MÄNS UPPLEVELSER AV EREKTIL DYSFUNKTION EFTER RADIKAL PROSTATEKTOMI

MÄNS UPPLEVELSER AV EREKTIL DYSFUNKTION EFTER RADIKAL PROSTATEKTOMI EN LITTERATURSTUDIE KORNELIA HANSSON ELLINOR HASSEL Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2014

MÄNS UPPLEVELSER AV EREKTIL DYSFUNKTION EFTER RADIKAL PROSTATEKTOMI EN LITTERATURSTUDIE KORNELIA HANSSON ELLINOR HASSEL Hansson, K & Hassel, E. Mäns upplevelser av erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014. Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL samt Psycinfo där litteraturstudiens nyckelord anpassades som MeSH-termer, CINAHL-headings eller sökord i olika kombinationer. Artiklar som inkluderades var publicerade efter år 2000 samt fanns tillgängliga i fulltext. Databassökningar tillsammans med reference tracking resulterade i 42 artiklar som granskades närmre varav 11 valdes ut till resultatdelen och kvalitetsgranskades. Resultat: Under artikelgranskning framkom fyra tydliga teman; minskad manlighet, påverkan på den intima relationen, upplevelsen vid diagnosbesked och minskad sexuell förmåga. Efter prostatektomi upplevdes minskad manlighet på grund av minskad sexuell förmåga, detta resulterade i sänkt livskvalitet. Den erektila förmågan var postoperativt i många fall frånvarande eller liten. Om den erektila förmågan upplevdes som mycket dålig påverkade detta männens livskvalitet negativt efter operation. Även den intima relationen till en partner påverkades i hög grad postoperativt. Vid diagnosbeskedet sågs överlevnad som högsta prioritet och långsiktiga konsekvenser prioriterades inte, vilket gjorde valet mellan död och impotens enkelt. Slutsats: Patienter behöver mer information preoperativt för att kunna lyfta upp ämnet kring sexualitet postoperativt. För att detta ska bli möjligt behöver sjuksköterskan ge information preoperativt samt stöd och trygghet postoperativt. Nyckelord: Erektil dysfunktion, livskvalitet, prostatektomi, sexualitet, upplevelse

MEN'S EXPERIENCES OF ERECTILE DYSFUNCTION AFTER RADICAL PROSTATECTOMY A LITERATURE REVIEW KORNELIA HANSSON ELLINOR HASSEL Hansson, K & Hassel, E. Men's experience of erectile dysfunction after radical prostatectomy. A literature review. Degree project 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, institution of care science, 2014. Background: The most common malignant disease in men is, while usually affects older men, the proportion of elderly in the population increases which has resulted in an increased incidence. The most common treatment for curing is surgery when the prostate gland, vas deferens and seminal vesicles surgically are removed, a radical prostatectomy. The most significant complication after this procedure is impotence. How impotence after radical prostatectomy is experienced is largely dependent on the nurse's role in caring. Objective: To describe what previous studies have shown about men's experiences of erectile dysfunction and its impact on sexuality and quality of life after radical prostatectomy. Method: Literature review of descriptive design. Database searches were made in PubMed, CINAHL and Psycinfo where literature study's keywords were adapted as MeSH terms, CINAHL-headings or keywords in various combinations. Articles included were published after year 2000 and were available in full text. Database searches in combination with reference tracking resulted in 42 articles examined more closely and 11 were chosen for the results. Result: Through analysis four distinct themes presented: reduced masculinity, impact on the intimate relationship, the experience in the diagnosis clearance and decreased sexual ability. After prostatectomy reduced masculinity were experienced because of decreased sexual ability, resulting in decreased quality of life. Erectile function was often absent or small. If erectile function was perceived as very bad it had a negative impact on these men's quality of life postoperatively. The intimate relationship with a partner was significantly affected post-operatively. At the time of diagnosis survival was the highest priority and long-term consequences were not a priority, making the choice between death and impotence was easy. Conclusion: Patients need more information preoperatively to talk about the subject of sexuality postoperatively. For this to be possible, nurses need to provide information preoperatively and give support and safety postoperatively. Keywords: Erectile dysfunction, experience, prostatectomy, sexuality, quality of life

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Bakgrund... 1 Patofysiologi... 1 Symtom... 2 Diagnostik... 2 Behandling... 2 Radikal prostatektomi... 2 Komplikationer... 3 Cancerbeskedet... 3 Definitioner... 4 Erektil dysfunktion... 4 Sexualitet... 4 Livskvalitet... 4 Omvårdnadens värde och sjuksköterskans roll... 5 Syfte... 5 Metod... 6 Datainsamling... 6 Databearbetning... 8 Resultat... 9 Minskad manlighet... 9 Påverkan på den intima relationen... 10 Upplevelsen vid diagnosbesked... 11 Minskad sexuell förmåga... 11 Diskussion... 12 Metoddiskussion... 12 Begränsningar... 12 Resultatdiskussion... 13 Styrkor och svagheter... 13 Sexualitet... 14 Livskvalitet... 15 Slutsats... 16 Referenslista... 17 Bilaga 1. Granskningsmall... 20 Bilaga 2. Artikelmatris... 21

INLEDNING Den vanligaste tumörsjukdomen som drabbar män är prostatacancer (Socialstyrelsen, 2012). År 2011 diagnostiserades 9 663 män i Sverige och av dem ledde 2 382 till dödsfall (a a). År 1970 upptäcktes 3 000 nya fall av prostatacancer jämfört med nästan 10 000 nya fall år 2004, vilket visar en markant ökning med 230 procent (Adami et al, 2006). Incidensen av prostatacancer kan delvis förklaras av den ökade screeningen av prostataspecifikt antigen, PSA-test, i vården (Socialstyrelsen, 2012). Det kan även förklaras genom att prostatacancer är en sjukdom som oftast drabbar män i hög ålder samtidigt som andelen äldre i befolkningen har ökat de senaste 50 åren (Adami et al, 2006). Om statistisk hänsyn tas till den ökade andelen äldre jämfört med ökningen av nya fall prostatacancer, innebär detta att var femte man någon gång i sitt liv kommer att bli diagnostiserad med prostatacancer. Detta är idag den högsta siffran för någon enskild cancerform i Sverige (a a). Med denna litteraturstudie vill vi undersöka hur män som drabbats av prostatacancer upplever erektil dysfunktion och hur detta påverkar deras livskvalitet och sexualliv efter att de genomgått behandling med prostatektomi. För att kunna ge en personcentrerad omvårdnad är det nödvändigt att belysa hur patienterna upplevt omvårdnaden och vad som kan förbättras för att denna ska kunna utvecklas och bli bättre. Vi blev introducerade till ämnet på en introduktion med ämnesförslag inför skrivande tav examensarbetet. Ämnet var intresseväckande och båda författarna blev nyfikna på att veta mer om området. BAKGRUND Prostatakörteln sitter som en ring kring översta delen av mannens urinrör och har funktionen att bilda ett basiskt sekret vilket fungerar som en slags transportvätska för spermierna (Larsson & Rundgren, 2010). Det är det manliga könshormonet testosteron som styr prostatans tillväxt och funktion. Testosteronet är även förutsättningen för att prostatacancer utvecklas (a a). Patofysiologi Cancer uppstår då celler delar sig okontrollerat och inte utför de uppgifter som friska celler gör (Damber & Peeker, 2012). Cellerna fortsätter dela sig okontrollerat och samlas sedan i det organ där celltillväxten startade vilket utvecklar en tumör. Benigna tumörer skiljer sig från de maligna genom att cancercellerna vid maligna tumörer även har förmågan att sprida sig till omkringliggande organ (a a). Prostatacancer delas in i olika stadier, att sjukdomen befinner sig i det lokala stadiet innebär att tumören endast växer i prostatakörteln (Damber & Peeker, 2012). När tumören börjat sprida sig till närliggande organ t.ex. urinblåsan och urinröret har cancern nått det regionala stadiet. I det sista stadiet har cancern spridit sig till övriga delar av kroppen så som skelettet och anses då obotlig, det är först vid detta stadium som symtom är framträdande (a a). 1

Symtom Enligt Damber & Peeker (2012) kan de första symtomen vid prostatacancer kan likna de som uppkommer vid godartad prostataförstoring, vilket drabbar många äldre män. Detta är symtom som urintömningsbesvär, svårigheter att komma igång med vattenkastning och efterdropp (a a). De senare symtomen som kommer först när cancern spridit sig kan vara hematuri, ryggvärk och smärta från skelettmetastaser (Damber & Peeker, 2012). Diagnostik För att utreda och diagnostisera prostatacancer tas bland annat ett blodprov för att mäta PSA-värdet (Adami et al, 2006). PSA är ett äggviteämne som bildas i prostatans körtelceller och finns i hög koncentration i sädesvätskan. PSA förekommer dock även normalt i blodet. I takt med mannens åldrande sker en normal förstoring av prostatan vilket förklarar att äldre män ofta har ett högre PSA-värde än yngre (a a). Vid en normal, godartad förstoring av prostatan är PSA-värdet oftast lätt förhöjt, medan det vid prostatacancer leder till ett högre PSA-värde då antigenet lättare läcker ut från tumören till blodbanan. I samband med utredningen görs även en prostataundersökning via rektum, då palperas prostatan och utbredning och storlek av en eventuell tumör kan bedömas. Nästa steg i utredningen är ultraljud av prostatan via ändtarmen (Adami et al, 2006). Vid fortsatt misstanke om prostatacancer efter dessa undersökningar görs en biopsi från prostatan via ändtarmen. Vävnadsprovet skickas sedan för analys för att fastställa om det innehåller cancerceller och hur elakartade dessa i så fall är (Socialstyrelsen, 2013). Behandling Behandling vid prostatacancer syftar till att förhindra död samt att lämplig behandlingsmetod väljs utifrån cancerns utbredning (Damber & Peeker, 2012). Därför är det viktigt att patienten själv får vara delaktig i valet av behandlingsmetod (a a). Personal bör ge anpassad information till patienten utifrån hans ålder, hereditet, sexualfunktion, tumörstadium och PSA-nivå. Informationen bör också anpassas efter patientens försvarsberedskap, vilja till att acceptera eventuella biverkningar, övriga sjukdomar och förväntad livslängd (Damber & Peeker, 2012). Vid tidig upptäckt av prostatacancer som växer långsamt kan en aktiv monitorering vara ett behandlingsalternativ (Damber & Peeker, 2012). Vid en aktiv monitorering följs mannen med regelbundna kontroller av prostatakörteln samt vävnadsprov och PSA-kontroller. Om sjukdomen framskrider, ger symtom eller om patienten vill, kan behandling sättas in (a a). Behandling för att bota prostatacancer sker med strålbehandling eller operation (Socialstyrelsen, 2013). Vid strålbehandling läggs strålkällan antingen inne i prostatan, brakyterapi, eller riktad mot prostatan, dessa två metoder kan även kombineras. Strålbehandling kan också kombineras tillsammans med operation (a a). Radikal prostatektomi Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer idag är operation (Damber & Peeker, 2012). Då ett ingrepp utförs opereras prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor bort, en så kallad radikal prostatektomi (a a). Denna behandlingsform utförs främst hos män som har en lokaliserad prostatacancer, det 2

vill säga då tumören inte har metastaserat (Damber & Peeker, 2012). Detta är även den behandlingsform som är vanligast för yngre män som drabbas av prostatacancer (a a). Prostatektomi kan utföras på två vis, antingen anläggs ett öppet snitt på nedre delen av magen eller också utförs operationen med laparoskopi med eller utan robotassistans (Damber & Peeker, 2012). Komplikationer Både strålbehandling och prostatektomi medför dock komplikationer (Adami et al, 2006). En av de mest betydande komplikationerna efter prostatektomi är impotens. Drygt hälften av patienterna förlorar sin erektionsförmåga efter prostatektomi. Nervtrådarna nära prostatakörteln är betydande för mannens erektionsförmåga. Detta medför att sannolikheten för att erektionsförmågan kan behållas ökar om kirurgen under operationen lyckas bevara dessa (a a). I en studie av Namiki et al (2005) gjordes en jämförelse av erektionsförmågan hos män som genomgått nervbevarande respektive icke-nervbevarande prostatektomi. Studien visade att den grupp som genomgått nervbevarande ingrepp hade större förbättring gällande erektil förmåga 12 månader postoperativt än den andra gruppen. Den nervbevarande prostatektomin diskuteras också i en studie av Schover et al (2002) där samma resultat framgår. I studien tas även hänsyn till påverkande faktorer såsom ålder, tumörstadium och tid sedan behandling. I samma studie (Schover et al, 2002) rapporterades det att endast 14 procent av männen behöll eller förbättrade sin förmåga att få erektion efter behandling för prostatacancer. Av männen som hade erektionsproblem rankade 61 procent dessutom dessa som påverkande i måttlig till extrem grad på deras känsla av lycka och livskvalitet (a a). I Namiki et al (2005) framkom liknande resultat där 65 procent av männen ansåg deras erektionsförmåga vara dålig respektive mycket dålig 24 månader postoperativt. Cancerbeskedet Att få en cancerdiagnos är svårt för alla, hur en person reagerar är dock individuellt beroende på både tidigare livserfarenheter och aktuell livssituation (Adami et al, 2006). När det gäller diagnos av prostatacancer kan beskedet vara olika beroende på om det är en mindre tumör där risken för spridning bedöms som liten, eller om det rör sig om en tumör som redan spridit sig (a a). Ofta går patienterna igenom en krisreaktion som kan bli starkare beroende på symtom, behandlingar eller till och med en för tidig död. Vid en kraftig krisreaktion kan patienten växla mellan känslor som aggression, förnekande, förtvivlan och maktlöshet. Krisreaktionen kan göra det svårt för patienten att ta till sig all information som ges vid diagnosbesked om till exempel behandlingsalternativ eller förberedelser inför kommande behandling (Adami et al, 2006). Enligt en studie av Maliski et al (2001) var männens högsta prioritet vid ett cancerbesked att få bort cancern. Att bevara den erektila funktionen sågs som en underliggande prioritering och gavs inte samma hänsyn vid ställningstagande av behandlingsform. I en annan studie uttryckte några deltagande män att de trots postoperativa komplikationer skulle rekommendera ingreppet och att de idag var glada över att leva (Tomicich, 2007). 3

Definitioner För att kunna besvara frågeställningen behöver några väsentliga begrepp definieras. Detta har betydelse för hur begreppen tolkas av läsaren av litteraturstudien och vilken innebörd begreppen får i denna litteraturstudie. Erektil dysfunktion Damber och Peeker (2012) definierar begreppet erektil dysfunktion som en oförmåga att erhålla och upprätthålla en erektion som är tillräcklig för att genomföra ett samlag. Sexualitet Begreppet sexualitet definieras enligt den svenska versionen av Världshälsoorganisationen (WHO) 2002 på följande vis: Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonym med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa" (Westgren, 2010, s 361-362). Utifrån WHO:s (2002) ovanstående definition används begreppen sexualliv och sexualitet i denna litteraturstudie som synonyma begrepp. Livskvalitet Livskvalitet är ett begrepp som Nationalencyklopedin diskuterar definitionen av utifrån 3 aspekter: 1) yttre betingelser, vilka kan mätas objektivt eller intersubjektivt, sådant som fysisk rörlighet, arbete, bostad, social situation och inkomst; 2) den berördes subjektiva upplevelser eller bedömning av värdet av sådana yttre betingelser; 3) effekterna på en persons liv av närvaron eller frånvaron av de betingelser som nämns under 1), givet värderingarna i 2) (Nationalencyklopedin, 2013). Utifrån dessa aspekter används begreppet livskvalitet i denna litteraturstudie enligt förutsättningarna att erektil dysfunktion medför en yttre fysisk förändring för individen, vilket påverkar individens upplevelser i olika situationer och förhållanden. Frånvaron av den erektila funktionen och ett fungerande sexualliv samt hur detta påverkar individens egna liv är den främsta definitionen som uppsatsen kommer att utgå ifrån, vilket speglar Nationalencyklopedins definition av begreppet livskvalitet. 4

WHO (1998) har en annan definition av livskvalitet: Individuals perception of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns (WHO, 1998) Denna definition tar upp individens förväntningar samt i vilken kontext patienten befinner sig. Definitionen speglar därmed hur individen förväntar sig att den erektila dyfunktionen kommer att påverka individens livskvalitet postoperativt. Omvårdnadens värde och sjuksköterskans roll Utifrån litteraturen samt resultaten av studierna (Maliski et al, 2001, Namiki et al, 2005; Schover et al, 2002; Tomicich, 2007) anses det valda ämnet angeläget att studera utifrån en grundutbildad sjuksköterskas perspektiv. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) ska sjuksköterskan informera och undervisa både patienter och närstående, förvissa sig om att de förstått informationen men även uppmärksamma de patienter som inte själv uttrycker ett informationsbehov. Detta innebär utifrån Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) att hur komplikationerna efter en radikal prostatektomi upplevs till viss del kan vara beroende av hur sjuksköterskan informerar och stöttar patienten i omvårdnaden. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005) ansvarar sjuksköterskan för att patienten får information som ger förutsättningar till medgivande av vård och behandling. I överrensstämmelse med Socialtyrelsens kompetensbeskriving för legitimerae sjuksköterskor (2005) är sjuksköterskans roll i omvårdnaden att vara lyhörd, bekräftande samt ett stöd och en trygghet för patienten i situationer då patienten uttrycker ett behov av detta. Sjuksköterskan ska även ha förmågan att på ett empatiskt sätt stötta och vägleda patienten för att göra hen så delaktig som möjligt i vård och behandling (Socialstyrelsen 2005). Kunskap är en färskvara och det är viktigt att sjuksköterskans kunnande är uppdaterat, detta för att kunna följa Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005), ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005) samt Patientsäkerhetslagen (PSL, 2010:659). Dessa säger att sjuksköterskor i sitt arbete bör implementera ny kunskap och därigenom verka för en omvårdnad som stämmer överens med beprövad erfarenhet och evidensbaserad kunskap. Sjuksköterskan måste ha basal kunskap om i detta fall prostatacancer, symtom och behandlingsalternativ samt de komplikationer som dessa kan ge. Sjuksköterskan är skyldig att undersöka litteratur och information samt tillämpa den nya kunskapen i omvårdnaden (Socialstyrelsen, 2005). SYFTE Syftet med uppsatsen var att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi. 5

Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Upplever män den sexuella förändringen efter prostatektomi som ett problem och påverkar detta i sin tur männens livskvalitet? METOD Metoden som användes i denna litteraturstudie var av beskrivande design och utgick från Statens Beredning för medicinsk utvärderings (SBU) handbok för metoder i hälso- och sjukvården (SBU, 2012). Metodavsnittet delades in i datainsamling och databearbetning. Datainsamling Inledningsvis gjordes en pilotsökning i databasen PubMed för att bekräfta att litteratur som speglade studiens syfte fanns tillgängligt samt för att se att valda sökord var lämpliga för fortsatt sökning (Axelsson, 2012). Fortsättningsvis gjordes databassökningarna på tre olika sökmotorer; PubMed, CINAHL och PsycInfo. PubMed användes för att finna artiklar som täckte det medicinska samt omvårdnadsaspekten i syftet. CINAHL användes huvudsakligen för att finna omvårdnadsdelen i syftet och sökningar via PsycInfo kompletterade med artiklar som berörde den psykologiska delen. Inklusionskriterierna som sökningarna baserades på var att fulltext skulle finnas tillgänglig samt att artiklarna skulle vara publicerade efter år 2000. Som grund för sökningarna användes litteraturstudiens nyckelord som sökord i olika kombinationer. Sökorden som användes var; erektil dysfunktion, livskvalitet, prostatektomi, sexualitet, upplevelse och dessa anpassades som MeSH-termer, CINAHL-headings respektive sökord i term finder. Enbart den booleska sökoperatören AND användes i sökningarna. I PubMed gjordes totalt fem sökningar vilket resulterade i 70 lästa titlar, varpå 36 abstrakt lästes. Totalt nio artiklar svarade på studiens syfte samt passade in i inklusionskriterierna och valdes därför för närmare granskning. Av dessa valdes fyra artiklar ut till resultatet, dessa sökningar redovisas i tabell 1. De tre sökningarna som gjordes i CINAHL resulterade i 173 lästa titlar, 68 lästa abstrakt av vilka åtta artiklar valdes ut för granskning. Av de åtta artiklarna kom två att användas i resultatet, sökningarna för dessa två artiklar redovisas i tabell 2. I PsycInfo gjordes två sökningar som ledde till 327 lästa titlar, 65 lästa abstrakt och av dessa valdes sex artiklar för granskning, dessa användes inte i resultatet och redovisas därmed inte i någon tabell. Alltså valdes 23 artiklar ut för granskning vilket gav ett urval på sex artiklar som kom att användas i resultatet. Databassökningarna gav ett stort antal artiklar och genom deras referenslistor framkom ytterligare relevanta artiklar, detta kallas enligt SBU (2012) reference tracking. Detta användes vid granskning av samtliga artiklar vilket skapade frisökningar på aktuella artiklars författare i databasen PubMed. Dessa sökningar medförde att 19 artiklar granskades varav fem användes. Sökningarna för de fem artiklarna som användes redovisas i tabell 3. 6

Tabell 1. Sökningar och urval av artiklar i PubMed. Databas PubMed 13-11-12 PubMed 13-11-14 PubMed 13-11-14 PubMed 13-11-19 2000- Fulltext available 2000- Fulltext available 2000- Fulltext available 2000- Fulltext available Lästa titlar 48 48 21 4 1 4 4 2 1 1 6 6 2 2 1 9 9 9 2 1 Totalt 67 67 34 9 4 Tabell 2. Sökningar och urval av artiklar i CinAHL. Databas CinAHL 13-11-12 CinAHL 13-11-14 2000- Fulltext available 2000- Fulltext available Lästa titlar 22 22 22 4 1 73 73 6 2 1 Totalt 95 95 28 6 2 MeSHtermer/CinA HL-Headings Prostatectomy AND sexuality AND erectile dysfunction AND quality of life Prostatectomy AND sexuality AND life experiences AND erectile dysfunction Prostatectomy AND sexuality AND experiences AND erectile dysfunction Sexuality AND prostatectomy AND experience AND erectil dysfunction Begränsningar Träffar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar MeSHtermer/CinA HL-Headings Prostatectomy AND sexuality AND Life experiences AND erectile dysfunctions Prostatectomy AND sexuality AND erectile dysfunction AND quality of life Begränsningar Träffar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar 7

Tabell 3. Databassökningar med hjälp av frisökningar. Databas Fritext Träffar Lästa titlar Granskade abstrakt Granskade artiklar Använda artiklar PubMed 13-11-19 Dahn et al 2004 8 8 1 1 1 PubMed 13-11-19 PubMed 13-11-19 PubMed 13-11-19 Nelson, Choi, Mulhall 2007 Bokhour et al 2001 Fergus et al 2002 3 3 1 1 1 1 1 1 1 1 10 10 1 1 1 PubMed 13-11-19 Butler, Downe- Wamboldt 2001 1 1 1 1 1 Totalt 23 23 5 5 5 Databearbetning Utvalda artiklar delades upp slumpmässigt och granskades individuellt, respektive författare läste 21 artiklar. Den slutliga mängden artiklar som kom att bli grund för resultatavsnittet var 11 stycken och dessa granskades ytterligare en gång av respektive författare. Kvalitativa artiklar granskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med patientupplevelser (SBU, 2012), se bilaga 1. De sju kvalitativa artiklarna ansågs efter granskning vara av medelhög till hög studiekvalitet då syftena var väldefinierade, resultaten var tydligt beskrivna och diskussionerna förde relevanta resonemang kring resultaten. Kvantitativa artiklar granskades utifrån en checklista utformad av Olsson och Sörensen (2011). De fyra kvantitativa artiklarna uppnådde utifrån denna checklista en hög kvalitetsgrad. Efter granskning diskuterades uppfattningar om artiklarna och resultaten bearbetades tillsammans. Sammanställning i teman gjordes enligt analysmetod av Polit och Beck (2009) för att skapa en meningsfull struktur som är enkel att följa när resultatet presenteras. Ett mönster sågs med fyra olika områden som upprepades på olika vis i artiklarna: minskad maskulinitet, påverkan på den intima relationen, upplevelsen vid diagnosbesked och minskad sexuell förmåga. En artikel kunde ha innehåll som överensstämde till flera olika teman, färgpennor användes därför för att ge en tydlig bild över de olika temana. Temana strukturerades upp och fick namn efter granskning av artiklarna då jämförelse av artiklarna resulterade i fyra tydliga områden med fyra tydliga rubriker. Med hjälp av färgerna var det enkelt att se vilken data som hörde till vilket tema och på detta vis sorterades och strukturerades data upp. Meningar och citat som ansågs meningsfulla för temana skrevs ned ordagrant på ett papper för att utgöra grunden i temat. 8

RESULTAT Artiklarna som studerats hade likheter som tillsammans skapade fyra teman; minskad manlighet, påverkan på den intima relationen, upplevelsen vid diagnosbesked och minskad sexuell förmåga. Minskad manlighet var ett tema som var genomgående för samtliga artiklar och valdes därför att presenteras först. Minskad manlighet Zaider et al (2012) använde sig av en kvantitativ studiedesign för att undersöka mäns upplevelser av minskad manlighet efter prostatektomi i USA. Resultatet visade att en tredjedel av männen i urvalet upplevde minskad manlighet efter operation och graderade denna som medelmåttig till svår. Den minskade manligheten visade sig i sin tur vara den största orsaken till de sexuella besvär som kan uppkomma efter prostatektomi (Zaider et al, 2012). Liknande resultat gällande maskulinitet presenterades av Berterö (2001) i en kvalitativ svensk studie. Syftet var att identifiera mäns sexualitet och intima relationer efter behandling för prostatacancer, men även hur männen såg på sig själva och sin manlighet. I studien uttryckte en man att manlighet, självkänsla och livskvalitet försvann postoperativt men att acceptans var det enda valet för att hantera situationen: For us men I stress it here It has a significant meaning, it is as if our manliness has disappeared Manliness, self-esteem, quality of life, all these things I try to take everything naturally You have to learn to accept (Berterö, 2001, p 249) Att vara sexuellt aktiv och kunna genomföra ett penetrerande samlag ansågs synonymt med maskulinitet i studien av Gannon et al (2010). Studien hade en kvalitativ design och avsåg att beskriva mäns upplevelser och besvär efter prostatektomi. En av männen i studien berättade om hur viktig erektionsförmågan var för honom, att han efter prostatektomin kände sig berövad på sin sexuella plikt som man och att detta gav honom känslor av otillräcklighet (a a). Även Oliffe (2005) visade i sin kvalitativa studie, som undersökte upplevelser av impotens efter prostatektomi, att erektionsförmågan sågs som ett bevis på manlighet och att erektion var något en man förväntades kunna få och bibehålla. I resultatet framgick att erektionsförlust gav känslor som värdelöshet, otillräcklighet och minskad manlighet. En man uttryckte att han på grund av sin impotens kände sig som en 90-årig gammal man (a a). Den manliga identiteten visades även av Gannon et al. (2010) genom att den sexuella aktiviteten sågs som en central aspekt som kunde ge negativ påverkan på maskuliniteten. I en kvalitativ artikel av Bokhour et al. (2001), som undersökte uppfattningar av erektil dysfunktion hos män som genomgått kurativ behandling för prostatacancer, uppkom att om maskuliniteten påverkades gav detta även följder i självkänslan. Upplevelsen av att inte känna sig som en hel man på grund av den erektila dysfunktionen gav därmed inte enbart männen tvivel på den sexuella förmågan, utan provocerade även frågor angående den maskulina identiteten (a a). Fergus et al. (2002) granskade i sin kvalitativa artikel erfarenheter av mäns sexuella dysfunktion och bevarande av manlighet efter prostatacancer. Förlust av den sexuella förmågan uppvisades i denna artikel som en väsentlig utmaning för deltagarnas känsla av manlighet. Artikeln beskrev även deltagarnas strävan efter 9

att återfå och bibehålla den maskulina identiteten trots den försvagning behandlingen gett inom detta område (a a). En man som lyckats behålla sin libido uttryckte följande: Now if I didn t have my la ao, I don t know how I d be. I wouldn t want to be like that. That s almost like neuter. You re not male, you re not female, you re just neuter gender I guess I wouldn t be a man, not in my eyes. I d still be a good guy, but not a man. (Fergus et al, 2002, p 311) Påverkan på den intima relationen I två artiklar framkom det att den intima relationen till en partner påverkades i hög grad efter behandling med prostatektomi (Bokhour et al, 2001; Zaider et al, 2012). Bokhour et al (2001) fick även fram att män efter prostatektomi inte längre interagerade socialt på samma vis med en eventuell sexuell partner. En man i urvalet förklarade att han ansåg att en intim relation inte längre var möjlig och att han istället fokuserade på att undvika pinsamma situationer och därmed tillfällen som kunde leda till sex (a a). Intima relationer togs även upp av Davison et al (2007) i en kvantitativ artikel som utvärderade effekten av livskvalitet, sexuell funktion och ånger av behandlingsmetod efter prostatektomi. I artikeln gjordes jämförelser av deltagarna före och efter prostatektomin vilket visade att männen kände sig mer obekväma vid intima relationer efter behandlingen. Den erektila dysfunktionen påverkade inte enbart det intima livet utan även hur männen såg på sig själva som sexuella individer (Davison et al, 2007). Två kvalitativa studier som båda undersökte mäns upplevelser efter radikal prostatektomi visade att männen i urvalen kände oförmåga att tillfredsställa den andra parten i den intima relationen (Burt et al, 2004; Butler et al 2001). Burt et al (2004) beskrev en mans oro över att hans fru skulle finna en ny sexuell partner då han själv inte längre kunde genomföra ett penetrerande samlag: I really feel like I m not fulfilling her needs, even though she tells me that this is not the case. It bothers me because we ve always been a loving couple and fairly active sexually. I believe she has needs and that if they are not fulfilled than eventually it might lead to something like an affair [ ] (Burt et al, 2004, p 888) Liknande problematik nämndes av Butler et al (2001) där en del män kände att de inte längre kunde tillgodogöra deras partners sexuella lust. I denna artikel berättade en deltagare att han inte längre ansåg den sexuella relationen vara lika bra som innan prostatektomin, att relationen inte längre tycktes vara hel (a a). En deltagare i Burt et al (2004) beskrev hur de erektila problemen påverkade hans intima relation negativt, då sex varit en viktig del av hans äktenskap och att han kände sig skyldig till problemen. Den intima relationen behövde dock inte enbart påverkas negativt vilket visas i Butler et al (2001) där två deltagare tyckte att deras kvalitet i relationen förstärkts genom erfarenheten av sjukdomen. I samma studie uttryckte 24 procent av männen att de efter många års äktenskap förväntade sig förändringar i relationen och att de inte trodde att dessa nödvändigtvis behövde bero på sjukdomen (a a). 10

Upplevelsen vid diagnosbesked Vid diagnosbesked var överlevnad av högsta prioritet där biverkningar och långsiktiga konsekvenser sågs som små bekymmer som inte prioriterades (Berterö, 2001). Detta gjorde att valet mellan död och impotens blev enkelt, en man uttryckte att det handlade om att acceptera de negativa aspekterna som kom med de goda (a a). Liknande resultat sågs i Oliffe (2005) gällande prioritering vid diagnosbesked, överlevnad högprioriterades och impotens bortsågs i samband med den livshotande sjukdomen. Känslan av att välja mellan liv och död upplevdes av 24 procent i Butler et al (2001). Vid diagnosbeskedet låg fokus på framtiden och det handlade om att betala priset för livet och acceptera det (Oliffe, 2005). Några deltagare i studien av Berterö (2001) berättade att de inte förstod konsekvenserna av behandlingen och att de inte trodde att dessa skulle vara bestående. En man berättade att han fick information om den eventuella sexuella påverkan av prostatektomin först efter att operationen genomförts. Trots att erektionshjälpmedel fanns tillgängligt menade han att problemet med ett dysfunktionellt sexualliv kvarstod (a a). I studien av Fergus et al (2002) ställde sig en deltagare frågan hur mycket en man är villig att ge för överlevnad, när en del av livet går förlorat: You know, how far are you willing to go to preserve your life when each time they take something more out of you that gives you less life? (Fergus et al, 2001, p 309) Beslutet att genomgå en prostatektomi sågs som ett självklart val till en början, men utvecklades efter operation ofta till en besvärlig period med anpassning och känslor av förlust (Fergus et al, 2001). Även i Burt et al (2005) framkom liknande resultat, att riskera impotens för att bli frisk från cancern var ett enkelt val enligt en deltagare, men valet var svårare att leva med (a a). Även om förlusten av den sexuella funktionen kändes jobbig menade en man att han ändå var glad över att vara vid liv och att det inte fanns någon mening med att leva i det förflutna (Oliffe, 2005). Minskad sexuell förmåga I Davison et al (2007) hade 24 procent av männen innan prostatektomin måttlig till svår erektil dysfunktion, motsvarande 77 procent ett år efter genomgången operation. Jämförelser av deltagarna gjordes innan och efter prostatektomin, denna visade mindre sexuell njutning, svårigheter att få och bevara erektion samt utlösningsproblem postoperativt, detta i sin tur ledde till att männen var mindre sexuellt aktiva efter behandling (a a). Frågan gällande erektionsförmågan togs även upp i Nelson et al (2007) kvantitativa studie som syftade att undersöka faktorer som påverkade den sexuella tillfredsställelsen hos män med prostatacancer. I studien visades att den erektila förmågan var frånvarande eller liten och att detta i sin tur påverkade den sexuella tillfredsställelsen (a a). I ytterligare en kvantitativ studie som utvärderade om sexuell lust och livskvalitet avtog på grund av den sexuella dysfunktionen, svarade 49,5 procent av deltagarna att deras sexuella funktion var mycket dålig (Dahn et al, 2004). Den sexuella lusten i relation till den sexuella funktionen påverkade männens livskvalitet postoperativt, män med bättre sexuell funktion hade högre livskvalitet (a a). Fergus et al (2002) tog upp att det inte var förlusten av den sexuella aktiviteten i sig som var påfrestande utan förlusten av förmågan. Även en man i Oliffe (2005) 11

menade att det var viktigt att skilja på den sexuella förmågan och sexualitet. Detta stärks genom resultatet i Bokhour et al (2001) där det togs upp att de sexuella tankarna och fantasierna fortfarande fanns kvar, men att förmågan att reagera på dem hade försvunnit: It seems funny like sometimes you can see a real good-looking girl with a short skirt on, you know she s good-looking, and a year ago if I had seen her, you know, it would get hard. It don t get hard anymore. (Bokhour et al, 2001, p 652) Känslan av att inte kunna prestera sexuellt upplevdes mer psykologiskt störande än det faktum att erektionsförmågan var borta (Bokhour et al, 2001). Den sexuella dysfunktionen beskrevs i Fergus et al (2002) som en osynlig stigmatisering, känslan av utanförskap infann sig trots att omgivningen inte var medvetna om dysfunktionen och detta upplevde deltagarna som svårt att bortse från. DISKUSSION Diskussionsavsnittet består av två delar, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen presenteras styrkor och svagheter med studiens tillvägagångssätt samt hur detta kan ha påverkat resultatet. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån studiens syfte. Metoddiskussion På grund av tidsbegränsning har litteraturstudien ingen systematisk design, vilket kan ses som en svaghet. Relevanta artiklar kan ha gått förlorade vilket kan ha haft betydelse för litteraturstudiens resultat. Av samma orsak kan valet av design även ha påverkat studiens trovärdighet. Databassökningarna genomfördes i tre olika sökmotorer vilket ses som en styrka då dessa hanterar olika områden inom vården. Att en stor mängd av resultatet baseras på artiklar som hittats genom reference tracking kan ifrågasätta valet av sökord. Dock ändrades inte sökorden då databassökningarna i kombination med reference tracking gav en tillräcklig mängd artiklar. Författarna använde sig enbart av den booleska sökoperatören AND i våra sökningar vilket kan ses som en svaghet. Detta på grund av att en stor mängd artiklar som speglar syftet kan ha fallit bort. Att endast AND användes beror på den tidsbegränsning som låg på litteraturstudien, OR och NOT hade kunnat skapa större sökningar men alla relevanta artiklar hade inte hunnit granskas. Begränsningar Artiklar som resultatet bygger på skulle vara publicerade efter år 2000, detta på grund av att operationsmetoden utvecklats väsentligt det senaste decenniet. Detta ses som en styrka då tidigare publicerade artiklar hade kunnat ge ett missvisande resultat. Denna begränsning stärker även överförbarheten av resultatet till dagens män i samhället som behandlats med prostatektomi. Det andra inklusionskriteriet var att fulltext skulle finnas tillgängligt, vilket kan ses som en svaghet eftersom artiklar kan ha missats. Detta kriterium valdes då det ansågs tidsödslande att invänta artiklar när det fanns relevanta artiklar tillgängliga att bygga resultatet på. Att syftet enbart riktades in på behandlingsmetod med prostatektomi gjordes på 12

grund av att litteraturstudien inte skulle bli för omfattande. Ett smalare spektrum gav oss möjlighet att studera individuella upplevelser grundligare. Sju av de slutgiltiga artiklarna var kvalitativa och fyra var kvantitativa. De kvalitativa studierna ansågs svara bättre på syftet än de kvantitativa eftersom de undersökte en känsla och upplevelse mer ingående. Dock baserades de kvalitativa studierna på författarnas tolkningar av informanternas känslor och ord. Efter att ha granskat artiklarna bedömdes det dock att författarnas tolkningar verkade trovärdiga och många författares tolkningar liknade varandra. De kvantitativa artiklarna svarade inte på patienternas upplevelser, dock gav dessa slutsatser om jämförelser av förekomst av komplikationer vilka ansågs värdefulla för resultatet. Att artiklarna till en början granskades individuellt för att sedan diskuteras tillsammans ses som en styrka för litteraturstudien då artiklarnas kvalitet och innehåll bedömts från två synvinklar. Författarparet var eniga i diskussion kring kvalitet och innehåll. Samma mönster sågs i artiklarna och författarna fokuserade på samma saker vid den individuella granskningen vilket stärker val av syfte och gav självklara teman till resultatet. Temana kändes så självklara att det inte behövdes någon större diskussion författarna sinsemellan för att komma fram till dem. Resultatdiskussion Syftet med uppsatsen var att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi. Detta ville besvaras genom följande frågeställning: Upplever män den sexuella förändringen efter prostatektomi som ett problem och påverkar detta i sin tur männens livskvalitet? Artiklarna som denna litteraturstudie utgått från har alla liknande resultat vilket styrker frågeställningen om att det finns ett existerande problemområde med sexuell dysfunktion och försämrad livskvalitet efter prostatektomi. Resultatdiskussionen presenterar först artiklarnas styrkor och svagheter. Sedan diskuteras resultaten utifrån de områden som syftet avser att beskriva det vill säga sexualitet och livskvalitet. Styrkor och svagheter Det låga deltagarantalet i en stor del av artiklarna sågs som en gemensam svaghet då resultaten kan bli svåra att generalisera. Dock är artiklarnas ursprung USA (n=4), Kanada (n=4), Sverige (n=1), Australien (n=1) och England (n=1) vilket kan ses som en styrka då de alla fått liknande resultat trots den geografiska skillnaden och detta stärker resultatets trovärdighet. Alla utom en artikel (Fergus et al, 2002) innehöll endast resultat om heterosexuella relationer, vilket kan ses som en svaghet då relationer till samma kön inte behandlas och därmed kan inte resultaten överföras på homosexuella män som genomgått prostatektomi. En annan svaghet är att resultat från fyra av artiklarna (Butler et al, 2001; Dahn et al, 2004; Oliffe, 2005; Zaider et al, 2012) är baserat på män som är i relationer. Resultaten går därmed inte att generalisera till män som inte befinner sig i en relation. Dock ingår singelmän i resterande artiklar vilket gör att ovanstående svaghet delvis vägs upp. 13

I studien av Berterö (2001) gjordes intervjuerna på svenska och dessa översattes sedan till engelska. Detta är en svaghet eftersom uttryck och känslor vid översättning kan ha blivit förändrade eller misstolkade. Uttryck och känslor kan även ha gått förlorade vid telefonintervjuer vilket utfördes i Burt et al (2004). Manlighet är ett uttryck som tas upp i samtliga studier och definieras av männens syn på sig själv och deras upplevelser av maskulinitet. Artiklarna har ingen specifik definition på begreppet vilket försvårar generalisering av resultaten. Tio av studierna genomfördes cirka ett år postoperativt, vilket kan ge missvisande resultat då bieffekterna av behandlingen kan vara kortsiktiga och förbättras med åren. Studien av Berterö (2001) visade dock liknande resultat som resterande artiklar men genomfördes två till sju år efter prostatektomi. Slutsatsen om att bieffekterna kan vara långvariga dras av författarna och därmed finns indikationer för att besvären kan vara långsiktiga. Sexualitet Sexualitet och förmågan att engagera sig i intima relationer är en viktig aspekt av allmän hälsa och livskvalitet, vilket ses i Bokhour et al (2001) och Zaider et al (2012). Författarna tror att sexualitet är ett område som är tabubelagt i en del vårdsammanhang och anser därför att sjuksköterskan är viktig inom området för att implementera sexuallivet som en rutin i hälsoundersökningarna efter prostatektomi. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) ska sjuksköterskor informera och undervisa patienter samt förvissa sig om att de förstått informationen, sjuksköterskor bör därför ha kunskap om hur män hanterar impotens som följd av prostatektomi för att kunna ge lämplig information och interventioner. Utifrån resultatet ses att det finns bristande informationsgivning redan preoperativt då det i Berterö (2001) framkommer att en man fick information om den sexuella påverkan av prostatektomi först efter ingreppet. I samma studie kände flera deltagare att de inte förstod konsekvenserna av operationen, vilket ytterligare visar att det föreligger en informationsbrist (a a). Dock menar Adami et al (2006) att krisreaktionen av ett cancerbesked kan göra det svårt för patienten att ta in den information som ges. Detta kan innebära att informationen faktiskt finns preoperativt men att patienten inte är förmögen att ta till sig den. Därför anser författarparet att det är viktigt med en personcentrerad omvårdnad, där sjuksköterskan möter patienten där denna befinner sig och återkopplar för att säkerställa att patienten förstått informationen. Patienter kan ha svårt att ta upp bekymmer inom området självmant, sjuksköterskan måste därför skapa en icke-hotande atmosfär när området tas upp. Även detta i enlighet med att uppfylla Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) som säger att patienter som inte själva uttrycker ett informationsbehov ska uppmärksammas. Utifrån denna litteraturstudies resultat tros att om sjuksköterskor uppmuntrar män som genomgått prostatektomi till att vara mer öppna och prata om sin sexualitet, kommer detta skapa starkare samarbete mellan patient och sjuksköterska i framtiden och detta ger även möjlighet för fler studier inom området. 14

Enligt WHO:s (2002) definition av sexualitet är denna ett grundbehov och en del av människans personlighet. Detta ses i resultat där män efter prostatektomi känner minskad självkänsla, tvivel på sin identitet och en påverkan på sig själva som sexuella individer (Berterö, 2001; Bokhour et al, 2001; Davison et al, 2007). Dessa resultat visar att en prostatektomi inte enbart har inverkan på den fysiska hälsan genom erektil dysfunktion utan har även stor inverkan på den psykiska hälsan. Detta överensstämmer med WHO:s (2002) definition av sexualitet där det beskrivs att sexualitet påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom påverkar både vår psykiska och fysiska hälsa. Livskvalitet Frånvaron av den erektila funktionen och ett fungerande sexualliv gav männen känslor som värdelöshet, otillräcklighet, utanförskap och minskad manlighet (Gannon et al, 2010; Oliffe, 2005; Bokhour et al, 2001). Känslor som dessa stärker artikeln av Dahn et al (2004) där det framkom att den sexuella funktionen påverkade mäns livskvalitet, män med en erektil dysfunktion hade sämre livskvalitet. Den erektila dysfunktionen påverkade även männen negativt i den intima relationen till en partner (Bokhour et al, 2001; Zaider et al, 2012). Dessa resultat speglar Nationalencyklopedins (2013) definition av livskvalitet utifrån erektil dysfunktion, det vill säga att individens egna liv påverkas och att det inte enbart är en fysisk påverkan. I studien av Berterö (2001) uttrycker en man att acceptans av komplikationen samt anpassning till den nya vardagen var det enda alternativet för att hantera situationen, att tolerera omständigheterna som uppkommit i samband med att en livshotande sjukdom blivit botad. Författarna anser att detta är en dyster inställning som antagligen påverkar mannens livskvalitet. Sjuksköterskan bör kunna införliva hopp även postoperativt för män som drabbas av komplikationer efter prostatektomi. Genom att basal och tydlig information ges preoperativt utgör sjuksköterskans roll en grundpelare i en förändring av problemet. Sjuksköterskan bör postoperativt informera patienten om vart han kan vända sig för att få hjälp och behandling för erektil dysfunktion.postoperativt föreslås utifrån litteraturstudiens resultat att män som genomgått prostatektomi bör ha en trygg relation till någon, förslagsvis en sjuksköterska, för att kunna ta upp problem och funderingar inom känsliga områden. Detta skulle kunna vara en kontaktperson. Genom en sjuksköterska med kunskap och erfarenhet inom området som bjuder in patienten till att samtala om känsliga samtalsämnen antas att patientens livskvalitet kan höjas, trots eventuella komplikationer. Sjuksköterskan bör ge patienten de verktyg som denna behöver för att leva sitt liv fullt ut, inte bara för att acceptera problemet och anpassa sin vardag utifrån detta. Idag finns det kontaktsjuksköterskor i cancervården som syftar till att förbättra information och kommunikation mellan patient och sjukvården samt för att få patienten och hens anhöriga mer delaktiga i vården. Patientfokus är en central del i genomförandet och Regionalt Cancercentrum syd (2013) har i sin strategi bland annat valt kontaktsjuksköterskor och multiprofessionella team för ökat patientfokus. 15

Ämnet upplevs av författarparet som tabubelagt av såväl patienter som vårdpersonal i en del sammanhang. Patienter verkar inte ha tillräcklig information preoperativt för att lyfta upp det känsliga samtalsämnet postoperativt. Detta kan bero på brister i anförtroende och trygghet i relationen mellan den allmänna sjuksköterskan och patienten, vilket kan avhjälpas om sjuksköterskans roll tydliggörs inom området. Då det handlar om ett otroligt känsligt ämne är det även viktigt att varje situation anpassas efter patientens förmåga, förutsättning och vilja. SLUTSATS Under arbetets gång upptäcktes det att det finns en hel del litteratur som berör patienter som drabbats av prostatacancer och genomgått prostatektomi. Dock är det en väldigt liten del av detta material som belyser de känslor som männen upplever till följd av behandlingen. Sjuksköterskan måste besitta den basala kunskapen inom området för att kunna vara till hjälp för patienter som genomgått prostatektomi. Kunskapen kan sedan utgöra grund för hur sjuksköterskan väljer att implementera informationsgivning preoperativt samt trygghet och stöd postoperativt. Hur detta ska ske bör det dock göras ytterligare studier på. 16