Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Relevanta dokument
NORDISKT FJÄRRVÄRMESYMPOSIUM

till Vänern och Västerhavet

Att anlägga eller restaurera en våtmark

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

Vrångsholmen, Tanums kommun (5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

RAPPORT. Detaljplan Näsby 35:47 KRISTIANSTADS KOMMUN KARLSKRONA VA-UTREDNING UPPDRAGSNUMMER ERIK MAGNUSSON HAMED TUTUNCHI

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Dagvattensystemet i Falköping Dagvattenberäkningar för Logistic Center Skaraborg, Marjarp

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Dagvattenutredning Södra Gröna Dalen

Ansökan om omprövning av dikningsföretag i Fels mosse, Lunds och Lomma kommuner, Skåne län

Johan Mattsson Fornstedt - Stamträd Sida 1. Tabell 1

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd

Sida 1. Generation I

kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor kunna muntligt och skriftligt redogöra för en händelse på korrekt franska

Erik Larsson Svensk Fjärrvärme. Nordvärme, Ålesund

Klimatsäkring -P104 samt P105

Vallkärrabäcken Norra Lunds avrinning

VA och dagvattenutredning

Ny damm vid trafikplats söder om Eurostop, Arlandastad. Slutversion 15U Foto Befintlig dike/damm söder om Eurostop

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Södra Infarten Detaljplan Etapp 1

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.

PM Bollebygd kapacitetskontroll dagvattensystem

HYDRAULISK ANALYS, DAMM I BRUNNA VERKSAMHETSOMRÅDE

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

anläggning av vattenreningskärr som enskilt avlopp

VA och dagvattenutredning

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Utbyggnad av ny plan vid Andreastorpet

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Översiktligt VA för Triangeln

Levande skärgård: Övergödning - förslag till åtgärder

Dagvattenhantering Alehagen, Mölnlycke

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

Källfördelning av kväve och fosfor i Ölman och Sorkans avrinningsområde

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

- En Genomgång i Grundläggande Verktygskunskap

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Nivåregleringsbrunnar

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Ansökan om utredning av hur dagvattensituationen för området i och kring Södra Lindås påverkar miljön i Nordreviken

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Redovisning kompletterande dagvattenutredningen

VA och dagvattenutredning

Norra Östersjöns vattendistrikt

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

Active. Kontaktuppgifter till våra lokala säljkontor över hela Sverige hittar du på martinservera.se/kontakt. Välkommen!

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb.

Skillnader mellan godkänd och utställd MKB

Funktionsbeskrivning dagvattenlösningar

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

SN dnr 10:5/700 hnr 2010:48. Stora Björn, klockan Naeimy Blücher-Johansson (FP), ordf Lars Johansson (S)

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Så bedömer du ditt avlopp

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

fråga hur dags kompisen gör olika saker på morgonen

Ny och ombyggnad av bostäder på skoltomten Åstol 1:43 Tjörns kommun

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel.

LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder

Beräkning av kanal för Väsbyån vid stationsområdet

Översiktlig VA-utredning för planprogram Må 3:13 mfl Fjärås. Granskningshandling Carina Henriksson Kungsbacka kommun xx

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Chrome, Internet Explorer 9 eller senare eller Safari rekommenderas som webbläsare. Sök fastigheter och adresser. Gräns mellan avrinningsområden

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

Beräkning av tryckfall för vattenledning till ny detaljplan och golfklubb.

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Storfallet konsekvensutredning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Våtmarker som sedimentationsfällor

Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Transkript:

Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Utmed gränsen mellan Tjuvkil 4:5 och 2:166 (markerad med röd färg i fig. 1) finns ett drygt 200 m långt och kulverterat dike med spillvatten från dessa gårdar samt flöden från ladugårdar och gödselstackar. Dessutom finns visst flöde av dagvatten. Diket mynnar i en bäck. För att reducera närsaltflödet till bäcken och det närliggande havet föreslås här en artificiell våtmark av typ vattenreningskärr, vilket anläggs ovanför den befintliga kulverten. Från en befintlig brunn vid avståndet ± 0 i fig. 2 och bilaga 1 anläggs en ny och grundare rörledning (diameter 10 cm) ned till 60 m, där levé 1 börjar. Utrymme finn sedan för 7 stycken levéer av 9 m längd och ett maximalt vattendjup av 0,25 m. 11 10,9 10,8 10,7 10,6 10,5 10,4 10,3 10,2 10,1 10 9,9 9,8 9,7 9,6 9,5 9,4 9,3 9,2 9,1 9 Marknivåer över kulverterat dike -100-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 120 130 Fig. 2. Fig. 1. Genom att levéerna är nedsänkta fås en nödvändig lutning i den 60 m långa rödledningen från brunnen vid 0 till levé 1. Jord som erhålles vid anläggning av leveerna kan användas för täckning av de grundast liggande delarna av den nya rörledningen för att fungera som isolering vintertid. I brunnen vid 0 m, vars kant utan lock utnyttjats som provisorisk fixpunkt (+10,00), ligger tillförande rörets nedre innerkant på nivån +9,26 (Bilaga 1). Övriga nivåer (bottennivå, maximal vattennivå och vallkrönsnivå mellan levéerna framgår av bilaga 2. Den befintliga kulvertens nivå (nedre innerkant) i bäcken ligger vid +7,86. Västra Gräns Östra

2 I den befintliga brunnen vid 0 m förses det nuvarande utloppsröret med ett nivårör upp till nivån +9,36, så att den befintliga kulverten nedströms kan nyttjas som reserv vid tillfälligt höga flöden. För att undgå läckage från levéerna till den befintliga kulverten kan en plastfolie läggas på levéernas botten. Denna underlättar också möjligheterna att hålla borta vattenväxter som inte får skugga vattenytan. Genom data presenterade i bilaga 2 framgår att levéernas bredd mellan 1,50 och 1,75 m är viktig för vattenreningskärrets kapacitet. Anläggningen har tillräcklig kapacitet för alla de tre närliggande jordbruksfastigheterna. Lycke den 16 maj 2001. Olof Pehrsson

Mellangård Bilaga 1 3

4 Bilaga 2 Nivåer, arealer och volymer för 7 likstora levéer Lägsta Vattenmark- yta vid Högsta nivå - Levé- Levé- Volym (kubm) 0,25 m Levé Sträcka Marknivå Levé- vatten- Vall- vall- längd* bredd* vid resp. vattendjup** djup*** (nr) (m) Västra Gräns Östra botten nivå krön krön (cm) (m) (m) 0,10 m 0,15 m 0,20 m 0,25 m (kvm) 1 60-70 +9,86-+9,72 +9,74-+9,60 +9,94-+9,80 +9,00 +9,25 +9,35 25 9 1,50 1,44 2,23 3,06 3,94 2 70-80 +9,72-+9,59 +9,60-+9,47 +9,60-+9,66 +8,95 +9,20 +9,30 17 9 1,75 1,67 2,57 3,51 4,50 3 80-90 +9,59-+9,44 +9,47-+9,34 +9,66-+9,53 +8,85 +9,10 +9.20 14 9 4 90-100 +9,44-+9,30 +9,34-+9,22 +9,53-+9,41 +8,80 +9,05 +9,15 7 9 5 100-110 +9,30-+9,24 +9,22-+9,18 +9,41-+9,35 +8,75 +9,00 +9,10 8 9 6 110-120 +9,24-+9,19 +9,18-+9,13 +9,35-+9,29 +8,70 +8,95 +9,05 8 9 7 120-130 +9,19-+9,06 +9,13-+9,14 +9,29-+9,14 +8,65 +8,90 +9,00 6 9 S:a 63 182 S:a vid 1,5 m levébredd. 10,08 15,59 21,42 27,56 Flöde (l / min) vid utbytestiden 1 vecka. 1,00 1,55 2,13 2,73 Flöde (l / dag) vid utbytestiden 1 vecka. 1440 2228 3060 3938 Motsvarande antal pe vid 150 l / pe / dag 9,6 14,9 20,4 26,3 S:a vid 1,75 m levébredd 11,66 17,96 24,57 31,50 Flöde (l / min) vid utbytestiden 1 vecka. 1,16 1,78 2,44 3,13 Flöde (l / dag) vid utbytestiden 1 vecka. 1665 2565 3510 4500 Motsvarande antal pe vid 150 l / pe / dag 11,1 17,1 23,4 30 * Avser botten ** Med sidolutning 1:1 *** Vid bottengredd 1,75 m och sidolutning 1:1 Kommentar till Rapport 2001-05-16 Restaurering av kulverterade diken Kulvertering av diken har inneburit en omfattande åtgärd för att åstadkomma större sammanhängande enheter vid rationaliseringen i det gamla jordbrukslandskapet. Detta torde i stor omfattning ha bidragit till övergödningen. Från början rann vatten från gödselstackar och hushåll i öppna och ofta grunda diken. Dessa betades och slogs, vilket innebar att de hölls öppna och ljuset nådde ner till vattnet, ett vatten som hade en optimal N/P-kovt (= 7). Då fungerade dessa diken som naturliga vattenreningsområden (en form som också fått stå som modell vid vattenreningskärrets tillkomst) genom att närsalter snabbt kunde omvandlas till vegetativ och animalisk biomassa. Även bäckar och åkanter betades, så att ljus nådde dessa vatten. Endast i begränsad omfattning nådde dessa närsalter då sjöar och hav. Delar av dessa diken från punktkällor behöver nu restaureras. Detta kan utföras, genom att de omvandlas till naturliga vattenreningsområden enligt den metodik kallad vattenreningskärr som här beskrivits och föreslagits. Ett antal levéer placeras då i en serie efter varandra så nära en punktkälla som möjligt. För denna anläggning och ytterligare en i Kungälvs kommun söktes LIP-anslag. Men, detta beviljades ej, med motiveringen att för lite åkermark skulle tas i anspråk. Förklaringen till detta märkliga ställningstagande har nu blivit uppenbar (Sonesten, L., Wallin, M. & Kvarnäs, H. 2004. Kväve & fosfor till Vänern och Västerhavet. Transporter, retention och åtgärdscenarier inom Göta älvs avrinningsområde. Länsstyrelsen i Västra Götalands och Värmlands län samt Vänerns vattenvårdsförbund) Problemet med övergödningen genom jordbruket skall lösas, genom att så stor åkerareal som möjligt (minst 3 %) däms upp och förvandlas till våtmarker. I praktiken innebär detta anlägg-

5 ning av grunda, snabbt igenväxande dammar och sjöar. Dessa skall snabbt få växa igen och ta upp närsalter genom att fosfor sedimenterar och kväve denitrifieras. Det har dock visat sig att detta är en föga effektiv (Pehrsson, O. 2004. VATTEN 60:43-53) och dessutom kostsam metod.

6

This document was created with Win2PDF available at http://www.daneprairie.com. The unregistered version of Win2PDF is for evaluation or non-commercial use only.