Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet

Relevanta dokument
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet

År 6 Arbetsområde 1 Tema: Holiday

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska

Unos países hispanohablantes

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket

Unos países hispanohablantes

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Nya samlade läroplaner

Spanska höstterminen 2014

Provloggar och föreläsningar

Spanska för lärare åk 7-9, 45 hp (1-45 hp). Ingår i Lärarlyftet II.

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

VÄLKOMNA TILL PEDAGOGIK I TEORI OCH PRAKTIK. Pedagogisk teori, tredje tillfället Diskussion med Biggs bok som underlag

Vi har inte satt ord på det

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Food - Role play. Crime Presentation

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Kursplan - Grundläggande engelska

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Övergripande planering

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

USU1SK - Skolan i samhället, ett och två språk - Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 22,5 hp

Formativ Undervisning

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Textens tomrum Om du var en karaktär

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Bedömning i matematikklassrum

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Välkomna Kontaktpersoner BoB

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Återberättande text med cirkelmodellen

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Bedömning för lärande

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Förslag den 25 september Engelska

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Prövning i Moderna språk 5

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Problemlösning som metod

Spanska (1-30 hp) Programkurs 30 hp Spanish (1-30 cr) 93SP17 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Läsförståelse

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Svenska som andraspråk

Övergripande planering

Planering i svenska v Tema: Noveller

Svenska 1 skrivande och olika texttyper del 1. Hösten 2012

Nationella Strävansmål Spanska

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Engelskaläxa glosor samt fraser till berättelsen En sommar i Storbritannien

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

Läshandledning Ett halvt ark papper

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Bedömning & Utvecklingssamtal på särvux

BETYG - FRÅGOR OCH SVAR

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet engelska

Prövning i Moderna språk 1

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender

Transkript:

Undervisning och bedömning i svenska på högstadiet Elever i årskurs 7 skriver saga och recension Anna-Maija Norberg Licentiatuppsats i språkdidaktik

Forskningsfrågor 1. Vilket ämnesinnehåll får stort utrymme i skriftoch bedömningshändelserna, och vad framstår därmed som viktigt och tillgängligt för elever att lära? (VAD) 2. På vilka sätt lyfts innehållet fram i skrift- och bedömningshändelserna, och vilket kunnande framstår därmed som viktigt och tillgängligt för elever att lära? (HUR och VAD) 3. Vad framstår som syftet med bedömningshändelserna? (VARFÖR och VAD)

Teoretiska begrepp Utgångspunkt: Skriftpraktik/Skrifthändelse (Barton, 2007): En händelse där det skrivna ordet på något sätt har en roll. Bedömningspraktik/Bedömningshändelse (Brookhart, 1997):En händelse där någon form av kunskapsbedömning sker. Samstämmighet (jfr alignment, Biggs, 2003). Här: En kvalitativ jämförelse mellan undervisning och bedömning.

Teoretiska begrepp Kunnande (Dewey & Bentley, 1949): Vad elever gör med ämnesinnehåll/kunskap, t.ex. memorerar sagodrag; identifierar sagodrag i en text; använder sagodrag i egen saga. Skrivdiskurs (Ivanič, 2004)

Bedömningshändelse (Brookhart, 1997) En händelse där någon form av kunskapsbedömning görs. Formativ eller summativ. Skriftlig eller muntlig. Vilket kunnande efterfrågas? Bedömningshändelser formar elevens syn på vad som är viktigt att lära sig i olika ämnen och elevens syn på sig själv som den lärande. Bedömningshändelser formar klassrummets atmosfär. Samma bedömning blir olika i olika klassrum.

Material och metod En klass i åk 7, två undervisningsavsnitt: en saga och en recension. Video- och ljudinspelning av 20 lektioner. Lärarledd klassrumsinteraktion. Materialbaserade observjuer: läraren bedömer elevtexter högt. Videoinspelning. Bedömningsmallar. Lärarens lektionsmaterial. Lärarens skriftliga återkoppling i elevtexterna.

Analysprocess Identifiering och klassificering av ämnesinnehåll i undervisningen och vid bedömningen av elevtexterna. Analys av frågor, svar och återkoppling i den lärarledda interaktionen för att identifiera bedömningshändelser i undervisningen. Jämförelse mellan undervisningen (inklusive den formativa bedömningen) och bedömningen av de färdiga texterna.

Resultat: Ämnesinnehåll i lärarledd klassrumsinteraktion Saga (535 min): Bokrecension (565 min): Sagodrag (154 min) Budskap och sensmoral (40 min) Språkregler (29 min) Dramaturgi (18 min) Slutna bedömningshändelser som efterfrågar reproduktion. Skönlitterär bok (109 min) Analys (101 min) Recensionens innehåll och form (41 min). Öppna bedömningshändelser som efterfrågar mental process.

Exempel från klassrumsinteraktionen: Saga, lektion 1 L: Hon kom upp och hon kom ner. Är det nån som kommer ihåg hur många gånger hon kom upp och ner? (sluten fråga) Elin: Tre. L: Tre, ja! Tre är en siffra att komma ihåg! Jättebra! Mera? (förstärkt bekräftande å.k.) Karl: Sju. L: Sju! Det här kan ju ni! Ni har skrivit sagor förut?

Exempel från klassrumsinteraktionen: Recension, lektion 4 L: Vad hade Marko för miljö då? (sluten fråga) Danne: Zombiemiljö. L: Okej, och hur vet man det? Hur beskriver man en zombiemiljö? (öppen fråga) Danne: Blod. L: Blod. Hur vet man att det är, det är en skräckhistoria, förstår jag. Hur får man den känslan då? (förklarande å.k.) Marko: Kanske att det är grått. L: Gråa färger, okej. Var är det nånstans /---/ är det på landet, i en stad. (framåtsyftande å.k.) Marko: I en stad. /---/Alltså det utspelar sig både på landet och i stan, mest i stan. L: Har du nån beskrivning, nån mening som visar att det är i en stad? [Marko säger inget.] Nåt som händer. [Marko rynkar på pannan och säger inget.] /---/ Jag vill att ni sen när ni skriver er recension och skriver att det är i en stad så vill jag att ni skriver att de gick i trånga gränder. /---/ Man behöver kunna ge exempel.

Resultat: bedömning av texterna; betyg och ämnesinnehåll som påverkar betyget mest Text/Betyg A C E Ej betyg Saga 12 11 7 Recension 1 10 18 1 Saga: sagodrag; skrivregler; dramaturgi Recension: analys; recensionens innehåll och form; skrivregler

Resultat: samstämmighet Det finns en övergripande samstämmighet mellan undervisning, formativ bedömning och summativ bedömning när det gäller skrivuppgiftens innehåll. Skrivandets hantverksmässiga aspekter tas inte upp i undervisningen. Recension: Mycket av undervisningstiden ägnas åt läsning. I examinationen bedöms både läsning och skrivande.

Resultat: samstämmighet Dessutom: En motsägelse mellan tradition och förändring i samband med textbedömningen: Saga: Texttyp (förändring) vs. Intressant, engagerande text (tradition men tas inte upp i undervisningen). Recension:Texttyp (förändring) vs. Språkligt korrekt text/formalia (tradition men tas inte upp i undervisningen). 2015-11-20 / Anna-Maija Norberg

Resultat: bedömningshändelser Lärarens frågor leder eleverna mot ett visst kunnande MEN även elevsvaren och återkopplingen avgör bedömningens innehåll. Syften (i förhållande till ämnesinnehåll): Introducerande, undersökande, utvidgande, repeterande, summerande, förhörande. Analyserande; klargörande; konkretiserande, preciserande; kontrollerande. 2015-11-20 / Anna-Maija Norberg

Några slutsatser Lärare behöver reflektera över vilket kunnande som efterfrågas i undervisningen och i bedömningen. Finns det en samstämmighet? Vad innebär det att skriva en viss texttyp i en viss årskurs? Vad kan man kräva? Viktigt att tänka på innan man planerar sin undervisning. Det behövs mer forskning om relationen mellan undervisning och olika former av bedömning.

Resultat: didaktiska utmaningar i samband med textbedömning Undervisning/ textbedömning 1.Texten innehåller allt undervisningen handlat om men känns inte som ett A. 2.Texten saknar viktigt innehåll utifrån undervisningen men känns som ett C. 3.Hur bedömer man om läraren brustit i undervisningen? Kunskapskrav 4.Vilka krav kan man ställa på texter skrivna av elever i årskurs 7? 5.Hur många kunskapskrav kan man testa i en uppgift? 6.Kunskapskraven täcker inte allt. 7. Kunskapskraven är svårtolkade, vilket kan leda till en relativ bedömning. Återkoppling 8.Vilken återkoppling kan man ge till A- sagor?