( y) ( L) Beräkning av ström nmos: Lång kanal (L g >1µm) di dy. Oxid U GS U DS. Kanal. 0<U cs (y)<u DS. Lös med:

Relevanta dokument
Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Pla$kondensator - Fälteffekt

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?

nmosfet och analoga kretsar

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Föreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM

Formelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Formelsamling för komponentfysik

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Elektronik 2017 EITA35

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Lösningar Tenta

Grindar och transistorer

Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI240/0601 och FFF090

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

Föreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor

Föreläsning 11 Bipolära Transistorer I. BJT Bipolar JuncDon Transistor. FunkDon bipolär transistor. DC operadon, strömförstärkning

Tentamen i komponentfysik

Digital IC konstruktion

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Introduktion till halvledarteknik

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

12. Kort om modern halvledarteknologi

12. Kort om modern halvledarteknologi

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper

Digital IC konstruktion

12. Kort om modern halvledarteknologi

Rättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må , Kent Palmkvist To ,

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Appendix A: Modelltyper

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Vad är elektricitet?

Labb-PM MCC086 Mikroelektronik 2016

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.

Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

Digital IC konstruktion

Föreläsning 10 (MOS)-Fälteffekttransistor I

Utredande uppgifter. 2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de tre fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Fördröjningsminimering vid buffring. ON-resistansen. Energiåtgång och effektförbrukning i CMOS. RAM-minnet

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Vad är elektricitet?

F1: Introduktion Digitalkonstruktion II, 4p. Digital IC konstruktion. Integrerad krets. System. Algorithm - Architecture. Arithmetic X 2.

Ledningar med förluster. Förlustfria ledningar. Rum-tid-diagram. Bergerondiagram. Appendix: Härledning av Bergerondiagrammet

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Varför Komponentfysik? Hålltider --- Ellära, Elektriska fält och potentialer

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de två fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

Transistorn en omkopplare utan rörliga delar

FÖRELÄSNING 8. Översikt på mikrochipsteknologi. I/O-kretsar. Mikrochipstillverkning. Föreläsning 8

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 16 dec 2008 klockan 8:00 13:00.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Introduktion till halvledarteknik

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

Tryckfel i K. Vännman, Matematisk Statistik, upplaga 2:13

Föreläsaren räknar... (del 1)

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Tryckta transistorer på papper och plast

Laboration N o 1 TRANSISTORER

Välkomna till kursen i elektroniska material!

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Föreläsning 4/11. Lite om logiska operationer. Hambley avsnitt 12.7, 14.1 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Digital- och datorteknik

Motivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation

en observerad punktskattning av µ, ett tal. x = µ obs = 49.5.

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Transistorswitchen. Laboration E25 ELEKTRO

Övningsuppgifter i EDA351 Kretselektronik

Tentamen i El- och vågrörelselära,

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Digital elektronik och inbyggda system

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

dx x2 y 2 x 2 y Q = 2 x 2 y dy, P dx + Qdy. Innan vi kan använda t.ex. Greens formel så måste vi beräkna de vanliga partiella derivatorna.

Digital IC konstruktion

Design av digitala kretsar

IE1205 Digital Design: F3 : CMOS-kretsen, Implementeringsteknologier. Fredrik Jonsson KTH/ICT/ES

Digital Design IE1204

Bra tabell i ert formelblad

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Digital Design IE1204

Transkript:

Beräkning av ström nmos: ång kanal ( g >1µm Oxid 0< cs (y< y Kanal ε Q N ( ( y th ( y Z µ ε ( y y n ( y ( y Q ( y N ös med: cs cs d dy (0 0 ( 0 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 1

Ström och kanal mänadsområdet Drainström (ma 5 4 3 1 - th, sat Zµ n ( Pinch off: oberoende av 0 0 1 3 4 5 6 Drainspänning (V Q N < - th ( ( y th Q ( ( N 0 - th th > - th Q N ( 0 QN ( th ( y ( 0 Q N 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015

minuters övning negafva A B V gs D - Drain 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 3

Ström ideal nmos Drainström (ma 5 4 3 1 0 - th MäRnadsområdet 0 1 3 4 5 6 Drainspänning (V Drainström (ma 4.5 4 3.5 3.5 1.5 1 0.5 0 > G 0 0 1 3 4 Gatespänning (V Strypt ( < Biaseras så ar: > - th > th injära området > th Zµ n ( th MäRnadsområdet th, sat Zµ n ( th 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 4

Exempel - nmos 1.0 V 3 mf/m µ n 0.135 m /Vs 5 µm Z50 µm Beräkna strömmen för 1 0.5, 1, & 3V om 0V 0.5, 1, & 3V om.5v injära området > Zµ n ( MäRnadsområdet, sat Zµ n ( 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 5

Ström icke ideal nmos, kanallängdsmodulafon 5 Drainström (ma 4 3 1 Kanallängdsmodulaaon i märnadsområdet Ger utgångskonduktans λ typiskt 0.005-0.05 V - 1 0 0 1 3 4 5 6 Drainspänning (V,sat Zµ n "( % $ # $ & 1 λ ( 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 6

Ström och kanal mänadsområdet Drainström (ma 5 4 3 1 - th, sat Zµ n ( Pinch off: oberoende av 0 0 1 3 4 5 6 Drainspänning (V Q N < - th ( ( y th Q ( ( N 0 - th th > - th Q N ( 0 QN ( th ( y ( 0 Q N 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 7

Exempel nmos med utgångskonduktans 1.0 V 3 mf/m µ n 0.135 m /Vs 5 µm Z50 µm λ0.0 V - 1 Beräkna strömmen för 1 0.5, 1, & 3V om 0V 0.5, 1, & 3V om.5v injära området > Zµ n " ( $ # % & MäRnadsområdet,sat Zµ n "( $ # $ % & 1 λ ( 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 8

D Storsignalmodell, mänadsområdet G gate gate Bara om: > th > - th G - - deal: Source cke deal: drain k ( - th drain ds ds Source (1λ k( - th Drainström (ma 4.5 4 3.5 > - th 3.5 1.5 1 0.5 0 0 1 3 4 Gatespänning (V k Z G 0 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 9

Flatband- ship Φ F ε ε r 0N Ae Φ F deal MOSFET fb Φ F ε ε r 0N Ae Φ F Verklig MOSFET E E E E i E i E i E Fgate E Fsub E V E Fgate e fb E Fsub E V E Fgate E Fsub E V ζ ζ ζ 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 10

minuter övning. nmosfet inverterad Skissa - V om vi har SD biaserat en nmosfet inverterad! SD > 0 GD > 0 pinch- off SD injärt Mänad ökar n- MOSFET n- MOSFET SD 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 11

PMOS Gate - 0.V 1.0V 0.4V Source solator SiO Drain - 1V P N- typ semiconductor P - 1 ma ARrahera hål vid ytan: slås på då är negafv! Korrekt operaaon: < 0V, hål från source all drain 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 1

nmos och pmos.0 V nmos: posiav posiav Strömmen flyter från drain all source < 0 -.0 V > 0 pmos: negaav negaav SD posiav Strömmen flyter från source all drain < 0 - q SD > 0 injärt pinch- off p- MOSFET Mänad ökar minskar Mänad n- MOSFET pinch- off injärt 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 13

nmos och pmos.0 V nmos: posiav posiav Strömmen flyter från drain all source < 0.0 V < 0 > 0 pmos: negaav negaav SD posiav Strömmen flyter från source all drain - q SD > 0 injärt pinch- off p- MOSFET Mänad ökar minskar Mänad n- MOSFET pinch- off injärt 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 14

PMOS - Banddiagram E Fgate E E Fsub E i - q - q th - q ζ : E V 0 th Φ F ε ε r 0NDe Φ F N t ln n 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 15 Φ F D i

PMOS Ström- Spänning injära området < Zµ p ( MäRnadsområdet, sat Zµ p ( - q injärt pinch- off p- MOSFET Mänad Mänad n- MOSFET pinch- off injärt 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 16

nmos och pmos.0 V.0 V < 0 > 0 < 0 injärt pinch- off p- MOSFET Mänad ökar minskar Mänad n- MOSFET pinch- off injärt 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 17

minuters övning - MOS dd 1V nmos: th 0.5V pmos: th - 0.5V in 1V d out? Hur stor är d? Vilket värde har out? - - 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 18

injära - th pinch-off Ström - nmos Mättnad > - injära området > Zµ n ( MäRnadsområdet, sat Zµ n ( 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 19

Småsignalmodell - D ( uds, ugs Taylorutveckling: (, tgångskonduktans: i i ds g Transkonduktans: Småsignalströmar: g 0 m u gs g g g o m o (, (, u d d d d ds u ds i g u gs 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 0 gate - g m u gs Source u u i D bias i u ds gs u u ds gs Småsignal drain r o i ds u ds

Småsignalmodell - D k ( injära området k Z µ n, sat k ( ( 1 λ MäRnadsområdet g r o m k 1 g o ( k k th ( 1 1 λ th k i g gate drain u gs g m u gs r o - Source i ds 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 1

Transkonduktans g m k ( th k g m Z ε t µ n 1 ε 0 ( th k Z µ n ε ε 0 t Hög transkonduktans: Tunnare id Kortare gate- längd mindre transistor Större Z tar större plats Så tunna ider som möjligt Så korta gate:ar som möjligt åg bredd liten yta! Högre µ n Högre ε Stressors, - V (? SiO : 3.9 HfSiO x : 0 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015

Transistorskalning ~ nm <<< 1 µm! Gate- ängd µ n ε r?? 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 3

Sammanfaning Z: MOSFETs bredd (m,sat : märnadsströmmen eqer pinchoff (A λ: kanallängsmodulaaonsfaktor (V - 1 15-04- 15 Föreläsning 6, Komponen7ysik 015 4