Att lära sig skriva i IT-samhället

Att lära sig skriva i IT-samhället Ylva Hård af Segerstad och Sylvana Sofkova Hashemi Skriftspråket spelar allt större roll i vårt samhälle till följd av att utbudet av skriftlig information och kommunikation har tydligt förändrats på de senare decennierna. Det är inte bara tillkomsten av Internet som har haft betydelse, utan text i olika former och i olika medier produceras i såväl arbetet, skolan som på fritiden. Alla förväntas idag behärska förmågan att kunna skriva, som inte längre är reserverat för enbart professionella skribenter som journalister, författare, akademiker etc. Dagens teknologier gör det enkelt för oss och underlättar arbetet med att skapa en text. Ordbehandlare och skrivstöd som stavningskontroll är idag vardagsverktyg och mycket av vår dagliga kommunikation sker via skrift i elektroniska brev, samtal via instant messaging och chatt, eller SMS-meddelanden via mobiltelefoner, som bara ökar i popularitet. Att kunna utrycka sig i skrift är en förutsättning. Hur används då skrift idag av barn och ungdomar? Finns det skäl att tro att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier? Hur påverkar den nya tekniken skrivinlärningen? Hur kan den användas bättre som stöd? Dessa frågor är centrala för vårt treåriga projekt Att lära sig skriva i IT-samhället. Projektet startade i januari 2003 och finansieras av Vetenskapsrådet. Det syftar till att undersöka skrift hos barn och ungdomar i olika skrivsituationer och effekterna i samband med ITanvändning. Målet är att studera skrivsituationen hos elever från mellanstadie- och högstadienivå, och titta på skillnader i texter skrivna i formell (lärarinitierade skrivuppgifter) eller informell kontext (texter skrivna på fritiden), med hjälp av papper och penna, ordbehandlare, email, SMS och liknande. Dessutom ingår studier av de datorbaserade skrivstödens påverkan på skrivande och vad som skulle kunna göras för att bättre stödja skrivprocessen. Projektet befinner sig i insamlingsfasen, där elever i årskurserna 4-9 bidrar med texter skrivna i skolsituationen (exempelvis fria

berättelser och rapporter) och texter skrivna på fritiden (exempelvis SMS och webbdagböcker). Genom observationer i klassrummen iakttas hela skrivprocessen och hur de ordinarie ordbehandlingsprogrammens skrivstöd används av eleverna. Eleverna intervjuas om sina skrivvanor och upplevelser av skrift och skrivande. I det följande ger vi först en kort beskrivning av de studier som projektidén bygger på och beskriver vidare vad som är karaktäristiskt för barns och ungdomars texter. Vi beskriver också kortfattat skrivstöd i ordbehandlare och mobiltelefoner, med avsikt att påvisa hur dessa bättre bör kunna anpassas för att stödja barn- och ungdomars skrivbehov. Därefter följer ett avsnitt som beskriver våra preliminära resultat från projektet. Vi avslutar med en diskussion om konsekvenser av skriftspråk i förändring. Fetstil och hakparenteser i de autentiska exemplen som ges nedan belyser särdrag, som t.ex. stavfel och bortfall som vi uppmärksammat i de insamlade texterna. Projektidén Till grund för projektet ligger resultaten från våra respektive avhandlingsarbeten med analyser av texter skrivna av barn i åldrarna 9-13 år (Sofkova Hashemi, 2003) och skriftspråksanvändning hos tonåringar och unga vuxna i s.k. datormedierad kommunikation (Hård af Segerstad, 2002). De olika studierna visar intressanta likheter i de texter som analyserades. Texter skrivna av barn innehåller ofta reduktioner på olika nivåer i jämförelse med traditionell skrift, och dessutom är ofta talspråksimiterande, vilket är också påtagligt i texter skrivna med datormedierad kommunikation. Generellt skilde sig texterna i båda studierna ofta mycket från standardskriftspråk. Orsakerna till de strukturella likheterna mellan de olika textsamlingarna är dock inte samma. Barn som befinner sig i början av skrivinlärningsprocessen har ännu inte lärt sig ta hänsyn till olika faktorer i tal- respektive skriftspråkskommunikation. Vuxna SMSkommunikatörer reducerar sina texter i syfte att spara tid, ansträngning och utrymme.

Vi fann också att de skrivstöd, t.ex. stavnings- och grammatikkontroll i ordbehandlingsprogram och "snabbtext" i mobiltelefoner, som finns tillgängliga för att underlätta textproduktion, inte kunde ge tillräckligt stöd för de behov som finns i de skrivsituationer som de används. Skrivstöden i en ordbehandlare är i regel baserade på texter och skrivproblem funna hos vuxna skribenter och följer en normativ skriftspråksgrammatik. De har svårt att stödja barn i deras skrivutveckling och ger inget utrymme för inlärning eller träning. Skrivstödet i mobiltelefoner är baserat på en begränsad samling av språkligt material och anpassat efter en annan typ av skriven kommunikation med helt andra förutsättningar än SMS-kommunikation. Ett mer anpassat och effektivare skrivstöd skulle behöva ta hänsyn till kommunikationssituationen och texter baserade på språket som används av respektive målgrupp och i respektive media. Hur skriver barn? När ett barn börjar lära sig att skriva, så behärskar det redan språket i dess talade form. Skriftspråket är jämfört med talspråket standardiserat med mindre (dialektala) variationer och skrivinlärningen innefattar inte enbart förvärvning av de mer eller mindre explicita normer och regler, utan även hanteringen av hela skrivsystemet (jfr. Teleman, 1991). Ett barn får lära sig både de mer tekniska och motoriska aspekterna som att forma bokstäver, segmentera ord, bilda en mening och de grammatiska, diskursiva och strategiska regler för hur man förmedlar en tanke eller meddelande till läsaren. Det krävs att kunna hantera de befintliga skrivmedel (bokstäver och grammatiska regler) till att forma ord och satser och att använda dessa i mängd olika sammanhang och i olika syften. Barn är väldigt kreativa och de hittar ofta på egna sätt att skriva och applicera skrivkonventioner t.ex. som att använda punkter i stället för mellanrum för ordsegmentering (jfr. Lundberg, 1989; Liberg, 1990; Pontecorvo, 1997; Håkansson, 1998). I allmänhet avslöjar textstrukturen hos barn som lär sig skriva problem med stavning, ordsegmentering, användning av stor och liten

bokstav och interpunktion. Analyserna av texter skrivna av elever mellan 9 och 13 år gamla (Sofkova Hashemi, 2003) visade tydligt att deras skrift är starkt influerad av talspråket och innehåller ofta olika talspråksvarianter (t.ex. våran, den dära), direkt anföring som vi ser exempel på i (1) och ljudhärmning som illustreras i exempel (2). (1) han sa akta på dig puttefnask! (2) BRAK AAAAAA, Rrrrrrrr Interpunktionen och bruket av stor bokstav är ofta minimal med många hopskrivna satser eller till och med icke-existerande som i exemplet nedan skrivet av en tioåring: (3) så här börja det jag var på mitt land och bada då var jag liten plötsligt kom en snok ifösej så hiugger inte snokar i vatten men jag blev allafal jätte räd för jag kunde inte simma då och snoken jagade mig länre och längre ut då ko min bror med en gumi båt och tog upp mig då blev jag jätte glad Stav- och grammatikfel är ofta förekommande och även här återspeglas många gånger talspråkspåverkan med sina reduktioner där t.ex. tempusändelsen på verben faller bort som vi ser i exempel (4) eller enstaka bokstäver uteblir och ordet resulterar i annan existerande ordform som i exempel (5). Till och med hela ord kan utebli som illustreras i exempel (6) eller tvärtom nya ord sätts in. (4) Sen packa vi ner våra grejer (5) de börjar att skymma (6) Gunnar var på semester (...) Norge.

Det förekommer även dialektala drag i barns skrift som i exempel (7) där substantivet står i bestämd form efter det demonstrativa pronomenet denna: (7) Nu när jag kommer att skriva denna uppsatsen så kommer jag ha en rubrik om några problem och... Andra ganska vanliga grammatiska fel berör kongruensbrott i substantivfraser som exemplifieras i (8), verbformer efter hjälpverb som i exempel (9) eller ordvalsproblem som i (10): (8) Det var en räkningen på deras lägenhet. (9) Men kom ihåg att det inte ska blir någon riktig brand. (10) vi var väldigt lika på sättet (-> till sättet) I barntexter förekommer grammatiska avvikelser i genomsnitt nio gånger per 1 000 ord. Hos vuxna skribenter rör det sig om ca ett grammatiskt fel per 1 000 ord. Vuxnas feltyper är också delvis av annat slag. Kongruensfel i substantivfraser, uteblivna eller extra insatta ord och ordvalsfel (mest prepositionsfel) är mer karakteristiska för vuxna. 1 Brott i formen på det finita huvudverbet förekommer sällan i vuxentext, utan är väldigt typiska för barn, som gärna skriver nära talet och bl.a. utelämnar tempusändelser. Hur skriver unga vuxna? Datormedierad kommunikation är en bred term som spänner över kommunikation i privata email, offentliga chattar, diskussionsforum, dagböcker på nätet, textmeddelanden via mobiltelefoner och mycket annat. Avhandlingsarbetet som behandlade språkbruket i olika typer av textbaserad datormedierad kommunikation (Hård af Segerstad, 1 Underlaget för analys av vuxen text är baserat på tidnigsartiklar och de korrekturändringar som gjordes på två dagstidningar, som har samlats in inom ramen för Scarrieprojektet till en feldatabas (Wedbjer Rambell et al, 1999).

2002) analyserade texter från email, webbchatt, s.k. instant messaging 2 och SMS. Dessa kommunikationssituationer skiljer sig på flera olika sätt ifrån varandra bl.a. med hänseende på syftet med kommunikationen, hur synkrona meddelandena kan vara, hur textinmatningen sker och antal deltagare som är involverade. Resultaten från dessa studier visade, precis som analysen av barns texter, också på många typer av talspråksinfluens. Den nya tekniken ställer krav då man som användare får anpassa sitt skrivande och språk till de specifika möjligheter och begränsningar som råder. Ett SMS-meddelande är t.ex. begränsat i antal tecken, det är tidskrävande och relativt krångligt att mata in texten med hjälp av knappsatsen som ofta kräver mer än en knappnedtryckning för att få fram rätt bokstav, samtidigt som den lilla displayen försvårar läsningen. Textbaserad kommunikation via dessa nya medier ger också möjligheter som inte talad interaktion medger. Språkbruket i de olika typerna av datormedierad kommunikation uppvisar en mängd strategier för att spara tid, ansträngning och utrymme, samt för att kompensera för de informationskanaler som det skrivna mediet saknar. Talad interaktion refererar ofta implicit och behandlar den konkreta situationen "här och nu", medan det oftast krävs explicit referens i skrift. Den datormedierade skriften har ofta drag av talspråkskaraktär, och refererar ofta implicit till personer, saker och händelser som är aktuella för de interagerande. Språkbruket blir ofta reducerat jämfört med standardskriftspråk, som i exempel (11), vilket är ett SMSmeddelande. Det felstavade "nm" ska stå för ordet "om", och kommer sig troligen av att bokstäverna "n" och "o" är placerade på samma tangent på telefonens knappsats. (11) JA E HEMMA KOM HIT NM NI VILL 2 "Instant messaging", "IM" eller "direktmeddelanden", är korta meddelanden som skickas över Internet. Både sändare och mottagare kan se att de är inloggade och kan nås omedelbart. Meddelandena i den typ av IM som undersöktes dyker upp överst på mottagarens skärm. Andra exempel på IM är de populära klienterna ICQ och MSN.

Förkortningar av ord och fraser är mycket frekvent förekommande, både sådana som redan är etablerade i standardspråket och nya, innovativa förkortningar som exempel (12) illustrerar. Förkortningen "ql" som står för ordet "kul". (12) det är ql att resa... Så kallade "smileys" (eller "smilisar", som Svenska språknämnden rekommenderar) används för att efterlikna ansiktsuttryck och förmedlar attityder och stämningslägen. Bland de mest förekommande smilisarna är de som exempel (13) och (14) visar (båda är hämtade från kommunikation via instant messaging). (13) Det är _lite_ mörkt i rummet. :( (14) aha! Så det är DÄR du sitter och gömmer dig ;-) //X Både understreck och versaler används för att uttrycka emfas och efterlikna röstläge. Asterisker omger ett ord eller en fras som typiskt förmedlar en handling eller ett stämningsläge. Exempel (15) är hämtat från en webbchatt, medan exempel (16) kommer från Instant Messaging-materialet. (15) X! Ja jag vet. och det vet killarna oxå *ler* Hur ser du ut då? (16) Hallo eller! Tänkte bara ge dig en uppmuntrande pluggkram! *KRAMIS* -Hemli beundrare! Information som lätt kan förstås ändå utelämnas ofta, exempel på det kan vara subjektspronomen, hjälpverb och prepositioner. Utelämnandet av verbändelser och att man skriver ut t.ex. svärord ger också karaktär av spontant talspråk. Exempel (17) kommer från en webbchatt: (17) [jag] trassla[de] in mig i telefonsladden nu fan också

Strategierna som exemplifierats ovan är några av dem som resultaten från studierna av datormedierad kommunikation visade på. De tycks ha utvecklats för att spara tid, utrymme, ansträngning. Samtidigt används skriften på ett okonventionellt sätt som uttrycker både den spontana, informella och talspråkliga i situationen och relationen mellan deltagarna. Mycket av den språkliga upptäckarglädjen och experimentlustan kan också vara sätt att komma runt sådant som kan upplevas som krångligt med textbaserad kommunikation, och för att kunna uttrycka skribentens personlighet, delaktighet och behärskning av de respektive medierna. Orsakerna till likheter och skillnader Det är ett komplext nätverk av interagerande faktorer som påverkar vårt språkbruk. Vi varierar t.ex. vår språkanvändning beroende på om vi kommunicerar via tal eller skrift, med vem vi talar eller skriver till, om vad vi talar eller skriver och vad vi vill uppnå med kommunikationen. Man utformar en jobbansökan på ett helt annat sätt än ett SMS-meddelande till sin bästa vän. Andra faktorer som ålder, kön, utbildning, social bakgrund och liknande påverkar också kommunikation och språkbruk. Helt klart är att språkbruket varierar och inte alltid ser ut på ett sätt. De talspråksliknande strukturerna i barns texter beror på att de befinner sig i ett inlärningsstadium och att de är ovana att uttrycka sig i skrift. De använder sig av de kunskaper de hittills införskaffat sig om det språk som omger dem i deras hemmiljö, skola och fritid. Talspråksdragen i unga vuxna och vuxnas texter från datormedierad kommunikation beror däremot snarare på de specifika produktionsförhållandena för kommunikationen de är involverade i. De har redan tillägnat sig kunskap om att man måste anpassa språkbruket efter skriftmediet. Man väljer att spara tid, ansträngning och utrymme, samtidigt som en informell och talspråksliknande ton är mer anpassat efter kommunikationssituationen. Stavning, bruk av stor och liten bokstav och interpunktion enligt de normer och regler som standardskriftspråket föreskriver spelar mindre

roll i datormedierad kommunikation. Det viktigaste för skribenten är att innehållet i meddelandet är begripligt för mottagaren. Hos barn beror stavfel, avvikelser i bruket av stor och liten bokstav, utebliven interpunktion, etc. återigen på att de saknar den lingvistiska kompetensen och/eller behöver mer träning i denna. 3 Orsakerna till dessa likheter mellan textsamlingarna beror på olika förutsättningar och olika syften med texterna. En annan faktor de har gemensam är att det idag saknas någon fungerande skrivstöd. Språkbruket varierar, men skrivstöden i både ordbehandlingsprogram och mobiltelefoner är fortfarande baserade på standardskriftspråk och vuxna skribenters texter för mer eller mindre formella syften. Skrivstöd som är anpassade efter en viss typ av skribenter, baserade på en viss typ av texter skrivna i ett visst syfte, fungerar i bästa fall effektivt endast på just den typen av texter. När de ska användas för textproduktion med andra syften eller av skribenter med andra färdigheter kan de inte ge tillräckligt stöd, eftersom de inte är anpassade efter de förutsättningar som finns i dessa situationer. Datorbaserat skrivstöd Med en ordbehandlare är det lätt att strukturera, skriva om och lägga till text och det finns stöd för stavning, och nuförtiden även grammatik. Skrivstödet är dock som sagt i första hand baserat på texter av vuxna skribenter och deras stav- eller grammatikfel. Även om ordbehandlaren ger möjlighet till klarare översikt och relativt lätt omstrukturering, har barn som håller på att lära sig skriva ingen större nytta av det. Deras skrivproblem är mer frekventa och av annan karaktär, som beskrivits ovan. Stavningskontroll är nuförtiden standard i ett ordbehandlingsprogram, men den klarar ofta inte att ge förslag på de fel barn gör, dels för att stavfelen kan vara för grova, fonologiskt baserade eller sammanfalla med ett redan existerande ord i språket. Detta kräver helt andra angreppssätt och ofta även en analys av större 3 Andra orsaker till varför fel uppstår kan vara av typografisk karaktär, s.k. performansfel, då skribenten känner till reglerna men råkar lägga till eller missa en bokstav eller liknande.

kontext än ett ord. Dessutom ges ofta alldeles för många valalternativ som inte ens är i närheten av det sökta ordet (se exempel i Figur 1 nedan). Figur 1. Exempel på skrivstöd för stavning som illustrerar otillräckligt stöd för en vanlig typ av fel i barns texter. Observera särskilt det andra och tredje alternativet (händes och häpnes) bland förslagen på möjlig stavning av det eftersökta ordet, som inte ens är existerande ord i svenska. Liknande scenario uppstår när grammatikstödet träder in. Även det har svårt att stödja barn i deras skrivutveckling, då felen hos barn är många, talspråksinfluerade och påvisar en annan distribution än hos vuxna (Sofkova Hashemi, 2003). Många skrivproblem beaktas inte och kommentarerna till dem som hittas är ofta svårbegripliga för eleverna. Grammatikkontrollerna följer en normativ skriftspråksgrammatik och ger inget utrymme för inlärning eller träning. Datorbaserat grammatikstöd för svenska är ett relativt nytt verktyg och har framförallt fokuserat på vuxna skribenter med svenska som första språk och nu även svenska som främmande språk (t.ex. Knutsson et al, 2003). Grammatikverktyg som tillgodoser skolbarnens behov vid processkrivande på dator saknas.

Den produkt som är tillgänglig på marknaden är det man hittar i Microsoft Word. 4 Ytterligare två forskargrupper utvecklar metoder för automatiskt stöd för grammatik för vuxna skribenter. Språkgranskningsprogrammet Granska utvecklas av Institutionen för numerisk analys och datalogi (NADA) på Kungliga Tekniska Högskolan (Carlberger et al, 2000; Knutsson, 2001; Domeij, 2003), och Institutionen för lingvistik vid Uppsala Universitet har varit involverad i den svenska delen av Scarrie, ett EU-projekt som utvecklat språkverktyg för norska, danska och svenska (Sågvall Hein, 1999). Vår forskargrupp på Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet, har börjat utveckla grammatikstöd med avseende på texter skrivna av barn. Nuvarande prototypen FiniteCheck hittar substantivfraser med kongruensbrott och verb eller verbsekvenser med formfel. Systemet visar lovande resultat vad gäller täckning av fel hos barn jämfört med system utvecklade för vuxna (Andersson et al, 1999; Sofkova Hashemi, 2003; Sofkova Hashemi, (kommande)). Skrivstöd i mobiltelefoner De flesta moderna mobiltelefoner i dag har en programvara som underlättar och snabbar på textinmatningen genom att minska antalet knapptryckningar som krävs för att skriva ord. Programvaran, eller skrivstödet, är baserad på ordfrekvens i en ordlista som i sin tur är baserad på en samling språkligt material (MacKenzie och Soukoreff, 2002). Sekvenser av knapptryckningar översätts till det mest frekventa ordet med just den sekvensen i det språkliga materialet. Fördelen med "snabbtext-skrivstödet" är att det krävs färre knapptryckningar för att mata in text, jämfört med den äldre "multipress-tekniken". Problemen med snabbtext-skrivstödet är dels att det är baserat på standardskriftspråk ur en begränsad korpus, dels att det är anpassat efter en annan typ av skriven kommunikation med helt andra förutsättningar än SMS-situationen. Ett mer anpassat och effektivare 4 Grammatikkontrollen Grammatifix, som den ursprungligen kallades, är utvecklad av ett finskt språkteknologiföretag Lingsoft AB och är sedan år 2000 del av Microsoft Office paketet (Arppe, 2000; Birn, 2000).

skrivstöd skulle behöva ta hänsyn till kommunikationssituationen och en korpus som är baserad på språket som används i textmeddelanden via mobiltelefoner. Språkbruket i SMS uppvisar många talspråksliknande drag, som exempelvis utelämnande av pronomen och prepositioner samt talspråkshärmande stavning. Dessa talspråksliknande drag har ingen hjälp i det skrivstöd som finns i dagens mobiltelefoner, och studier (jfr. Gutowitz, 2003; Kasesniemi, 2003) visar också att många användare uppger att problemen då skrivstödet föreslår felaktiga ord blir för besvärligt och tidsödande, och att man hellre klarar sig utan, (se exempel i Figur 2 nedan). Figur 2. Bilden visar skrivstödets förslag på det eftersökta ordet "ses", vilket är vanligt förekommande i SMS-kommunikation. Första förslaget som ges är ordet "per". Preliminära resultat Projektet befinner sig i insamlingsfasen, där 160 elever från tre skolor i Göteborgsområdet, i årskurserna 4-9, bidrar med texter skrivna i skolsituationen (exempelvis fria berättelser och rapporter) och texter skrivna på fritiden (exempelvis SMS och webbdagböcker). Genom observationer i klassrummen iakttas hela skrivprocessen och hur de ordinarie ordbehandlingsprogrammens skrivstöd används av eleverna.

Eleverna intervjuas om sina skrivvanor och upplevelser av skrift och skrivande. I en något mer styrd skrivuppgift använder eleverna skrivverktyget ScriptLog, som ursprungligen utvecklats på Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet (http://www.scriptlog.net/). ScriptLog registrerar all tangentbordsaktivitet under skrivprocessen och kan därmed utöver slutprodukten även ge information om hela den linjära texten. Särskilt kan verktyget användas till att studera redigeringsmönster under skrivprocessen, som kan ge värdefulla insikter i hur eleverna arbetar med sina texter. Iakttagelser från våra besök på skolorna visar att många barn fortfarande hellre skriver för hand därför att de anser att det går fortare, blir mer personligt och de hinner tänka efter. Andra hävdar mer eller mindre motsatsen och tycker att det går snabbare och blir snyggare när man skriver på dator. Dessutom tycker många att de slipper mödan med att forma bokstäver och få ont i handen. I situationer där eleverna vet att andra kommer att läsa eller på något sätt bedöma den skrivna texten anser de att stavning och layout är särskilt viktiga. En preliminär analys av texterna från skolsituationen visar bl.a. på förekomster av stavfel, sär- och ihopskrivning som vi ser exempel på i (18). (18) Vikingarna vile ha färj glada kläder (tjej, åk4) Talspråkspåverkan är också tydlig och kännetecknas exempelvis med användningen av olika talspråksvarianter som formen vart i (19). Reduktioner av olika slag är också vanliga, som när tempusändelsen på verben faller bort. Ett ganska vanligt fenomen är också hur de personliga pronomen de och dem realiseras, som vi också ser exempel på i (19). Texten i exemplet visar dessutom på en grammatisk avvikelse i numerus kongruens mellan det plurala pronomenet många och det singulara substantivet land.

(19) Vi tittade på hur många land vikingarna hade vart i, och b.l.a. hette frankrike ( frankeriket. ) Dem hade också vart i Asien, Afrika, Amerika, och Europa (kille, åk4) Inkonsekvens i stavning och grammatik som i (20), där eleven använder formerna är och e i samma text, ser vi också som relativt vanlig. (20) Jag har varit här i Mallorca och jag glömde säga att jag äger ett hotell Grand hotell,det är därför jag köpte huset här. Jag har två barn som e 7 och 10 år dom e intresserade av tennis. (kille, åk8) Preliminära resultat från intervjuerna med elever visar att de flesta tydligt upplever att de skriver olika i skolsituationen och på fritiden. De anser dock inte att detta är ett problem, utan hävdar själva att de lätt kan växla stil. De kan ofta ge väldigt konkreta exempel på vad det är de skriver annorlunda. Det blir en hel del slangord, smileys, förkortningar på både ord, fras och satsnivå. Stavning och användning av stor bokstav och punkt är mindre viktigt i informella texter. Det viktiga är att mottagaren förstår vad man menar, och man anser att det oftast går att förstå av sammanhanget. Det finns även elever som inte ändrar stil och alltid skriver "som vanligt". Barnen är klart medvetna om skillnaderna i språkanvändningen i olika situationer. Fortsättningsarbetet i projektet innebär en djupare och genomgående kvantitativ och kvalitativ analys av det insamlade materialet. Jämförelser kommer att göras dels mellan modalitet och ålder och dels mellan situation och ålder. I den lexikala och syntaktiska analysen av det skrivna materialet kommer vi att titta på felfrekvensen och typförekomsten gentemot det handskrivna, datorskrivna och påverkan av skrivstöd. Det kommer att iakttas om samma typ av fel förekommer eller om det tillkommer nya feltyper i det datorskrivna gentemot det handskrivna. Särskilt kommer att studeras skrivstödets roll genom att titta på vilka typer av fel försvunnit respektive kvarstår eller har tillkommit efter användningen.

Alla fel och avvikelser kommer att kategoriseras systematiskt och samlas i en databas. Mer information om projektet finns att läsa på www.ling.gu.se/~sylvana/skrivait. Konsekvenser av skriftspråksförändring Språkbruket anpassas till nya medier och väcker även nya kreativa skrivstrategier. Den ökade skriftanvändningen genom kommunikation via många olika typer av datormedierad kommunikation kan eventuellt också sätta spår i texter som produceras i andra sammanhang och för andra syften. Man kan spekulera om just detta språkbruk, t.ex. de nya förkortningar som används bl.a. i SMS kommer att bli etablerade och börja användas även i andra typer av texter eller om det kommer att påverka det talade språket. Som all språkförändring beror det på om typen av skriftbruk upplevs som effektivt av tillräckligt många. Om barnen i skolan får lära sig och öva på att använda skrift enligt rådande normer för standardskriftspråk, får de en bas att utgå ifrån. Sedan kan de anpassa sin egen skriftspråksanvändning efter situation, medium, syfte och mottagare. I takt med att bruket förändras kommer så småningom också normerna för standardskriftspråket att förändras. De preliminära resultaten från de inledande analyserna av elevtexterna i vårt projekt kan inte sägas stödja de farhågor som hävdar att standardskriftspråket hotas av elevernas flitiga användning av skrift i nya medier. De talspråkstendenser och andra avvikelser mot standardskriftspråket som finns kan eventuellt tyda på influens från flitigt chattande och SMS:ande, men det är i detta skede svårt att med säkerhet kunna säga vad som är orsaken. Skoltexterna visar inte på några större förekomster av de nya typer av förkortningar förekommande i chatt- och SMS-texter. Den nya skriftanvändningen stöds inte i samma takt med teknologiska möjligheter. Skrivstödet halkar efter genom sin inriktning på vissa utvalda grupper av skribenter och tar bl.a. inte hänsyn till kommunikationssituationen eller mediet.

Referenser Andersson, R., Cooper, R. and Sofkova Hashemi, S. (1999) Report: a system for finding ungrammatical noun phrases in Swedish text. Department of Linguistics, Göteborg University. Arppe, A. (2000) Developing a Grammar Checker for Swedish. In The 12th Nordic Conference of Computational Linguistics, NODALIDA-99, pp.13-27. Birn, J. (2000) Detecting Grammar Errors with Lingsoft's Swedish Grammar Checker. In The 12th Nordic Conference of Computational Linguistics, NODALIDA-99, pp.28-40. Carlberger, J., Domeij, R., Kann, V. and Knutsson, O. (2000) A Swedish Grammar Checker. Association for Computational Linguistics. Domeij, R. (2003) Datorstödd språkgranskning under skrivprocessen - Svensk språkkontroll ur användarperspektiv. Doktorsavhandling i lingvistik, Stockholms universitet. Gutowitz, H. (2003). Barriers to Adoption of Dictionary-Based Text- Entry Methods: A Field Study. 10th Conference of the European Chapter of the Association for Computational Linguistics, Budapest, Hungary. Håkansson, G. (1998) Språkinlärning hos barn. Studentlitteratur, Lund. Hård af Segerstad, Y. (2002) Use and Adaptation of Written Language to the Conditions of Computer-Mediated Communication. Doctoral dissertation, Department of Linguistics, Göteborg University. Kasesniemi, E.-L. (2003) Mobile Messages. Young People and a New Communication Culture. Tampere, Tampere University Press. Knutsson, O. (2001) Automatisk språkgranskning av svensk text. Licentiatavhandling, KTH, NADA. Knutsson, O., Cerratto Pargman, T. and Severinson Eklundh, K. (2003) Transforming grammar checking technology into a learning environment for second language writing. Accepted at the

HLT/NAACL 2003 Workshop: Building Educational Applications Using NLP, Edmonton, Canada Liberg, C. (1990) Learning to Read and Write. RUUL 20. Reports from Uppsala University, Department of Linguistics. Lundberg, I. (1989) Språkutveckling och läsinlärning. In Sandqvist, C. and Teleman, U. (eds.), Språkutveckling under skoltiden. Studentlitteratur, Lund. MacKenzie, I. S. and Soukoreff, R. W. (2002). Text entry for mobile computing: Models and methods, theory and practice. Human- Computer Interaction 17: 147-198. Pontecorvo, C. (1997) Studying writing and writing acquisition today: A multidisciplinary view. In Pontecorvo, C., (ed.), Writing development: An interdisciplinary view. John Benjamins Publishing Company. Sofkova Hashemi, S. (2003) Automatic Detection of Grammar Errors in Primary School Children's Texts. A Finite State Approach. Doctoral dissertation, Department of Linguistics, Göteborg University. Sofkova Hashemi, S. (kommande) Datorbaserat skrivstöd för barn. Språkvård, Stockholm: Svenska språknämnden. Sågvall Hein, A. (1999) A grammar checking module for Swedish. Reports from the Scarrie-project: DEL 6.6.3, June 1999, Dept. of Linguistics, Uppsala University. Teleman, U. (1991) Vad kan man när man kan skriva? I Malmgren och Sandqvist (eds.), Skrivpedagogik. Wedbjer Rambell, O., Dahlqvist, B., Tjong Kim Sang, E., and Hein, N. (1999) An error database of Swedish. In Sågvall Hein, A. (ed.) Reports from the SCARRIE project. Uppsala University, Department of Linguistics.