Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken

Relevanta dokument
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Hyttan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan för Östra förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan för Östra förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Lyckan, Nattis

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Förskolan Lyckan Nattis

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/2019. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Hyttan. Hyttan/ Trollebo

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår Förskolan Hyttan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsarbete i förskolan

Senast ändrat

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Villekulla. Avdelning/Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Arbetsplan Verkö förskola

2.1 Normer och värden

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Violen

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018 Nykroppa förskola

Lokal arbetsplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla. Avdelning Svalan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Information om. Inskolning

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsår Förskolan Hyttan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Villekulla Lesjöfors. Avdelning Masken

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Hunnebostrands förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/2016. Förskolan Junibacken

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Lyckebo. Avdelning Humlan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Lokal arbetsplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2017/2018. Förskolan Villekulla

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Verksamhetsplan 2017

Förskoleverksamheten Lena Löwbäck Förskolechef. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 STORBONS FÖRSKOLA

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan för Älvdansens förskola Avdelning Trollet

Förskoleverksamheten September Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret Förskolan Bullerbyn

Arbetsplan för avdelning Stubben

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Arbetsplan 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Hyttan HYTTAN/ TROLLEBO

Arbetsplan för Avdelningen Svampen Älvdansens förskola

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Transkript:

Förskoleverksamheten Lena Löwbäck Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken 1

Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 6 Helhetsbild av året sidan 7 2

Normer och värden (likabehandlingsplan och plan för barn med annat modersmål) Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Verksamhetens mål: OMTANKE HÄNSYN Med dessa ord menar vi att - vi hjälper varandra - vi respekterar olikheter Resultat och genomförande: Barnen har visat oss prova på att man haft OMTANKE och HÄNSYN som ett övergripande mål under året. Detta genom att barnen själva hjälp varandra i olika situationer. Om ett barn haft svårt med att knäppa knappar eller annat vi påklädning, så har något annat barn noterat det och frågat om det ska hjälpa till. Likaså med att bre smörgåsen. Barnen har uppmärksammat att alla inte kan samma saker. Du har inte lärt dig ännu. Jag kan hjälpa dig. Man valde att arbeta med Sagan om vanten tillsammans med barnen. Sagans budskap är bland annat att ALLA får vara med. Sagan bidrog till att barnen fick lättare att samsas och få vara delaktiga. Barnen fick upp ögonen för att det fanns andra barn i gruppen med egna behov och kompetenser. Sagan fängslade barnen och de kunde den utantill. Vi spelade upp den för föräldrarna på lucia och det var uppskattat. Analys och lärdomar: I november började tre nya barn (syskon) till förskolan och arbetet med Sagan om vanten lades på hyllan eftersom vi märkte att de nya barnen behövde tid på sig att komma in i våra rutiner och lära känna oss och de andra barnen. Under våren skolades ytterliggare fyra barn in på förskolan. Framför allt vid samlingarna blev det kaotiskt under en lång tid innan barngruppen åter format sig och fungerat väl tillsammans. Fokus legat på att få en väl fungerande barngrupp och Sagan om vanten har fått ligga kvar på hyllan. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Till hösten slutar bara två barn (går till skolan). Ett nytt barn kommer att börja i september, vad man vet idag. Det betyder att man startar hösten med 15 barn i gruppen. Man kommer att fortsätta fokusera på värdegrundsfrågor med barnen. Och hoppas få arbetsro med den grupp man har. 3

Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamhetens mål: NYFIKENHET LUSTFYLLT Med dessa ord menar vi att - leken är det centrala - miljön ska vara utmanande och omväxlande - tillåtande atmosfär Resultat och genomförande: Man har prioriterat den fria leken både ute och inne. En utmanande och omväxlande miljö har kunnat erbjudas barnen genom att de närmaste omgivningarna, bl.a. skogen och närheten till kohagen, har utnyttjats. Barnen har haft ett stort behov av att röra på sig. Barnen har utmanats och uppmuntrats till att prova nya saker. De var i början av hösten delaktiga i dokumentations processen med återkopplingar till vad man tidigare har gjort. Genom Ipad kunde man skriva och sätta in bilder på det barnen varit med om, och sedan skriva ut och sätta upp så att barnen kunde prata om och berätta för varandra. Detta sattes även upp i hallen som information till föräldrarna. När man i november fick tre nya barn och kort med personal så fanns inte tiden till att fullfölja den påbörjade dokumentationen. Från januarioch framåt började ytterliggare fyra barn samtidigt som personalstyrkan utökades. Nu fanns bättre med tid att dela barngruppen i mindre grupper och därmed möjligheten att bättre tillgodose varje barn. Men arbetet med dokumentation fick struka på foten till förmån för arbetet med att få ihop barngruppen. Analys och lärdomar: Man konstaterade snabbt att personalstyrkan under hösten var för knapp. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man kommer att fortsätta med att dela barnen i mindre grupper för att lättare kunna tillgodose varje barns intressen, nyfikenhet och lust. Man kommer att återuppta arbetet med dokumentation med hjälp avipad och verktyget Lotus.. 4

Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: ANSVAR DELAKTIGHET Med dessa ord menar vi att - vi är lyhörda för barns önskemål och behov - alla har ett ansvar för att föra fram sina åsikter - vi ger barnen möjlighet att ta del Resultat och genomförande: Pedagogerna har fört diskussioner med barnen kring ansvar och delaktighet. Barnen har haft inflytande i vardagen leken, ute/inne, skogen, gården De har getts stort utrymme för att själva välja sysselsättning. De har uppmuntrats att prova nya saker och aktiviteter. Man har varit lyhörda och gett barnen möjlighet att yttrycka sina åsikter och önskemål. Barnen fått möjlighet till delaktighet t.ex. genom återkopplingar med hjälp av dokumentation. Barnen har ibland haft svårt att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolan material. Analys och lärdomar: Pedagogerna har märkt att barnen har svårt att förstå innebörden av INFLYTANDE. För dem är det antingen bestämma eller inte bestämma. Eller kan det vara så att de vuxna har för högt ställda krav eller en annan innebörd av betydelsen? Något att fundera omkring. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Pedagogerna behöver fundera över hur man i vardagen kan konkretisera inflytande för barnen. Och vilken innebörd ordet har. 5

Förskola och hem (enkät,föräldraforum samt andra samverkansformer) Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: TILLITSFULLT ÖPPEN KOMMUNIKATION Med dessa ord menar vi att - föräldrar ska känna sig trygga i att lämna sina barn på förskolan - vi har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen Resultat och genomförande: Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att få föräldrarna att känna tillit och förtroende för förskolan. Man strävar efter att föräldrana ska känna delaktighet i förskolans verksamhet genom bl.a. Berganytt, med information om vad som är på gång på förskolan och som delas ut med jämna mellanrum. Man ser det som viktigt att ha en öppen kommunikation och inbjuder till dagliga samtal vid lämning och hämtning. Man slår en signal hem till barn som varit lediga eller sjuka för att höra hur de har det. Vid utvärderingstillfället saknade man resultatet av den föräldraenkät som gick ut i april. Den ses normalt som en viktig länk i utvärderingsarbetet. Ingen av föräldrarna visade intresserade av att delta på föräldraforumet. På vårfesten kom alla familjer! En annorlunda inskolningsmodell har provats under året. S.k. Föräldraaktiv inskolning där föräldern är med hela tiden de tre första dagarna. På så sätt får barnet OCH föräldrar i lugn och ro lära känna övriga barn, personal och förskolans miljö. Pedagogerna har möjlighet att studera barnet och se hur föräldern möter dess behov. Analys och lärdomar: Man har förstått genom samtal med föräldrarna att de är nöjda med förskolan. Man har poängterat vid många tillfällen under året att deras åsikt är värdefull. Att föräldrarna inte visat intresse för att delta på föräldraforum tolkas som att de är nöjda och inte har några funderingar eller problem att ta upp. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man fortsätter arbetet med att få föräldrarna att känna sig betydelsefulla. Funderingar finns på att ha en pappakväll/mammakväll till hösten. Detta för att få en bättre kontakt med alla pappor. Kontakten med hemmen går oftast genom mammorna. 6

Helhetsbild av verksamhetsåret Arbetslaget Förskolan har en personalgrupp som under lång tid haft möjlighet att jobba ihop sig som arbetslag. Man har samma värderingar omkring barnsyn och verksamhet. Under hösten bestod personalgruppen av 2,5 tjänster vilket visade sig vara mycket slitsamt. Svårt att få ett schema som täcker över dagen. Mycket knapphändigt med tid för planering och reflektion. Därtill tre nya barn i november. Personal visade tydliga tecken på trötthetoch begynnande utmattning. Under våren utökades personalgruppen till 3.0 utan täckning i budget. Man skolade in ytterliggare fyra barn. Att vara en så slimmad organisation medför mycket större risker när det gäller barnsäkerhet och kränkningar. Personal har omöjligt möjlighet att ha full kontroll. Därtill har tillgången varit knapp när det gller vikarier. Verksamheten under senare delen av hösten fokuserades på att få vardagsrutinerna att flyta på. Barngruppen Början av hösten startade med 8 barn i gruppen och våren avslutades med 15 barn. Alltså ett år som krävt mycket av både barngrupp och personalgrupp. Med hjälp av arbetet omkring Sagan om vanten blev sammanhållningen i barngruppen bättre. En god grund att vila på vid alla de kommande inskolningarna. Trots det så blev tillvaron näst intill kaotiskt när tre syskon tillkom i november. Man fick på nytt fokusera på att tydliggöra de regler och rutiner som sedan tidigare införlivats i verksamheten. Vid varje nytt inskolningstillfälle händer saker med den ordinarie barngruppen. Barn ska lära känna nya barn och lyssna in vart man befinner sig i förhållande till varandra. Åldersspannet i barngruppen kräver att det finns möjlighet att dela in gruppen i mindre grupper för att ha möjlighet att tillgodose varje barn. Det i sin tur förutsätter en personaltäthet som gör detta möjligt. Vid slutet av våren hade man lyckats få ihop barngruppen till en grupp med känsla för varandra. På förskolan Förskolan har stora möljigheter till varierade aktiviteter utomhus då man bl.a. har skogen med sin koja och kohagen i sin direkta närhet. En guldgruva som utnyttjas flitigt. Inomhusmiljön är det sämre ställt med. Mycket slitna lokaler och lokaler som inte riktigt är ändmålsenliga för förskolans verksamhet. Lokaler som är svåra att överblicka och som därför medför risker vad gäller barnsäkerhet och kränkningar. Lokaler som kräver god personaltäthet. Annat av betydelse Förskolans förskolechef var tjänstledig till viss del under oktober t.o.m. mars och en tillfällig vikarie fick ansvaret för verksamheten. En vikarie med fler ansvarsområden och som hade dåligt med tid att göra besök i verksamheten. Personalgruppen saknade den regelbundna kontakt med sin chef som man var van. 7

Personalen anser att beställningar av matvaror och hygienartiklar tar för mycket tid från verksamheten. I synnerhet när tiden för planering och reflektion har varit i det närmaste obefintlig. Den tid som ändå kunnat skapats någon gång ibland har varit utan chef. Att lägga förskoleträffarna två tillfällen per dag samt tätt intill varandra har varit bra. Vardagen har inte kännts så sönderhackad då. Dessutom har förskoleträffens tema varit aktuell under en kortare tid och all personal har haft möjlighet att ta del av det. Extra personal välkomnades under våren och man har därigenom klarat att hålla en god kvalitet i verksamheten. 8