GREKISKA 1 10 poäng (GRE 121)

Transkript

1 GREKISKA 1 10 poäng (GRE 121) KURSPLAN OCH KURSBESKRIVNING Kursplan för GRE 121, grekiska 1 10 poäng fastställd av språk- och litteraturvetenskapliga fakultetsrådet Kursens plats i utbildningssystemet Kursen omfattar de första tio poängen i grundutbildningen i grekiska, som totalt omfattar 80 poäng. Kursen kan ingå i kandidat- och magisterexamen. Den kan efter beslut i vederbörande instans ingå i andra utbildningar. En kurs som har innehåll gemensamt med någon annan kurs tillgodoräknas i examen med det poängtal som kvarstår efter avdrag av det för kurserna gemensamma innehållet. 2 Särskilda behörighetsvillkor För tillträde till kursen krävs standardbehörighet C2, vilket innebär: från linjegymnasiet: svenska 3 årskurser med lägst betyget 3 i vardera ämnesdelen; engelska 3 årskurser HSEN eller 2 årskurser HHe med lägst betyget 3; från programgymnasiet: svenska kurs B eller svenska som andraspråk kurs B; engelska kurs B; eller motsvarande kunskaper. 3 Kursens mål Kursens mål är att ge elementära kunskaper i den klassiska grekiskans formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textinterpretation som en första grund för vidare studier i grekiska. För all utbildning inom det humanistiska området utgör förmågan att använda svenska språket i tal och skrift ett kompletterande mål. För all universitetsutbildning gäller att den skall bedrivas på vetenskaplig grund och syfta till att bibringa de studerande ett vetenskapligt förhållningssätt till lärostoffet. 4 Kursens innehåll Delkurs 1: Introduktionskurs I, 5 poäng Med utgångspunkt i en nybörjarbok samt en grammatik inlärs det grekiska skriftsystemet och påbörjas inlärandet av den klassiska attiskans formlära, det viktigaste av syntaxen samt ett centralt ordförråd. Delkurs 2: Introduktionskurs II, 5 poäng

2 Inlärandet av den klassiska attiskans formlära, syntax och det centrala ordförrådet fortsätter. En viss färdighet i metodisk interpretation av antika texter inövas. 5 Undervisning och examination Delkurs 1 och 2: Undervisning ges i form av lektioner. Examination sker i form av avslutande skriftliga prov. På en kurs/delkurs anordnas (a) ett ordinarie prov, (b) ett omprov, normalt i nära anslutning till det ordinarie provet, och (c) ett uppsamlingsprov. För delkurser som ligger i slutet av vårterminen sammanfaller omprovet med uppsamlingsprovet i augusti. Uppsamlingsprov anordnas endast om någon anmäler sig till tentamen. Som betyg på genomgången kurs ges något av betygen Godkänd eller Väl godkänd. 6 Övriga anvisningar Kursen GRE 121 är identisk med delkurserna 1 2 i kursen GRE 122, grekiska 1 20 poäng. Efter genomgången GRE 121 är det möjligt att övergå till GRE 122. En studerande har rätt att under fyra år efter det att en kursplan ändrats tentera efter den kursplan som gällde när han/hon började kursen, under förutsättning att han/hon före ändringen fullgjort minst 50 % av kursen. Beträffande litteraturlistor gäller att det är möjligt att tentera enligt den äldre listan en termin efter ändringen; därefter skall den studerande tentera enligt den nya listan. Beträffande kurslitteratur och övriga föreskrifter för kursen hänvisas till den kursbeskrivning som fastställs av Klassiska och semitiska institutionen. Kursbeskrivning för kursen GRE 121, grekiska 1 10 poäng Bestämmelserna för kursen GRE 121 återfinns dels i en kursplan, som har fastställts av språk- och litteraturvetenskapliga fakultetsrådet , och dels i denna kursbeskrivning, som har fastställts av avdelningsnämnden för grekiska vid Klassiska och semitiska institutionen Kursens plats i grundutbildningen i grekiska GRE 121 ger de första 10 poängen inom grundutbildningen i grekiska. Denna utbildning omfattar sammanlagt 80 poäng. Kursen GRE 121 är identisk med delkurserna 1 2 inom kursen GRE 122, grekiska 1 20 poäng och kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med dessa

3 delkurser av GRE 122. Den som klarat GRE 121 kan gå över till GRE 122 och får då räkna sig tillgodo de första tio poängen inom denna kurs. GRE 121 ges normalt varje hösttermin på heltid, om institutionens resurser tillåter det också på halvtid under vårterminer. 2 Kursens uppläggning och mål Kursen omfattar två delkurser om vardera fem poäng; de kallas Introduktionskurs I resp. Introduktionskurs II. Dessa delkurser skall tillsammans ge god kunskap om det grekiska skriftsystemet, passiva men omfattande och säkra kunskaper i klassisk attisk formlära, vissa elementära kunskaper i syntax, ett passivt ordförråd på ca 400 ord samt en viss träning i att förstå och översätta grekiska originaltexter. Under delkurserna genomgås en grekisk nybörjarbok samt valda delar av en grekisk grammatik. Undervisningen består sammanlagt av 70 till 80 lektioner. Undervisningen förutsätter god kännedom om den gängse grammatiska terminologin. En kortare framställning av allmän grammatik ingår i kurslitteraturen. Kursen kräver mycket eget arbete från deltagarnas sida. Det är nödvändigt att göra hemuppgifterna till varje undervisningstillfälle och att delta aktivt i lektionerna. Det övningsmaterial som institutionen tillhandahåller bör utnyttjas systematiskt; övningsuppgifterna till varje lektion skall lösas och lämnas in till läraren för rättning. Glosor skall läras in systematiskt. 3 Obligatorisk kurslitteratur Delkurs 1-2: Frithiof Pontén, Grekisk läsebok för nybörjare, København: Akademisk Forlag 1972 (eller senare) (108 s.). Övningsuppgifter till Pontén, Grekisk läsebok, Uppsala: Institutionen för klassiska språk (kan köpas på Klassiska och semitiska institutionen). Grekisk-svensk ordlista, Uppsala: Institutionen för klassiska språk (kan köpas på Klassiska och semitiska institutionen). Jerker Blomqvist & Poul Ole Jastrup, Grekisk/Græsk grammatik. 2. udgave, København: Akademisk Forlag 1996 el. senare (valda delar av s samt enligt kursledares närmare anvisningar). Gunilla Florby & Erik Fält, Grammatiskt ABC: grammatiska termer och begrepp för effektiva språkstudier, Uppsala: Scripta 1994 (67 s.). 4 Examination Delkurs 1 Delkursen avslutas med ett skriftligt prov som omfattar frågor på skriftsystem, formlära och ordkunskap. Inga hjälpmedel är tillåtna. Delkurs 2

4 Delkursen avslutas med ett skriftligt prov. Detta omfattar dels frågor på formlära, syntax och ordkunskap och dels översättning från grekiska till svenska av ett stycke lätt, okänd grekisk text (ca 5 rader). Inga hjälpmedel är tillåtna. Enskilda prov bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På genomgången hel kurs ges något av betygen Väl godkänd eller Godkänd. För Väl godkänd på hela kursen krävs att delkurs 1 samt ytterligare minst en delkurs blivit väl godkända; om resultaten på delkurserna 2 och 3 visar att den studerande gjort avsevärda framsteg under senare delen av kursen, kan Väl godkänd erhållas på hela kursen även om delkurs 1 inte varit väl godkänd. På varje delkurs anordnas (a) ett ordinarie prov, (b) ett omprov, normalt i nära anslutning till det ordinarie provet, och (c) ett uppsamlingsprov. Om det ordinarie provet ligger i slutet av vårterminen sammanfaller omprovet med uppsamlingsprovet i augusti. Omprov och uppsamlingsprov anordnas bara om någon anmäler sig till tentamen. 5 Övrig litteratur Som referens- och bredvidläsningslitteratur för denna och följande kurser i grekiska rekommenderas: Uppslagsböcker: Tullia Linders, Vem är vem i antikens Grekland. Människor och gudar under tusen år fram till Kristi födelse, Stockholm The Oxford Companion to Classical Literature. 2nd ed., ed. by M.C. Howatson, Oxford The Oxford Classical Dictionary. 3rd ed., ed. by S. Hornblower and A. Spawforth, Oxford Der neue Pauly. Enzyklopädie der Antike. Hrsg. v. Hubert Cancik u. Helmuth Schneider. 1, Stuttgart: Metzler Lexika: J.T. Pring, The Pocket Oxford Greek Dictionary: Greek-English English- Greek, Oxford An Intermediate Greek-English Lexicon. Founded upon the seventh edition of Liddell and Scott s Greek-English Lexicon, Oxford: Oxford University Press 1889 (eller senare omtryck). Hermann Menge & Otto Güthling, Enzyklopädisches Wörterbuch der griechischen und deutschen Sprache. Erster Teil: Griechisch Deutsch, Berlin: Langenscheidt 1910 (el-ler senare omtryck). C. Berg, Græsk dansk Ordbog til Skolebrug. Anden forkortede Udgave, Kjøbenhavn 1885 (eller senare omtryck). A Greek-English Lexicon Compiled by H. G. Liddell and R. Scott. A new edition by H. St. Jones, Oxford: Oxford University Press (eller senare omtryck) Revised Supplement. Edited by P.G.W. Glare & A.A. Thompson, 1996.

5 C. W. Linder & C. A. Walberg, Svenskt-Grekiskt Lexikon, Uppsala 1862 (eller senare omtryck). Hermann Menge & Otto Güthling, Enzyklopädisches Wörterbuch der griechischen und deutschen Sprache. Zweiter Teil: Deutsch Griechisch, Berlin: Langenscheidt 1910 (eller senare omtryck). S. C. Woodhouse, English Greek Dictionary. A Vocabulary of the Attic Language, Lon-don: Routledge & Kegan Paul 1910 (eller senare omtryck). Grammatikor: R. Kühner, Ausführliche Grammatik der griechischen Sprache. I. Teil: Elementar- und Formenlehre. I II. 3. Auflage besorgt von F. Blass, Hannover (eller se-nare omtryck). R. Kühner, Ausführliche Grammatik der griechischen Sprache. II. Teil: Satzlehre. I II. 3. Auflage besorgt von B. Gerth, Hannover 1904 (eller senare omtryck). E. Schwyzer, Griechische Grammatik. Erster Band: Allgemeiner Teil. Lautlehre. Wortbil-dung. Flexion, München: C. H. Beck 1939; Zweiter Band: Syntax und syntak-tische Stilistik, vervollständigt und herausgegeben von A. Debrunner, 1950 (Handbuch der Altertumswissenschaft II:I:1 2). H. W. Smyth, Greek Grammar. Revised by G. M. Messing, Cambridge, Mass.: Harvard University Press 1956 (eller senare omtryck). Historia: The Oxford History of the Classical World. Ed. by John Boardman, Jasper Griffin & Oswyn Murray, Oxford Alf Henrikson, Antikens historier. Stockholm 1992., Det västliga Hellas, Stockholm 1995., Byzantinsk historia: år 326 till år 1453, Stockholm Litteraturhistoria: The Cambridge History of Classical Literature. I. Greek Literature. Ed. by P.E. Easterling & E.J. Kenney, Cambridge Albin Lesky, Geschichte der griechischen Literatur. 3. Aufl., Bern & München 1971 (engelsk översättning: A History of Greek Literature. Translated by James Willis and Cornelis de Heer, New York 1977). Suzanne Saïd & Monique Trédé, A Short History of Greek Literature. Translated by Trista Selous and others, London & New York Bonniers allmänna litteraturhistoria I, Stock-holm Jørgen Mejer & Minna Skafte Jensen, Litteraturens historia. 1. Forntiden, Stockholm Mytologi: Martin P:n Nilsson, Olympen, Stockholm Gunnar Söderström, Den olympiska gudavärlden och dess återspegling i den svenska dikt-ningen, Uppsala 1990.

6 Robert Graves, Greek Myths, Harmondsworth/London 1955 (eller senare omtryck). Pierre Grimal, The Dictionary of Classical Mythology. First unabridged paperback edition, Oxford 1996 [franska originalet: Dictionnaire de la mythologie grecque et romaine, 1985]. Mark P.O. Morford & Robert J. Lenardon, Classical Mythology. 7th edition, New York & Oxford Kartor: Robert Morkot, The Penguin Historical Atlas of Ancient Greece, London Grosser historischer Weltatlas. Hrsg. vom Bayerischen Schulbuch- Verlag. Teil 1: Vorge-schichte und Altertum. 6., durchges. Aufl., München Westermanns grosser Atlas zur Weltgeschichte: Vorzeit, Altertum, Mittelalter, Neuzeit. Hrsg. v. Hans-Erich Stier, Braunschweig 1965 Grekisk litteratur i svensk översättning: Litteraturens klassiker. Grekisk litteratur: Dikter och prosa. Redigerad av Lennart Breit-holtz, Stockholm: PAN/Norstedt Litteraturens klassiker. Grekisk litteratur: Dramatik. Redigerad av Lennart Breitholtz, Stockholm: PAN/Norstedt Homeros, Iliaden. Från grekiskan av Erland Lagerlöf; bearbetning och inledning av Ger-hard Bendz, Stockholm Homeros, Iliaden. Tolkad och kommenterad av Ingvar Björkeson. Inledning av Sture Lin-nér, Stockholm: Natur och kultur Homeros Odyssé. Från grekiskan av Erland Lagerlöf; i bearbetning och med inledning av Gerhard Bendz. Med företal av Harry Martinson, Stockholm Homeros, Odysséen. Tolkad och kommenterad av Ingvar Björkeson, Stockholm: Natur och kultur 1995 Sture Linnér, Den gyllene lyran: Archilochos, Sapfo, Pindaros, Stockholm Sapfo, Dikter och fragment. Tolkning från grekiskan, inledning och kommentarer Vasilis Papa-georgiou och Magnus William-Olsson, Stockholm Aischylos, Orestien. Tolkad av Emil Zilliacus, Lund: Studentlitteratur Sture Linnér, Lans och båge. Aischylos Perserna tolkad av Emil Zilliacus, Stockholm 1992 Antigone. Alkestis. Medea. Hippolytos. Fyra grekiska dramer översatta av Hjalmar Gull-berg, Stockholm 1960 Sofokles, Konung Oidipus; Elektra. Två tragedier översatta från grekiskan i originalets versmått och försedda med inledning och kommentarer av Björn Collinder, Stockholm Euripides, Backanterna. Översättning: Göran O Eriksson och Jan Stolpe; förord och kom-mentarer: Jan Stolpe, Stockholm Euripides, De fenikiska kvinnorna. De skyddssökande. Översättning från grekiskan av Tord Baeckström, Stockholm 1970.

7 Euripides, Ifigenia i Aulis. Ifigenia i Taurien. Översättning från grekiskan av Tord Baeck-ström, Stockholm Euripides, Orestes. Backanterna. Översättning från grekiska originalet av Tord Baeck-ström, Stockholm Herodotos historia. Översättning av Claes Lindskog, reviderad av Gerhard Bendz och Axel Lindskog. Inledning och kommentarer av Sture Linnér, Stockholm Thukydides, Kriget mellan Sparta och Athen. Översättning, förord och kommentarer av Sture Linnér. 1 2, Stockholm Platon, Skrifter. I svensk tolkning av Claes Lindskog. Reviderad och kommenterad av Holger Thesleff. 1 5, Lund Platon, Skrifter. Översättning, förord och noter av Jan Stolpe. Bok 1 [Sokrates försvarstal, Kriton, Euthyfron, Laches, Den mindre Hippias, Gästabudet, Faidon, Gorgias], Stock-holm 2000; Bok 2 [Menon, Protagoras, Lysis, Charmides, Ion, Menexenos, Euthyde-mos, Faidros, Kratylos], Stockholm 2001; Bok 3 [Staten], Stockholm Platon, Om kärleken och döden. Översättning: Jan Stolpe; inledning: Staffan Bergsten, Lund 1993 [innehåller dialogerna Gästabudet (Symposion), Sokrates försvarstal och Faidon]. Lysias, Tolv tal. Översättning samt inledning och kommentar av Bertil Cavallin, Stock-holm: Forum Tre politiska tal. Översättning samt inledning och kommentar av Bertil Cavallin, Stock-holm 1973 [innehåller bl.a. Kranstalet av Demosthenes]. Aristoteles, De interpretatione. Om sofistiska vederläggningar. Översättning och noter av Börje Bydén. Med inledning av Sten Ebbesen, Stockholm Aristoteles, Om själen. Översättning: J. Gabrielsson, Göteborg Aristoteles, Den nikomachiska etiken. Översättning och kommentar av Mårten Ringbom, Göteborg Aristoteles, Politiken, Politikav. Översättning med inledning och kommentar av Karin Blomqvist, Partille Aristoteles, Om diktkonsten. Ny översättning av Jan Stolpe; inledning av Arne Melberg, Göteborg [Aristoteles & pseudo-xenofon] Aristoteles och Pseudo-Xenofon om Athenarnas stats-författning = Athenaion politeia. Med översättning och noter av Staffan Wahlgren, Jonsered Internetadresser Agora, Uppsala universitetsbiblioteks internetresurser för humaniora: The Ancient World Web: ARGOS: Bibliotheca Augustana: Diotima: Women and Gender in the Classical World: Graeca im Internet: Harvard University, Sites of Interest to Classicists:

8 KIRKE Katalog der Internetressourcen für die Klassische Philologie aus Erlangen: The Internet Classics Archive: The Perseus Project: What do you want to know today?: Rassegna degli Strumenti Informatici per lo Studio dell'antichità Classica: Greek Mythology Link: Classical English Teacher: GNOMON Online: TOCS-IN search: