Betesdrift mjölkproduktion
Bete ur ett miljö perspektiv. Är komplext, och är en större frågan än vad jag kommer kunna redogöra för här. Hänvisar till bland annat JTI-rapporten här bredvid. Det finns dock möjlighet till ett effektivare nyttjande av betet än vad som är fallet idag.
Närhet till ladugård? Utfodringsystem? Mjölkning? Areal?
Rätt nyttjad en resurs En genom tänkt strategi kan ge! Bättre areal utnyttjande Håller uppe produktionen Bättre mjölkkvalitet Bättre hälsa Spar arbete och tid Bättre växtnäringsbalans
Betestillväxt, - släpp
Betestillväxt
Näringsvärde och betesläpp Åkerbete gräs Naturbete Tuvtåtel Tidigt Förvuxet Före axgång Efter axgång Före axgång Efter axgång 11,5 MJ 10,1 MJ 11,1 MJ 10,5 MJ 9,4 MJ 6,1 MJ 210 g Råprotein 92 g Råprotein 167 g Råprotein 110 g Råprotein 135 g Råprotein 93 g Råprotein 420 g NDF 540 g NDF 491 g NDF 593 g NDF 521 g NDF 622 g NDF
Rätt beläggningsgrad Det är viktigt att ta hänsyn till årsvariationen och fundera på hur många djur som betet klarar av att föda. En låg beläggningsgrad förvuxet bete sänkt konsumtion mjölkavkastningen sjunker. Hög beläggningsgrad betet tröttas ut återväxten försämras konsumtionen sjunker mjölkavkastningen sjunker.
Strategier Olika fåll system Hur kan man lägga upp en betesplan
Betesstrategier Rastfålla 100% stallutfodring Kontinuerligt bete Reglerad storfålla Rotationsbete Stripbetning Utnyttjande: ca 50% Beteshöjd: 6-10 cm Beteshöjd: 6-8 cm Utnyttjande: ca 60-70% Beteshöjd: 12-15 cm Utnyttjande: ca 70% Beteshöjd: max 20 cm
Betesstrategier Vilket betessystem är bäst med hänsyn till mjölkavkastningen? Rotationsbete eller kontinuerligt bete, försök utfört i England. Mjölkavkastning 32,5 kg eller 20,3 kg Ingen effekt av: - betessystem - beteshöjd Högre beteskonsumtion, en längre betestid, längre tid till idisslande på det kontinuerliga betet (resultatet understöddes av tidigare försök). Fållbetning eller stripbetning, Finländskt försök. avkastning var omkring 20 kg mjölk. - ingen effekt på kornas mjölkavkastning - Stripbetning innebar att betesarealen kunde minskas med 26% - mjölkavkastningen per hektar ökade med 36%. OBS mjölkavkastningen i försöken är relativt låga, mot dagens nivåer
Betesstrategi ur miljösynpunkt Rotationsbete, stripbetning Jämnare spridning av träck och urin. kvadratiska att föredra om möjligt, eftersom alltför avlånga fållor lättare resulterar i överbetning och gödselackumulering nära ingången.
Betesavkastning? Slåttervall 2 skördar 500 kg ts/ extra betesomgång= brutto avkastning? Exempel: Slåttervall 8000 kg ts/ha 6 betesomgångar (4 extra skördar) 8000-(4*500)= 6000 kg ts/ha brutto
Antal avbetningar Resultat från simulerat bete, medelvärde av 15 försök 4 avbetningar: 7 600 kg torrsubstans per ha 5 avbetningar: 6 900 kg torrsubstans per ha 6 avbetningar: 6 600 kg torrsubstans per ha Källa: Frankow-Lindberg, 1988
Areal behov? Besättn. Storlek kor Betestid, månader Produktion bete 5 ton TS Produktion bete 3 ton TS Motions bete Motions bete Betestid för kon Helt dygn Helt dygn 12 tim 50% av korna 6 tim 25% av korna 100 2 mån 9 15 4,5 2,5 100 3 mån 14 25 7 3,5 100 4 mån 20 34 10 5 Produktionsbete = intag 7 kg ts per ko och dag
Beläggning rotationsbete högt betesintag Åkermark Kor/ ha Hagmark Kor/ ha Försommar Avbetning 1-2 Högsommar Avbetning 3-4 Sensommar Avbetning 5-6 4-6 2-3 3-4 1-2 2-3 0-1
Rotation och beläggning Exempel 35st mjölkkor 10 ha bete 10 fållor 4 ha återväxt slåttervall 2 fållor återväxt Kor som kalvar i slutet av säsongen stallas in
Fördelning av beten/fållor Drivvägar? Fållfördelning? Vatten?
Exempel storfållor Fålla 1. släpp 17/ 4-07 Fålla 2. efter 1.a skörden Fålla 3. efter 2.a skörden Stöd utfodring på stall - Ensilage - Kraftfoder
Tillgängligt Bete Betesmätare Höjd cm Kg TS/ha 3,5-4 0-50 4,5-5 100-200 5-6 200-400 6-7 500 10 750 12,5 1250 15 1500 Höga intag, min 24 kg/ko 17,5 1750 20 2250 22,5 2750 25 3250
Betesdrift ungdjur Bild källa Eva Spörndly, SLU
Tillväxt g/dag UNGDJUR BETESTRYCK PÅ NATURBETE 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 3-6 cm Hårt 6-10 cm Medel >10 cm Låg grödanshöjd Källa Eva Spörndly, SLU
Beläggning, antal djur/ha
Lätt att tappa tillväxt Djur under 6 månader, behöver tillskottsutfodring Tillskott av mineraler Parasit fria beten annars avmaskning Betet Friska och produktiva djur med god tillväxt är klimatsmart!
Hur löser vi betesdriften ihop med Stallet? Kan korna gå ett stycke i stallet innan de kommer ut? det minskar gödslingen på gången utanför stallet.
Utanför ladugården Hårdgjorda ytor Hårda ytor måste rengöras ofta Gärna ett tunt lager med något mjukt material ovanpå. Vid övergång mellan mjuk mark och hårda ytor blir marken lätt upptrampad. Nya produkter som plastgaller kanske kan avhjälpa till viss del.
Utanför ladugården Stall Plattan utanför ladugården utformas så att ytvattnet inte belastar drivningsgatan 3 2 1 Bete
Drivgångar, Vallgator Gatans bredd 2,5 m < 100 kor 3,0 m < 300 kor (I Nya Zeeland rekommenderas dubbelt så breda drivningsgator) AMS kräver kort gata 250-500 meter 4-5 meter bred för att klara av mötande kotrafik Stängsel Elstängsel fungerar ofta bra Trästängsel gärna vid trånga passager (absolut inte taggtråd)
Drivgångar, trafik Inga vattenkar längs gatan Tillskottsfoder bör ej ges nära ingången Bred ingång till stallet, jämn bra belysning Det ska vara lätt att passera en ko som har stannat
Drivgångar ur miljösynpunkt Vid bra flyt i kotrafiken mindre urin /gödsel minskad punktbelastning. Möjlighet till uppsamling av gödsel Mindre upptrampat, mindre problem med klövar
Drivgata? Hur är det hos er?
Drivgångar, Vallgator Korna går helst på mjuka ytmaterial men med fast underlag. Drivingsgatan bör läggas på fast och väl dränerad botten Drivningsgatan bör ha naturligt fall och få krökar Geotextil (markväv) mycket goda, erfarenheter. Kristina Lindgren, JTI
Exempel på uppbyggnad
Investeringskostnader Betong Asfalt Merolit Ytlager Betong Asfalt Merolit 8 cm 6 cm 2:a lager Förstärkningslager Bärlager 12 cm Förstärkningslager 15 cm 15 cm 3:e lager Dräneringsledning Förstärk Dräneringsledning ningslager 15 cm 4:e lager Dräneringsledning Anläggnkostnad kr/100 m² 45000 hållbar 41000 känslig 26000 erfaren anläggare! Källa: JTI Kristina Lindgren
Bark /Flis Bark drän Flis drän Tex Way Grus Bärlager Ytlager Bark /Flis Bark Flis drän Tex Way Grus + sand 20cm 2:a lager Markväv klass 2 Markväv klass 2 Sand 10 cm Markväv klass 2 Sand 5 cm Bärlager 25 cm 3:e lager Makadam 20 cm + dräneringsledning 4:e lager Markväv klass 2 Anläggn- 4000/ 19000 kostnad 6000 bra för kr/100 m² underhåll klövar Makadam 20 cm + dräneringsledning Markväv klass 2 21 000 21 000 (pris 2004) bra för klövar Makadam Markväv 20 cm + klass 3 dräneringsledning Markväv sand klass 2 10 cm 20 000 14000 rensa sten fylla sand
Drivgångar forts.. Kan laddas ner i PDFformat på www.jti.se/publikat/teklo r/teklor.htm
Stängsel öppningar Bild Anna Carlsson Bild Kristina Lindgren, JTI
Drivgångar, övergångar Svårt! Gör breda övergångar. Gör fler ingångar till betet Undvik vattenkar eller foderhäckar nära ingången. Markstabilisera med t ex gräsarmering. Extra dränering.
Vatten, placering Inte längre än 200 m att gå till vattnet Vattenkoppar och kar bör placeras med gott om utrymme omkring Vattenanordningen bör placeras så att risken för söndertrampning minimeras
Vatten, tillgänglighet Kar Flöde <15-20 liter/min = min 200 liters kar >15-20 liter/min = min 100 liters kar Max 20 djur/ kar, 10 cm djur Fler små kar ger bättre vattenomsättning Utformade så att de lätt kan rengöras och tömmas
Vatten, hygien Djuren dricker ofta där det är enklast även om vattenkvaliteten kan vara tveksam. Stängsla bort,vattensamlingar och naturliga vattendrag. Dessa är oftast av för dålig kvalitet. Kar måste rengöras minst 1 ggr/vecka, helst varje dag. Tumregel, du skall själv vilja dricka vattnet
Litteraturtips och referenser Bete och Betesdjur. Inger Pehrson. Jordbruksverket. DFS 2007:5, saknr L 100 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. Djurskyddsmyndigheten. 2007. Drivningsgator för kor - planering, material, kostnad. Kristina Lindgren och Christel Benfalk, JTI rapport nr 104. 2004. Stabilisering av mark för bättre djurvälfärd och miljö kartläggning av gräsarmering. Kristina Lindgren och Cecilia Lindahl, JTI rapport nr 354. 2007. Stängselboken. Anders Råsberg, Kajsa Walberg-Leander, Jordbruksverket. Vatten Skriftserien Kvalitetssäkrad mjölkproduktion. Svensk Mjölk. 2007. Velfærd hos malkeøer og kalve. DJF rapport Husdyrbrug nr 74. 2006. 24 Kvalitetssäkrad mjölkproduktion utfodring kor,kvigor. Svenskmjölk. 2003 Svenska djurhälsovården, Lena Stengärde, Anita Johansson, Mats törnqvist, Sven Viring 2003 Skötsel, inhysning och utfodring av mjölkraskalvar ur ett djurhäloperspektiv, Catrina Svensson, SLU, skara KULM 2004 AMS og afgræsning Økologi Erfaringer og anbefalinger. Dansk kvaeg. Juli 2008. God afgræsning anbefalinger og regler. Dansk kvaeg. Maj 2006. Betesdrift Möjligheter och problem Eva Spörndly 2008 Ungdjurstillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Spörndly, E., Krohn, C., van Dooren, H.J. and Wiktorsson, H. 2004. Automatic milking and Grazing. I: Automatic milking a better understanding (ed A. Meijering, H. Hogeveen and C.J.A.M. de Koning). Wageningen Academic Publishers, Wageningen, The Netherlands. Häll-Larsson, K. och Swensson, C. 2004. Bete i ekologisk mjölkproduktion en intervjuundersökning sommaren 2004. Rapport nr 7042-P, Svensk Mjölk. AMS-ritningar från DeLaval. Bete Praktiska lösningar och management Jeanette Belin. Svensk Mjölk, Mjölkföretagande, 2008 Mjölkföretagande, Foderekonomi, Carolina Nilsson 2008 Betescoachen, Svensk Mjölk och Svenskt Sigill Jeanette Belin 2009