Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Attendo/ Solbacken

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Attendo/ Solbacken År: 2012 Ansvarig för innehållet Verksamhetschef : Shila Yasdani 2013-02-25 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 22 Riskanalys 22 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 22 Hantering av klagomål och synpunkter 23 Sammanställning och analys 24 Samverkan med patienter och närstående 24 Resultat 24 Övergripande mål och strategier för kommande år 25 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3

3 Sammanfattning Under 2012har vi genomgått livsmedelshantering för all personal. vi har uppdaterad lokala rutiner, ökat på utbud av aktiviteter, sjuksköterskorna kontrollerar sina delegeringar som kan även återkallas om det behövs, vi har haft Attendo egen kontroll, personal har gjort utbildning i certifierat kontaktmanskap. Flera medarbetare har utbildat sig till undersköterskor. All personal har fått utbildning i mun- och hälsovård. Vi har under året genomfört riskbedömningar vid nyinflyttning och uppföljning en gång per år. Fallolyckor och förändringar i hälsotillståndet. Vi registrerar alla dödsfall i Palliativa registret. Dialogmöten med all personal avseende värderingar, attityder och förhållningssätt har genomförts och Attendos värderingsverktyg har använts. Vi har haft granskning av läkemedelshantering på Solbacken. Attendo har genomfört en omfattande egenkontroll i februari. Vi har haft månadsuppföljning av läkemedel, fall och tryckskador. Brukarundersökningar har skett under hösten av vår kund, Stockholm stad. Vi har löpande granskat dokumentationen under året med företagets granskningsmall. Vi jämför oss med andra via Palliativa registret, Öppna jämförelser, resultat från brukarenkäter och företagets eget kvalitetssystem, Kvalitetsindex. Genom avvikelserapporteringen avseende läkemedel har vi identifierat att det finns risk för vårdskada då läkemedel inte har blivit givna. Vi har förebyggt detta genom att införa dokumenterade efterkontroller vid varje delning och granskning av sjuksköterska en gång per vecka. Egenkontroll av nattfastan har skett under ett dygn i november. Personalen rapporterar risker, tillbud och allvarliga händelser vilket gör det möjligt att förebygga att det inte händer igen genom bl. a. kunskapsåterföring till personalen. Vi har inte fått några synpunkter eller klagomål från närstående under året som påverkar patientsäkerheten. Det finns dock ett system för att hantera dessa. Patienter och närstående medverkar vid vårdplaneringar och inbjuds till informationsmöten två gånger per år. Sjuksköterskan kontaktar närstående vid förändringar i hälsotillståndet och kontaktmannen informerar minst en gång per månad samt träffar patienten/boende nästan dagligen. De viktigaste resultaten vi uppnått är att vi genom regelbundna riskbedömningar samt särskilda satsningar på mat och måltid behåller eller ökar vikten hos våra patienter/boende. Vi har också ökat kunskapen för att förebygga tryckskador genom informationsmöte med omvårdnadspersonal och paramediciner regelbundet en gång i månaden. Personalens följsamhet till hygienoch klädregler har förbättrats. 35 st av omvårdnadspersonal har gått på CPK certifierade kontaktmanskap på Solbacken. Det är planerat att de resterande ska gå under 2013.

4 Övergripande mål och strategier Social stimulans ska vara en naturlig del av vårt arbete. Våra boende ska ha möjlighet till utevistelser och aktiviteter både i grupper och individuellt Riskbedömningar för fallolyckor, tryckskador och nutrition vid inflyttning till äldreboendet, vid förändring i hälsotillståndet och fallolyckor görs regelbundet samt var 4:e månad Aktivera oss i Senior Alert under året Kosten och måltiderna ska vara av bästa kvalitet. Måltidsmiljö ska vara genomtänkt och med omsorg Personalen rapporterar risker, tillbud och allvarliga händelser vilket gör det möjligt att förebygga att det inte händer igen genom bl. a. kunskapsåterföring till personalen Registrering av avvikelserapporter som gäller fallolyckor, läkemedel, tryckskador och medicintekniska produkter Vid allvarlig risk för personskada och vid allvarlig personskada Tillsyn av hälso- och sjukvård och uppföljning av tillsyn 1 ggr/år, utförs av MAS Registrering av alla dödsfall på äldreboendet i palliativa registret för att förbättra den palliativa vården Punktprevalensmätning av tryckskador, vilket ingår i SKL:s patientsäkerhetsarbete Punktprevalensmätning av personalen följsamhet till basala hygienrutiner, vilket ingår i SKL:s patientsäkerhetsar Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för patientsäkerhetsarbetet; planering, ledning och egenkontroll. Sjuksköterskan genomför vissa egenkontroller enligt plan. Sjuksköterskan tar emot de händelserapporter som inkommit och avgör om något måste lösas akut samt om chef/mas bör informeras om händelsen omgående. Vi har Kvalitetsrådsmöten en gång per månad. Där deltar dels en samordnare/undersköterska som har till uppgift att skriva protokoll och rapportera om händelserna, dels representanter för omvårdnads- personalen

5 från varje våning, kvalitetsombud, totalt åtta personer, en sjuksköterska och sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samt verksamhetschef. Verksamhetschef i egen regi har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Stadsdelens MAS/MAR ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och vidarerapportera den till stadsdelens nämnd. Struktur för uppföljning/utvärdering: För att utveckla och säkra kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheterna har Attendo ett system, kvalitetsindex. Indexet är ett instrument som sammanställer ett antal parametrar för att mäta kvaliteten på våra enheställs i företagets statistikmall. Det finns olika blanketter beroende på skada/händelse. Alla uppgifter avseende kvalitetsarbetet samlas i ett analysverktyg, Kvalitetsindex, som anger poäng enligt förutbestämd viktning. I Kvalitetsindex redovisas allvarliga händelser, antal händelser, utvecklingsprojekt, positiva händelser, brukarenkäter, tillsyn och granskning av kund och myndigheter samt företagets årliga egenkontroll. Detta ger en god överblick av resultatet av patientsäkerhetsarbetet i verksamheten. Stockholms stad, MAS, följer upp avvikelser varje kvartal samt måluppfyllelse 1 ggr/år.. Mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet beskrivs i verksamhetsplan och styrkort för året. Utvecklingsarbetet sker via projektplaner där uppföljning/utvärdering är planerat. Åtgärderna följs sedan upp via Kvalitetsrådets protokoll varje månad och den årliga verksamhetsberättelsen Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Ny rutin har införts för efterkontroll av givna läkemedel för att minska risken för glömda läkemedelsdoser/bortglömda signaturer Risk- och händelseanalyser utförs och åtgärder återförs till personalen. Vi har nya rutiner för städning och tätare egenkontroll, och för basala hygien Vi har registrerat samtliga dödsfall i Palliativa registret som skett på boendet. Uppdaterat lokala rutiner en gång per år. Genomgång av rutiner på avdelningsmöte och på APT Egenkontroll: Attendo har genomfört en årlig kontroll av lokala rutiner, SOL och HSL dokumentation. I februari 2012 var resultatet 95%.

6 Delegeringar: Inför varje delegeringsbeslut har genomförts kunskapstest. Varje ansvarig sjuksköterska ser till att alla delegeringar är aktuella. Vi har ökat utbud av aktiviteter både individuella och gruppaktiviteter. På tisdagar har vi haft grupp utflykt som vår trivselvärd, arbetsterapeut och utevistelseansvarig har anordnat Kompetens: Under 2012 har fyra stycken vårdbiträde utbildat sig till undersköterska. Vid nya anställningar är undersköterska utbildning ett krav. Uppföljning genom egenkontroll: Jämförelse via Palliativa registret avseende antal registrerade avlidna Jämförelse via Öppna jämförelser i februari. Kvalitetsbarometern, brukarenkät genomförd 2012 av Stockholms stad Brukarenkät, genomförd av Attendo 2010 och 2011. Egenkontroll av bl. a. patientsäkerhetsarbetet, genomförd av Attendo, 2011 och 2012. Egen granskning av dokumentation i patientjournalsystemet Parsol och Vodok avseende HSL, utförd januari, maj, oktober och november, samtliga boende. Avtalsuppföljning av Stockholms stad med granskning av dokumentation i Parasol och Vodok avseende HSL Kvalitetsindex, företagets system, egen jämförelse varje månad samt med andra enheter inom Attendo. Dialogmöten med all personal avseende värderingar, attityder och förhållningssätt har genomförts på varje APT. Företagets värderingsverktyg används. Sjuksköterskorna följer varje vecka upp att läkemedel är givet och signerat av undersköterska Egenkontroll av nattfasta utfört i november på samtliga boende. Ett dygns mätning. Resultat av QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar) uppföljning, jämfört med 2010, 2011 och 2012. Förbättringsåtgärderna handlar mycket om att strukturera upp arbetet med tydliga rutiner. Solbacken vård- och omsorgsboende har backat till 2010 års resultat jämfört med föregående års uppföljning. 2010 2011 2012 89 % 91 % 89 %

7 Uppföljningen av kvalitetsområden i QUSTA har utförts av stadsdelsförvaltningens Medicinskt Ansvariga Sjuksköterska (MAS) och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR). Innan ett uppföljningsbesök görs, skickas kvalitetsinstrumentet till verksamhetschef, sjuksköterska och paramedicinare för att svara på frågorna tillsammans med någon omvårdnadspersonal. MAS och MAR besöker sedan vård- och omsorgsboenden och går igenom de besvarade frågorna med berörda. MAR följer upp de områden som rör medicintekniska produkter, fall och rehabilitering. Det är viktigt att det finns skriftliga lokala rutiner för att all personal ska kunna erbjuda en god och säker vård. Det är också viktigt att all HSLpersonal på samtliga plan har ett gemensamt arbetssätt med gemensamma rutiner för hela verksamheten. Det underlättar för nyanställd personal att sätta sig in i arbetet. Solbackens vård- och omsorgsboende har på många områden formulerat skriftliga rutiner för det arbete som utförs. Men fortfarande finns områden där rutinerna måste ses över eller aktualiseras för att uppnå standard för de riktmärken som utgör godkänd kvalitet. Områden som fortfarande behöver förbättras och utvecklas är avvikelse, demens, munhälsovård, riskbedömningar som t.ex. inkontinens, trycksår och nutrition samt fortsätta utveckla kvalitén i dokumentationen. MAS och MAR har granskat 11 stycken slumpmässigt utvalda journaler som påbörjades under 2011. För att få godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning (60 poäng). Det avser uppgifter inom Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL Sunnås enligt ovan checklista. Här behövs förbättringar för godkänd nivå, då ingen journal uppnådde 60 poäng. De största bristerna i att upprätta journal vid inflyttning kunde ses för personer som haft en vårdperiod på Kristallen under period då det saknats ansvarig sjuksköterska samt för personer som flyttat inom verksamheten. Medianvärdet för de granskade journalerna var 44 poäng. Intervall: 15 till 55 poäng. Totalt kan en granskad journal få max 84 poäng. I det ingår uppdaterade status, upprättade planer utifrån bedömda risker, problem och resurser samt signerade texter. Medianvärdet för de granskade journalerna var 63 poäng. Intervall: 24 till 78 poäng. Det finns goda exempel och tre journaler över 75 kan lyftas fram, men behöver fortfarande utvecklas. I huvudsak finns planer upprättade men inte inom alla områden.

8 Resultat av kvalitetsuppföljningen. 25 20 15 10 20 18 20 16 19 18 18 15 20 18 18 16 20 14 5 0 Kontakt med läkare + Läkemedelshantering Delegering Avvikelsehantering Medicintekniska Hygien Palliativ vård/vård i Miktionsstatus - Trycksår Nutrition Fall och fallskador Demens Rehabilitering Mun- och 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 RUTINPÄRMEN Rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enlig QUSTA. Rutinen ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den. En tydligare struktur. Övrig personal ska känna till MAS/MAR- riktlinjer som går att läsa på MAS hemsida http://www.stockholm.se/masmarinnerstaden Solbacken har gemensamma rutiner för hela huset som alla ska arbeta utefter. Rutinerna har utvecklats mycket sedan föregående uppföljning men det är viktigt att rutinerna hålls levande vilket är ett ständigt arbete. Förbättringsåtgärder Se över alla rutiner minst en gång per år och göra äldre aktuella. Verka för att alla medarbetare följer de rutiner som arbetats fram i verksamheten. Lokala rutinpärmen är uppdaterad nu. Den finns tillgängligt för all personal i personal rummet och på sjuksköterskeexpedition.

9 1. Läkarkontakt. Det ska på äldreboenden finnas riktlinjer för hur personalen ska kunna komma i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna ska vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de ska vara kända av all berörd personal. Listor med telefonnummer till aktuella läkare ska regelbundet uppdateras. Kopior på aktuella avtal rörande läkarinsatserna ska finnas. Fungerar bra idag 2. Läkemedelshantering Att läkemedelshanteringen sköts korrekt är mycket viktigt, MAS riktlinjer och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen ska göras årligen, eventuella brister ska åtgärdas inom tre månader. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande mm ska dokumenteras. Under år 2011 genom stimulanspengar haft ett projekt tillsammans med apoteket syftet Kvalitetssäkring av hela läkemedelskedjan Förbättringsåtgärder Verka för att det alltid signeras på signeringslistan när läkemedel överlämnats till en boende, finns brister idag. Egenkontroller görs på enheten. På dagplanering skriver man vem som har ansvar för medicingivning. Varje pass går personal igenom läkemedelslistan innan passet är slut. Pennor är fastbundna på varje medicinskåp för att underlätta signeringar. 3. Delegering Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar. Förbättringsåtgärder Fungerar bra

10 4. Avvikelse På alla äldreboenden ska det finnas ett kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Kvalitetssystemet ska innehålla rutiner för risk och händelseanalys samt rutiner för avvikelsehantering. Vid en risk för negativ händelse eller en negativ händelse ska alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden ska återkopplas till personalen. Förbättringsåtgärder Upprätta en lokal rutin i risk och händelseanalys. Föra ut att det är den person som upptäcker händelsen som ska dokumentera på avvikelseblanketten. Att bli medveten om att återkoppling vid risk och händelseanalys ska ske av samtliga inte enbart Chefen. Verka för att dokumentera även läkemedelsavvikelser i journalen under sökordet läkemedel avsteg, saknas ibland idag. Lokal rutin för risk och händelsehantering finns. All avvikelser tas upp på kvalitesmöte en gång per månad. Protokoll lämnas in på avdelningar. 5. Medicinteknisk produkt (MTP) Medicintekniska produkter används på äldreboenden. Dessa ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut av sjukgymnaster, arbetsterapeuter eller sjuksköterska. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska tillgängliga för användaren och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. En inventarielista bör finnas där det bland annat ska anges hur ofta översyn/kontroll ska ske för att produkten ska vara säker. Fungerar 6. Hygien Många av dem som bor på våra äldreboende behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna och att det finns tillgång till handsprit. Det ska också finnas tillgång till skyddsutrustning och handskar. Personal som arbetar i köket med matlagning ska inte samtidigt arbeta med de boende. Vid arbete i köket med mat/matlagning bör det finnas köksförkläden som personalen ska använda. Tvättstugorna såg över lag rena ut och man försöker skilja på smutsigt och rent. Vid lunch är det en som stannar i köket och serverar maten.

11 Förbättringsåtgärder Verka för att strukturera arbetet så att man slipper springa mellan omvårdnadsarbete och matlagning, görs fortfarande vid frukost. Verka för att alltid använda köksförkläden vid iordningställande av mat, även vid frukost. Tvål och handsprit stod framme i köken på handfaten, ska vara inlåst. Boxarna men omläggningsmaterial och provtagningsmaterial i behandlingsrummet måste ses över. Hela boxen tas i dag med in till boende, får enbart ta med det material som ska förbrukas. Åtgärder: Det finns alltid en person som har ansvaret för köket under måltiderna. Personen ska då alltid bära förkläde. Tvål och handsprit sitter fast på väggarna i köket. Idag finns det rutiner på att varje ansvarig sjuksköterska ska endast ta med det material som behövs vid omläggning. 7. Vård i livets slutskede Att vårda en människa i livets slut är en mycket viktig uppgift på ett äldreboende. Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slutskede, läkemedel ska kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs. Det ska finnas möjlighet för närstående att delta i vården, en vårdplanering ska göras dit berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska framgå att det är vård i livets slutskede. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas. Registrering sker i palliativa registret. Enheten arbetar med Liverpool Care Pathway (LCP). LCP kan beskrivas som en standardvårdplan för patienter under livets allra sista tid. Förbättringsåtgärder Verka för att involvera boende och närstående i ett tidigt skede om vilken vård man önskar samt Verka för att de erbjuds att delta i planeringen vid vård i livet slut. Åtgärdat: Ansvarig sjuksköterska kontaktar närmaste anhöriga och informerar den boendes hälsoförändring Ansvarig sjuksköterska bjuder in den anhöriga till ett samtal med läkare, om det önskas.

12 8. Inkontinens Många av dem som bor på äldreboenden har problem med inkontinens. Problemen kan vara olika stora. På varje äldreboende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problemen med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Allt ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Förbättringsåtgärder Samtliga sjuksköterskor har i dagsläget inte utbildning i förskrivning av inkontinenshjälpmedel vilket medför att alla boende inte är utredda av sjuksköterska med utbildning. Åtgärdat: Nu läge är bara en sjuksköterska som inte har utbildning. planerat under 2013 9. Trycksår Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer, lågt näringsintag, sämre cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer ska sjuksköterskan göra en riskbedömning enligt modifierad Nortonskala för att se om det föreligger risk för trycksår. Riskbedömningen ska dokumenteras i omvårdnads-journalen, och utifrån vad den visar vidtas preventiva åtgärder. Förbättringsåtgärder Viktigt att riskbedömningarna dokumenteras i status under sökordet hud/vävnad och att en plan upprättas, brister idag. Åtgärdat: Riskbedömningar dokumenteras i status under sökordet hud/vävnad och det finns en vårdplan. 10. Nutrition Kosten som serveras på äldreboenden ska vara anpassad efter de näringsbehov som de äldre har. Nattfastan ska inte vara mer än 11 timmar. Livsmedelsverket har skrivit riktlinjer för planering av måltidssammansättning, vilka bör följas. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning enligt MNA (Mini Nutritional Assessment) av eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna o s v. BMI-värdet (Body Mass Index) bör mätas vid inflyttning och sedan följas regelbundet. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen.

13 Förbättringsåtgärder Viktigt att riskbedömningar görs på alla boende minst en per år, fungerar inte fullt ut. Viktigt att dokumentera upprätta plan och vidtagna planerade åtgärder i journalen, fungerar inte fullt ut. Åtgärdat 11. Fall och fallskador Det förekommer att boende faller, vanligen leder fallet inte till någon skada. För att på bästa sätt förebygga fall och fallskador bör enheten ha skriftliga rutiner för detta. Riskbedömning enligt Downton fallrisk index ska göras vid inflyttningen, för att identifiera personer med risk. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska undervisa omsorgspersonalen i det fallförebyggande arbetssätt. Det fallförebyggande arbetet ska involvera samtlig hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal (teamarbete). När en boende med demenshandikapp faller ska sjuksköterska kontakta läkare. Alla fall ska analyseras. Analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Fungerar 12. Demens Personalen som arbetar med personer med demensliknande symtom bör ha utbildning och kompetens inom demensområdet och det bör finnas tillgång till handledning och kontinuerlig fortbildning. Det ska finnas rutiner för hur individuella demenslarm, GPS-larm, ordineras. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man får försvåra för de boende att ta sig ut. Boende ska samtycka till eventuella skyddsåtgärder. Vid bedömning om skyddsåtgärd ska åtgärder, uppföljning och resultat dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Vid nyrekrytering ska man tänka på att anställa sjuksköterska med demensutbildning. Förbättringsåtgärder Alla sjuksköterskorna har inte utbildning inom området. Viktigt att tänka på vid nyrekrytering, detta finns med som mål idag. All personal behärskar inte svenska språket i tal och skrift. Viktigt att ha kunskap om Gps-larm om det skulle uppkomma något behov. Det är planerat att 4 % av personalen ska gå på validering under 2013. Hittills är 2 personer anmälda.

14 13. Rehabilitering Vid inflyttning ska sjukgymnast och arbetsterapeut delta i att upprätta journal. Alla nyinflyttade ska erbjudas ett ADL-status. Vid vårdplaneringar bör förutom sjuksköterska även sjukgymnast och/eller arbetsterapeut delta. Boende som har behov av behandling av sjukgymnast eller arbetsterapeut ska erbjudas detta. Hjälpmedel ska utprovas och förskrivas individuellt av sjukgymnast eller arbetsterapeut, användningen av hjälpmedel ska följas upp. Fungerar 14 Mun- och tandhälsovård Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhålans kondition. Denna bedömning är ett munstatus och ska dokumenteras i journalen. Problem i munnen kan ha betydelse för boendes välbefinnande. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Boende ska erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen ska följa de råd som tandhygienisten ger. Förbättringsåtgärder Viktigt att personalen känner till att det finns en överenskommelse med landstinget gällande munvård. Viktigt att sjuksköterskan upprättar munstatus och gör riskbedömning vid inflyttning, bedömningsinstrument finns i VODOK samt dokumenterar i status. Dokumentation För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finnas komplett information under allmänna uppgifter, anamnes. Som ett utgångsläge behövs komplett inkomststatus, genomförda riskbedömningar och ADL bedömning enligt Sunnås. Detta ska ligga till grund för den fortsatta vården och vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. MAS och MAR har granskat 11 stycken slumpmässigt utvalda journaler = 15 %. Samtliga journaler som granskades hade påbörjats under 2011. Journalerna har granskats efter en mall som utgår från Vodok s sökordsträd. Allmänna uppgifter och anamnes ska upprättas dag ett och senast inom tre dagar ska det finna ett fullständigt inkomststatus. Senast inom fjorton dagar ska riskbedömningarna fall, nutrition och trycksår och ADL enligt Sunnås utförts samt att inkontinensutredning påbörjats. Vid

15 granskning av journaler är det svårt att undvika subjektiva bedömningar. Därför bör enheten framförallt jämföras med sina egna tidigare resultat. Granskningen av journalerna grundas på kvantitet och kvalitet avseende sökord, fullständigt 2p, delvis 1p och enstaka 0p. Del 1. Upprättande av journal För att få godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning. Det avser uppgifter inom Allmänna uppgifter, Anamnes, Inkomststatus, Riskbedömningar, Inkontinensutredning och ADL - Sunnås = 60poäng. Del 2. Hela journalen Totalt kan en granskad journal uppnå 84 poäng. I det ingår uppdaterade status, upprättade planer utifrån bedömda risker, problem och resurser samt signerade texter= 24 poäng. Resultat och analys Del 1. Upprättande av journal Ingen journal uppnådde 60 poäng vilket är godkänt enligt checklistan för upprättande av journal vid inflyttning. Medianvärdet är 44 poäng. Intervallet är 15 till 55 poäng. 3 journaler är kompletta avseende allmänna uppgifter. Det som oftast saknas är kompletta uppgifter om samtycke, planeringsansvarig personal och ofullständiga ID-kontroller. Ingen journal var komplett gällande anamnes. Brister finns rörande sökorden restrektioner, pågående vård, medicinsk diagnos, läkemedelsansvar och hälsohistoria. Att bedöma och dokumentera inkomststatus har förbättrats men det finns fortfarande brister. 2 av journalerna har komplett inkomststatus utifrån checklistans krav (20 poäng). De sökord som är kopplade till riskbedömningarna har förbättrats sedan föregående uppföljning men görs inte alltid inom 14 dagar. Förbättringsåtgärder Vid upprättande av journaler vid inflyttning måste den checklista som upprättats till MAS regler dokumentation följas. Nytt status ska upprättas vid byte av vårdform inom verksamheten samt om någon legat en längre tid på sjukhus. Del 2. Hela journalen Medianvärdet för de granskade journalerna var 63 poäng. Intervallen mellan lägsta och högsta poäng var 24 till 78 poäng. Det finns goda exempel och tre journaler över 75 kan lyftas fram, men behöver fortfarande uvecklas. I huvudsak finns planer upprättade men inte inom alla områden.

16 Utvecklingsområden Att i större utsträckning använda planerna på rätt sätt och att koppla planerade åtgärder till planer samt utförda åtgärder till dessa för att bättre kunna följa processen i alla steg. Avsluta alla planer som inte är aktuella. Att alltid upprätta planer när en riskbedömning visar på en risk inom ett område. OBS! En viktig åtgärd är att se över journaler upprättade före 2012 och säkra att det finns allmänna uppgifter och aktuellt status. Redovisning av journalgranskning Allmänna uppgifter totalt 14 poäng medianvärde på granskade journaler 12. De allmänna uppgifterna dokumenteras inte alltid korrekt. 3 journaler uppnådde 14 poäng. I en av journalerna framgår det inte hur id-kontrollen har skett och i 2 saknas det helt. I 4 av journalerna är det otydligt vem som är uppgiftslämnare, exempelvis kan det enbart stå Dottern eller epikris utan uppgift om datum och i en journal saknas det helt. Endast 6 journaler är fullständiga vad det gäller planeringsansvarig personal. I 2 journaler saknas uppgifter helt och i en läkare och sjuksköterska. 1 journal saknade komplett upplysning samtycke och i 3 journaler saknades det helt, Det som saknas är oftast samtycke till eller inte samtycket till närstående. Anamnes totalt 16 poäng medianvärde 10 Uppgifter finns i stort men 5 av journalerna är mycket ofullständiga och man har inte så mycket som nått upp till 10 p. Det är också viktigt att använda sökorden rätt. I 5 journaler saknas Hälsohistoria då sökordet inte används korrekt, alla journaler har kontaktorsak, 4 journaler saknar socialbakgrund och 2 journaler saknar överkänslighet. Det saknas i 4 journaler att man har tagit över läkemedelsansvaret och 5 journaler saknar medicinska diagnoser. Pågående vård används inte korrekt, uppgifter om Restriktioner föreligger eller inte, saknas i 10 journaler.

17 Godkänt inkomststatus enligt checklista 20 poäng,uppnått medianvärde 14 poäng. Det är viktigt att alltid ta in komplett inkomststatus för att man ska kunna följa vårdprocessen framöver. Några av journalsystemets sökord krävs inte vid inflyttning, om status inte avviker inom området, de är också de sökord som saknades mest av i de granskade journalerna - Känselfunktion (0), Fysiskmiljö (1), Rörelsefunktion (0), Muskel och ledfunktion (0). Övriga sökord som i stor utsträckning saknades var, andning/cirkulation (5), hud/vävnad (5) sömn/vila(5) och smärta (6). Det finns kvarstående brister i att bedöma och dokumentera inkomststatus. Framförallt kan man se det i de journaler där personerna har flyttat från korttidsplats till permanent boende inom huset då nytt inkomststatus ska upprättas. Åtgärdat 2 av journalerna har komplett inkomststatus utifrån checklistans krav (20 poäng). De sökord som är kopplade till riskbedömningarna finns i 10 av 11 journaler men görs inte alltid inom 14 dagar. Uppdaterat status enligt checklista 20 poäng, uppnått medianvärde 18 poäng. De flesta journaler har ett status som uppdaterats över tid. 5 av journalerna uppnår 20 poäng. Plan totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 1 Inom de område som det oftast finns planer är fallprevention och elimination. Diagnos/mål och måluppfyllelse görs i huvudsak men sökorden används inte helt korrekt vilket gör det svårare att följa hela processen. I vissa journaler används måluppfyllelse som en planerad åtgärd. I det fall en måluppfyllelse uppnåtts ska hela planen avslutas. Planerade åtgärder kopplas inte alltid till planen. Riskbedömningar totalt 6 poäng, uppnått medianvärde 3 I 3 journaler har samtliga riskbedömningar genomförts inom 14 dagar vid inflyttning. En journal saknar riskbedömning helt och hållet och i övriga journaler har samtliga riskbedömningar men inte inom 14 dagar. Inkontinensutredning total 2 poäng, uppnått medianvärde 2 I en journal saknas utredning vid inflyttning. ADL enligt Sunnås totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 2 I samtliga journaler fanns en bedömning av ADL enligt Sunnås men i två journaler har bedömningen inte genomförts inom 14 dagar.

18 Signerade anteckningar totalt 2 poäng, uppnått medianvärde 2 I 3 journaler fanns det osignerade texter. Övrigt Palliativa registret Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet. I relation till månadsstatiken har cirka 43 % av de avlidna registrerats i registret. Resultat kvalitetsindikator palliativ vård i livets slut under perioden 2011:4-2012:3 för Solbacken. Antal vårdtillfällen i urvalet: 3 Antal vårdtillfällen i urvalet: 3 Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Lindrad från ångest Eftersamtal erbjudet 100 80 60 40 20 0 Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Trycksår vid dödsfallet Målvärde Resultat Lindrad från illamående Lindrad från smärta Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning

19 Senior alert sammanställning Registreringar av genomförda riskbedömningar/nutrition (MNA initial), trycksår (Norton) och fall (Downton Fall Risk Index) Enhet Kungsholmen Solbackens Vob 2011 okt nov dec 2012 jan feb mar apr maj jun jul aug sep 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Total Infektionsregistrering Samtliga enheter har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna virusinfektioner) som sammanställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien. Medelvärdet hos vårdtagare med urinkateter och urinvägsinfektion ligger på 50 och urinvägsinfektioner hos vårdtagare utan urinkateter är mindre 2 incidens fall/100 vårdtagare. När det gäller Pneumoni 7, Sårinfektion 2, annan hud och mjukdelsinfektion 2 incidens fall/100 vårdtagare. Se tabell Infektionsregistrering Kvartal 4, 2011 till Kvartal 3, 2012. Pascal Pascal ordinationsverktyg är ett nationellt verktyg för ordination av läkemedel som används för att ordinera dosdispenserade läkemedel. Pascal har ersatt Apotekets e-dos. Under året 2012 har sjuksköterskorna erhållit utbildning i Pascal verktyget. Akut och buffertförråd Ett nytt beställningssystem och nya rutiner för beställning av läkemedel införs med början hösten 2012. Beställningssystemet Visma Proceedo ska användas vid beställning av läkemedel till akut och buffertförrådet För att kunna använda systemet måste du vara registrerad i HSA/EK. Systemet är webbaserat och enkelt att använda. Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd Apoteket har under år 2012 granskat läkemedelsförråden/hanteringen alla vård- och omsorgsboende. Akut- och buffertförråden är ett litet förråd med läkemedel där landstinget står för kostnaden och som enbarts ska användas vid akuta situationer. Läkemedelshanteringen ska genomgå en extern granskning minst en gång om året. Stadsdelsnämnden har tecknat ett avtal med apoteket gällande granskningen. Granskande receptarie går igenom förråden, rutiner mm och hon följer även upp föregåendes års granskning samt ger förslag till förbättringar. Protokollen delges MAS och respektive enhetschef samt förrådsansvarig sjuksköterska. Nedan följer en sammanfattning av granskningen. Sammanfattning Enheten upplevs ha en god och säker läkemedelshantering med väl utformade rutiner. God ordning råder i läkemedelsförråden.

20 Nedan ges några förslag som kan förbättra läkemedelshanteringen ytterligare, samt övrigt som diskuterades under mötet. Uppföljning av föregående kvalitetsgranskning Det som kvarstår från föregående granskning är att förbättra dokumentation av byte till synonymt läkemedel. Förslag till förbättringar - Då ett läkemedel ordineras bör alltid indikation skrivas in på Doskortet. - För att det alltid ska finnas en komplett lista med signaturförtydligande kan förslagsvis en lista sättas i delegeringspärmen som skrivs på i samband med att delegering ges. - Komplettera gärna den rutin som finns för iordningställande med var Dosettdelning samt övriga läkemedel som iordningställs ska dokumenteras. (T.ex. i Vodok under utförd åtgärd.) - Uppdatera rutin gällande ansvarsfördelning. - Rekommenderar att datum skrivs på insulinpennor då de tas ur kylskåpet. Åtgärdat. HSL- indikatorer En jämförande statistik har gjorts under perioden 2011-2012, 2010-2011 och 2009 till 2010. I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som ansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för. Antal vårdtagare 1/10-2011-30/9-2012 62 1/10 2010-30/9 2011 61 1/10 2009-30/9 2010 63 Byte av vårdform 1 Vårdtagare som behövt byta vårdform på dagtid och på jourtid har ökat jämfört med föregående period. Byte av vårdform Byte av vårdform Summa till sjukhus - dagtid till sjukhus - jourtid 1/10-2011-30/9-2012 17 4 21 1/10-2010- 30/9 2011 12 14 26 1/10 2009-30/9 2010 15 8 23 1 Statistiken grundas på antal vårdtagare.

21 Avlidna 1 Målet är att alla vårdtagare som vill ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede. Antalet avlidna har minskat jämfört med föregående period. Statistiken visar dock på att de flesta vårdtagarna bor kvar och avlider i sitt hem. Avlidna på - boendet Avlidna på - annan plats tex. sjukhus 1/10-2011-30/9-2012 7 4 11 1/10-2010- 30/9 2011 12 2 24 1/10 2009-30/9 2010 14 5 29 Summa Trycksår 2 Få trycksår under perioden trycksår. Kategori 1 3 Kategori 2 3 Kategori3 3 Kategori 4 3 Summa 1/10-2011-30/9-2012 1 2 0 0 3 1/10-2010- 30/9 2011 0 1 0 0 1 1/10 2009-30/9 2010 0 0 0 0 0 Förskrivna inkontinenshjälpmedel 2 Förbrukningen av inkontinenshjälpmedel har minskat jämfört föregående period. Användandet av urinkateter är 1. Inkontinens - hjälpme-katetedel 1/10-2011-30/9-2012 53 3 1/10-2010- 30/9 2011 46 1 1/10 2009-30/9 2010 54 0 Apodos och dosett 2 Statistiken grundar sig på den läkemedelshantering där sjuksköterskan övertagit läkemedelsansvaret. Antalet vårdtagare som fick hjälp med sina läkemedel är detsamma jämfört med föregående period. Apodos Dosett Apodos + Summa dosett 1/10-2011-30/9-2012 40 12 10 62 1/10-2010- 30/9 2011 33 8 18 59 1/10 2009-30/9 2010 37 7 17 61 2 För varje enhet har statistiken grundats på medelvärdet dvs. inkomna uppgifter gällande antal vårdtagare summeras och delas med antal månader(12). Indikatorerna går inte att beräkna enbart på antal registreringar pga. att det kan vara samma vårdtagare som har insatser från sjuksköterska samtliga månader. 3 Sårets svårighetsgrad kategoriindelning Kategori 1. Kvarstående rodnad mer än 24 timmar med intakt överhud. Kategori 2. Ytligt sår som inte når fettväv. Epitelskada med svullnad, spricka eller blåsa. Kategori 3. Fullhudsskada. Sår genom hela huden och ned i fettväv men som inte når underliggande muskler. Såret är ofta nekrotiskt. Kategori 4. Djupt sår med sårhåla. Sår genom alla hudlager och fettväv samt underliggande muskler, senor/ben. Fistlar exempelvis till tarm kan förekomma. Större risk för sårinfektion föreligger.

22 Ordinerade läkemedel 2 Förbrukningen av fler läkemedel än tio har är densamma jämfört med år 2010. Mindre än tio Mer än tio Summa ordinerade läkemedemedel ordinerade läke- 1/10-2011-30/9-2012 45 17 62 1/10-2010- 30/9 2011 39 20 59 1/10 2009-30/9 2010 41 20 61 Specifik omvårdnad 2 Den specifika omvårdnaden är i stort samma jämfört med föregående period. Specifik Omvårdnad pegsond/ iv.dropp/ syrgas/ sug/ stort sår, respirator, mm 1/10-2011-30/9-2012 2 3 1/10-2010- 30/9 2011 5 1 1/10 2009-30/9 2010 4 1 Vårdrelaterade infektioner MRSA/VRE/ ESBL/HEPATIT Riskbedömningar Downtown Fall Risk MNA Norton 1/10-2011-30/9-2012 100 % 91 % 89 % 1/10 2010 30/9 2011 100 % 95 % 95 % 1/10 2009 30/9 2010 88 % 75 % 69 % Inkontinensutredning och läkemedelsgenomgångar Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång 1/10-2011-30/9-2012 38 % 91 % 1/10 2010 30/9 2011 76 % 53 % 1/10 2009 30/9 2010 15 % 51 % Övriga indikatorer ADL bedömningar enligt Sunnås ADL bedömning enligt Sunnås 1/10-2011-30/9-2012 79 % 1/10-2010-30/9 2011 86 % 1/10-2009-30/9 2010 68 % Body Mass Index (BMI) Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27. Kvalitetsindikatorn antal boende med ett BMI på 22 eller mindre än 22. BMI 1/10-2011-30/9-2012 54 % 1/10-2010- 30/9 2011 44 % 1/10 2009-30/9 2010 56 %

23 Hälso- och sjukvårdspersonal Mätdatum den 1 oktober. Kvalitetsindikatorn med antal boende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2012, 2011 och år 2010. Antal boende/ tillgänglig Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska plats 1/10 2012 1/10 2011 1/10 2010 Solbacken v- o b 17 20 19 Antal boende/ tillgänglig Arbetsterapeut Arbetsterapeut Arbetsterapeut plats 1/10 2012 1/10 2011 1/10 2010 Solbacken v- o b 85 85 85 Antal boende/ tillgänglig Sjukgymnast Sjukgymnast Sjukgymnast plats 1/10 2012 1/10 2011 1/10 2010 Solbacken v- o b 64 64 64 Avvikelser 4 Registrerade avvikelser Fall med Läkemedel Övriga Summa skada (utebliven/förväxla MTP/brister i dubbel dos) vårdkedjan/ kommunikation/omvårdnad, dokumentation mm 1/10 2011 30/9 2012 38 15 3 56 1/10 2010 30/9 2011 39 24 6 69 1/10 2009-30/9 2010 40 19 0 59 Fall avvikelser och Fallincidenter Fall med skada Fall utan skada Summa 1/10 2011 30/9 2012 38 130 168 1/10 2010 30/9 2011 39 145 184 1/10 2009-30/9 2010 40 122 162 Läkemedels- och övriga avvikelser Läkemedel Utebliven, Förväxlat, Dubbel dos Övriga MTP, brister i vårdkedjan, kommunikation, omvårdnad, dokumentation mm 1/10 2011 30/9 2012 15 3 18 1/10 2010 30/9 2011 24 6 30 1/10 2009-30/9 2010 19 0 19 Summa 4 Statistiken grundas på antal avvikelse som registrerats i verksamheten.

24 Samverkan för att förebygga vårdskador Överenskommelse finns för rapportering vid in- och utskrivning av patient mellan kommun och landsting. På Solbacken har vi temamöten med paramedicinare och vårdoch omsorgspersonal varje månad för utbildning och handledning avseende lyftteknik, gångträning och profylax för att förebygga tryckskada och kontraktorer. Riskanalys Riskanalys vid inflyttning av varje brukare görs med kontaktperson, arbetsterapeut och sjukgymnast Vi gör risk- och händelseanalyser vid allvarliga händelser. Kvalitetsmöte med verksamhetschef, bitr verksamhetschef, sjuksköterskor och sjukgymnast minst en gång per månad där vi samlar intryck från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Ledningsgrupp varje onsdag där verksamhetschefen möter sjuksköterskor där vi samlar rapport från omvårdnadsarbetet, bedömer risker och vidtar åtgärder. Verksamhetschefen granskar arbetsskador och tillbud och bedömer risker ur ett patientperspektiv och vidtar åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet: På Solbacken finns sjuksköterska dygnet runt: Personal kontaktar alltid sjuksköterskan och talar om vad som hänt. All personal som upptäckt en händelse rapporterar den på särskild blankett händelserapporten lämnas till sjuksköterskan som skriver vad hon åtgärdat Rapport som gäller fall eller hjälpmedel skall sjuksköterskorna lämna till någon av våra paramedicinare vid fall ska även sjukgymnasten skriva åtgärder och göra en fallanalys En gång i månaden har Kvalitetsrådet möte och går igenom alla händelserapporter kvalitetssamordnaren håller i mötet och skriver ett protokoll enligt företagets mall. Verksamhetschefen eller bitr verksamhetschef medverkar alltid och signerar varje rapport samt skriver in åtgärd/beslut på rapporten samt när uppföljning ska ske. På mötet, där alla ombud medverkar, talar vi om vad som hänt och hur vi ska undvika att det händer igen.

25 Vi utser en ansvarig som ser till att åtgärden genomförs och ansvarar för uppföljningen Föregående månads protokoll hanteras och åtgärder följs upp bl a via dokumentation i Vodok. Resultatet ska skrivas in i protokollet och det ska sedan skickas till huvudkontoret/kvalitetsutvecklaren för godkännande Statistik lämnas till huvudkontoret/kvalitetsutvecklaren via en web-blankett av VC Protokollet och statistiken kopieras och lämnas till alla våningar kvalitetssamordnaren informerar sedan också på Arbetsplatsträffen varje månad Sjuksköterskorna och paramedicinarna diskuterar sedan händelserapporten under våningsmöten med dagpersonalen, på rapporten med natten och rehabmötet. Allvarliga händelser utreds omedelbart av verksamhetschef eller ställföreträdare. Resultatet/åtgärden återförs omgående till personalen samt vid månadsmötet som VC har med personalen på varje våning samt arbetsplatsträffen. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6Anhörigas åsikter På Solbacken finns blanketter Vi vill bli bättre i den välkomstmapp som brukare och anhöriga får när de kommer till Solbacken. Blanketten finns även vid entré i verksamheten och på samtliga avdelningar. Vi efterfrågar efter tema och goda förslag varje månad vi skickar informationsbrev.. De flesta anhöriga skickar sina klagomål och synpunkter per mail till verksamhetschef. Inom fem dagar har verksamhetschefen gjort en utredning och handlingsplan som återförs till närstående, boende, myndighet, kvalitetsutvecklaren, regionchef och Stockholms stad. Utredningen beskriver klagomålet/synpunkten, bakgrund, förlopp, orsak och åtgärder på kort och lång sikt. Ansvarig för åtgärden anges. Nytt datum anges för slutlig återkoppling av resultatet av åtgärden. Verksamhetschef informerar personalen på morgonrapport och går igenom all klagomål och synpunkter på APT en gång i månaden..

26 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna klagomål och synpunkter sammanställs, analyseras och återkopplas. Varje kvartal lämnas rapporten till stf Kungsholmen. Man gör en åtgärdsplan och förankrar alla åtgärder i vaksamheten via enskild samtal. Vår kund, Stockholms stad, och regionchefen informeras omgående vid allvarliga klagomål Sammanställningen sker i företagets eget analysverktyg, Kvalitetsindex. Genomgång sker varje månad på enhetsmötet med regionchefen. Kvalitetsutvecklaren för regionen sammanställer uppgifterna till Kvalitetsindex och har särskild kompetens för att vara en resurs för verksamhetschefen avseende analys, bedömning och åtgärd. En årsrapport fylls i löpande per månad och ger samlad överblick. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Närstående och patient deltar i vårdplaneringen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska kontaktar närstående vid varje förändring av hälsotillståndet. Kontaktmannen har samtal minst en gång per månad med anhöriga och träffar den boende nästan dagligen. Särskilda informationsmöten arrangeras minst två gånger per år. Kontakt via mail till all anhöriga och skicka månadsbrev. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Beskriv vilka resultat som har uppnåtts. Strukturmått: Utbildning i munhälsovård 2 timmar vid tre tillfällen. 75% av omvårdnadspersonalen Utbildning om livsmedelshantering 2 timmar vid 5 tillfällen. 100 % av omvårdnadsperonalen Utbildning i certifierat kontaktmanskap CPK 4 timmar 75% av omvårnadspersonal. Pågår under 2013. Utbildning om läkemedels hantering, diabetes till sjuksköterskor 65% Processmått: Riskbedömningar för fall, nutrian och tryckskador var 4:e månad Fallanalys utfördes på samtliga boende Hygien och klädrutiner vid egenkontroll är 85 % godkänd.

27 Resultatmått: Trycksakdor: 3 st Vårdskador: 0 Vårdrelaterade infektioner: 0 Medicintekniska produkter:0 Läkemedlels avvikelser: Förväxling 0 Osignerade mediciner 2012: ja n fe b ma r ap r ma j Safiren 0 0 4 2 0 0 4 3 4 0 0 2 Granaten 9 6 12 8 10 2 8 16 3 7 1 3 Opalen 30 5 2 5 5 4 7 14 6 7 3 5 Topasen 3 6 9 2 5 3 5 5 2 0 0 4 Ametis- 9 9 12 5 5 2 9 13 20 0 3 5 ten Diamanten ju n 5 5 2 2 1 6 5 0 2 2 0 2 Rubinen 0 4 0 8 0 0 3 3 2 0 3 0 ju l au g se p ok t no v de c Fall: 2010 Medel 14,6 fall/månad 2011 Medel 14,6 fall/månad 2012 Medel 13,9 fall/månad Övergripande mål och strategier för kommande år Övergripande mål och strategier för 2013 Verksamhetschef besvarar enkät varje månad från MAS och kvali- Patientsäkerhetsarbetet mål 2013 Strategier 2013 Registrering av avvikelserapporter som gäller fallolyckor, läkemedel, tryckskador och medicintekniska produkter. tetsutvecklaren. Minska antalet avvikelser avseende läkemedel. Bortglömda signeringar Öka närståendes delaktighet i den brödas vård Skapa förtroende mellan närstående och personal Utbilda vård- och omsorgspersonal om läkemedel: www.fass.se l Avdelningsmöte med ansvarig sjuksköterska 1 ggr/ månad Kontaktperson ringer eller mailar till anhöriga minst 1 ggr/ månad Ansvarig ssk informaerar närstående vid förändrat tillstånd Skicka månadsbrev till all närstående av vc Fint bemötande av personal

28 Minska allvariga personskador och minimera risker för allvarlig personskada Minska antalet sjukfrånvaro Godkänd egenkontroll i lokala rutiner, SoL och HSL dokumentation, Riskbedömningar för fallolyckor, tryckskador och nutrition vid inflyttning till äldreboendet samt vid förändring i hälsotillståndet och fallolyckor. Skapa vårdplaner för åtgärd och uppföljning Registrering av alla dödsfall på äldreboendet i palliativa registret. Öka personalens följsamhet till basala hygienrutiner Jobba med företagets värderingar Risk- och händelseanalys utförs. Årlig ergonomi utbildning. Vc o Paramediciner. Verksamhetschefen uppdaterar rutinpärmen årligen och vid behov. Signlistan att man har tagit del av rutiner. Registrering i registret Senior Alert Temamöten 1 ggr per månad för bedömning och åtgärder Egenkontroll av dokumentationen varje kvartal Registrering i palliativa registret 100 % av alla dödsfall. Egenkontroll 4 ggr/år. Webbutbildning, seminarium, SLL vårdhygien utbildning