Vårdval VG Primärvård

Vårdval VG Primärvård UPPFÖLJNING VÅRDVAL VG PRIMÄRVÅRD 214 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Vårdvalsenheten april 215

Karta över nämnder 214 samt 215 Denna rapport avspeglar verksamhetsåret 214. Sedan 1 januari 215 finns en ny nämndindelning i Västra Götalandsregionen. Denna visas nedan för information, i resten av rapporten används den nämndindelning som gällde innan årsskiftet. 214 12 lokala hälso- och sjukvårdsnämnder 215 5 lokala hälso- och sjukvårdsnämnder 2

Inledning Uppföljning vårdval VG Primärvård 214 är den femte uppföljningsrapporten sedan vårdvalet VG Primärvård infördes 1 oktober 29. Rapporten vänder sig till flera olika målgrupper; politiker, tjänstemän och vårdgivare. Syftet med rapporten är att följa upp vårdvalet, VG Primärvård, gentemot övergripande mål för vårdvalet såsom ökad tillgänglighet och valfrihet för invånarna samt ökat fokus på kvalitet. Modellen för VG Primärvård ser i grunden ut som när den skapades och utgår från invånarnas val av vårdcentral. Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård, ha stort inflytande, vara mer delaktiga i vården och vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. Utvecklingen av modellen sker i dialog med politik, tjänstemän och vårdgivare. Olika former för samverkan har upprättats, som seminarier och forum för dialog mellan vårdgivare och tjänstemän. Uppdraget för vårdcentraler i VG Primärvård regleras i Krav- och kvalitetsboken, vilket är ett förfrågningsunderlag enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Förfrågningsunderlaget beskriver uppdragets omfattning, dess ersättning och de krav och villkor som vårdgivaren ska uppfylla. Krav- och kvalitetsboken beskriver i huvudsak den vårdtjänst leverantören ska tillhandahålla och i mindre utsträckning på vilket sätt tjänsten ska tillhandahållas. Vi hoppas att Uppföljning av vårdval VG Primärvård 214 kan ge en inblick i Västra Götalandsregionen vårdvalsmodell för primärvårdsverksamhet och en bild över gjorda erfarenheter sedan verksamhetsstarten 29. Stefan Bengtsson Vårdvalsenheten 3

Innehåll Inledning... 3 Innehåll... 4 1. Förändringar i Krav- och kvalitetsboken inför 214... 5 2. Vårdcentraler... 6 2.1 Antalet vårdcentraler är stabilt... 6 2.2 Kvälls- och helgöppen mottagning... 8 2.3 Vårdcentralernas storlek... 8 2.4 Antal vårdföretag... 9 3. Invånarnas vårdval... 1 3.1 Omval av vårdcentral... 11 3.2 Invånarnas val av vårdcentral i ett annat nämndområde... 12 4. Tillgänglighet... 13 4.1 Telefontillgänglighet... 13 4.2 Besökstillgänglighet... 15 5. Invånares/patienters uppfattning om primärvården... 18 5.1 Nationell patientenkät... 18 5.2 Vårdbarometern... 2 6. Kvalitet... 23 6.1 Munin- vårt nya analysverktyg... 23 6.2.1 Diabetes - målnivå för blodsocker ligger bäst i landet... 24 6.2.2 Diabetes- Lägre blodsocker vid besök hos både läkare och diabetessköterska... 25 6.3 Strama - Antibiotikaförskrivningen har minskat mest i landet... 25 6.4 Sömn- och lugnande läkemedel... 27 7. Medicinsk revision... 29 8. Kompetensförsörjning och vårdcentralernas utbildningsuppdrag... 33 8.1 ST-läkare och utbildningsuppdrag... 33 8.2 Utvecklingsområden... 35 8.3 Bemanning... 35 9. Besöksstatistik... 36 9.1 Besök i VG Primärvård... 36 9.2 Läkarbesök... 39 9.2.1 Läkarbesök kvällar och helger... 4 9.2.2 Hembesök/hemsjukvårdsbesök... 41 9.3 Besök psykisk ohälsa... 42 9.4 Invånarnas följsamhet till vald vårdcentral... 44 1. Ekonomiska effekter av VG Primärvård... 45 1.1 Kostnadsutveckling VG Primärvård... 46 11. Läkemedel... 49 4

1. Förändringar i Krav- och kvalitetsboken inför 214 Från och med 211 har Krav- och kvalitetsboken justerats varje år. Syftet är framför allt att anpassa förfrågningsunderlaget i linje med de mål och det syfte som anges i idéskissen Vägen till medborgarnas primärvård samt att förtydliga avsnitt där det kan finnas behov. Nedan beskrivs kort de väsentliga förändringarna som gjordes inför Krav- och kvalitetsbok 214. Förtydliganden av uppdraget: Hänvisning till handlingsplan för Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland - vårdcentralen ska ha ett strukturerat arbetssätt som erbjuder personer över 65 år information om sin hälsa. Vårdcentralen ska ge vård till Hallänningar på samma sätt som invånare i Västra Götalandsregionen (VGR) enligt samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och region Halland. Invånare från Halland registreras inte längre i Västra Götalandsregionens vårdvalssystem. De hallänningar som väljer vårdcentral i VGR ska betala patientavgift som individ med vårdval på vårdcentralen. Fördjupad läkemedelsgenomgång ska tillämpas enligt Socialstyrelsens rekommendationer och av Västra Götalandsregionen fastställda regionala riktlinjer. Vid kvälls- och helgöppen vårdcentral ersätts krav om distriktssköterska med krav om sjuksköterska. Verksamhetschefen ansvarar för att adekvat kompetens finns. Krav om hembesök av BVC ändras till inom 1 dagar i enlighet med rekommendation från central barnhälsovårdsenhet, VGR. Ansvar och åtagande som gäller inom område smittskydd gäller även för kvälls- och helgöppna vårdcentral. Uppföljning: Fyra av indikatorerna inom målrelaterad ersättning tas bort. Rutiner för suicidprevention och sjukskrivning samt dialogmöte med försäkringskassan tas bort då majoriteten av vårdcentralerna uppfyller dessa mål. Även följsamhet till REK-lista tas bort då det finns andra ekonomiska incitament till följsamhet. Nya uppföljnings- och kvalitetsindikatorer tillkommer inom områdena: Äldre - fördjupad läkemedelsgenomgång, lugnande/sömnmedel och inflammationshämmare. Personer med depression - frågor om alkoholvanor, suicidriskbedömning. Barn behandling med antibiotika vid öroninflammation. Ersättning och kostnadsansvar: Den ersättning som tidigare har varit kopplad till de fyra målrelaterade indikatorer som föreslås tas bort används för att höja ersättningen per kvalitetspoäng. Särskild ersättning för deltagande i vissa regionövergripande grupper ersättning även för ordförandeskap. Särskild ersättning för tillgång till psykolog på vårdcentral införs. 5

2. Vårdcentraler Antalet vårdcentraler är stabilt cirka 2 sedan införandet av VG Primärvård Alla nämndområden har fått tillskott av vårdcentraler Antalet kvälls- och helgöppna mottagningar har ökat sedan vårdvalets införande. Sedan två år tillbaka är antalet utbudspunkter stabilt med cirka 3 mottagningar Genomsnittsvårdcentralen har cirka 8 listade 2.1 Antalet vårdcentraler är stabilt Tillgången till vårdcentraler är efter drygt fem år med VG Primärvård fortfarande god. Antalet vårdcentraler har varit stabilt, cirka 2 sedan 21. Några vårdcentraler har avslutat sina kontrakt i förtid och nya vårdcentraler har startat i ungefär samma takt. Nya ansökningar om etablering inkommer fortfarande. Den 31 december 214 fanns 113 offentliga och 88 privata vårdcentraler. Efter starten av VG Primärvård, 1 oktober 29 då 64 nya vårdcentraler tillkom, har 2 vårdcentraler avslutat sina kontrakt i förtid (sex offentliga och fjorton privata) och 15 nya vårdcentraler startat (tre offentliga och tolv privata). Alla nämndområden i regionen har sedan starten fått ett tillskott av nya vårdcentraler. Det är framför allt positivt att det tillkommit nya vårdcentraler i områden som tidigare haft en sämre tillgång. Det har till exempel tillkommit nya vårdcentraler i Angered, östra Göteborg, Kortedala och Bergsjön. Den stora ökningen i Göteborg-Centrum kan bland annat ses som en följd av tidigare underetablering. Då VG Primärvård startade beslutades att kontraktstiden skulle löpa fem år. Under 214 beslutades en förändring i kontraktet vilket innebär att kontrakten nu tecknas för två år i taget med en automatisk förlängning, om inte någon av parterna sagt upp kontraktet senast tolv månader före nästa avtalsperiod. Den 31 december 214 löpte den första kontraktstiden ut och då hade tre vårdcentraler valt att inte gå in i ny kontraktstid. Den första januari 215 fanns således 198 vårdcentraler i VG Primärvård. 6

Lysekil Sotenäs Strömstad Tanum Åmål Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Värnersborg Ale Stenungsund Tjörn Göteborg-Askim/Frölunda/Högsbo Göteborg-Centrum Göteborg-Majorna/Linné Göteborg-Västra Göteborg Alingsås Härryda Mölndal Partille Borås Mark Ulricehamn Borås Falköping Götene Lidköping Skara Gullspång Hjo Mariestad Skövde Tibro Göteborg-Lundby Göteborg-Norra Hisingen Göteborg-Västra Hisingen Göteborg-Angered Göteborg-Östra Göteborg Diagram 1. Antal fler vårdcentraler sedan 29-1-1. Antalet visas per nämnd och kommun/stadsdel där det varit ett tillskott under perioden. 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 5 14 4 3 2 1 3 1 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 1 4 1 3 3 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Den 31 december 214 fanns det 21 vårdcentraler inom VG Primärvård. Under året har en privat vårdcentral öppnat i Göteborg (Crama Vårdcentral) och en annan privat vårdcentral avslutat sitt kontrakt (Kvarterskliniken Almedal). I Strömstad har en offentlig vårdcentral avslutat sitt kontrakt i förtid (Närhälsan Strömstad Vårdcentral) och en privat vårdcentral öppnat i samma lokaler (Strömstads Läkarhus). De tre vårdcentraler som valt att inte förlänga sitt kontrakt från och med 215 är Närhälsan Floby vårdcentral och Medpro Clinic Brålanda vårdcentral, som övergår att bli filialer, samt Vårdcentralen Feelgood Torslanda. Diagram 2. Antal vårdcentraler 28 26 24 22 2 198 196 194 192 7

2.2 Kvälls- och helgöppen mottagning I samband med VG Primärvårds införande ökade antalet kvälls- och helgöppna mottagningar från 17 till 36 stycken. Vårdcentraler inom ett samverkansområde kan välja att samverka med varandra avseende detta åtagande. De flesta väljer detta alternativ medan några enstaka vårdcentraler väljer att lösa denna uppgift själva. Från och med 212 minskade antalet kvälls- och helgöppna mottagningar vilket bland annat kan förklaras av att extra ersättning för ej listade patienters besök kvällar- och helger togs bort och att samverkansområden i Göteborg (HSN 5, 11 och 12) slogs samman till ett. Under 213 minskade antalet mottagningar från 29 till 27 och detta antal har bibehållits under 214. 2.3 Vårdcentralernas storlek Antalet listade individer per vårdcentral varierar mellan 91 och 19 959. I tabell 1 visas utvecklingen av genomsnittligt antal listade per vårdcentral. År 214 hade en genomsnittlig vårdcentral 8 17 listade individer. En offentlig vårdcentral hade i genomsnitt drygt 2 3 fler listade individer jämfört med en privat vårdcentral. Tabell 1. Antal listade invånare i genomsnitt per vårdcentral och år 211-214. Antal listade per VC 211 (antal VC=197) Antal listade per VC 212 (antal VC=2) Antal listade per VC 213 (antal VC=21) Antal listade per VC 214 (antal VC=21) Privata 6 255 6 464 6 67 6 887 Offentliga 9 335 9 164 9 56 9 58 Totalt 8 22 7 99 8 23 8 17 Före VG Primärvårds införande (31 augusti 29) var antalet listade per vårdcentral i genomsnitt 9 759 (privat och offentligt drivna vårdcentraler). Antalet vårdcentraler som listade patienter var då cirka 145. Samtidigt har befolkningen i Västra Götaland sedan dess ökat med 79 97 personer. Antalet listade invånare varierar avsevärt mellan olika vårdcentraler. I tabellen nedan visas fördelningen av vårdcentraler för olika intervaller av antal listade. Upp till intervallet 15 listade är de ganska jämnt fördelade medan antal vårdcentraler med fler än 15 listade är färre. De offentligt drivna vårdcentralerna har en liten förskjutning mot det de högre intervallen vilket syns i diagram 3. Tabell 2. Antal vårdcentraler fördelat på olika intervaller av antal listade. Inom parantes anges antal offentliga. Antal listade avser 31 december 214. Antal listade Antal vårdcentraler Medel antal listade (antal offentliga) - 5 43 (16) 3 361 5-7 5 53 (24) 6 262 7 5-1 49 (32) 8 817 1-15 47 (34) 12 66 15-2 9 (7) 17 117 8

1 7 13 19 25 31 37 43 49 55 61 67 73 79 85 91 97 13 19 115 121 127 133 139 145 151 157 163 169 175 181 187 193 199 Diagram 3. Antal listade per vårdcentral och driftsform den 31 december 214 Antal listade 2 Offentlig Privat 16 12 8 4 Vårdcentraler 2.4 Antal vårdföretag Vid sidan av den offentligt drivna primärvården drev 32 olika vårdföretag vårdcentraler inom ramen för VG Primärvård. Drygt hälften av dessa (2) var mindre företag som endast drev en vårdcentral. Det var bara Praktikertjänst som drev fler än tio vårdcentraler (18). Se tabellen nedan. Tabell 3. Antal privata vårdföretag och vårdcentraler Antal Vårdföretag 32 Vårdföretag med 1 vårdcentral 2 Vårdföretag med 2-5 vårdcentraler 8 Vårdföretag med 6-1 vårdcentraler 3 Vårdföretag med > 1 vårdcentraler 1 Koncernerna Nötkärnan och Medpro Clinic räknas i tabellen ovan som ett företag var, även om Nötkärnan och Medpro Clinic har flera registrerade aktiebolag avseende sina vårdcentraler. 9

3. Invånarnas vårdval Andel invånare som valt privat vårdcentral har ökat med 7 procent sedan införandet. I fyra nämndområden har mer än hälften av invånarna nu valt en privat vårdcentral Invånarnas omval av vårdcentraler är oförändrade de sista 3 åren (8 procent) och andelen invånare som gör tre eller fler omval är nästan obefintlig Majoriteten av invånarna har valt vårdcentral inom sitt nämndområde, nämnd 12 Göteborg Nordost har störst andel invånare med vårdval i ett annat nämndområde Tendensen att allt fler invånare i regionen väljer en privat vårdcentral håller i sig. De privatas andel av vårdvalen uppgick per 31 december 214 till 37 procent. En ökning med en procentenhet jämfört med 31 december 213. När VG Primärvård infördes 1 oktober 29 valde 3 procent av invånarna en privat vårdcentral. I diagram 4 nedan syns att störst andel invånare med vårdval hos privata vårdgivare finns i nämndområde 1 (Norra Bohuslän) med 57 procent. Det är fyra nämndområden där mer än 5 procent av invånarna valt en privat vårdcentral. Diagram 4. Antal invånare per nämnd med vårdval på offentliga respektive privata vårdcentraler 214-12- 31 Offentlig Privat 16 14 12 1 8 6 4 2 1

3.1 Omval av vårdcentral Under 214 har det i genomsnitt, av invånarna i Västra Götaland, genomförts 14 312 omval per månad, vilket är fler än under 213 (12 427). Även om antalet omval varierar från en månad till en annan så är den genomsnittliga siffran över tid ändå relativt stabil. I diagram 5 nedan syns att största antalet omval återfinns i nämndområde 5 (Göteborg Centrum Väster) medan antalet är lägst i nämnd 2 (Dalsland). I diagram 6 tas hänsyn till antal invånare i nämnden och även per 1 invånare gjordes flest antal omval i nämnd 5 och minst i nämnd 2. Diagram 5. Antal omval per nämndområde 212 till 214 4 35 3 25 2 15 1 5-212 213 214 Det finns en tydlig koppling till att fler omval görs där valmöjligheterna är stora. I några fall har vårdcentraler upphört och istället blivit filial till annan vårdcentral, vilket får genomslag på statistiken vad gäller omval. Exempel på detta är nämnd 3 (Trestad) där Medpro Clinic Brålanda VC blev filial till Medpro Clinic Torpa VC. Diagram 6. Antal omval per 1 invånare per nämnd 212 till 214 212 213 214 18 16 14 12 1 8 6 4 2-11

I tabellen nedan syns att andelen av befolkningen som gör ett eller fler omval per år sedan 211 ligger på 8 procent per år. Tre eller fler omval är det endast cirka,7 procent av befolkningen som gör. Tabell 4. Andel av befolkningen som gör ett eller flera omval respektive tre eller fler omval för åren 21 till 213. Andel av befolkningen som gör ett eller flera omval Andel av befolkningen som gör tre eller flera omval 21 211 212 213 214 12 % 8 % 8 % 8 % 9 %,5 %,6 %,7 %,7 %,8 % 3.2 Invånarnas val av vårdcentral i ett annat nämndområde Då VG Primärvård infördes som en enhetlig vårdvalsmodell i Västra Götalandsregionen gavs invånarna möjlighet att välja vårdcentral i hela regionen. I tabellen nedan kan utläsas att den nämnd där flest invånare valt en vårdcentral i ett annat nämndområde är nämnd 12 (Göteborg Nordost), där 76,6 procent av invånarna valt en vårdcentral inom nämnden, det vill säga att 23,4 procent har valt en vårdcentral i ett annat nämndområde. Av dem i nämnd 12 som valt vårdcentral i en annan nämnd har de flesta sitt vårdval i nämnd 5 (Göteborg Centrum Väster) och därefter på nämnd 11 Hisingen. Den nämnd där invånarna i störst utsträckning valt vårdcentral inom samma nämndområde är nämnd 1 (Östra Skaraborg) där endast 2,49 procent av invånarna valt en vårdcentral i ett annat nämndområde. Tabell 5. Andel listade invånare per nämndområde i förhållande till folkbokföringsadress Vårdcentralens nämnd Invånarens nämnd enligt folkbokföring % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 1 88,12%,39%,72%,13%,19%,7%,9%,4%,7%,6%,13%,15% 2,39% 95,54%,5%,4%,4%,2%,2%,2%,2%,3%,5%,5% 3 2,11% 2,84% 95,79%,42%,28%,2%,13%,9%,68%,9%,25%,31% 4 7,36%,15% 1,22% 94,9%,6%,21%,29%,12%,8%,7% 1,23%,69% 5,84%,26%,42% 1,92% 91,22% 1,9% 7,4%,52%,23%,21% 6,92% 13,45% 6,11%,6%,18%,2%,33% 93,59%,33%,28%,45%,8%,3% 1,46% 7,21%,1%,13%,42% 1,75%,95% 88,18% 1,8%,7%,7%,98% 3,5% 8,1%,1%,1%,12%,32% 1,15%,71% 97,15%,26%,12%,24%,35% 9,12%,13%,26%,7%,15%,54%,6%,15% 96,38% 1,51%,1%,15% 1,7%,7%,9%,4%,14%,8%,7%,7% 1,48% 97,51%,11%,13% 11,31%,15%,31% 1,82% 2,28%,5% 1,2%,23%,12%,13% 86,78% 3,17% 12,25%,2%,28%,74% 2,7%,8% 2,6%,25%,16%,12% 2,91% 76,6% 12

mar-7 okt-7 apr-8 okt-8 mar-9 okt-9 mar-1 okt-1 mar-11 okt-11 mar-12 okt-12 mar-13 okt-13 mar-14 okt-14 4. Tillgänglighet Telefontillgängligheten till vårdcentralerna har minskat de senaste två åren men i jämförelse med övriga landsting står sig regionen väl De vårdcentraler med bäst tillgänglighet besvarade samtliga inkomna samtal Besökstillgänglighet i regionen och andelen patienter som fått tid till läkare inom sju dagar som ligger på en nivå strax över riksgenomsnittet 4.1 Telefontillgänglighet Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomför två gånger per år tillgänglighetsmätningar. 1 Mätningarna avser såväl telefon- som besökstillgänglighet. Den senaste mätningen gjordes hösten 214. Resultatet från denna mätning visar att Västra Götalandsregionen står sig förhållandevis väl i jämförelse med övriga landsting men att telefontillgängligheten till vårdcentralerna minskat kontinuerligt de senaste två åren. Diagram 7. Andel besvarade telefonsamtal vid olika mätperioder sedan våren 27 och framåt VGR Riket 1% 95% 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% En av orsakerna till att telefontillgängligheten minskat är det kraftigt ökande antalet inkommande telefonsamtal till vårdcentralerna. Då vårdvalet infördes förbättrades telefontillgängligheten samtidigt som antalet telefonsamtal minskade. Detta berodde till en del på att antalet inkommande samtal minskar om patienten får kontakt med vårdcentralen vid första försöket. Om patienten tvingas ringa flera gånger på grund av att hen inte kommer fram ökar antalet totala samtal, samtidigt som antalet besvarade samtal och telefontillgänglighetssiffrorna minskar. 1 www.vantetider.se 13

mar-7 jul-7 nov-7 mar-8 jul-8 nov-8 mar-9 jul-9 nov-9 mar-1 jul-1 nov-1 mar-11 jul-11 nov-11 mar-12 jul-12 nov-12 mar-13 jul-13 nov-13 mar-14 jul-14 Diagram 8. Totalt antal inkomna samtal och besvarade telefonsamtal vid olika mätperioder sedan våren 27 och framåt. Totalt antal samtal varav besvarade samtal 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Telefontillgängligheten skiljer sig mycket, både mellan vårdcentralerna under mätperioden, men också över tid för de enskilda vårdcentralerna. Den vårdcentral som vid mätperioden hade lägst telefontillgänglighet besvarade endast 5 procent av inkomna samtal. De vårdcentraler med bäst tillgänglighet besvarade alla inkomna samtal. Telefontillgängligheten har varit ett av den medicinska revisionsenhetens fokusområden under 214 och fortsatt uppföljning kommer att genomföras under 215. Diagram 9. Andel besvarade samtal per vårdcentral oktober 214. 1% 95% 9% 85% 8% 75% 7% 65% 6% 55% 5% 14

Sju landsting kan redovisa en bättre telefontillgänglighet än Västra Götalandsregionen. 213 var motsvarande siffra tre 2. Diagram 1. Måluppfyllelse vårdgaranti, andel besvarade samtal samma dag, hösten 213 och hösten 214 för deltagande landsting. Måluppfyllelse vårdgarantin 213 Måluppfyllelse vårdgarantin 214 Jönköping Kalmar Kronoberg Gävleborg Uppsala Halland Östergötland Västra Götaland Örebro Västmanland Västernorrland Norrbotten Sverige Dalarna Gotland Sörmland Västerbotten Värmland Skåne Blekinge Jämtland % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% 4.2 Besökstillgänglighet Resultatet från senaste mätningen 3 av besökstillgängligheten (vårdgaranti läkarbesök inom sju dagar) visar på en tillgänglighet i Västra Götalandsregionen som ligger på en nivå strax över riksgenomsnittet. Besökstillgängligheten har under året minskat med 2 procentenheter, men är fortsatt god oavsett driftsform. 2 Stockholm deltar inte i mätningarna. 3 www.vantetider.se 15

mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11 mar-12 jun-12 sep-12 dec-12 mar-13 jun-13 sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11 mar-12 jun-12 sep-12 dec-12 mar-13 jun-13 sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 Diagram 11. Andel besök hos läkare inom 7 dagar vid olika mätperioder 29-214. VGR Riket 1% 95% 9% 85% 8% Det totala antalet besök i relation till de besök som skett inom sju dagar har sedan VG Primärvård infördes förhållit sig relativt konstant. Först det senaste året kan man börja se att andelen personer som får vänta fler än sju dagar ökar. Diagram 12. Andel besök hos läkare inom 7 dagar i förhållande till totalt antal besök 29-214. Totalt antal besök varav antal inom 7 dagar 6 5 4 3 2 1 16

Tre landsting kan vid 214 års höstmätning redovisa en bättre besökstillgänglighet till allmänspecialist än Västra Götalandsregionen. 213 var motsvarande siffra sju landsting. Diagram 13. Måluppfyllelse vårdgarantin, andel besök till läkare inom 7 dagar, hösten 213 och hösten 214 vid deltagande landsting. Måluppfyllelse vårdgarantin 213 Måluppfyllelse vårdgarantin 214 Kalmar Stockholm Blekinge Västra Götaland Östergötland Jönköping Gävleborg Värmland Norrbotten Kronoberg Halland Gotland Sverige Västmanland Västerbotten Sörmland Skåne Uppsala Jämtland Örebro Västernorrland Dalarna % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% 17

5. Invånares/patienters uppfattning om primärvården Resultatet från Nationella patientenkäten för primärvården 214 visar att de privata vårdcentralerna genomgående upplevs mer positivt än de offentliga Högst betyg ges för indikatorn bemötande medan lägst betyg noteras för helhetsintryck Generellt upplever män primärvården mer positivt än kvinnor Vårdbarometerns mätning visar på att invånarnas förtroende för vårdcentralerna har ökat något under året Närheten till vårdcentralen anses vara den viktigaste faktorn, följd av bemötandet, god medicinsk vård, väntetider samt kontinuitet 5.1 Nationell patientenkät 4 För sjätte gången deltog Västra Götalandsregionen hösten 214 i mätningen med Nationell patientenkät för primärvården. Mätningen kan göras avseende läkar- respektive sjuksköterskebesök och Västra Götalandsregionen deltog i båda dessa mätningar. Alla vårdcentraler i regionen, såväl offentligt som privat drivna, deltog. Svaren i enkäten redovisas i form av åtta övergripande indikatorer: bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, rekommendera samt helhetsintryck. Som framgår av tabellerna nedan upplevs de privata vårdcentralerna genomgående mer positivt än de offentliga vårdcentralerna, oavsett om besöket skett hos en läkare eller en sjuksköterska. Nedanstående diagram visar hur indikatorerna förändrats över perioden 21-214 för offentliga/privata vårdcentraler och för vårdgivarkategorierna läkare/sjuksköterska. Det är värt att notera att de flesta indikatorerna visar på en nedåtgående trend. Diagram 14. Utveckling av indikatorer 21-214 per vårdgivarkategori och offentlig/privat. Källa: Nationella patientenkäten 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Läkare offentlig 21-214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Läkare privat 21-214 4 http://npe.skl.se 18

1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sköterska offentlig 21-214 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sköterska privat 21-214 Variationerna mellan olika vårdcentraler i regionen är stora. En förklaring till detta är ofta olika socioekonomiska förhållanden i olika områden. Svarsfrekvensen varierar också mycket mellan vårdcentraler vilket kan göra resultaten osäkra. Nedan anges högsta och lägsta värde per indikator för 214. Alla besök ingår, det vill säga både sjuksköterske- och läkarbesök, och både offentligt och privat drivna vårdcentraler. Tabell 6. Högsta och lägsta PUK-värde uppmätt för enskilda vårdcentraler inom respektive indikator. Källa: Nationell patientenkät 214 Indikator Lägsta PUK Högsta PUK Bemötande 67 99 Delaktighet 57 94 Information 56 93 Tillgänglighet 47 1 Förtroende 51 97 Upplevd nytta 62 95 Helhetsintryck 5 9 Rekommendera 51 98 2 4 6 8 1 Jämförelser med riket är svåra att göra för senaste mätningen då, som framgått ovan, alla landsting inte deltog. Västra Götalandsregionen brukar dock, till följd av sin storlek, ligga nära riksgenomsnittet. 19

Generellt upplever män primärvården mer positivt än kvinnor. I diagram 15 nedan redovisas svaren per indikator fördelat på kön samt totalt för VGR. Diagram 15. Resultat från patientenkät 214 per kön och VGR totalt PUK-värde VGR Män Kvinnor 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5.2 Vårdbarometern 5 Sveriges kommuner och landsting (SKL) mäter löpande befolkningens inställning till hälsooch sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Då det rör sig om en urvalsundersökning förekommer slumpvisa variationer vilket medför att resultaten kan variera mellan mättillfällena till följd av detta. Vårdbarometern visar på att invånarnas uppfattning om tillgång till den vård man behöver försämrats sedan 212, men inte under föregående år. Samtidigt har invånarnas förtroende för vårdcentralerna ökat något under året. Andelen invånare som anser att väntetiderna till vårdcentralen är rimliga har också minskat. Diagram 16. Tillgång till sjukvård, Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver Källa: Vårdbarometern 5 www.vardbarometern.nu 2

Instämmer Varken eller tar avstånd 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 21 211 212 213 214 Diagram 17. Förtroende för vårdcentraler, Hur stort eller litet förtroende har du för vårdcentraler/motsvarande i ditt landsting/region? Källa: Vårdbarometern 7% Instämmer Varken eller tar avstånd 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 21 211 212 213 214 21

Diagram 18. Rimliga väntetider, I mitt landsting/region är väntetider till besök på vårdcentral/motsvarande rimliga. Källa: Vårdbarometern Instämmer Varken eller tar avstånd 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 21 211 212 213 214 212 började Vårdbarometern även ställa frågor om vad invånarna anser är viktigast vid val av vårdcentral. Närheten till vårdcentralen anses vara den allra viktigaste faktorn, följd av bemötandet, god medicinsk vård, väntetider samt kontinuitet. Diagram 19. Vad är viktigast vid val av vårdcentral? Källa: Vårdbarometern % 1% 2% 3% 4% Närhet till bostad Bemötande God medicinsk vård Väntetider Kontinuitet (träffa samma läkare/sjuksköterska Annat alternativ Öppettider Driftform (privat/offentlig) Rykte Kunna använda mitt eget språk Resultat vid medicinska kvalitetsmätningar Patientnöjdhet i enkäter Närhet till arbetsplats 214 213 212 211 21 22

6. Kvalitet Västra Götalandsregionen var 214 bäst i landet när det gäller andel som når målnivå för blodsocker hos patienter med diabetes Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i Västra Götalandsregionen har minskat med 8 procent fram till december 214 Regionen har minskat sin antibiotikaförskrivning mest i landet och gått från att ha tredje högst till att ha sjätte högst förskrivning av alla regioner och landsting. Förskrivningen av sömnmedel har 214 minskat med 2,3 procent i regionen Munin är det nya digitala presentationsverktyget för indikatorer som ersätter SPEAR, där vårdcentraler kan jämföra sig mellan varandra Krav- och kvalitetsboken utgår från idéskissen Vägen till medborgarnas primärvård. Avsikten med denna är att styra på kvalitet, dels när det gäller medicinska insatser, dels tillgänglighet, service och bemötande. I och med vårdvalets införande har indikatorer skapats för att kunna följa vårdcentralernas arbete. Några indikatorer försöker mäta kvalitet, andra handlar om produktions- och populationsinformation. En stor mängd data samlas in från de vårdcentraler som ingår i Västra Götalands primärvård (VGPV) till olika register, bland annat primärvårdens regionala kvalitetsregister (QregPV), nationella diabetesregistret (NDR) och Luftvägsregistret. När det gäller vårdens så kallade mjuka värden som service, bemötande, empati och samverkan, är dessa svåra att fånga i mätmetoder. Den nationella patientenkäten är ett försök att ge svar på patientnöjdhet, kontinuitet och väntetider. Tyvärr är svarsfrekvensen mycket låg på många vårdcentraler och därför är resultaten svårbedömda för den enskilda enheten. Den kvalitet som inte är mätbar får istället följas av medicinska revisionen, som dessutom analyserar den datamängd som finns för en helhetsbedömning av varje vårdcentral. 6.1 Munin 6 - vårt nya analysverktyg Från och med december 214 ersattes det digitala analysverktyget SPEAR med ett nytt verktyg, Munin, för att kunna visa de indikatorer som används i VG primärvård. Munin har utvecklats och ägs av Västra Götalandsregionen och ska kunna förändras efter behov. Munin används ofta och regelbundet av medicinska revisionen för att över tid följa eventuella kvalitets-, prestations- och populationsförändringar. Uppgifter presenteras helt öppet för såväl vårdgivare som invånare. De enskilda vårdcentralerna har möjlighet att själva ta del av sina resultat, dels för att använda i sin verksamhetsutveckling, dels för att jämföra med andra. Vid kontroll av nyttjandegraden visade det sig att 198 av regionens vårdcentraler loggat in på Munin minst en gång under årets två första månader. Av dessa har 148 vid något tillfälle klickat sig vidare i datapresentationen. Av dessa tillhörde 9 vårdcentraler Närhälsan. 6 munin.vgregion.se 23

Västra Götalands primärvård har i Krav- och kvalitetsbok 215, 151 indikatorer, men av dessa är endast en mindre del direkta kvalitetsindikatorer. Merparten är indikatorer för produktion och population. Under våren 215 påbörjas en översyn av befintliga indikatorer, av Vårdvalsenheten tillsammans med Område analys och uppföljning, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) samt representanter för offentliga och privata vårdcentraler. Avsikten med översynen är att gruppera indikatorerna på ett tydligare sätt, men även för att se över möjligheten att införa nya indikatorer som bättre speglar vårdens kvalitet och för att kunna ta bort de som inte gör det. Det pågår ett nationellt arbete med kvalitetsindikatorer och ett syfte är också att försöka anpassa primärvårdens kvalitetsindikatorer till dessa, för att i framtiden kunna göra fler jämförelser i riket. 6.2.1 Diabetes - målnivå för blodsocker ligger bäst i landet. Blodsocker hos patienter med diabetes är ett exempel på att vårdens kvalitet förbättrats sedan vårdvalet infördes. God blodsockerkontroll minskar risken att drabbas av hjärt-, kärl- och njursjukdomar. Västra Götalandsregionen var 214 bäst i landet när det gäller andel som når målnivå för blodsocker hos patienter med diabetes. Så har det varit sedan 211, då nationella riktlinjer för diabetes fastställdes och regionala riktlinjer infördes. I samband med detta gjordes en satsning för att implementera dessa i primärvården, med ett team som besökte intresserade enheter för dialog. I VG primärvård finns flera kvalitetsindikatorer för diabetes, vissa med målrelaterad ersättning, vilket sannolikt också ökar följsamhet till riktlinjerna. Dessutom ska varje vårdcentral i VG primärvård ha tillgång till diabetessköterska för att säkerställa att diabetesvården håller hög kvalitet. I Västra Götalandsregionen finns nästan 71 patienter med diabetes och merparten behandlas inom primärvården. Nedan visas en bild på data från Nationella diabetesregistret (NDR), med jämförelser mellan olika delar i riket. Bilden visar hur stor andel av de som är registrerade med diagnos diabetes som kommer ner under målnivån för HbA1c (långsiktig blodsockernivå) Diagram 2. Andel patienter med diagnos diabetes under målnivå för HbA1c. Målnivå är 52 mmol/mol. Västra Götaland Sörmland Örebro Stockholm Blekinge Östergötland Skåne Värmland Riket Kronoberg Kalmar Halland Jämtland Gävleborg Västernorrland Västmanland Västerbotten Uppsala Jönköping Norrbotten Dalarna Gotland % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 24

6.2.2 Diabetes- Lägre blodsocker vid besök hos både läkare och diabetessköterska En indikator som finns i VG primärvård är andel patienter som träffat både läkare och diabetessköterska under en 12 månaders period. Utifrån denna indikator har enheten för analys och uppföljning, tillsammans med Registercentrum, tagit fram kopplade mätvärden. Där kan man se att av de parametrar som mäts på patienten och där målnivåer finns, ligger alla utom mätvärdet för kolesterol bättre hos de patienter som träffat båda yrkeskategorierna. Varför statistiken ser ut så kan man däremot inte säkert säga, då det är oklart om det handlar om samverkan i sig, diabetessköterskans roll eller om det är olika grupper av patienter som antingen går till en eller till bägge yrkeskategorier. Diagrammet nedan illustrerar de olika mätvärden som registreras för diabetes och kopplingen till andel patienter som träffat både läkare och diabetessköterska de senaste 12 månaderna på vårdcentralen. Diagram 21. Andel patienter som träffat både läkare och diabetessköterska 1 9 8 Låg andel = <5 % läkare/ssk Medel= 5-7% läkare/ssk Hög = >7 % läkare/ssk 7 6 5 4 3 Låg Medel Hög 2 1 6.3 Strama - Antibiotikaförskrivningen har minskat mest i landet I Patientsäkerhetssatsningen för 213 ställdes nationella krav på att antibiotikaförskrivningen skulle minska. Om Västra Götalandsregionen uppfyllde målen fanns möjlighet att ta del av den ekonomiska ersättning som Patientsäkerhetssatsningen innebar. För vårdcentraler anslutna till VGPV innebar detta att om de uppfyllde de krav som Regionala Strama ställde, kunde ersättning utbetalas. Vårdcentralernas läkare skulle reflektera över sina individuella antibiotikaförskrivningar, gå igenom individuella- regionala- och nationella förskrivardata, riktlinjer och patientfall samt lämna en godkänd självdeklaration. Vårdcentralen skulle dessutom ha en kontaktläkare. 25

Dessutom utförde regionala Strama informationsträffar lokalt och vid personliga informationsmöten på vårdcentralerna. Denna satsning innebar att Västra Götalandsregionen med god marginal uppnådde antibiotikamålen för 213. Under 214 har denna satsning fortsatt på motsvarande vis där regionala Strama samverkat med vårdcentralerna i VGPV och med krav på godkänd självdeklaration för att få tillgång till Patientsäkerhetssatsningens pengar på 3 kr per vårdcentral samt 5 kr/listningspoäng. Västra Götalandsregionen totalt 214 Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har minskat 8 procent senaste 12-månaders period fram till och med december 214, jämfört med samma period året innan. Regionen har minskat sin förskrivning mest i landet och gått från att ha tredje högst till att ha sjätte högst förskrivning av alla regioner och landsting. Minskning ses i alla åldersgrupper och för bägge könen. Minskningen är störst för PcV och Doxycyklin, men förskrivningen minskar även för många andra antibiotikapreparat. Kommunnivå Spridningen i antal recept per kommuninvånare är stor i regionen. Överlag ses en minskning över tid Lägst antal recept per kommuninvånare hade Dals-Ed kommun med 236 recept/1 invånare och år (Nationellt mål 25 recept/1 invånare och år.) Högst antal recept per kommuninvånare hade Karlsborg med 433 recept/1 inv. och år Vårdcentralsnivå Primärvården står för närmare 8 % av den minskade förskrivningen under året. För hela 214 minskade 16/21 vårdcentraler sin förskrivning jämfört med 213. Data finns att tillgå i Stramas redovisning 7 7 www.vgregion.se/upload/strama%2vgr/rapport%2sj%c3%a4lvdeklaration%2214.pdf 26

6.4 Sömn- och lugnande läkemedel Förskrivningen av sömn- och lugnande medel i Västra Götalandsregionen har under flera år legat högst i landet, med en högre andel regelbundna användare än många andra landsting. Med detta som bakgrund beslutade Hälso- och sjukvårdutskottet 212 att en handlingsplan skulle tas fram för att minska denna förskrivning i Västra Götalandsregionen. En projektledare anställdes av Enheten för Läkemedel och hjälpmedel och handlingsplanen beslutades hösten 213. Under 214 besökte projektledaren, tillsammans med en specialistläkare i psykiatri, vårdcentraler i VG primärvård med en relativt stor volym nyinsättningar av sömn- och lugnande läkemedel och där en förhållandevis stor andel av dessa resulterade i regelbunden användning. Avsikten var att föra dialog med respektive vårdcentral för att minska antalet nyinsättningar av nämnda läkemedel. Om dessa ändå behöver förskrivas, ska det alltid vara tidsbegränsat, med en plan på utsättning, i samverkan med patienten. En kvalitetsindikator har tagits fram för att kunna mäta andelen av nyinsättningar som blir regelbundna användare, och den medicinska revisionen på Vårdvalsenheten har, under samma tid vid sina uppföljningsbesök på vårdcentralerna, fört en dialog om indikatorn och förskrivning av dessa läkemedel. Kompetenscentrum för psykisk hälsa (KPH) har också medverkat, med bland annat patientinformation för vård vid depression och ångestsyndrom, för att öka användandet av icke farmakologisk behandling, vilket förhoppningsvis också kommer att minska användandet av sömn- och lugnande läkemedel. Att ändra arbetssätt och rutiner som funnits sedan decennier tar lång tid, men statistiken visar att användningen i Västra Götalandsregionen minskar, om än långsamt. Minskningen är 6 procent snabbare än i övriga landet, men fortfarande ligger regionen klart över genomsnitt för riket. 27

Nedan visas en bild på förskrivning från 21-214, med definierade dygnsdoser (DDD) av bensodiazepiner och bensodiazepin liknande sömnmedel, vilka minskat med 2,3 procent det senaste året i förhållande till riket som minskat med 1,4 procent. Diagram 22. Förskrivning av definierade dygnsdoser (DDD) per 1 invånare av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande sömnmedel 21-214. DDD/1 invånare 23 14 - Västra Götaland - pat Riket pat 22 21 2 19 18 17 21 211 212 213 214 28

7. Medicinsk revision Medicinsk revision har under året haft bemanning, patientsäkerhet, läkemedelsgenomgångar samt tillgänglighet som fokusområden Många vårdcentraler är beroende av bemanningsläkare Patientsäkerheten har förbättrats genom utbildning av hygiensköterskor Fortsatt stora variationer när det gäller vårdcentralernas arbete med läkemedelsgenomgångar Många vårdcentraler lever inte upp till kravet god telefontillgänglighet Uppdrag Medicinska revisionens uppdrag är att bedriva medicinsk revision av vårdgivare inom vårdval i Västra Götaland. Revisionens syfte är att stödja, granska och utvärdera enheternas följsamhet till det medicinska åtagandet i Krav- och kvalitetsboken och att verka för en god medicinsk kvalitet och patientsäker vård. Mål Målet är att invånarna i Västra Götaland får hälso-och sjukvård av god medicinsk kvalitet, säker vård och god service. Resurser och samverkan Under 214 har medicinska revisionsenheten varit bemannad med två specialister i allmänmedicin och en distriktssköterska samtliga på heltid. Enheten har bland annat samverkat med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK), Område analys och uppföljning, Område läkemedel och hjälpmedel, Område patientsäkerhet, IVO, Patientnämnden, Primärvårdens hjälpmedelsenhet, Centrala barnhälsovårdsteamet och juridiska enheten Regionkansliet. Uppföljningsbesök 214 Under 214 genomfördes dialogbesök på 149 vårdcentraler anslutna till VG Primärvård. Av dessa var 83 vårdcentraler i offentlig regi och 66 enheter i privat regi. En stor del av dessa besök gjordes tillsammans med HSNK. Uppföljningsmöten fördes i dialog med verksamhetschef och ibland även medicinskt ansvarig. Som underlag för dialogen hade statistikuppgifter hämtats från regionens olika datasystem. Förutom de fyra fokusområdena diskuterades också resultaten från tidigare uppföljningsbesök och de förbättringsområden som lyfts fram vid dessa besök. Efter dialogmöte gavs varje vårdcentral en återkoppling i form av en uppföljningsrapport för att kunna arbeta med förbättringsområden. I de fall då brister upptäckts har åtgärdsplan begärts in och följts upp. Utöver systematisk medicinsk revision har också fördjupade granskningar av vissa vårdcentraler genomförts på förekommen anledning tillsammans med HSNK. Läkarbemanning Enligt Krav- och kvalitetshandboken ska det under ordinarie öppethållande finnas specialist i allmänmedicin med dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet omfattande hela det uppdrag som ingår i VG Primärvård. Då det på flera vårdcentraler i regionen saknas fast anställda allmänläkare är vårdcentralerna i behov av bemanningsföretag för att upprätthålla verksamhet. 29

Många vårdcentraler bemannar även sina enheter med EU-specialister där ett flertal av läkarna saknar tillräckliga kunskaper om det svenska sjukvårdssystemet och det breda primärvårdsuppdraget som ingår i VGPV. Regionens utbildningsprogram PLUS som fortsatt under 214 är ett värdefullt projekt för att ge dessa läkare kompetens för att utöva allmänläkaryrket i Sverige. Inom vården är det viktigt att kommunikationen med patienter och kollegor fungerar och för detta krävs goda kunskaper i svenska. Ett av de viktigaste redskapen att använda för en läkare på vårdcentral är konsultationen vilket ytterligare förstärker att goda språkkunskaper i svenska är viktigt. Sjuksköterskebemanning Enligt Krav- och kvalitetshandboken ska patienter med kroniska sjukdomarna diabetes och astma/kol erbjudas insatser av sjuksköterska med påbyggnadsutbildning inom dessa områden med motsvarande minst 15 HP. Några vårdcentraler i regionen har under kortare eller längre perioder inte kunna bemanna med dessa specialistsjuksköterskor vilket lett till att regionen utkrävt sanktioner. Patientsäkerhet och avvikelsehantering En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att uppmärksamma och hantera avvikelser i vården. Flertalet av vårdcentralerna har ett elektroniskt rapporteringssystem. Närhälsans avvikelsesystem Med Control är gemensamt för många av regionenens förvaltningar vilket underlättar rapportering mellan vårdgivare. Privata vårdgivare har inte möjlighet att ansluta sig till Med Control. Både antalet inrapporterade avvikelser och antal enheter har ökat under 214. Under perioden 21-214 har antalet avvikelser ökat från 1 9-4 5 och antalet avrapporterande enheter från 17-192. Diagram 23. Antal avvikelserapporter per vårdcentral under 214. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 8 12 16 2 En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är kunskap om basala hygienregler och klädregler för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard. Genom vårdhygiens utökade uppdrag att även gälla primärvård har under 214 primärvårdens personal erbjudits att delta i utbildningsprogram i bl.a. hygienrond/egenkontroll av verksamheten. Läkemedelsgenomgångar 3

1 8 15 22 29 36 43 5 57 64 71 78 85 92 99 16 113 12 127 134 141 148 155 162 169 176 183 19 197 Vid varje läkarbesök som innefattar ordinationer av läkemedel ska en läkemedelsanamnes med kartläggning av medicinering vara rutin. Detta strukturerade arbetssätt, enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar, har som syfte att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, inte minst i vårdens övergångar. Särskilt äldre som är mer känsliga för läkemedel, har behov av dessa insatser och enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS212:9) ska patienter 75 år och äldre erbjudas fördjupad läkemedelsgenomgång minst en gång årligen. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar har inte ökat under året. Regionens mål 214 på 6 procent har inte uppnåtts utan regionsnittet är 47 procent. Diagram 24. Spridning av andel genomförda läkemedelsgenomgångar per vårdcentral under 214 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% VGR-snitt 3% 2% 1% % Skaraborg (nämnd 9,1) ligger på en klart lägre nivå än övriga områden vilket uppmärksammats vid uppföljningsmötena. Samtliga enheter som ligger under regionsnitt följs kontinuerligt och handlingsplaner inhämtas. Diagram 25. Andel genomförda läkemedelsgenomgångar per nämnd 21-214 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Tillgänglighet 211 212 213 214 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 VGR 31

Enligt Krav- och kvalitetshandboken ska vårdcentralen ha mottagningsverksamhet minst 45 timmar per vecka alla vardagar under året för såväl akuta som planerade insatser. Vårdcentralen ska vara tillgänglig per telefon för tidsbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta besök. Alla vårdcentraler erbjuder akuta tider dagligen men antalet akuta tider varierar stort mellan vårdcentralerna. Det har skett en minskning av antalet vårdcentraler som har drop in mottagning för akuta besvär och patienterna är hänvisade att ringa för att boka akut tid. Många vårdcentraler prioriterar planerade besök vilket gör att de har få akuta tider att erbjuda sina akut sjuka patienter. Telefontillgänglighet Vårdcentralens tillgänglighet på telefon är viktig för att förutom tidbokning och rådgivning även kunna göra bedömningar och prioriteringar av vårdbehov. Telefontillgängligheten varierar stort mellan vårdcentralerna. Hälften av vårdcentralerna har en telefontillgänglighet på över 9 procent men 22 av regionens vårdcentraler ligger under 8 procent. Dessa enheter har uppmanats inkomma med handlingsplaner för hur telefontillgängligheten skall kunna förbättras. Diagnoskodning Under 213 utarbetades ett PM med riktlinjer för diagnoskodning och utbildningar i diagnoskodning gavs på fem ställen i regionen. Medicinsk revision gjorde under 214 en uppföljande diagnosgranskning på de vårdcentraler i regionen som hade ACG 1,2 eller mer. Det var 6 vårdcentraler inom Närhälsan och 5 privata vårdgivare som låg på denna ACG nivå. Totalt granskades 4 diagnoser som var satta vid läkare/sjuksköterskebesök, telefonsamtal eller administration. Journalerna var i de flesta fall lättlästa och diagnoserna tydligt kopplade till anteckningens medicinska innehåll. Den sammanfattande bedömningen av granskningen var att diagnoskodningen i de allra flesta fall följer framtagna riktlinjer för hur diagnoser skall sättas på ett korrekt och patientsäkert sätt. 32

8. Kompetensförsörjning och vårdcentralernas utbildningsuppdrag Antalet vårdcentraler som uppfyller krav för utbildningsuppdrag har ökat under 214 Antalet ST-läkare i allmänmedicin har succesivt ökat varje år sedan 29 då det var 22 stycken jämfört med 46 stycken i december 214 Ökad ersättning för ST-läkare utanför Stor Göteborg införs för att stimulera till en ökad spridning Vakanser och pensionsavgångar talar för att en fortsatt ökning av ST behövs 8.1 ST-läkare och utbildningsuppdrag Långsiktig kompetensförsörjning och därmed utbildningsuppdraget är en strategiskt viktig fråga för Västra Götalandsregionen. Säkerställd kvalitet och lika uppdrag oavsett geografi och driftsform ligger till grund för de kvalitetskriterier och tillämpningar för utbildningsuppdraget som togs fram vid införandet av VG Primärvård och vid en översyn av utbildningsuppdraget 211. Sedan 213 drivs studierektorsfunktionen av Närhälsan genom en överenskommelse med Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Enhetens uppgift är att stödja vårdgivarna i deras utbildningsuppdrag samt göra kvalitetsbedömning och uppföljning. På Vårdvalsenheten finns en regional studierektor med ansvar för utveckling och uppföljning av utbildningsuppdraget. Antalet vårdcentraler som uppfyller kraven för både utbildningsuppdrag för läkare och all övrig personal har ökat sedan 213. 135 vårdcentraler är godkända för verksamhetsförlagd utbildning samt 168 vårdcentraler uppfyller kraven för utbildningsuppdrag för läkare. De vårdcentraler som inte ännu uppfyller kraven för utbildningsuppdrag har olika skäl till detta. För utbildning av läkare är det otillräcklig och instabil bemanning och brist på handledare som är vanligast. Inom Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kräver lärosätena handledarutbildade sjuksköterskor med kandidat- och magisterexamen. Antalet har succesivt ökat, men avsaknad av detta är fortfarande den vanligaste orsaken till att vårdcentralerna inte är helt godkända för utbildningsuppdrag i VG Primärvård. Omfattningen av utbildningsuppdraget har ökat sedan 29. Antalet intagna på läkar- och sjuksköterskeutbildningar är fler, vilket medför ökat behov av praktikplatser. Studenter och elever inom yrkeshögskolor och gymnasiala utbildningar har också blivit fler sista åren. Ett viktigt mått på att vårdcentralernas utbildningsuppdrag har utökats sedan 29 är antalet ST-läkare i allmänmedicin. Vid starten av VG Primärvård 29 utbildades i Västra Götalandsregionen ca 22 ST-läkare i allmänmedicin och i december 214 utbildades 46 ST-läkare. Antalet ST-läkare som är anställda på privata vårdcentraler har sakta ökat och är nu uppe i 37 procent, vilket ligger i linje med antalet invånare som valt en privat vårdcentral. 33

Diagram 26. Antal ST-läkare september 29 - december 214 Privata Offentliga Totalt 45 4 35 3 25 2 15 1 5 januari 212 april 212 december 212 december 213 december 214 Den avsatta budgeten för utbildning av ST-läkare i allmänmedicin räcker till utbildning av cirka 4 ST-läkare. Juni 214 nåddes budgettaket vilket innebar att en kösituation uppstod där tillsättning av nya ST-tjänster först kan ske i takt med att någon är färdigutbildad. Undantag från denna regel är svårrekryterade områden, som till exempel Skaraborg, där STtjänster tillsatts direkt om det funnits sökande. Diagram 27. Antal ST-läkare under utbildning per nämnd och offentlig/privat januari 212 och december 214 45 4 35 3 25 2 15 1 5 januari 212 december 214 P O P O P O P O P O P O P O P O P O P O P O P O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 I april 212 höjdes den särskilda ST-ersättningen för vårdcentraler utanför StorGöteborg, för att stimulera vårdcentraler där att lättare kunna anställa ST-läkare. Antalet nya ST har trots detta varit störst i StorGöteborg. Antalet läkare utbildade i annat land har ökat bland andelen ST-läkare och de har deltagit i PLUS, regionens program för introduktion av utlandsutbildade. 34