Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Lena Olsson Doktorand i Pedagogiskt arbete Karlstads universitet
2
Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan Studien syftar till att bygga upp samlad kunskap inventera behov av metoder och verktyg Webbenkät som besvarades av 910 lärare Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160 3
Arbetsmiljölagen och studiens avgränsningar Elever i grundskolan omfattas av Arbetsmiljölagen Varje skola ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt skadeförebyggande arbete är en del av arbetsmiljöarbetet 4
Resultat 1. Hur väl känner lärarna till Arbetsmiljölagen? 2. Har skolorna tillbuds- och skaderapporteringssystem? 3. Används de rapporteringssystem som finns? 4. Efterföljs rapportering av ett systematiskt arbetssätt? 5. Deltar eleverna i arbetet med att identifiera risker? 6. Hur skulle man kunna förbättra det skadeförebyggande arbetet? 5
1. Känner lärarna till Arbetsmiljölagen? Ingen av lärarna som har arbetat färre än fem år uppger att de känner till AML väl eller mycket väl. Motsvarande andel för lärare som arbetat fler än femton år är 9 %. 6
2. Har skolorna tillbuds- och skaderapporteringssystem? 95% har tillbuds- och skaderapporteringssystem 7
3. Används de rapporteringssystem som finns? Vid allvarlig skada hade 75 % rapporterat händelsen. Vid lindrig skada hade 61 % rapporterat händelsen. Vid tillbud hade 40 % rapporterat händelsen. 8
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling Händelseanalys 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling Händelseanalys Risk åtgärdas direkt 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling Händelseanalys Risk åtgärdas direkt Handlingsplan för långsiktiga åtgärder 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling Händelseanalys Risk åtgärdas direkt Handlingsplan för långsiktiga åtgärder Uppföljning av åtgärd 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling Händelseanalys Risk åtgärdas direkt Handlingsplan för långsiktiga åtgärder Uppföljning av åtgärd Vid behov justering av åtgärd 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling 27 Händelseanalys Risk åtgärdas direkt Handlingsplan för långsiktiga åtgärder Uppföljning av åtgärd Vid behov justering av åtgärd 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling 27 Händelseanalys 40 Risk åtgärdas direkt 40 Handlingsplan för långsiktiga åtgärder Uppföljning av åtgärd Vid behov justering av åtgärd 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling 27 Händelseanalys 40 Risk åtgärdas direkt 40 Handlingsplan för långsiktiga åtgärder 20 Uppföljning av åtgärd 22 Vid behov justering av åtgärd 24 9
4. Efterföljs rapporteringen av ett systematiskt arbetssätt? Moment som genomförs efter rapportering % Återkoppling 27 Händelseanalys 40 Risk åtgärdas direkt 40 Handlingsplan för långsiktiga åtgärder 20 Uppföljning av åtgärd 22 Vid behov justering av åtgärd 24 3 % 9
5. Deltar eleverna i arbetet med att identifiera risker? Riskronder är en del av arbetet med att identifiera risker Riskronder Lärare deltar i riskronderna Elever deltar i riskronderna 10
6. Hur skulle man kunna förbättra det skadeförebyggande arbetet? 461 fritextsvar Insiktisfullt engagemang Lärarna vill förebygga skador Önskar stöd från övriga aktörer inom skolorganisationen Stöd i att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv 11
Vet man så gör man och gör man så vet man Vet man så gör man Om lärarna väl kände till Arbetsmiljölagen rapporterar de tillbud och skador i större utsträckning Gör man så vet man På skolenheter med väl förankrad systematik hade lärarna bättre kännedom om Arbetsmiljölagen. Rapportering i större utsträckning framför allt tillbuden. 12
Vet man så gör man och gör man så vet man Kunskap På de skolor där man genomför fler av momenten efter rapportering upplever lärarna att de har bättre förutsättningar att tillgodose elevernas säkerhet. Systematik 13
Sammanfattning Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan Det finns behov av att Stärka systematiskt skadeförebyggande arbete på många sätt och på många nivåer inom skolorganisationen Ökad kunskap och ökad systematik Elever och fler aktörer bör inkluderas i större utsträckning Inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som bidrar till att tillgodose och förbättra arbetet med barns säkerhet i skolan 14
Skadebild och skadetrender? 15
Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Enligt skollagen ska Elevers utveckling och lärande främjas Elever ska tillförsäkras en trygg skolmiljö Konventionen om barnets rättigheter Artikel 6 Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling SOU 2003:127 17
Riskhantering och skadeförebyggande arbete i förskola, skola och på fritidshem Rektorer Förskolechefer 18
Referenser Arbetsmiljöverket, (2014). Pressmeddelande Skolor får krav om skadeförebyggande arbete, Hämtad 2014-05-15 från: http://www.av.se/pressrum/pressmeddelanden/2014/40523.aspx Boverket och Movium (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Boverket. Eberhard, D. (2007). Trygghetsnarkomanernas land. Stockholm: Månpocket Olsson, L., Gustavsson, J. & Andersson, R. (2012). Systematiskt skadeförebyggande arbete i grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. SFS, 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS, 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsdepartementet. SOU, 2003:127. Från barnolycksfall till barns rätt till säkerhet och utveckling Slutbetänkande från barnsäkerhetsdelegationen. Stockholm: Socialdepartementet. Regeringskansliet (2014). Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet MSB. (2014). Barns skador i förskola, skola och fritidshem. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 19
Kontaktuppgifter Lena Olsson Doktorand i Pedagogiskt arbete 0706-918206 Lena.olsson@kau.se