Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tallbackens förskola 7 mar 2016
Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-03-07 10:13: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem spännande för barnen.n har så bra bldcollage som kompletterar det n skrver om aktvteten och fna barnctat. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. det verkar som om ert arbete har vart ett varerat och upplevelsenrktat som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat, Tallbackens förskola! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: 1 gång månaden har v Grön Flaggs-råd (pedagoger). Tallbackens förskola har gemensamt systematskt kvaltetsarbete (SKA) med en annan förskola (Thunells) området. Vlket nnefattar att 1 gång månaden har v Pedagogsk utvecklngsdag mellan kl.12.30 - kl.19.00 då v nätverkar med den förskolan vlket nnehåller Hemsdan, Grön Flagg, Systematskt arbetsmljöarbete (SAM),Pedagogskt utvecklngsråd(ska), APT, enskld utvärderng med hjälp av Barometern med utvalda frågor och sst tvärgruppsreflektoner om utvald fråga/ämne eller lttertursemnarum om utvalt avsntt bok (Skolverket 2011). I dessa nätverk är pedagogska ansvarga och förskolechefen delaktga och varje nätverk dokumenteras och följs upp. Det vlket lyfts tex. Grön Flagg-rådet lyfts vdare sedan de andra nätverken för gemensam reflekton. Barnens råd sker systematskt varje dag/vecka vlket är reflektonerna v har om våra värdegrundsord, vd och om kompssolen. Där tankar och kompsregler om hur v ska/kan förhålla oss tll vandra. Det handlar även om utomhuspedagogken nom våra delprojekt på hemvsterna. Skolverket (2011). Möten för lärande. Pedagogsk verksamhet för de yngsta barnen förskola. Frtzes. Stockholm. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Eftersom v arbetar med metoden pedagogsk dokumentaton vårt systematska kvaltetsarbete har v regelbundet reflektoner verksamheten vlket bl.a. nnefattar Grön Flaggs ämne. V har även små råd/samlngar genom spontana eller planerade reflektoner om tex. Hur man är en bra komps?, reflektoner om våra värdegrundsord på varje hemvst, ettårngar Trygghet- tvåårngar Glädje - treårngar Gemenskap - fyraårngar Hänsyn- femårngar Ansvar och utomhuspedagogk delprojektet. Barnens hypoteser dokumenteras med bld eller text som tex. kompsolen, mndmapp/ eller bld om värdegrundordet och vanlg bld med text dokumentaton. Dessa olka dokumentatoner fnns synlgt framme på varje hemvst för gemensam reflekton mellan barn-barn- pedagog-barn-föräldrar-barn-pedagog-föräldrar vlket utgör tll ett levande materal där de spontana reflektonerna kan uppstå och ett förändrat kunnande utvecklas.vårt arbetssätt där v använder mljön vlket uppmuntrar barnen tll ett socalt samspel genom tex. reflektoner vd uppsatta blder och dokumentatoner styrker det socokulturella perspektvet vlket Vygotskj förespråkade att männskan är ständg förändrng ett kulturellt sammanhang med famljen, kompsar och samhälle där språket är centrum. Samt att v männskor är beroende av mljön runtomkrng där v bygger vdare på gamla och nya erfarenheter (Elfström 2009). Elfström, Inga-Lll, Nlsson, Bodl, Stern, Lllemor, Wehner-Godée, Chrstna, (2009). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskolan och skolan. Lber. Stockholm. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema
Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla och mplementera våra värdegrundsord, Trygghet - Glädje - Gemenskap -Hänsyn - Ansvar a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har ett värdegrundsord på varje hemvst vlket v fördjupar oss. Ettårngar Trygghet - tvåårngar Glädje - treårngar Gemenskap - fyraårngar Hänsyn - femårngar Ansvar. Dessa begrepp dokumenterar v vardaglga stuatoner verksamheten och arbetet med delprojekten. Det kan vara genom bld/text/dokumentaton eller genom att v samtalar med barnen och skrvt ner deras hypoteser som en mndmapp och barnens ndvduella mall för att sedan följa upp. V pedagoger använder oss av begreppen medvetet och tydlgt verksamheten och sätter begreppen ett sammanhang för barnen, KASAM - känsla av sammanhang, (Skolverket 2011:104). Tex. för en ettårng kan Trygghet vara återkommande rutner, för en tvåårng kan Glädje vara att hoppa vattenpölar tllsammans, för en treårng kan Gemenskap vara att hjälpa en komps, för en fyraårng kan Hänsyn vara att alla får vara med. För en femårng kan Ansvar vara att följa gemensamma regler. Treårngs tankar om begreppet Gemenskap tex. - Ella snurrar. Nu målar jag gult Femårngars tankar om begreppet Ansvar tex. att fåglarna ska få mat på vntern. - det är kallt ute och maskarna kryper långt ner marken. - marken är hård och då kan de nte äta maskarna.- alla djur gömmer sg för vnterdvala. På varje hemvst har v kompssol och en dokumentatonsvägg där delprojektet och Grön Flaggs områden fnns. Där fnns dokumentatonerna ndelade varje utvecklngsområde för reflekton av barn, föräldrar, pedagoger och andra som besöker förskolan, Delprojektetet - Värdegrund - Utomhuspedagogk/delprojektet - Lkabehandlng. V har även utvecklat organserade lekar/aktvteter som tex. Persson tll Karlsson och Bro Bro Breja. Lekarna stter synlgt varje hall. Varje vecka skrver v veckobrev tll föräldrarna/vårdnadshavarna vlket v malar hem, Veckobrevets struktur är, Vad barnen gör/säger - Reflekton - Idéer/nästa steg - Planerng. Veckobrevet är även ndelat våra tre utvecklngsområde Värdegrund ((värdegrundsord) - Utomhuspedagogk (gården) - Lkabehandlng (kompssolen) för att v varje vecka ska analysera, följa upp och utveckla varje område samt delge föräldrarna processen. Var fjärde vecka skrver v en månadsanalys på veckobreven kopplade tll vetenskaplg grund och beprövad erfarenhet. V har även haft föräldramöte/workshop vlket nnefattat att föräldrarna delats n mndre grupper och reflekterat om varje område, tex. - Vad är föräldrarnas reflekton om vad ANSVAR är för en femårng? (Värdegrund) - Vad har n för déer om delprojektet, utomhuspedagogk? - Vad är föräldrarnas reflekton om hur en femårng kan vara en bra komps? (Lkabehandlng). Föräldrarnas reflekton har sammanställts och malats hem för att de föräldrar vlket nte kunde närvara ska få möjlghet att även kommentera, reflekton och delaktghet. Skolverket, 2011. Förskolans och skolans värdegrund - förhållnngssätt, verktyg och metoder. Stödmateral. Frztes.ärdegrundsord, b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. http://www.karlskrona.se/sv/forskolor/tallbackens-fsk/om-forskolan1/gron-flagg-/ OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla vår utemljö ett utomhuspedagogskt syfte så naturvetenskaplga fenomen kan utforskas. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På Tallbacken har v gemensamt projekt Naturvetenskap och varje hemvst har stt delprojekt, ettårngar Våra snnen, tvåårngar Ljus och Skuggor, treårngar Rotaton, fyraårngar Vatten och femårngar Männskokroppen. Våra delprojekt processas som värdegrunden vlket som är beskrvet ovan. V
följer barnens hypoteser genom pedagogska dokumentaton, följer upp och utmanar vdare. Eftersom v skrver veckobrev vlket nnehåller våra tre utvecklngsområde kan v reflektera, analysera, följa upp och planera vdare varje vecka och avsluta månaden med en analys av veckorna och där av utveckla gården, arbetssätt och förhållnngssätt som pedagog. På gården har v tllfört lutande plan, däck, reflexer, balansbräda, bandysarg, tllgång tll vatten för att kunna arbeta med delprojekten ett utomhuspedagogskt syfte. Varje hemvst har utvecklat stt arbetssätt efter stt delprojekt på gården. Genom tex att undersöka höstlöv med sna snnen, undersöka frkton och centrfugalkraft med cyklarna snön, v undersöker vattenkraft, v konstruerar skelett med naturmateral. hypoteser och samtal kan vara tex -jag tror det är centrfugalkraften - motorcykeln kan den har pyttesmå hjul, - v sätter fart på kugghjulen med vatten, - v samlar pnnar och bygger ett skelett. Med detta arbetssätt kan v lägga grunden för ndvder med handlngskompetens och skapa ndvder med beredskap för morgondagens utmanngar mot ett hållbart samhälle (Elfström2009). Processen nnefattar även produktva och öppna frågor vlket lockar barnen tll handlng, eget utforskande, egna hypoteser och blr ett redskap undervsnngen (a.a.) Elfström, Inga-Lll, Nlsson, Bodl, Stern, Lllemor, Wehner-Godée, Chrstna, (2009). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskolan och skolan. Lber. Stockholm. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. http://www.karlskrona.se/sv/forskolor/tallbackens-fsk/om-forskolan1/gron-flagg-/ Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla vårt systematska arbete med lkabehandlngsplanen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I processen Grön Flagg har v revderat vår Lkabehandlngsplan mot kränkande behandlng. De ärr malat tll föräldrar och vårdnadshavarna och är även upphängd på hemvsterna vd dokumentatons väggen. V har utvecklat vårt systematska arbetet med lkabehandlngsplanen genom att v ntegrerat den
vårt systematska kvaltetsarbete och därgenom processas den som värdegrundsarbetet och delprojektet. genom reflektoner arbetslaget, veckobrev, månadsanalys, nätverk med annan förskola V valde att arbeta kompssolen som ett reflektonsverktyg, Hur är jag en bra komps? materalet Vännerna Kungaskogen (ILKA) och organserade lekar/aktvteter med syfte.på varje hemvst fnns en kompssol barnens höjd med barnens egna ord eller bld med text och bld eller bara bld tll de yngre barnen. Kompssolen är ett levande verktyg vlket v samtalar vd ochom och hänvsar tll barn som pedagoger.tvåårngarna v hjälps åt när v källsorterar. Treårngarna har utvecklat kompsregler kompssolen - trösta varandra stället för att krama varandra. Fyraårngarna forumsteater med dockorna farbror Barbro och Eva. Femårngarnas har utvecklat ett kompsträd samt arbetar med vännerna kungaskogen (ILKA) gylleneregeln "Man ska vara mot andra som man vll att de ska vara mot mg". Barnens samtal och hypoteser. Tvåårngarna vår kompssol står det -v hjälps åt,-alla får vara med, -v hjälper varandra. treårngarna -klappa på knden, -hjälpa upp, -om någon nte vll så ska man sluta. Fyraårngarna dramatsera och tllsammans med barnen komma fram tll hur man ska vara mot varandra. Femårngarna -säga förlåt om man vart dum, - nte ta sönder andras saker, -att vara snäll nte puttas, -nte slåss. Genom att kompssolen fnns tydlg på hemvsterna för barnen ser v att mljön och materal är aktva sg själva och får något att hända verksamheten utan vår nblandnng.barnen reflekterar spontant och gemensamt vd kompssolen och framkallar nya hypoteser och ett förändrat kunnande kan skapas. Ett postkonstruktonstskt perspektv enlgt Skolverket 2012. Skolverket (2012). Uppföljnng, utvärderng och utvecklng förskolan - pedagogsk dokumentaton. Frtzes. Stockholm.B b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. http://www.karlskrona.se/sv/forskolor/tallbackens-fsk/om-forskolan1/gron-flagg-/ Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? Barnens har haft nflytande och påverkat processen genom att v arbetar genom pedagogsk dokumentaton där barnens hypoteser är fokus. V använder ett naturvetenskaplgt arbetssätt/förhållnngssätt vlket är beskrvet ovan där barnens hypoteser är de vlket styr undersökandet/utforskandet och blr synlga barnens och våra reflektoner (Elfström mfl. 2009). Genom barnens hypoteser om värdegrundsorden och hur man är en bra komps har de påverkat arbetsprocessen genom att v kunnat hänvsa barnen tll det som de redan berättat och gjort eftersom v har dokumenterat som mndmapp med bld/text och med komssolen med bld/text på varje hemvst. Elfström, Inga-Lll, Nlsson, Bodl, Stern, Lllemor, Wehner-Godée, Chrstna, (2009). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskolan och skolan. Lber. Stockholm.
Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V har en text vlket nkluderar våra 3 utvecklngsområde. Denna text kommer v ha uppsatt synlgt på förskolan för föräldrar, oss och andra besökare. (Text nedan) "Tllsammans vll v på ett glädjefullt och genomtänkt sätt vsa hänsyn och ta ansvar om vår gemensamma mljö. V tar hand om varandra så alla ndvder känner sg trygga". Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Annan aktvtet v använder är pedagogsk dokumentaton. Vlket är fortlöpande hela tden processen med utvecklngsområdena. Vll gärna uppmärksamma att samtdgt ovanstående process med utvecklngsområdena kommer v utveckla vår källsorterng så den blr tydlg och barnen blr delaktga. V kommer även utveckla vårt sätt att tänka krng "Hållbar utvecklng" om allt vårt materalet både nne och ute på förskolan. V är även anmälda tll skräpplockardagerna. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas
förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barn fem år. Vad tycker n om kompssolen? - den är bra och bra att det står en massa bra saker som är bra att göra, hjälpa någon. - att man är bra vänner. -att man är kompsar annars är man bara dum. -att man får kramas, hjälpa varandra. värdegrundsordet Ansvar. Vad tycker n om att ansvara för att återställa efter sg varje aktvtet? -av hänsyn, mer rolgt att komma om det är städat. -hänsyn och att städerskan nte behöver städa så mycket. -för att någon annan ska bl glad av att komma dt, är det stökgt blr man nte så glad. -den som kommer dt sen tycker nte att det är så kul om det är stökgt. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? pedagoger: Hållbar utvecklngsarbete lgger tden, det ngår förskolans uppdrag då v ska fostra barnen tll goda samhällsmedborgare. Det är lärorkt man får en annan syn på utomhuspedagogkens betydelse. Arbetet med utomhuspedagogken har blvt tydlgare. Det har även blvt tydlgare att v måste utveckla vår utomhuspedagogk och tllföra mera materal tll den. Något som pedagogen upplever är att det vart mer konkret för barnen hade vart om v mer aktvt hade arbetat för att mnska matavfallet och hur man skulle kunna göra det, samt betydelsen av att nte skräpa ner naturen. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V behöver kontnuerlgt fortsätta med att utveckla vår utomhusmljö, få med barnen att följa upp och utvärdera valet av aktvter utomhus. Detta vll v göra med hjälp av enkäter, fortlöpande samtal och "betygssmlsar" som barnen betygsätter aktvteterna med. Göra mer studebesök vårt samhälle med fokus på tll exempel, vårt renhållnngsverk och Bubbetorps återvnnngscentral och kraftvärmeverk för att få mer erfarenheter och kunskap om hållbart samhälle och dess perspektv. Att använda oss mer av de hållbara nyckeltalen ( få tllstånd ett samarbete med köket, om hur v mnskar svnn av mat tll exempel). Våra värdegrundsord kommer v att fortsätta med eftersom de följer de olka åldersgrupperna. V kan se att dessa faller väl ut och blr ntegrerade ett naturlgt sammanhang över hela dagen för barnen. V kan se att vårt systematska kvaltetsarbete har vart grunden för att möjlggöra detta, v har fått det synlggjort genom pedagogsk dokumentaton (veckobrev, månadsanalys, nätverksträffar och pedagogska utvecklngsrådet). Kompssolen som är vår arbetsmetod som v har alla åldersgrupperna, är uppskattat både av barn och föräldrar. Här kommer v att fortsätta med samtal, daloger, konkreta blder för de yngre barnen, kompsråd bland de äldre. V tänker att detta arbete fortlöper och följer vår daglga verksamhet året runt, utfrån barngruppens behov.