HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15,0 högskolepoäng German, Introductory Level, Part II, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2006-11-20 och senast reviderad 2013-12-19 av Institutionen för språk och litteraturer. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2014-01-17. Utbildningsområde: Humanistiskt 100 % Ansvarig institution: Institutionen för språk och litteraturer 2. Inplacering Kursen TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, är en grundkurs och utgör 15 hp i en kandidatexamen. Kursen läses som fortsättningen på TY1111. För en kandidatexamen med tyska som huvudämne krävs ytterligare 60 hp inom ämnet tyska. Kursen ges som en fristående kurs. Som fortsättning ges kurserna: TY1210, Tyska, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng eller TY1211, Tyska, Fortsättningskurs, del I, nätkurs, 15 högskolepoäng. Huvudområde Tyska Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs godkänt resultat från TY1111 Tyska, Grundkurs, del I (15 hp) eller godkänt resultat från Tyska 0100, Tyska Grundkurs, del I (1-10 p) eller motsvarande förkunskaper. 4. Innehåll Kursen Tyska, Grundkurs, del II, 16-30 hp består av följande tre delkurser: Delkurs 1: Språkvetenskap, 5 hp (Linguistics, 5 Higher Education Credits) Studenterna får fördjupad inblick i det tyska språkets böjningsformer och en introduktion i satsanalys. Dessa kunskaper och färdigheter fördjupas och övas bl.a. genom analys av läromedel. IKT ingår som ett naturligt
inslag vad gäller analys av referensverk och webbapplikationer. Muntliga dialog- och referatövningar samt skriftliga referat- och analysövningar som fokuserar på språkets olika roller i samhället är integrerade i undervisningen. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. 2/ 4 Delkurs 2: Kulturkunskap, 5 hp (German Studies, 5 Higher Education Credits) I delkursen fördjupas kunskaperna om de tyskspråkiga ländernas historia, kultur- och samhällsliv. Sambanden mellan historisk utveckling och samhälleliga och kulturella fenomen behandlas och olika aspekter på kulturalitet, t.ex. inter-, multi- och transkulturalitet diskuteras och analyseras med utgångspunkt i genus, etnicitet, klass och generation. Studenterna fördjupar sina färdigheter att inhämta information med hjälp av digitala medel och övar sig att kritiskt granska och värdera denna. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga och skriftliga presentationer och diskussioner, som fokuserar kring sambandet mellan historisk utveckling och rådande kultursyn samt dennas roll i samhället. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. Delkurs 3: Litteraturvetenskap, 5 hp (Literary Studies 5 Higher Education Credits) I delkursen fördjupas kunskaperna om 1900- och 2000-talens tyskspråkiga litteratur och litteraturhistoria. Studenterna får en fördjupad inblick i berättarteori och litteraturdidaktik genom diskussioner om fiktionens betydelse för identitets- och historieskapande. Vidare betonas textläsningens betydelse för den egna språkutvecklingen. Vid textanalyserna läggs tonvikt på litteraturvetenskaplig metod (berättarteori) å ena sidan och på frågeställningar kring föränderlighet, genus, etnicitet, klass och generation och värdegrund å andra sidan. Kunskapsinhämtningen övas genom muntliga dialog- och referatövningar samt genom skriftliga referat- och analysövningar som fokuserar på litteraturens olika roller i samhället. Studenterna får arbeta med ett brett spektrum av olika typer av texter: förklarande, argumenterande och berättande. 5. Mål Tillsammans syftar kursens olika delar till att ge studenten ökade kunskaper om och färdigheter i det tyska språket, ökad kunskap om tyskspråkig litteratur och kultur samt att öva sig i att anamma ett vetenskapligt förhållningssätt. Därutöver syftar kursen till att lägga en grund för utveckling av kunskapen om hållbar utveckling och en vidareutveckling av generiska kompetenser. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för det tyska språkets grammatiska struktur med fokus på formlära samt viss fokus på satslära, - självständigt beskriva och reflektera kring huvuddragen i den tyska 1900- och 2000-talslitteraturens och litteraturhistoriens utveckling i en global kontext, - självständigt redogöra för och reflektera kring sambanden mellan historisk utveckling och kulturella fenomen samt för olika aspekter på kulturalitet, Färdighet och förmåga - visa förmåga i läs- och hörförståelse, samtal/muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet på en nivå som motsvarar nivå B2 enligt den europeiska referensramen för språk,
3/ 4 Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa fördjupande insikter i vilken betydelse kunskaperna inom ämnesområdet har i samhället och om människans ansvar för hur dessa används genom att i text- och talproduktion utifrån givna men även till viss del egna frågeställningar muntligt och skriftligt kritiskt reflektera över olika sätt att se på språk, kultur och litteratur och betydelsen av deras roll i samhället och om människans ansvar för hur denna används, - kritiskt reflektera kring referensmaterial och till det egna lärandet. 6. Litteratur Se bilaga. 7. Former för bedömning I vilken grad studenten uppnått kursens mål prövas genom skriftliga och muntliga prov samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga referat. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentets innehåll och upplägg. I normalfallet finns det för varje delkurs ett eller flera skriftliga eller muntliga prov som genomförs under kontroll. På processinriktade moment utformas examinationen normalt som löpande bedömning. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Delkurs 1 examineras med ett skriftligt prov samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Delkurs 2 examineras med ett muntligt slutprov samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Delkurs 3 examineras genom ett muntligt slutprov om de lästa seminarietexterna samt genom muntliga och skriftliga redovisningar. Student som blivit underkänd i ett delmoment ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i ett delprov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Den studerande har inte heller rätt att återkalla inlämnat prov och på så sätt undgå att betygsättas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. I det fall kursen upphör eller genomgår större förändringar garanteras studenten tillgång till tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Kursens lärandemål är tröskelnivåer för de tre kunskapsformerna (Kunskap och Förståelse; Färdighet och Förmåga; Värderingsförmåga och Förhållningssätt). Som tröskelmål anger lärandemålen gränsen för betyget Godkänd. För godkänt betyg på hel kurs krävs att alla lärandemål har uppnåtts. För betyget Godkänd krävs att studenten kan redogöra för det innehåll som diskuterats och analyserats inom föreläsningar, seminarier och i den lästa litteraturen inom ramen för kursen, och visar att han/hon med hjälp av denna förstått den huvudsakliga argumentationen i innehållet: Studenten kan diskutera och värdera och i viss mån generalisera kursinnehållet till att gälla andra sammanhang och situationer; Studenten kan diskutera dessa ämnen såväl skriftligt och muntligt med en språklig förmåga utan störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik.
4/ 4 För betyget Väl godkänd krävs att studenten uppfyller kraven för Godkänt såsom lärandemålen anger dem. För Väl godkänd krävs därutöver en förmåga att utifrån ett holistiskt perspektiv mer självständigt kunna generalisera kursens förvärvade färdigheter och kunskaper för användning i nya sammanhang och situationer, dvs. en mer självständig förmåga till analys, syntes och begreppsbildning; samt att studenten äger en språklig förmåga att därigenom uttrycka mer abstrakta och komplicerade argumentationsmönster utan alltför störande språkliga fel vad gäller uttal, vokabulär och grammatik. 9. Kursvärdering Studenterna ges möjlighet att göra en skriftlig utvärdering av kursen. Resultat från utvärderingen publiceras digitalt. 10. Övrigt Undervisningsspråk: tyska och svenska. Kursen TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15 högskolepoäng, kan tillgodoräknas i en utbildning på grundnivå (kandidatexamen). Denna kurs ersätter fr.o.m. höstterminen 2007 TY0100 Tyska Grundkurs del II, allmän inriktning (11-20 poäng) och kan inte ingå i en kandidatexamen tillsammans med denna. Likabehandlingsaspekter skall beaktas i innehåll, litteratur, undervisning och utvärdering. Därutöver skall kursen, i den mån det är relevant, medvetandegöra kring och problematisera ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling.
Humanistiska Fakultetsnämnden TY1112, Tyska, Grundkurs, del II, 15 högskolepoäng TY1112, German, Introductory Course, Part II, 15 Higher Education Credits Grundnivå/First Cycle Litteraturlista Denna litteraturlista är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för språk och litteraturer 2012-12-14. Senast reviderad 2013-12-02 att gälla fr.o.m. vt-14. Delkurs Språkvetenskap (5 hp) Obligatorisk kurslitteratur Duden: Der kleine Duden, Deutsche Grammatik. Dudenverlag, 2004. Fandrych, Christian & Tallowitz, Ulrike: Klipp und klar. Übungsgrammatik Grundstufe Deutsch. (Ausgabe mit Lösungen: ISBN: 3-12-675326-4). Klett: Stuttgart, 2000. Stencilerat material och övningar som delas ut i samband med undervisningen och/eller läggs ut på GUL. Referenslitteratur Donalies, Elke (2007). Basiswissen Deutsche Wortbildung. Tübingen/Basel :A. Franke Verlag,, 224 s. (valda delar som meddelas av läraren vid kursstart). Frisch, Christine & Ingrid Nordberg : Ins Deutsche. Lund: Studentlitteratur, 1998. Norstedts Tyska ordbok. Svensk-tysk/tysk-svensk ordbok. Stockholm (1998 eller senare). PONS Verbtabellen Plus Deutsch. Klett Ernst/Schulbuch, ISBN: 978-3-12-561354-6, 2007. Renström, Jan: Deutscher Grammatiktest II. Lund: Studentlitteratur, 1999. Delkurs Kulturkunskap (5 hp) Obligatorisk litteratur Material som läggs ut på GUL ca. 50 sidor.
2 (2) Tatsachen über Deutschland. Hrsg. vom Societäts-Verlag, Frankfurt am Main, in Zusammenarbeit mit dem Auswärtigen Amt, Berlin. Frankfurt am Main/Berlin 2010 (eller senare). finns även online: http://www.tatsachen-ueber-deutschland.de/de/ Delkurs Litteraturvetenskap (5hp) Britting, Georg, Brudermord im Altwasser, Netztext, 3 s. (http://www.britting.de/prosa/32-020.pdf) Hein, Christoph (1989 eller senare). Drachenblut oder Der fremde Freund. Frankfurt/M.: Luchterhand, 175 s. Honigmann, Barbara (2002). Damals, dann und danach. München: dtv, 144 s. Lange-Müller, Katja (2007). Böse Schafe. Frankfurt a.m.: Fischer, 205 s. Stencilerat material som delas ut i samband med undervisningen. Referenslitteratur Metzler Lexikon Literatur. Begriffe und Definitionen. Begründet von Günther und Irmgard Schweikle. Hrsg. von Dieter Burdorf, Christoph Fasbender und Burkhard Moennighoff. 3., völlig neu bearbeitete Auflage. Stuttgart/Weimar: J.B. Metzler, 2007. ISBN 978-3-476-01612-6. XVII, 845 S. Gero von Wilpert: Sachwörterbuch der Literatur. 8., verbesserte und erweiterte Auflage. Stuttgart: A. Kröner, 2001. ISBN 978-3-520-23108-6. IX, 925 S. Wolfgang Beutin, Klaus Ehlert, Wolfgang Emmerich u.a.: Deutsche Literaturgeschichte. Von den Anfängen bis zur Gegenwart. 7., erweiterte Auflage. Stuttgart/Weimar: J.B. Metzler 2008. ISBN 978-3-476-02247-9. XIII, 761 S.