Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Relevanta dokument
Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Arbetet inom Psynk. Tomelilla, 27 maj 2014 Tomas Bokström

Sociala investeringar för att åstadkomma förändring

Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Sociala investeringar

Kan privata finansiärer av sociala investeringar medföra förbättrade sociala utfall?

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

Sociala investeringar. - en ljusnande framtid är svår

Sveriges första sociala utfallskontrakt

Anvisningar för Sociala investeringar

Social Impact Bond ett socialt utfallskontrakt. Plenarföreläsning Onsdag 18 april kl

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Sociala investeringar i Sundsvalls kommun Riktlinje

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Senaste utvecklingen kring sociala investeringar. Konferens Sociala investeringar 26 november 2015

Nya ersättningsmodeller och finansieringsformer. För ökad effektivitet, utveckling och långsiktighet Innovationsrådets konferens i Västerås 18/9 2012

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

Sociala investeringar

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Från sociala investeringsprojekt till sammanhållen utvecklingsorganisation

Att leda in i framtiden. Birgitta Augustsson - Temaledare Tidiga insatser/sociala investeringar

Uppföljning och utvärdering av sociala investeringsprojekt. Eskilstuna 7 maj 2015 Tomas Bokström

Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga?

Utbildning sociala investeringar

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Utvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå

Fördjupning i ledning och styrning. Malin Bengtsson och Tomas Bokström Västra Götalandsregionen 9 september 2015

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

SOCIALA INVESTERINGSMEDEL

SOCIALA INVESTERINGSMEDEL

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Regional konferens Jämlikt och hållbart Norrbotten utopi eller verklighet Dokumentation

Riktlinje för sociala investeringar

Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser)

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Verksamhetsplan och budget 2013

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Utvärdering av genomförande- organisationerna i ESI

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Exempelsamling Logikmodeller

Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap

Riktlinjer för sociala investeringsmedel

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Ett nytt sätt att styra och leda

Varför checklista och för vem?

Psynkronisering. H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid. Presentation xxx XXX

Social investeringsfond

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Riktlinje. för sociala investeringar. Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Katja Kamila

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Psynkronisering S Y K I K

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Våga se framåt, där har du framtiden!

Ansökningsinformation Norrköpings sociala investeringsfond

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

Mottganingsteamets uppdrag

Rollbeskrivning. sociala investeringar

Vägen till självförsörjning

Projektportfölj IT Prioritering

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Verksamhetsplan och budget 2012

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Bilaga 2: Handboken i korthet

HANDLINGSPLAN

Välkommen! Regional casting labb

Jämställdhets- och jämlikhetsintegrering hälso- och sjukvård så här styr och leder vi arbetet idag i vårt landsting

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Strategi EU-kontor Skåne Nordost

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Invånarens syn på vilka etjänster inom Socialtjänsten som länet borde erbjuda samt behovet av regional plattform SLUTRAPPORT Version 1.

Transkript:

Styrning och ledning för sociala investeringar Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Psynk psykisk hälsa barn och unga Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL 33,5 mkr/år, 2011-2014 Teman - Första linjen - Barn i behov av sammansatt stöd - Skolresultat och psykisk hälsa - Tidiga insatser/sociala investeringar - Gemensam ledning och styrning

Psynk psykisk hälsa barn och unga (www.skl.se/psynk) Gemensam ledning och styrning - Checklista för politiker och beslutsfattare www.politikerchecklistan.se - Barnhälsoindex, Lennart Köhler (årsskiftet 13/14) Första linjen för barns och ungas psykiska hälsa Tidiga insatser och sociala investeringar Barn i behov av sammansatt stöd Skolresultat och psykisk hälsa

Modell för arbete med tidiga insatser Beslut och organisation - Styrgrupp, mandat, projektledning Tillgängliga resurser klarlagt - Finansiella - Kompetens Behovsanalys Beslut om prioriterade resultat och målgrupper kommunicerat till verksamheterna Kriterier för sociala investeringar tydliggjorda

Kriterier för en social investering Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och kostnader - Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet - Utbud - Fel/inadekvata insatser - För lite insatser - Organisation - Bristande incitament/stuprör - Dålig matchning mellan behov och utbud

Kriterier forts. Manual - Innehåll - Omfattning - Kriterier för programtrohet, processmått - Förväntad effekt Samband mellan kort- och långsiktiga effekter

Psynks ramverk för tidiga insatser/sociala investeringar Fem steg för arbetet med att investera i tidiga insatser

Steg 1: Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda aktörer - Befintliga data och kunskap tillräckliga? Enighet om problembilden, politiskt uppdrag om vad som är mest angeläget att förbättra? Ambitionsnivån: - Tillgänglig statistik tillräcklig - Kompletterande datainsamling nödvändig

Steg 1: Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda aktörer - Nödvändiga aktiviteter Identifiera resultat som behöver förbättras - Tidigare erfarenheter/kartläggningar - Nya analyser Identifiera målgrupper i behov av tidiga insatser - Analys av kostnader för särskilda grupper/insatser - Erfarenheter från kartläggningar, samkörning av data Identifiera och involvera berörda aktörer - Uppnå samsyn kring behovet av samverkan inom kommunen och med landstinget och ev. andra aktörer

Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser - Är det klarlagt vilka funktioner som är ansvariga samt vilka som äger och utför processen? Organisationen för gemensam ledning och styrning tillräckligt tydlig och välfungerande? Finns beredskap (resurser) att ta emot och analysera information kring hur de insatser man sätter in påverkar de önskade utfallen? - Bl.a. koppling till FoU-resurser Ekonomisk modell?

Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser 2.2 Definiera förutsättningarna för investeringen (inkl. ekonomisk modell) 1 2 3 4 5 Exempel 1: Gemensam insatsbudget ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Landsting Gemensam insatsbudget Insats A Insats B Mål 1: Resultat Mål 2: Resultat Mål 3: Resultat Ordinarie verksamhet Övrig finansiering Insats C Årliga avsättningar görs från driftsbudget till gemensam insatsbudget Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en Övrig finansiering kan vara begränsad prövoperiod* medel från andra forum/ Ej krav på återbetalning av organisationer utan krav medel på återbetalning Fokus på uppföljning och utvärdering av resultat i form av mänskliga vinster** Uppföljning av kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) endast om tillämpligt För insatser som uppvisar förväntat resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Övriga insatser avslutas * Om möjlighet under vissa perioder ej finns att tillföra medel till gemensam budget är ett tänkbart alternativ att använda modellen för att utvärdera pågående insatser av liknande karaktär. Om utvärderingen visar på bristande resultat kan medel därigenom omfördelas till nya insatser. ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser. 15

Steg 2: Definiera förutsättningarna för att investera i tidiga insatser 2.2 Definiera förutsättningarna för investeringen (inkl. ekonomisk modell) 1 2 3 4 5 Exempel 2: Investeringsfond ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Insats A 50 50 50 Ordinarie verksamhet Landsting Övrig finansiering Insats B Insats X -100 Investeringsfond Investeringsfond Finansiär Medel avsätts till en investeringsfond som förväntas ge avkastning på insatt kapital Övrig finansiering kan vara medel från andra forum/organisationer, med eller utan krav på återbetalning/avkastning Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en begränsad prövoperiod Krav på återbetalning av medel motsvarande delar av förväntad kostnadsbesparing* Uppföljning och utvärdering av resultat både i form av mänskliga vinster** och kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) För insatser som uppvisar goda resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Delar av kostnads-besparing till ordinarie verksamhet och delar till fonden + finansiärer * Återbetalningsperioden anpassas till den tidshorisont då respektive insats förväntas ge effekt i form av kostnadsbesparingar ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser. 16

Steg 4: Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser - Hur identifierar och prioriterar man möjliga insatser? Krav på evidens Krav på struktur Krav på kostnadsanalys Tydliga prioriteringskrav Effektiv beslutsprocess

Steg 5: Säkerställ goda förutsättningar för genomförande av tidiga insatser Besluta om vem, hur och när insatser ska följas upp och utvärderas Utveckla rutin för hur lärdomar kan återkopplas till framtida insatser Identifiera vilka kanaler som ska användas för att kommunicera resultat Säkerställ goda förutsättningar för en framgångsrik implementering

Så var det bara att se till att det blir gjort!