1 Kursens plats i utbildningssystemet

GREKISKA 1 20 poäng (GRE 122) KURSPLAN OCH KURSBESKRIVNING Kursplan för GRE 122, grekiska 1 20 poäng fastställd av språk- och litteraturvetenskapliga fakultetsrådet 2003-03-20. 1 Kursens plats i utbildningssystemet Kursen omfattar de första tjugo poängen i grundutbildningen i grekiska, som totalt omfattar 80 poäng. Kursen kan ingå i kandidat- och magisterexamen. Den kan efter beslut i vederbörande instans ingå i andra utbildningar. En kurs som har innehåll gemensamt med någon annan kurs tillgodoräknas i examen med det poängtal som kvarstår efter avdrag av det för kurserna gemensamma innehållet. 2 Särskilda behörighetsvillkor För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C2, vilket innebär: från linjegymnasiet: svenska 3 årskurser med lägst betyget 3 i vardera ämnesdelen; engelska 3 årskurser HSEN eller 2 årskurser HHe med lägst betyget 3; från programgymnasiet: svenska kurs B eller svenska som andraspråk kurs B; engelska kurs B; eller motsvarande kunskaper. 3 Kursens mål Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i den klassiska grekiskans formlära, syntax och ordförråd, förmåga att med hjälp av tillgängliga hjälpmedel interpretera prosatexter på klassisk attiska samt en orientering om det antika Greklands historia och kultur. För all utbildning inom det humanistiska området utgör förmågan att använda svenska språket i tal och skrift ett kompletterande mål. För all universitetsutbildning gäller att den skall bedrivas på vetenskaplig grund och syfta till att bibringa de studerande ett vetenskapligt förhållningssätt till lärostoffet. 4 Kursens innehåll Delkurs 1: Introduktionskurs I, 5 poäng Med utgångspunkt i en nybörjarbok samt en grammatik inlärs det grekiska skriftsystemet och påbörjas inlärandet av den klassiska attiskans formlära, det viktigaste av syntaxen samt ett centralt ordförråd. Delkurs 2: Introduktionskurs II, 5 poäng Inlärandet av den klassiska attiskans formlära, syntax och det centrala ordförrådet fortsätter. En viss färdighet i metodisk interpretation av antika texter inövas. Delkurs 3: Attisk prosa I, 5 poäng

Läsning av minst 35 sidor attiska prosatexter i original i syfte att öva upp förmågan att förstå och översätta grekiska originaltexter, att utvidga och befästa de grammatiska kunskaper som inhämtats genom delkurserna 1 och 2 samt att utvidga ordförrådet. Deltagande i undervisningen är obligatoriskt. Delkurs 4: Attisk prosa II, 5 poäng Läsning av minst 35 sidor attiska prosatexter i original i syfte att öva upp förmågan att på egen hand förstå och översätta grekiska originaltexter, att ytterligare befästa och utvidga de grammatiska kunskaperna samt att utvidga det passiva ordförrådet till att omfatta ca 1500 ord. Dessutom läses 300 sidor klassiska prosatexter i översättning samt grundläggande framställningar av grekisk kultur och historia. 5 Undervisning och examination Delkurs 1 och 2: Undervisning ges i form av lektioner. Examination sker i form av avslutande skriftliga prov. Delkurs 3: Undervisning ges i form av lektioner. Kunskapsinhämtandet redovisas kontinuerligt i samband med undervisningen. Delkurs 4: Undervisning ges i form av lektioner och föreläsningar. Examination sker i form av ett avslutande skriftligt prov. På en kurs/delkurs anordnas (a) ett ordinarie prov, (b) ett omprov, normalt i nära anslutning till det ordinarie provet, och (c) ett uppsamlingsprov. För delkurser som ligger i slutet av vårterminen sammanfaller omprovet med uppsamlingsprovet i augusti. Uppsamlingsprov anordnas endast om någon anmäler sig till tentamen. Som betyg på genomgången kurs ges något av betygen Godkänd eller Väl godkänd. 6 Övriga anvisningar Delkurserna 1 2 är identiska med motsvarande delkurser i kursen GRE 121, grekiska 1 10 poäng. Efter genomgången GRE 121 är det möjligt att övergå till GRE 122. En studerande har rätt att under fyra år efter det att en kursplan ändrats tentera efter den kurs-plan som gällde när han/hon började kursen, under förutsättning att han/hon före ändringen fullgjort minst 50 % av kursen. Beträffande litteraturlistor gäller att det är möjligt att tentera enligt den äldre listan en termin efter ändringen; därefter skall den studerande tentera enligt den nya listan. Beträffande kurslitteratur och övriga föreskrifter för kursen hänvisas till den kursbeskrivning som fastställs av Klassiska och semitiska institutionen. Kursbeskrivning för kursen GRE 122, grekiska 1 20 poäng Bestämmelserna för kursen GRE 122 återfinns dels i en kursplan, som har fastställts av språk- och litteraturvetenskapliga fakultetsrådet 2003-03-20, och dels i denna

kursbeskrivning, som har fastställts av avdelningsnämnden för grekiska vid Klassiska och semitiska institutionen 2003-02-18. 1 Kursens plats i grundutbildningen i grekiska GRE 122 ger de första 20 poängen inom grundutbildningen i grekiska. Denna utbildning omfattar sammanlagt 80 poäng. Delkurs 1 2 inom GRE 122 är identiska med motsvarande delkurser inom kursen GRE 121, grekiska 1 10 poäng och kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med GRE 121. Den som klarat GRE 121 kan gå över till GRE 122 och får då räkna sig tillgodo de första tio poängen inom denna kurs. GRE 122 ges normalt varje hösttermin på heltid. Kursen omfattar fyra delkurser: 2 Kursens uppläggning och mål Delkurs 1: Introduktionskurs I, 5 poäng och Delkurs 2: Introduktionskurs II, 5 poäng Dessa delkurser skall tillsammans ge god kunskap om det grekiska skriftsystemet, passiva men omfattande och säkra kunskaper i klassisk attisk formlära, vissa elementära kunskaper i syntax, ett passivt ordförråd på ca 400 ord samt en viss träning i att förstå och översätta grekiska originaltexter. Den som gått igenom delkursen skall kunna övergå till att läsa en normalsvår attisk prosatext under lärares ledning och med de hjälpmedel som normalt används (lexikon eller ordlista samt skolkommentar). Under delkurserna genomgås en grekisk nybörjarbok samt valda delar av en grekisk grammatik. Undervisningen består av 70 till 80 lektioner. Undervisningen förutsätter god kännedom om den gängse grammatiska terminologin. En kortare framställning av allmän grammatik ingår i kurslitteraturen. Både dessa delkurser och de följande kräver mycket eget arbete från deltagarnas sida. Det är nödvändigt att göra hemuppgifterna till varje undervisningstillfälle och att delta aktivt i lektionerna. Det övningsmaterial som institutionen tillhandahåller bör utnyttjas systematiskt; övningsuppgifterna till varje lektion skall lösas och lämnas in till läraren för rättning. Glosor skall läras in systematiskt. Delkurs 3: Attisk prosa I, 5 poäng Inom denna delkurs skall de kunskaper och färdigheter som har inhämtats under introduktionskurserna tillämpas i praktiken genom läsning av klassisk attisk prosalitteratur i original. Under en lärares ledning uppövas förmågan att förstå och översätta sådan text. Som hjälpmedel används lexikon eller specialordlistor, grammatiken samt skolkommentarer till texterna; jämförelse med svenska översättningar används också som hjälpmedel. Undervisning ges i form av lektioner (ca 30 timmar). Undervisningen är obligatorisk. Övningar i muntlig och skriftlig översättning från grekiska till svenska är ett väsentligt inslag i undervisningen. Genom grammatisk explikation av de lästa texterna vidgas och befästes kunskaperna i grammatik, särskilt syntax. Ordförrådet ökas. Kommentarerna ger den faktabakgrund som är nödvändig för förståelsen av texterna. Hela textpensum utgörs av minst 35 sidor originaltext, varav normalt 15 sidor ur Xenofons skrifter och 20 sidor ur Platons Sokrates försvarstal. Delkurs 4: Attisk prosa II, 5 poäng

Denna delkurs är en fortsättning på delkurs 4 och har till stor del samma sorts innehåll som denna men lägger större vikt vid att öva upp deltagarnas förmåga att på egen hand interpretera texterna och förklara dem grammatiskt. Det passiva ordförrådet ökas till 1500 ord. Undervisning ges i form av lektioner (ca 15 timmar). Textpensum utgörs av minst 35 sidor grekisk originaltext, varav normalt 15 sidor ur Platons Sokrates försvarstal samt 20 sidor ur Xenofons skrifter. För att öka kunskaperna om den historiska och kulturella bakgrunden till de lästa texterna läses dessutom 300 sidor klassisk prosalitteratur i översättning samt kortare framställningar av grekisk kultur och historia. I detta sammanhang kan med fördel Antikmuseets samlingar utnyttjas. 3 Obligatorisk undervisning På delkurs 3 är närvaron obligatorisk. Detta motiveras med att undervisningen är examinatorisk, dvs. det kontrolleras kontinuerligt i samband med undervisningen att deltagarna inhämtar kunskaper och färdigheter i den takt som förutsätts. Kravet på obligatorisk närvaro innebär ett krav på deltagande i 80 % av lektionerna. För den som inte uppfyllt kravet på obligatorisk närvaro vid undervisningen, anordnas muntlig tentamen på de textpartier som inte redovisats. 4 Obligatorisk kurslitteratur Delkurs 1-2: Frithiof Pontén, Grekisk läsebok för nybörjare, København: Akademisk Forlag 1972 (eller senare) (108 s.). Övningsuppgifter till Pontén, Grekisk läsebok, Uppsala: Institutionen för klassiska språk (kan köpas på Klassiska och semitiska institutionen). Grekisk-svensk ordlista, Uppsala: Institutionen för klassiska språk (kan köpas på Klassiska och semitiska institutionen). Jerker Blomqvist & Poul Ole Jastrup, Grekisk/Græsk grammatik. 2. udgave, København: Akademisk Forlag 1996 el. senare (valda delar av s. 9 268 samt 369 438 enligt kursledares närma-re anvisningar). Gunilla Florby & Erik Fält, Grammatiskt ABC: grammatiska termer och begrepp för effektiva språkstudier, Uppsala: Scripta 1994 (67 s.). Delkurs 3: Xenofon, 15 sidor enligt kursledarens närmare anvisningar. Platon, Sokrates försvarstal, 20 sidor enligt kursledarens anvisningar. Till textläsningen rekommenderas dessa kommenterade utgåvor samt specialordlistor (omtryck av dessa böcker finns att köpa på Klassiska och semitiska institutionen): Xenofons Anabasis. I urval av Arvid Svensson: I. Tåget mot storkonungen. II. Vägen tillbaka. Sokrates försvarstal. Utgivet av Ingemar Düring. I. Text. Ingemar Düring, Kommentar till Sokrates försvarstal. Torsten Hedberg, Ordlista till Kriton och Anabasis.

Bertil Cavallin, Ordförteckning till Sokrates försvarstal. Grekisk-svensk ordlista, Uppsala: Institutionen för klassiska språk (kan köpas på Klassiska och semitiska institutionen). Jerker Blomqvist & Poul Ole Jastrup, Grekisk/Græsk grammatik. 2. udgave, København: Akademisk Forlag 1996 el. senare (valda delar av s. 9 268 samt 369 438 enligt kursledarens närma-re anvisningar). Delkurs 4: Platon, Sokrates försvarstal, ca 15 sidor. Xenofon, ca 20 sidor enligt kursledarens närmare anvisningar. Rekommenderade utgåvor och hjälpmedel: se under delkurs 2. 300 sidor klassisk prosalitteratur i översättning. Rekommenderade översättningar: se nedan under Övrig litteratur. Grekisk-svensk ordlista, Uppsala: Institutionen för klassiska språk (kan köpas på Klassiska och semitiska institutionen). Jerker Blomqvist & Poul Ole Jastrup, Grekisk/Græsk grammatik. 2. udgave, København: Akademisk Forlag 1996 el. senare (valda delar av s. 9 268 samt 369 438 enligt kursledares närma-re anvisningar). Robin Sowerby, The Greeks, London: Routledge 1995 (232 s.). Charlotte Wikander & Örjan Wikander, Europa i vardande Antiken, Stockholm 1997 el. senare (Allmän historia del 1), s. 35 42, 63 87 samt 91 205. 5 Examination Delkurs 1 Delkursen avslutas med ett skriftligt prov som omfattar frågor på skriftsystem, formlära och ordkunskap. Inga hjälpmedel är tillåtna. Delkurs 2 Delkursen avslutas med ett skriftligt prov. Detta omfattar dels frågor på formlära, syntax och ordkunskap och dels översättning från grekiska till svenska av ett stycke lätt, okänd grekisk text (ca 5 rader). Inga hjälpmedel är tillåtna. Delkurs 3 Examination sker kontinuerligt i samband med undervisningen. Delkurs 4 Delkursen avslutas med ett skriftligt prov. Detta omfattar översättning av ett eller flera stycken av den lästa grekiska texten, grammatiska frågor till denna text, prov i ordkunskap, frågor på de i översättning lästa texterna samt frågor på sekundärlitteraturen (Sowerby samt Wikander & Wikander). Inga hjälpmedel är tillåtna Enskilda prov bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På genomgången hel kurs ges något av betygen Väl godkänd eller Godkänd. För Väl

godkänd på hela kursen krävs normalt att minst tre delkurser blivit väl godkända; om resultaten på delkurserna 3 och 4 visar att den studerande gjort avsevärda framsteg under senare delen av kursen, kan Väl godkänd erhållas på hela kursen även om inte båda de tidigare delkurserna varit väl godkända. På varje delkurs anordnas (a) ett ordinarie prov, (b) ett omprov, normalt i nära anslutning till det ordinarie provet, och (c) ett uppsamlingsprov. Om det ordinarie provet ligger i slutet av vårterminen sammanfaller omprovet med uppsamlingsprovet i augusti. Omprov och uppsamlingsprov anordnas bara om någon anmäler sig till tentamen. 6 Övrig litteratur Som referens- och bredvidläsningslitteratur för denna och följande kurser i grekiska rekommenderas: Uppslagsböcker: Tullia Linders, Vem är vem i antikens Grekland. Människor och gudar under tusen år fram till Kristi födelse, Stockholm 1995. The Oxford Companion to Classical Literature. 2nd ed., ed. by M.C. Howatson, Oxford 1989. The Oxford Classical Dictionary. 3rd ed., ed. by S. Hornblower and A. Spawforth, Oxford 1996. Der neue Pauly. Enzyklopädie der Antike. Hrsg. v. Hubert Cancik u. Helmuth Schneider. 1, Stuttgart: Metzler 1996. Lexika: J.T. Pring, The Pocket Oxford Greek Dictionary: Greek-English English-Greek, Oxford 2000. An Intermediate Greek-English Lexicon. Founded upon the seventh edition of Liddell and Scott s Greek-English Lexicon, Oxford: Oxford University Press 1889 (eller senare omtryck). Hermann Menge & Otto Güthling, Enzyklopädisches Wörterbuch der griechischen und deutschen Sprache. Erster Teil: Griechisch Deutsch, Berlin: Langenscheidt 1910 (el-ler senare omtryck). C. Berg, Græsk dansk Ordbog til Skolebrug. Anden forkortede Udgave, Kjøbenhavn 1885 (eller senare omtryck). A Greek-English Lexicon Compiled by H. G. Liddell and R. Scott. A new edition by H. St. Jones, Oxford: Oxford University Press 1925 1940 (eller senare omtryck) Revised Supplement. Edited by P.G.W. Glare & A.A. Thompson, 1996. C. W. Linder & C. A. Walberg, Svenskt-Grekiskt Lexikon, Uppsala 1862 (eller senare omtryck). Hermann Menge & Otto Güthling, Enzyklopädisches Wörterbuch der griechischen und deutschen Sprache. Zweiter Teil: Deutsch Griechisch, Berlin: Langenscheidt 1910 (eller senare omtryck). S. C. Woodhouse, English Greek Dictionary. A Vocabulary of the Attic Language, Lon-don: Routledge & Kegan Paul 1910 (eller senare omtryck). Grammatikor:

R. Kühner, Ausführliche Grammatik der griechischen Sprache. I. Teil: Elementarund Formenlehre. I II. 3. Auflage besorgt von F. Blass, Hannover 1890 1892 (eller senare omtryck). R. Kühner, Ausführliche Grammatik der griechischen Sprache. II. Teil: Satzlehre. I II. 3. Auflage besorgt von B. Gerth, Hannover 1904 (eller senare omtryck). E. Schwyzer, Griechische Grammatik. Erster Band: Allgemeiner Teil. Lautlehre. Wortbil-dung. Flexion, München: C. H. Beck 1939; Zweiter Band: Syntax und syntaktische Stilistik, vervollständigt und herausgegeben von A. Debrunner, 1950 (Handbuch der Altertumswissenschaft II:I:1 2). H. W. Smyth, Greek Grammar. Revised by G. M. Messing, Cambridge, Mass.: Harvard University Press 1956 (eller senare omtryck). Historia: The Oxford History of the Classical World. Ed. by John Boardman, Jasper Griffin & Oswyn Murray, Oxford 1986. Alf Henrikson, Antikens historier. Stockholm 1992., Det västliga Hellas, Stockholm 1995., Byzantinsk historia: år 326 till år 1453, Stockholm 1988. Litteraturhistoria: The Cambridge History of Classical Literature. I. Greek Literature. Ed. by P.E. Easterling & E.J. Kenney, Cambridge 1985. Albin Lesky, Geschichte der griechischen Literatur. 3. Aufl., Bern & München 1971 (engelsk översättning: A History of Greek Literature. Translated by James Willis and Cornelis de Heer, New York 1977). Suzanne Saïd & Monique Trédé, A Short History of Greek Literature. Translated by Trista Selous and others, London & New York 1999. Bonniers allmänna litteraturhistoria I, Stockholm 1959. Jørgen Mejer & Minna Skafte Jensen, Litteraturens historia. 1. Forntiden, Stockholm 1985. Mytologi: Martin P:n Nilsson, Olympen, Stockholm 1985. Gunnar Söderström, Den olympiska gudavärlden och dess återspegling i den svenska dikt-ningen, Uppsala 1990. Robert Graves, Greek Myths, Harmondsworth/London 1955 (eller senare omtryck). Pierre Grimal, The Dictionary of Classical Mythology. First unabridged paperback edition, Oxford 1996 [franska originalet: Dictionnaire de la mythologie grecque et romaine, 1985]. Mark P.O. Morford & Robert J. Lenardon, Classical Mythology. 7th edition, New York & Oxford 2003. Kartor: Robert Morkot, The Penguin Historical Atlas of Ancient Greece, London 1996. Grosser historischer Weltatlas. Hrsg. vom Bayerischen Schulbuch-Verlag. Teil 1: Vorge-schichte und Altertum. 6., durchges. Aufl., München 1978.

Westermanns grosser Atlas zur Weltgeschichte: Vorzeit, Altertum, Mittelalter, Neuzeit. Hrsg. v. Hans-Erich Stier, Braunschweig 1965 Grekisk litteratur i svensk översättning: Litteraturens klassiker. Grekisk litteratur: Dikter och prosa. Redigerad av Lennart Breit-holtz, Stockholm: PAN/Norstedt 1996. Litteraturens klassiker. Grekisk litteratur: Dramatik. Redigerad av Lennart Breitholtz, Stockholm: PAN/Norstedt 1996. Homeros, Iliaden. Från grekiskan av Erland Lagerlöf; bearbetning och inledning av Ger-hard Bendz, Stockholm 1994. Homeros, Iliaden. Tolkad och kommenterad av Ingvar Björkeson. Inledning av Sture Lin-nér, Stockholm: Natur och kultur 1999. Homeros Odyssé. Från grekiskan av Erland Lagerlöf; i bearbetning och med inledning av Gerhard Bendz. Med företal av Harry Martinson, Stockholm 1994. Homeros, Odysséen. Tolkad och kommenterad av Ingvar Björkeson, Stockholm: Natur och kultur 1995 Sture Linnér, Den gyllene lyran: Archilochos, Sapfo, Pindaros, Stockholm 1989. Sapfo, Dikter och fragment. Tolkning från grekiskan, inledning och kommentarer Vasilis Papa-georgiou och Magnus William-Olsson, Stockholm 1999. Aischylos, Orestien. Tolkad av Emil Zilliacus, Lund: Studentlitteratur 1986. Sture Linnér, Lans och båge. Aischylos Perserna tolkad av Emil Zilliacus, Stockholm 1992 Antigone. Alkestis. Medea. Hippolytos. Fyra grekiska dramer översatta av Hjalmar Gull-berg, Stockholm 1960 Sofokles, Konung Oidipus; Elektra. Två tragedier översatta från grekiskan i originalets versmått och försedda med inledning och kommentarer av Björn Collinder, Stockholm 1972. Euripides, Backanterna. Översättning: Göran O Eriksson och Jan Stolpe; förord och kom-mentarer: Jan Stolpe, Stockholm 1987. Euripides, De fenikiska kvinnorna. De skyddssökande. Översättning från grekiskan av Tord Baeckström, Stockholm 1970. Euripides, Ifigenia i Aulis. Ifigenia i Taurien. Översättning från grekiskan av Tord Baeck-ström, Stockholm 1965. Euripides, Orestes. Backanterna. Översättning från grekiska originalet av Tord Baeckström, Stockholm 1958. Herodotos historia. Översättning av Claes Lindskog, reviderad av Gerhard Bendz och Axel Lindskog. Inledning och kommentarer av Sture Linnér, Stockholm 2000. Thukydides, Kriget mellan Sparta och Athen. Översättning, förord och kommentarer av Sture Linnér. 1 2, Stockholm 1978. Platon, Skrifter. I svensk tolkning av Claes Lindskog. Reviderad och kommenterad av Holger Thesleff. 1 5, Lund 1984. Platon, Skrifter. Översättning, förord och noter av Jan Stolpe. Bok 1 [Sokrates försvarstal, Kriton, Euthyfron, Laches, Den mindre Hippias, Gästabudet, Faidon, Gorgias], Stock-holm 2000; Bok 2 [Menon, Protagoras, Lysis, Charmides, Ion, Menexenos, Euthyde-mos, Faidros, Kratylos], Stockholm 2001; Bok 3 [Staten], Stockholm 2003. Platon, Om kärleken och döden. Översättning: Jan Stolpe; inledning: Staffan Bergsten, Lund 1993 [innehåller dialogerna Gästabudet (Symposion), Sokrates försvarstal och Faidon].

Lysias, Tolv tal. Översättning samt inledning och kommentar av Bertil Cavallin, Stock-holm: Forum 1983. Tre politiska tal. Översättning samt inledning och kommentar av Bertil Cavallin, Stock-holm 1973 [innehåller bl.a. Kranstalet av Demosthenes]. Aristoteles, De interpretatione. Om sofistiska vederläggningar. Översättning och noter av Börje Bydén. Med inledning av Sten Ebbesen, Stockholm 2000. Aristoteles, Om själen. Översättning: J. Gabrielsson, Göteborg 1987. Aristoteles, Den nikomachiska etiken. Översättning och kommentar av Mårten Ringbom, Göteborg 1988. Aristoteles, Politiken, Politikav. Översättning med inledning och kommentar av Karin Blomqvist, Partille 1993. Aristoteles, Om diktkonsten. Ny översättning av Jan Stolpe; inledning av Arne Melberg, Göteborg 1994. [Aristoteles & pseudo-xenofon] Aristoteles och Pseudo-Xenofon om Athenarnas stats-författning = Athenaion politeia. Med översättning och noter av Staffan Wahlgren, Jonsered 2001. 6 Internetadresser Agora, Uppsala universitetsbiblioteks internetresurser för humaniora: http://agora.ub.uu.se/ The Ancient World Web: http://www.julen.net/ancient/ ARGOS: http://argos.evansville.edu/ Bibliotheca Augustana: http://www.fhaugsburg.de/~harsch/augusta.html Diotima: Women and Gender in the Classical World: http://www.stoa.org/diotima/ Graeca im Internet: http://www.graeca.de/start_graeca.htm Harvard University, Sites of Interest to Classicists: http://www.fas.harvard.edu/~classics/sites.html KIRKE Katalog der Internetressourcen für die Klassische Philologie aus Erlangen: http://www.phil.unierlangen.de/~p2latein/ressourc/ressourc.html The Internet Classics Archive: http://classics.mit.edu The Perseus Project: http://www.perseus.tufts.edu/ What do you want to know today?: http://www.uky.edu/artssciences/classics/lexindex.html Rassegna degli Strumenti Informatici per lo Studio dell'antichità Classica: http://www.rassegna.unibo.it/index.html Greek Mythology Link: http://homepage.mac.com/cparada/gml/ Classical Mythology @Web English Teacher: http://www.webenglishteacher.com/classmyth.html GNOMON Online: http://www.gnomon.kueichstaett.de/gnomon/gnomon.html TOCS-IN search: http://www.chass.utoronto.ca/cgibin/amphoras/tocfind