och tryckfriheten är för att bevara vår demokrati. Ett samhälle måste ha en gemensam och stabil grund att utgå från, och det är viktigt att den är hållbar över tid. Därför är det bra att Sveriges grundlagar inte kan ändras så lätt, utan att det krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det ger en trygghet även om riksdagens majoritet förändras. Helene Petersson (s) Grundlagarna är oerhört viktiga för att bevara demokratin. Inte minst måste vi hela tiden värna yttrande- och tryckfriheten och motarbeta de krafter som med jämna mellanrum vill göra inskränkningar i de lagar som reglerar den. Samtidigt krävs det en balansgång mellan att fritt få uttrycka sin åsikt och att inte kränka en medmänniska. Alla frågor som vi hanterar i konstitutionsutskottet har sin grund i Sveriges grundlagar, de är rättesnöret i vårt vardagsarbete. Det kan handla om mediefrågor, om mänskliga fri- och rättigheter och inte minst om det som medierna fokuserar mycket på: kontrollmakten och granskningen av regeringen som regleras av regeringsformen. När vi träffar ledamöter från andra länders parlament är det många som intresserar sig för den svenska riksdagens möjlighet att granska ministrarna. Kontrollmakten uppfattas som unik och är viktig att försvara. Den som har fått makt måste vara ödmjuk, och då är det bra att det finns någon som kontrollerar maktutövningen.
Samarbetet inom EU innebär bland annat att medlemsstaterna förbundit sig att på vissa områden ha gemensamma regler i stället för att varje land för sig beslutar om vad som ska gälla. Makten utövas då gemensamt inom unionen, och den delen av samarbetet brukar kallas överstatligt. I samband med att Sverige anslöt sig till EU infördes därför en bestämmelse i regeringsformen om att riksdagen skulle kunna överlåta beslutanderätt till den del av unionen som kallas Europeiska gemenskaperna, EG. Numera, genom en grundlagsändring som trädde i kraft 2003, kan beslutanderätt överlåtas till ett samarbetsområde inom hela EU och inte bara till EG. Om riksdagen beslutar att överlåta beslutanderätt till EU på ett visst område innebär det att den avstår från sin makt att lagstifta på just det området. I de fall EU arbetar fram och beslutar om gemensamma regler är det regeringen som företräder medlemsstaten Sverige. För att riksdagen ändå ska kunna ha ett inflytande, finns bestämmelser om att regeringen är skyldig att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor. Sedan 2003 är denna skyldighet inskriven i grundlagen. Rättskipning och förvaltning (kap. 11) Kapitlet om rättskipning och förvaltning tar upp regler för våra domstolar, domare och myndigheter. Här klargörs det att domstolarna ska vara helt självständiga: varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet har rätt att lägga sig i hur en domstol dömer. Även andra myndigheter (förvaltningsmyndigheter) ska stå helt fria att fatta egna beslut. Självbestämmandet gäller när förvaltningsmyndigheter avgör ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild eller mot en kommun. Inte heller när förvaltningsmyndigheter beslutar i andra ärenden, där en lag ska tillämpas, får riksdagen eller regeringen ingripa. Vem kontrollerar vem? (kap. 12) Regeringsformen har också ett kapitel om att det ska finnas en kontroll av hur maktutövningen går till. Det är riksdagen som kontrollerar och granskar att regeringen och myndigheterna sköter sina uppgifter. Det görs av bland annat konstitutionsutskottet och kan ske när som helst. Riksdagens ledamöter har också möjlighet att ställa frågor eller interpellationer till statsråden, och om riksdagen inte har förtroende för ett statsråd kan en misstroendeförklaring avges. Hur till exempel Justitieombudsmannen JO och Riksrevisionen ska bedriva sitt arbete finns också reglerat i kapitlet om kontrollmakten. Både justitieombudsmännen och riksrevisorerna är utsedda av riksdagen. Krig och krigsfara (kap. 13) Slutligen: Vad gäller om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp, kommer i krig eller krigsfara? Om detta har regeringsformen detaljerade bestämmelser i det avslutande kapitlet. 8Sveriges fyra grundlagar Riksdagsordningen nästan en grundlag Detaljerade regler om riksdagens arbetsformer hittar vi i riksdagsordningen som fram till 1974 var en grundlag. Nu har den en mellanställning, vilket innebär att det, till skillnad från vad som gäller för en grundlagsändring, kan räcka med ett enda riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet (minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av ledamöterna) för att ändra i dess huvudbestämmelser. Riksdagsordningen är i ett internationellt perspektiv mycket omfattande. De tio kapitlen tar exempelvis upp hur sammanträden i kammaren ska gå till och vad som gäller för talmannen. Hur ärenden väcks, bereds och avgörs regleras också i riksdagsordningen. En viktig del utgörs av bestämmelserna om hur riksdagens sexton utskott ska tillsättas och arbeta. Riksdagens talman Per Westerberg. Foto: Melker Dahlstrand
EU och våra grundlagar Sveriges grundlagar står över de vanliga lagarna. Och över ett medlemslands alla lagar står EU:s lagar. EU-rätt bryter landsrätt, brukar man säga. Sedan den 1 januari 1995, då vi blev EU-medlemmar, gäller det alltså även oss. Men vad betyder det för våra svenska grundlagar? Först och främst är det viktigt att göra klart att det inte handlar om att någon annan tar över och bestämmer. Det handlar om att vi på ett visst område avstår från att besluta själva, på nationell nivå, för att i stället besluta tillsammans med EU:s övriga medlemsstater. Det säger Henrik Jermsten som är regeringsråd (ledamot) i Regeringsrätten och under ett tiotal år har arbetat med grundlagsfrågor på Justitiedepartementet. Inför det svenska medlemskapet gjordes bara de grundlagsändringar som bedömdes som absolut nödvändiga, påpekar han. En av de paragrafer som ändrades är den som gör det möjligt för riksdagen, den svenska lagstiftaren, att överlåta sin beslutanderätt till någon annan, i detta fall EG. Reglerna är praktiska men inte alldeles enkla att förstå. Det skapar ibland begreppsförvirring och ger upphov till missförstånd. Tre typer av lagstiftning Inom EU finns tre typer av lagstiftning, förklarar Henrik Jermsten. Det är fördragen (till exempel Amsterdamfördraget och Nicefördraget) som förhandlas fram av medlemsländerna och som kan jämföras med grundlag. De övriga direktiv och förordningar liknar mer våra egna lagar. Direktiv är uppdrag till medlemsländerna att själva stifta lagar som uppfyller vissa mål. Förordningar gäller direkt, som en vanlig lag. EU:s konstitutionella fördrag är ett exempel på förslag som är viktiga att granska utifrån den svenska grundlagen. Enligt min bedömning skulle det vara fullt möjligt för Sverige att godkänna det utan grundlagsändringar. Att EG-rättsliga regler kan ha företräde framför svensk grundlag gör att Sverige precis som alla andra medlemsstater i allt förhandlingsarbete måste vara uppmärksamt på om det kan uppstå konflikter med grundlagen. Förhandlingarna inom EU är A och O, anser han: Förhandlingsarbetet inom EU är A och O för att värna de svenska grundlagarna, säger Henrik Jermsten. Vi kan aldrig acceptera ett förhandlingsresultat som är oförenligt med svensk grundlag. Däremot kan man förstås tänka sig ett resultat som förutsätter att den svenska grundlagen ändras. Men då måste vi alltså ändra grundlagen innan vi kan godkänna ett fördrag eller genomföra ett direktiv på rätt sätt. Ett ständigt pågående arbete Det är sällan vi ser möjliga konflikter mellan EGrätten och regeringsformen. Henrik Jermsten tar ett par teoretiska exempel: Ingen medlemsstat skulle acceptera om ett nytt EU-fördrag förutsatte att alla länders valsystem skulle vara uppbyggda på samma sätt. Ingen skulle heller gå med på ett fördrag som kräver att alla medlemsstater måste vara republiker. Däremot, fortsätter han, är det inte så ovanligt att vi ser förslag till olika direktiv eller förordningar som i ett inledande skede inte går att förena med den svenska tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det beror på att vårt regelverk är så unikt i de frågorna. Han betonar att vi måste komma ihåg att det inte är en självklarhet att EU tar över. Det är ett ständigt pågående arbete att hävda våra svenska intressen. Ett bra exempel är när vi fick till stånd förordningen om handlingars offentlighet i EG:s institutioner. Men det var helt avgörande för oss att den nya förordningen inte fick påverka den svenska offentlighetsprincipen. Foto: Lubbe Garell Sveriges fyra grundlagar 9
!Tryckfrihetsförordningen Till ett öppet och demokratiskt samhälle med fri åsiktsbildning hör tryckfriheten. Att fritt få ge ut och sprida böcker, tidningar, tidskrifter, flygblad med mera utan att de granskas i förväg eller censureras av myndigheter, upplevs som en självklar det fria ordets och öppenhetens garanti demokratisk rättighet för oss i Sverige. Det är också så att tryckfriheten i vårt land har starkare traditioner och bättre stöd i lagstiftningen än i de flesta andra länder. Sverige var först i världen med att grundlagsfästa tryckfriheten. Den första tryckfrihetsförordningen kom 1766 och har sedan följts av förordningar 1810, 1812 och 1949 den senaste och nuvarande. Efter dess tillkomst har det gjorts en rad ändringar i den. Tryckfrihet under ansvar Så här inleds tryckfrihetsförordningen: Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning. (TF 1 kap. 1 ) I korthet betyder det att vi har rätt att sprida vilken information vi vill i tryckt form, men under ansvar inför lagen. Det vill säga: Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger oss frihet att ut- Den långtgående yttrande- och tryckfrihet vi har i Sverige lägger ett mycket stort ansvar på enskilda tidningar, ansvariga utgivare och redaktioner i alla medier. Friheten måste användas med mycket stor omsorg. Därför är det viktigt att press, radio och tv har sina egna etiska regler, utöver lagarna. Annars vore det nog risk att man skulle tvingas inskränka friheten. Sveriges fyra grundlagar 10 Det säger Olle Stenholm, Allmänhetens pressombudsman (PO). Han vet vad han talar om efter många år som journalist, främst inom radio och tv. En ansvarig utgivare på en tidning eller en programutgivare i etermedierna ställs i vardagen väldigt sällan inför problemet att det som publiceras skulle kunna leda till ett tryckfrihetsbrott, som förtal eller hets mot folkgrupp, menar han. Däremot måste en utgivare dagligen och stundligen ta ställning till om allmänintresset är så starkt att det motiverar publicering av integritetskänsliga eller negativa uppgifter om enskilda och identifierbara människor. Pressetiken styr Det är då de pressetiska reglerna (som pressens olika organisationer själva utformat) fyller sin funktion. Man pratar om god publicistisk sed att till exempel ge korrekta nyheter, vara generös med bemötanden, respektera den personliga integriteten och vara varsam med bilder. Men till pressetiken hör att alla inte behandlas lika. Offentliga personer får tåla en mycket mer påträngande, närgången och kritisk journalistik än vad så kallade vanliga människor behöver göra. PO:s uppgift är att ge råd och ta emot, granska och behandla klagomål från enskilda personer som känner sig utpekade på ett kränkande sätt i tidningar och tidskrifter. Även kränkande Internetpubliceringar kan anmälas till Pressombudsmannen, men det gäller då nättidningar som är knutna till dagstidningar eller andra så kallade periodiska skrifter. Anmälningarna ligger på cirka 400 per år, och de leder till ett 50-tal fällningar. Det allra vanligaste är att en person känner sig utpekad i ett negativt sammanhang eller har blivit kritiserad och inte fått möjlighet att gå i svaromål, berättar Olle Stenholm. Kränkningar En annan typ av anmälningar som ökat gäller bildpubliceringar.
trycka oss fritt, så skyddar den oss mot till exempel förtal och kränkningar, som kan leda till åtal för tryckfrihetsbrott. Skriver vi något som kan betraktas som hets mot folkgrupp eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld, kan det också räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Det gäller också om vi skadar staten och samhället genom att publicera något som innebär exempelvis landsförräderi eller spioneri. Men, manar grundlagen, med tanke på att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, så bör den som dömer i tryckfrihetsmål vid tveksamhet hellre fria än fälla. Offentlighetsprincipen Redan den första tryckfrihetsförordningen från 1766 innehöll bestämmelsen om att alla myndigheters handlingar, alla så kallade allmänna handlingar, i princip är offentliga. Denna offentlighetsprincip gäller än i dag. Regering, riksdag, kommuner och landsting omfattas av offentlighetsprincipen, liksom domstolar och myndigheter som länsstyrelser, skattemyndigheten, statliga verk och så vidare. I praktiken betyder det att varje svensk medborgare, anonymt eller öppet, har rätt att ta del av vad en myndighet gör: vilka ärenden som behandlas, vilka beslut som fattas och hur beslutsunderlagen ser ut. Genom arkiverade dokument kan vi exempelvis följa på vilka grunder domstolar har dömt, hur våra skattemedel har använts eller vad kommunen planerar inom olika områden. Protokoll, skrivelser, brev och rapporter som tagits fram inom en myndighet är exempel på allmänna handlingar. Men det kan också vara Allmänhetens pressombudsman och Pressens opinionsnämnd Pressombudsmannen (PO) utses av pressens egna organisationer och hjälper den som känner sig kränkt av en publicering att få en rättelse eller möjlighet att gå i svaromål i tidningen. I vissa fall kan PO låta ett ärende gå vidare till Pressens opinionsnämnd. Den består av dels ledamöter från pressens organisationer, dels från allmänheten (utsedda av chefsjustiteombudsmannen och ordföranden i Sveriges Advokatsamfund). Om en tidning fälls i nämnden måste den publicera nämndens beslut och dessutom betala en avgift på minst 10 000 kronor. För radio och tv finns en särskild granskningsnämnd, där ledamöterna är utsedda av regeringen. Foto: Lubbe Garell Det kan handla om bilder med identifierbara personer som publiceras i ett helt annat sammanhang än det ursprungliga, till exempel i samband med ett brott. Bland de tidningar som fälls ligger dagstidningar utanför storstadsområdena i topp, helt enkelt beroende på att de är så många. Men bland de fällda finns förstås också kvällstidningar, vecko- och fackpress. En del av de allvarligaste kränkningarna har faktiskt skett i ganska små publikationer, till exempel medlemsblad, som redigeras av ickeprofessionella journalister, och då kan det handla om ren okunskap. Trots att de har en redaktionsruta med ansvarig utgivare, tror de att varje skri- bent svarar för sitt eget inlägg. Men så är det ju inte. Hur är det då med Internetpubliceringar? Än så länge har vi fått färre anmälningar än vi trodde, men en sak är viktig att ha klar för sig, säger Olle Stenholm: Om man på en hemsida eller i en chatgrupp, där ingen ansvarig utgivare finns, framträder fullständigt öppet och tillåter sig att skriva kränkande, då är man personligt ansvarig och kan helt enkelt åka dit. Intervjun med Olle Stenholm gjordes 2003. Olle Stenholm avled i januari 2007. Yrsa Stenius är i dag Allmänhetens pressombudsman.
Tryck- och yttran defrihetsmål Rättegången i tryck- och yttrandefrihetsmål skiljer sig från andra mål på flera sätt. Åtal kan till exempel i regel bara väckas av Justitiekanslern (JK). Frågan om ett brott har begåtts prövas av en jury om nio personer innan den slutliga prövningen görs i allmän domstol. Om juryn har friat, får domstolen inte fälla. I svensk rätt är det enda gången som jury systemet används. Foto: Jack Mikrut/Scanpix Sveriges fyra grundlagar 12 bilder, ritningar, ljudupptagningar med mera. Vi har också tillgång till en myndighets inkommande handlingar, inklusive e-post. Den svenska offentlighetsprincipen ger alltså allmänheten en unik möjlighet till insyn i myndigheters verksamhet som många andra länder inte har. Tack vare offentlighetsprincipen har vi större möjligheter att avslöja maktmissbruk och rättssäkerheten ökar. Inte minst för massmedierna som bland annat har till uppgift att granska makthavarna har den stor betydelse. De allra flesta allmänna handlingar är offentliga men inte alla. Vissa får hemligstämplas om innehållet skyddas av sekretesslagen. Det kan till exempel handla om att man måste värna om människors privatliv eller Sveriges säkerhet. Den myndighet som förvarar handlingen bestämmer om den kan lämnas ut. Blir man vägrad att få ut en handling, finns det olika möjligheter att överklaga. Meddelarskydd och ansvar För det öppna samhället är även det som vi kallar meddelarskydd eller meddelarfrihet viktigt. Det står var och en fritt att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande, säger grundlagen. Det skyddar den som lämnar uppgifter till en tidning eller till exempel skriver en insändare anonymt. Redaktionen eller journalisten har inte rätt att avslöja sin källa mer än i undantagsfall. Undantagen kan handla om den som genom att lämna uppgifter gjort sig skyldig till exempelvis spioneri, landsförräderi eller uppsåtligt brustit mot sin tystnadsplikt. Det är heller inte tillåtet för en myndighet att försöka spåra en källa. När det gäller ansvaret för det som står skrivet i en tryckt skrift gäller särskilda regler. Ansvaret för innehållet ligger på en enda person. En tidning eller tidskrift som kommer ut minst fyra gånger per år, en så kallad periodisk skrift, måste ha en ansvarig utgivare, och det är denna person som har ansvaret för allt som publiceras, oavsett vem som skrivit det. På det sättet skyddas både skribenterna och deras källor. Den ansvarige utgivaren får ensam stå till svars om en artikel, löpsedel eller annan text leder till ett åtal för tryckfrihetsbrott. Barnpornografi Det finns många skäl till att grundlagarna ändras. Ett exempel: Fram till 1999 var barnpornografiska skildringar ett brott enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Men när man ville kriminalisera även innehav av barnpornografiska bilder, ansågs det strida mot grundtankarna i de båda grundlagarna. Därför lyftes paragrafen om barnpornografi bort från tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Både framställning, spridning och innehav av barnpornografi är nu straffbart enbart enligt brottsbalken.
Yttrandefrihetsgrundlagen för radio, tv med mera Vår yngsta grundlag yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 har stora likheter med tryckfrihetsförordningen. Förbudet mot censur, meddelarfriheten, rätten till fri informationsspridning och anonymitet, liksom förbudet att forska efter källor gäller även här. Men den här lagen värnar om yttrandefriheten i andra medier än tryckta skrifter och har vuxit fram i takt med att nya medier utvecklats. När tv:n var ny på 1960-talet infördes särskilda lagar för radio och tv, men de var inga grundlagar. Efter ett par decenniers utredningsarbete beslutade riksdagen att anta en helt ny grundlag för radio och tv, men också för medier som film och andra ljud- och bildupptagningar. Det betyder att även till exempel videoinspelningar och cd-romskivor omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Och i vårt datoriserade samhälle är det förstås ingen slump att bestämmelserna för radio- och tv-sändningar har utvidgats till att gälla vissa webbsändningar.! Ett frivilligt grundlagsskydd för databaser genom till exempel Internet har också införts. Det innebär att inte bara massmedieföretag grundlagsskyddas, utan att också andra, som organisationer eller enskilda personer, kan ansöka om och få grundlagsskydd för en webbplats. I yttrandefrihetsgrundlagens allra första paragraf slås fast: Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag. Ett undantag Förhandsgranskning och censur är förbjudna enligt grundlag men det finns ju filmcensur? Ja, yttrandefrihetsgrundlagen medger ett undantag:... får det genom lag meddelas föreskrifter om granskning och godkännande av rörliga bilder i fil- mer, videogram eller andra tekniska upptagningar som skall visas offentligt. (YGL 1 kap. 3 ) Därför kan den svenska filmcensuren som infördes 1911 bestå. Statens biografbyrå har ansvaret för filmcensuren. Den yngsta av grundlagarna från 1991 gäller för radio, tv, videoinspelningar, cd-skivor med mera. Foto: Pressens Bild
Öppna dörrar i kommunen Foto: Nyköpings kommun Sveriges fyra grundlagar 14 Nyfiken på vad som händer i din kommun? Vad som är på gång när det gäller till exempel skolan, idrottshallen eller sophanteringen? Hur det har gått till när kommunen köpt in varor och tjänster, alltifrån kontorsmaterial, skolmat och skolskjutsar till målningsarbeten, konsulttjänster och äldrevård? Det finns alla möjligheter att ta reda på det och mycket mer. Offentlighetsprincipen öppnar dörrarna till kommunkontoret och alla arkiverade handlingar. Där finns svaren på frågorna. På kommunledningskontoret i Nyköping jobbar Irene Söderberg. Hon är kommunens huvudregistrator, och hon har överblick över alla diarieförda handlingar i kommunen: inkommande brev och skrivelser, protokoll, upphandlingsansökningar, avtal... Hennes jobb går ytterst ut på att se till att handlingarna är lätta att komma åt, och det är där diarieföringen kommer in i bilden. Den sker efter ett särskilt system, där allt som betraktas som en allmän handling dateras och får ett eget nummer, en kod för vad den handlar om och en anteckning om vilken handläggare som ansvarar för ärendet. Det är nästan allt utom reklam som hanteras på det viset, berättar hon. Förutom att hon är huvudansvarig för diarieföringen, ansvarar hon exempelvis för den diarieföring som rör kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, liksom två nämnder. Bara för hennes del handlar det om tusentals registreringar varje år. Hennes rum är fullt av pärmar och brandsäkra lådor med årets handlingar, och i ett arkiv nära intill finns de senaste fem årens dokument. Är de äldre än så hamnar de i stadsarkivet. Offentligt eller hemligstämplat Alla förvaltningar i kommunen, till exempel Kultur och fritid, Barn och utbildning, Äldre och handikappade, Gatu och trafik och Socialkontoret, har sina egna registratorer som arbetar efter samma system. Men Irene poängterar: Så fungerar det i Nyköping. Arbetssättet varierar från kommun till kommun. 90 95 procent av de allmänna handlingarna i vår kommun är offentliga, fortsätter hon. Resten är allt så hemligstämpl a de, och vanligast med sekretess är det inom Individ- och familjeomsorgsnämnden, där det ofta handlar om mycket personliga ärenden, exempelvis socialbidrag. Men även andra ärenden kan sekretessbeläggas, för längre eller kortare tid. Ibland kanske det bara handlar om någon vecka, under tiden fram till ett beslut i kommunstyrelsen. Vem bestämmer vad som ska sekretessbeläggas? Vi som är vana registratorer kan oftast avgöra det själva. Men vid minsta tvekan ska man ta kontakt med handläggaren eller kommunens jurist. Original eller kopia Hur vanligt är det då att kommuninvånarna begär ut en handling? Det är faktiskt mycket folk som ringer, mest journalister från tidningar, radio och tv förstås. Men visst finns intresse från allmänheten också, särskilt om det dyker upp heta frågor, som när en väg ska dras om eller en skola läggas ned. Under de nitton år jag arbetat här har jag också sett en förändring: det är fler och fler högstadie- och gymnasieelever som söker information. Och det tycker jag är jättebra! Med vårt system, och med hjälp av datorn, går det snabbt och enkelt att få fram en handling som någon frågar efter. Den som ringer till kommunens växel och frågar efter något speciellt kopplas direkt till rätt förvaltning. Är det någon som är osäker på var ärendet hör hemma hamnar den personen oftast hos mig som är huvudregistrator och har koll på hela diariet. Då kan jag lotsa rätt. Det finns två möjligheter att ta del av handlingarna. Antingen går man själv till kommunledningskontoret och läser eller så kan man få kopior skickade till sig. Om det kostar? I Nyköping tar man betalt bara om kopiorna är fler än tio.
Successionsordningen bestämmer tronföljden Foto: Maja Suslin/Scanpix Att vi ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men vem som ska inneha tronen bestäms av successionsordningen. Den kom till 1810, i samband med att den frans-ke marskalken Jean Baptise Bernadotte valdes till kronprins. Genom en grundlagsändring 1979 gavs kronprinsessan Victoria möjlighet att bli Sveriges statschef i framtiden. Successionsordningen har bara några få paragrafer, och den första lyder: Successionsrätt till Sveriges tron tillkommer manliga och kvinnliga efterkommande till kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling i rätt nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande ha därvid företräde framför yngre syskon och yngre syskons efterkommande. Ända fram till 1979 hade Sverige manlig tronföljd. Då beslutade riksdagen att även en kvinna skulle kunna ärva tronen. Därmed stod det klart att den då tvååriga prinsessan Victoria i framtiden skulle ha möjlighet att bli Sveriges statschef efter sin far. För kung eller drottning råder inte religionsfrihet om han eller hon vill behålla successionsrätten för familjen. Den kungliga familjen måste nämligen bekänna sig till den rena evangeliska (prote stantiska) läran, säger successionsordningen. Denna grundlag bestämmer också att en prins eller prinsessa av det kungliga huset måste ha regeringens samtycke för att få gifta sig. Annars förlorar de arvsrätten. De får heller inte bli regenter i ett annat land utan att kungen och riksdagen gett sin tillåtelse. Sveriges fyra grundlagar 15
November 2007 Studiematerial från riksdagen 2007 Sveriges fyra grundlagar Precis som på fotbollsplanen behövs det regler för hur samhället ska styras. I Sverige finns samhällets spelregler i våra fyra grundlagar. Där står det hur landet ska styras och vilka fri- och rättigheter medborgarna har. Broschyren du håller i din hand presenterar innehållet i grundlagarna. Dessutom ger politiker och experter sin syn på samhällets spelregler. Informationsvägar till riksdagen www.riksdagen.se är adressen till riksdagens webbplats. Där har du tillgång till alla dokument som ligger till grund för kammarens beslut. Vidare finns information om riksdagens arbete och arbetsformer samt presentationer av alla riksdagsledamöter med namn, adress, telefonnummer och bild. Här kan du även beställa informations- och studiematerial. Elever och lärare är en avdelning på riksdagens webbplats som speciellt vänder sig till elever och lärare. Skolbesök med speciella program för elever på högstadiet och gymnasiet bokas på riksdagens webbplats eller på tfn 08-786 48 62. Telefontid kl. 9 11 måndag till torsdag. Kammarens åhörarläktare är alltid öppen för allmänheten när sammanträde pågår. Ingång från Riksgatan 3 A. Fri entré. Guidade visningar av Riksdagshuset ordnas när riksdagen är samlad lördagar och söndagar kl. 12 och 13.30. Under sommaren, veckorna 26 35, är det visningar måndag till fredag kl. 11, 12.30, 14 och 15.30. Ingång från Riksgatan 3 A. Fri entré. Riksdagens infocentrum ligger på Storkyrkobrinken 7. Där finns information om både riksdagen och partierna. Infocentrum säljer även riksdagstryck och utredningar. Öppettider måndag till torsdag kl. 10 17, fredag kl. 10 15. Tfn 08-786 54 63. Riksdagshörnor finns på stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå där du kan träffa dina riksdagsledamöter. Där kan du också hämta riksdagens informations- och studiematerial och få hjälp att söka bland riksdagens dokument. Riksdagsinformation svarar på frågor om allt som rör riksdagens arbete och arbetsformer, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, tfn 020-349 000. Informations- och studiematerial samt riksdagens dokument kan beställas på www.riksdagen.se eller från riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm, tfn 08-786 58 10, fax 08-786 61 76, e-post: ordermottagningen@riksdagen.se. En del informations- och studiematerial finns att beställa i andra format och versioner. Det kan vara lättläst, Daisy-talbok, talkassett, punktskrift, teckenspråk eller andra språk. Kontakta tryckeriexpeditionen om du saknar något format eller någon version som du vill beställa. Kammaren och utskotten ska aktivt arbeta med EU-frågor. EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge neutral information till allmänheten om EU och det svenska medlemskapet. E-post: eu-upplysningen@riksdagen.se och tfn 020-250 000.