Nr 5 Maj 2009 Bitidningen Tema: Material, tips och tricks SBR:s grafiska profil Odla drottningar! SBR:s statistik Bitidningen 5 2009 1
Buckfastdrottningar efter testade och stambokförda mödrar. Var ute i god tid för beställning. Info och priser på www.radabigardar.se Egon Andersson tfn. 031-883877 Buckfastdrottningar från Sörmlandskusten Vänliga, svärmtröga och produktiva mödrar. Odlade efter kalkyngel- och nosemafria drottningar med full utrensning. Friparade på rasparningsplats. Från i huvudsak slutet av juli, 325kr Oparade drottningar från juni 100 kr Beställ i god tid för säker leverans! Moms och exp. avgift tillkommer. Thomas Rafstedt (KRAV) 070-663 77 99, 08-99 88 00 infra.kart@swipnet.se RAMLIST LN, Norsk, o Svea OB 3:50, Borrad 4:00. Hoffman, LN 4:50, Langstroth 4:75 Tillverkning av alla förekommande biramar. Frakt tillkommer. Tel 0223/13180 Vi behöver mer honung! Vi tar emot orörd, grovsilad honung året om. Betalning efter leverans. Bra priser. Ring angående kärl, frakter och priser. Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 Göran Sundström 070-5664268 2 Bitidningen 5 2009
Ledaren Tio år som utvecklingskonsulent! Jan Mårtensson Konsulent Det är i år tio år sedan SBR första gången beviljades medel av Jordbruksverket till en utvecklingskonsulent (UK). Jordbruksverket har efterhand skjutit till mer pengar och i dag är tjänsten i princip helfinansierad. SBR har tidigare kompletterat finansieringen med externa projektmedel. Vad har UK gjort under åren? * Projektledning av ett antal projekt t.ex.: Biodling Sydost, Fler biodlare, Bi i varje By. * I samband med dessa har studiehandledningarna Min första sommar som biodlare och Min andra sommar som biodlare producerats. * Uppstart av det Kvinnliga nätverket och Svensk Biavel AB tillsammans med BF. * Modernisering av informationsmaterialet i form av roll-ups, ny affischserie och ett flertal infofoldrar. * I samma syfte har Infobigården med en fullskalig demokupa tagits fram. * Begreppet Bibutiken har lanserats för en förbättring och modernisering av SBR:s försäljning. * Mycket energi har lagts ner på att förenkla och förbättra rekryteringen av nya biodlare. Ett antal paket har tagits fram bl.a. Välkomstpaket, Startpaket, Värvarpaket, Infopaket. * Textbearbetning av den nya läroboken Boken om biodling. * UK har haft en stödjande roll i Avelskommittén och numera också i Redaktionsrådet. * Den senaste stora arbetsuppgiften har varit nya hemsidans sjösättande. Vad gör UK nu Aktivitetsnivån har kontinuerligt höjts inom SBR, mer och mer av arbetstiden används till kontakter via framförallt e-post. Modernisering och översyn av infomaterialet för en ökad marknadsföring av biodlingen är en viktig arbetsuppgift. En omorganisation av Biodlingens Vänner har påbörjats för att skapa medel till bl.a. lokala aktiviteter inom organisationen. UK är fortsatt en resurs i kommittéarbetet inom SBR.... och framöver? Det är min personliga uppfattning att SBR måste bli mer aktivt inom de rent fackliga biodlingsfrågorna. Att utnyttja UK i större utsträckning till detta skulle kunna skapa mer medlemsnytta för den enskilde medlemmen. En satsning på de riktigt unga biodlarna är som att plantera skog. Dessutom har de föräldrar som gärna blir intresserade av biodling. SBR har och har haft en enorm nytta av LRF och SV. Ett utökat samarbete med andra aktörer rymmer möjligheter till en ytterligare utveckling av SBR. Vi skulle med fördel kunna närma oss Naturskyddsföreningen, Villaägarna, Jägarförbundet m fl. Men varför gå över ån efter vatten? Vi har många möjligheter till ett utökat samarbete med våra kollegor i BF till nytta för båda organisationernas framtid. Svensk Biavel AB är ett lysande exempel på detta. Det måste finnas flera! Årgång 108 Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: 0582-611682, 0735-233126 E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 38-39. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 Bitidningen 5 2009 Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. Telefon: 0457-30489, 0735-233130. Epost: jonny.ulvtorp@sv.se Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: 0142-828 59 Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. E-post: sbr@biodlarna.org Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. Fre 08.00-14.00 Webbplats: www.biodlarna.se Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3
I detta nummer MAJ 2009 Kompetensutveckling 5 Bisamhället är på gång 6 Biodlingstermer 13 Köpa kupa-guide 14 Redskapshandlare ger tips 16 En korg med bra att ha-grejor 17 Bygg din egen kupa 18 Tända rökpusten 20 Några solvaxsmältare 22 Observationskupan 23 SBR:s grafiska profil 24 Tips mot myror 26 Odla drottningar 27 Apimondia i Frankrike 29 SBR:s parningsstationer 30 SBR:s statistik 34 Almanackan, Vi minns 36 Marknaden 38 Dadant-ram (D) 448x286mm 1,6 LN Langstroth-ram (L) 448x232mm 1,3 LN Farrar-ram(3/4-Langstroth) (F) 448x159mm 0,9 LN Låglangstroth-ram(Shallow) (LL) 448x137mm 0,75 13 LN-Svea-ram (LS) 366x300mm 1,35 LN Norsk-ram (N) 365x260mm 1,2 LN Lågnormal-ram (LN) 366x222mm 1,0 LN Halv LS-ram (HLS) 366x146mm 0,65 LN Nästa nummer (6-09 juninumret) utkommer i slutet av maj. Manusstopp: 1 maj. Numret därpå (7/8-09) i slutet av juni. Manusstopp: 1 juni 22 Omslagsbilden: Hur tänder du rökpusten? Och vad eldar du? Lösa små rullar av säckväv är ett slags bränsle. Foto: Gunvi Österlund. 27 i:et på omslaget påminner om att drottningen märkes grön i år. 4 Bitidningen 5 2009
Kompis och 20Hundra Matias Köping Kompisprojektets Jonny Ulvtorp var på besök i Gävle den 24 mars för att träffa styrelsen för Östra Gästriklands Bf. Han presenterade innehållet i det kommande cirkelmaterialet för styrelsen. Många värdefulla synpunkter lämnades till Jonny för det fortsatta arbetet med framtagning av biodlarvänligt kompetensmaterial. Vid detta besök diskuterades främst omkring det presenterade förslaget till affärsplan och kalkyl som är tänkta att användas av de biodlare som vill utöka sin biodling, där biodlingen minst kan utgöra en deltidssysselsättning. Tipsen som biodlarna lämnade till Kompisprojektet kommer att utgöra värdefull kunskap som kommer att förbättra det kommande utbildningsmaterialet. Stig Svensson förevisar en av sina kloka och enkla hjälpmedel för biodlaren. Här är ett sätt att känna på kupans vikt på våren för att få en vägledning hur det står till med fodertillgången i kupan. Erfarenheten påvisar vad det borde väga. Om inte kontrolleras samhället och ges stödfoder. Vågen sparar tid och rygg samt stör samhället minmalt. Här visar Stig en enkel konstruktion för att bina ska landa nära flustret när dessa blåses under skattning. Lådan ställs på högkant och sedan ställer man den på denna ram med byggplast och blåser. Tänk vilken fantastisk erfarenhetsbank av lösningar det finns bland biodlare. Vi ser att det finns ett stort behov av att dokumentera, presentera och diskutera den dolda icke dokumenterade kunskap som finns i biodlarekåren. Här finns insatser att göra samt att sprida den värdefulla kunskapen. 20Hundra Helgen 28-29 mars samlades näringsbiodlare i Mjölby/Mantorp för att vara referenter till Kompisprojektets utbildningsmaterial. Affärsplan, kalkylmodell, och rationell hantering låg i förgrunden för grupparbeten dessa dagar. Många värdefulla bidrag lämnades till det fortsatta arbetet. Alla de värdefulla tipsen från dessa träffar kommer nu att bearbetas och utvärderas. Senare under året kommer Kompisprojektet att presentera ett förslag till utbildningsmateriel som under hösten distribueras som underlag till cirkelverksamheten. I nuläget finns det ingen relevant cirkel/utbildningsmateriel till de biodlare som har för avsikt att utöka sin biodling och verka som näringsbiodlare. Vår förhoppning är att det materiel som kommer att presenteras kan utgöra ett bra stöd till blivande näringsbiodlare. Bitidningen 5 2009 5
I bigården Naturen är på gång Ja så är vi framme i maj, men i skrivande stund är det fortfarande mars. Hos mig har bina just varit ute på rensningsflykt. Bottnarna är rengjorda och av mängden vaxsmulor, dvs. det täckvax på fodret som bina gnager av, så verkar det ha varit en lugn vinter. Jag är numera 64 år och har kallat mig för biodlare sen 1983. Jag bor i Långared, en by utanför Alingsås. Här har jag också min bigård som normalt omfattar 7-10 samhällen. Området kan betraktas som skogsbygd. Min förening, där jag är ordförande, är Alingsåstraktens Bf, med ett sjuttiotal medlemmar. Curt Augustsson Alingsås kupan maj har naturen öppnat skafferiet I för bina. Vanligtvis sätter jag på första skattlådan i början av denna månad. Är samhället starkt är det normalt inga bekymmer med detta. Svaga däremot kan få besvär med värmehållningen. Den som känner sig osäker kan lägga ett tidningspapper mellan skattlådan och yngelrummet. När bina behöver plats gnager de hål på papperet. En detalj som är värd att ta upp är det här med spärrgaller under skattlådan. Många garvade biodlare tycker att spärrgaller är onödigt. Det utgör en honungsbroms säger de. Det finns emellertid inte någon forskning som visar att detta är sant. Spärrgallret har så många fördelar att åtminstone alla nybörjare bör använda det. Bland fördelarna kan nämnas: Det är lättare att hitta drottningen, man behöver inte leta svärmceller i skattlådorna, vid honungsskörden är det lätt att få skattlådorna tömda på bin. Finns det yngel bland honungsramarna, så lämnar inte bina skattlådan. Skulle man trots allt vilja försöka utan spärrgaller, så är knepet att sätta på första skattlådan i precis rätt tid. Denna tidpunkt är när ett kraftigt drag börjar. Skattlådan fylls då snabbt och utgör en spärr för drottningen. Missar man är risken stor att yngelklotet blir utspritt. Vanligtvis sätter man utbyggda ramar i första skattlådan. Den som just skaffat bin har naturligtvis inga sådana utan använder mellanväggar. Så länge draget pågår bygger bina celler. Det är naturligt och skapar harmoni i samhället. Mitt första sam- Inspektionen av nedfall kan ge viktiga upplysningar om tillståndet i kupan. Om du har oisolerade skattlådor i trä (men kanske isolerade yngelrum) hjälper du bina att hålla värmen lättare genom att sätta på en isolerande cellplastkrans runt första skattlådan. 6 Bitidningen 5 2009
Sälg och vitsippa är viktiga vårväxter. Foton Bengt Nyrén och Paul Annala. Bitidningen 5 2009 hälle inhandlades i maj 1983. Det satt på 10 lågnormalramar. När säsongen var slut hade det byggt 50 ramar och lämnat över 100 kg honung. Man säger att det kostar honung att bygga vax, men det undrar jag om det gör. Om samhället inte ges möjlighet att bygga, skapas som sagt disharmoni. Min uppfattning är att ett sådant samhälle samlar sämre. Som biodlare kan man göra en del som underlättar för bina. Att yngelrummen är isolerade är kanske självklart, men det kan finnas goda skäl att även isolera skattlådorna. Själv använder jag ramar av polystyren som träs utanpå skattlådorna. Isoleringen skyddar både mot värme och mot kyla. Ett jämt inomhusklimat underlättar torkningen av den indragna nektarn. Vidare skall man se till att bina har en bra landningsbräda när de kommer hem med full last. Ett bi har svårt för att landa på en vågrät yta. En lämplig vinkel är ca 45 graders lutning. Flyghålet skall vara väl tilltaget, dels för att undvika trängsel dels för att underlätta för fläktbina att ventilera ut vattenånga från nektarn. På en uppstaplingskupa kan flyghålet vara lika brett som yngelrummet, och gärna 20 mm högt. I förra numret tog jag upp binas näringsbehov, denna gång tänker jag skriva lite om biväxter och lite om svärmning. Om bina svärmar så blir det väl inte förrän i juni, men det kan ju vara bra att vara påläst. Biväxter Binas historia är ungefär lika gammal som de blommande växternas. Det vi i dagligt tal kallar biväxter är sådana blommande växter som har särskilt stor betydelse för bisamhället och för honungsskörden. Pollinerande insekter besöker alla blommor som har något att erbjuda. Någon har sagt följande tänkvärda: Om de pollinerande insekterna skulle försvinna från jorden, då skulle större delen av växtligheten försvinna och därmed förutsättningarna för ett ekologiskt system. Om människan skulle försvinna, skulle detta inte märkas. Det är vårens växter som till stor del bestämmer utvecklingen hos bisamhället. De utan jämförelse viktigaste blommorna på våren hör till släktet Salix, dvs. videarterna. Det finns ett trettiotal arter av vide. Den mest betydelsefulla är sälgen (Salix caprea). Sälgen är tvåbyggare, vilket betyder att han- och honblommor sitter på olika träd. De stora gula blommorna är hanblommor. De lämnar stora mängder pollen. Detta pollen har en mycket hög proteinhalt. Den kan uppgå till 50%. Både han- och honblommor lämnar nektar med relativt låg sockerhalt. Man kan faktiskt säga att antalet sälgar, bestämmer hur många bisamhällen ett område kan hysa. Det är sällan biodlaren får känna smaken på sälghonung, eftersom det mesta går åt för samhällets uppbyggnad. Att få sitta under en blommande sälg en ljummen vårdag, och höra hur luften formligen vibrerar av tusentals bin, det hör till livets höjdpunkter. Tänk på sälgens värde innan du frestas att ta till röjsågen. Förr sade man, att om bina klarat sig fram till dess att vitsipporna stod i blom, var det ingen risk för svält. Detta är kanske en sanning med modifikation. Vitsippan producerar ingen nektar alls, men tack vare att det finns så många blommor, kan det bli en hel del pollen. Ett bi måste dock besöka bortåt 150 vitsippor för att få ihop två pollenklumpar. En annan blomma, vilken trädgårdsägare avskyr men som biodlare älskar, är den vackra maskrosen. Det finns mer än 400 olika arter, men den som vi tänker på normalt är ogräsmaskrosen Taraxacum vulgare. Maskrosen är leverantör av både nektar och pollen. Blomman är bara tillgänglig för bina på förmiddagen, sedan slår den ihop blomkorgen. Nu när stora arealer ligger obrukade, kan faktiskt maskrosen ge ett honungsöverskott. Det vetenskapliga namnet Taraxacum kommer från grekiskans taraxis som är namnet på en orientalisk ögonsjukdom mot vil- 7
Svärmningen är en del i bisamhällets naturliga livscykel och ett storartat skådespel. ken maskrosen ansågs vara ett botemedel. Kraften mot ögonåkommor ansågs vara så stark att det räckte att bära maskrosrot i ett band om halsen för att bota rinnande ögon. En kvinna fick i så fall inte bara klara och friska ögon, utan hon blev också oemotståndlig för männen. Efter maskrosen kommer många blommor. Bina är mycket ekonomiska av sig och väljer alltid det som ger mest utbyte till minsta möjliga insats. Många blommor på en och samma växt kan vara lika bra som enstaka blommor med mycket hög sockerhalt i nektarn. Svärmningens orsaker Jag tror att de flesta människor vid något tillfälle har sett en bisvärm. Det är en fantastisk naturupplevelse att se kanske 20000 bin, sittande i en stor klase. Men hur går det till, och varför svärmar bina? Som alla vet vid det här laget, sker befruktningen av drottningen högt uppe i luften. När detta är klart kan drottningen producera ägg i flera år, och ge upphov till nya individer. Men som jag skrev i någon av de första artiklarna, kan man betrakta hela bisamhället som en individ. Individen bisamhället fortplantar, eller med ett bättre ord, förmerar sig genom delning. En annan insekt som använder samma teknik är myran, som för övrigt är släkt med bina (gaddsteklar). Själva skeendet kallas för svärmning. Exakt vad som utlöser driften att svärma är inte vetenskapligt fastlagt. En teori, som jag ansluter mig till, skall jag försöka beskriva. När bisamhället startar sin utveckling på våren, kommer en del av de s.k. vinterbina att utveckla sina fodersaftkörtlar. Detta är en förutsättning för att de nykläckta larverna skall få mat. Så småningom kryper de första bina ur sina celler. När dessa bin är sex dagar gamla producerar de fodersaft och blir ambin. Efterhand så dör de gamla vinterbina men samhället fortsätter att växa. Som alla minns lägger drottningen 2-3000 ägg per dygn. Varje ambi kan mata två till tre larver. Detta leder som alla förstår till ett stadium då det finns för många ambin i förhållande till larver att mata. Plötsligt innehåller samhället en massa ungbin som är mer eller mindre sysslolösa. Detta verkar som en signal för svärmning. Man säger att det är viktigt att drottningen har plats för äggläggning. Självklart är det så, annars infinner sig obalansen tidigare. En annan faktor är drottningens ålder. Feromonproduktionen avtar med åldern. Blir halten av sammanhållande feromon för låg i förhållande till bimängden, kan problemet lösas genom svärmning eller genom att bina byter ut drottningen. Svärmningsvilligheten är genetiskt bunden. Den kan undertryckas genom avel, men vi får inte glömma att svärmningen är ett naturligt beteende för bina. Förr i tiden var det viktigt att bina svärmade, det var så man fick fler samhällen. Ett gammalt talesätt var att en svärm före midsommar var lika mycket värd som ett lass hö. I dag inriktas biodlingen på att förhindra svärmning och på så sätt ge större honungsskörd. Svärmningens förlopp När bina kommit i svärmstämning, dvs. när någon faktor utlöst beslutet att dela sig, måste de först och främst sörja för modersamhällets fortlevnad. Detta gör de genom att bygga drottningceller. Ofta ganska många sådana. Drottningen lägger ägg i dessa, och bina matar larverna med det speciella drottningfodret. Nästa sak som sker är att drottningen slutar lägga ägg. Hon måste banta för att bli flygduglig. Nu sitter samhället i stort sett sysslolöst fram till dess att drottningcellerna täcks på nionde dygnet. När svärmningen sammanfaller med en dragperiod, går biodlaren alltså miste om en hel del honung. Täckningen av den första drottningcellen utlöser svärmningen. Om vädret är lämpligt, flyger ungefär hälften av samhället ut med blixtens hastighet. Innan de flyger ut har de fyllt sina honungsblåsor med färdmat för att få en snabbstart av det nya samhället. Drottningen lämnar kupan bland de sista. Några bin hittar en lämplig gren eller dylikt, och sätter sig där som ett litet klot. Drottningen ansluter sig till klotet, och snart har alla svärmbin samlats på samma ställe. Nu ser man den typiska bisvärmen, med alla bina i en stor klase. När svärmen sitter lugnt, flyger ett antal spejarbin ut för att finna en ny bostad. Ofta har dessa spejare varit ute flera dagar före svärmningen och sonderat terrängen. Ihåliga träd, skorstenar eller andra utrymmen undersöks. Platser där bin bott tidigare, är särskilt attraktiva. Efter hand kommer spejarbina tillbaka till svärmen. Det bi som hittat den bästa bostaden, lyckas alltid övertyga de andra om detta. Även här är det dansen som är språket. Finns det tveksamhet om bostadens förträfflighet, flyger fler bin iväg för att undersöka saken. Är allt i sin ordning flyger svärmen dit och etablerar sig. Redan efter någon timma är de första vaxcellerna byggda, och drottningen kan börja sin äggläggning. I modersamhället går livet vidare. När de första ungdrottningen/-arna krupit ur sina celler, kan binabita sönder de överflödiga. Detta under förutsättning att bina fått nog av svärmning. Det händer att den först utkrupna drottningen ger sig ut med en andrasvärm. Den drottning som blir kvar flyger ut och parar sig. Därmed är cirkeln sluten. Jag önskar alla biodlare ett gott drag, glöm inte att sätta på skattlådor så snart sist påsatta lådan är halvbesatt. Nästa gång skall vi se hur man undviker svärmar. 8 Bitidningen 5 2009
2-års jubileum i Skälderhus 2008 - Vi bjuder på kaffe o kaka 7 maj 8.00-19.00 8 maj 8.00-17.00 9 maj 8.30-12.00 Har Du vår katalog -08? Om inte, Ring Se även www.joelvax.se Skälderhuskupan, en rejäl kupa som tål tuffa tag. Flexikupan - nu även i HLS Vaxkakor Självvändande slungare, lagervara 4-r lågn / langstroth, 6-r alla ramformat, 9-r lågn / langstroth, samt 39-r radial. Bi-rök 92 - Rökpust på burk. Rökpustar Grovsil till honungen Refraktometer Glasburkar i plastpaket Skälderhusslöja - Anorak - Rejäla skyddskläder med avtagbara huvor - Skälderhusoverall Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby Tel: 0431-430055, Fax:-431855, Det går även bra att beställa via tel, brev, mail eller fax Bitidningen 5 2009 Hemsida: www.joelvax.se, E-post: info@joelvax.se Frakt o exp.avgift tillkommer. 9
Biodling, en materialsport? Arne Johansson Bra material och utrustning är viktigt i alla verksamheter, även biodling. För att underlätta kunskapsöverföring från gamla erfarna biodlare till nya har jag sammanställt några termer som används om biodlarmateriel. Kommentarerna är mina och högst personliga. Lågnormal(LN) Bredd 366 x höjd 222 mm. LN är nog det vanligaste rammåttet i Sverige. Det är en kompromiss, en låda räcker inte som yngelrum på sommaren utan det behövs två och som skattlåda är den mycket tung att lyfta. Langstroth Bredd 448 mm. Langstroth är det vanligaste rammåttet i världen och finns i flera höjder, som ofta kombineras så att de höga är yngelrum och de låga är skattlådor. Dadant 286 mm hög används som yngelram, lådor för 12-13 sådana ramar kallas ibland för jumbo Langstroth eller hel Langstroth är 232 mm hög. Det normala är 10 ramars lådor. Dadant-ram (D) 448x286mm 1,6 LN Langstroth-ram (L) 448x232mm 1,3 LN Farrar-ram(3/4-Langstroth) (F) 448x159mm 0,9 LN Låglangstroth-ram(Shallow) (LL) 448x137mm 0,75 LN ¾ Langstroth kallas också Farrar eller medium, 159 mm hög. Är väl tänkt som skattlåderam, men många använder den genomgående. Shallow, Halv Dadant eller Låglangstroth 137 mm hög är en stadig och bra skattlåderam. Svea 300x300 mm dvs. en kvadratfot, om nu någon känner till det måttet. En ram som bina trivs på, men är helt omöjlig som uppstaplingskupa, eftersom den blir för hög. LS Lågnormal bredd och Svea höjd, förekommer en del i sydöstra Sverige, oftast kombinerad med skattlådor i halva höjden HLS. Hoffmanramar Är ramar där sidolisten i övre delen är så bred att den ersätter avståndsstift Manleyram Hela sidolisten är bredare och fungerar som avståndshållare. Om man tänker sig att kunna lyfta upp enstaka ramar och har bin som gillar att kladda med propolis bör man undvika dessa båda ramtyper. Tangential Är slungor där ramens plattsida vänds utåt. En sida i taget slungas så ramarna måste vändas. Det finns självvändande, som vänder den ena av sidorna utåt, vilken beroende på vilket håll den körs. Denna typ kan fås med programautomatik. Radial I denna typ av slungor sitter ramarna som ekrarna i ett cykelhjul med överlisten vänd utåt. Eftersom cellerna lutar lite töms båda sidor samtidigt. Parallellradial Eller hjulslunga är en radialslunga där ramarna sitter i grupper med överlisten utåt och där kurvan är vertikal. Själva slungan är mycket platsbesparande och dessutom finns möjlighet att mekanisera i och urtagandet av ramarna. LN-Svea-ram (LS) 366x300mm 1,35 LN De olika rammåtten och ungefär vad de motsvarar i jämförelse med LN-ramen. Illustration Erik Österlund. Svea-ram (S) 300x300mm 1,1 LN Norsk-ram (N) 365x260mm 1,2 LN Lågnormal-ram (LN) 366x222mm 1,0 LN Halv LS-ram (HLS) 366x146mm 0,65 LN Halv Svea-ram (HS) 300x145mm 0,55 LN Bitidningen 5 2009 13
Dags att köpa kupa? Börja här. Här är en snabb genomgång av kupor på den svenska marknaden Kristina Bäckström Trågkupa Skälderhuskupa/ Biredskapsfabriken Lik Töreboda-kupan men med falsad kant upptill och nedtill på lådor och botten. Skattlådor och yngelrum är byggda av plywood med isolering av 30 mm cellplast plus luftspalt. Finns för ramformat Lågnormal, Svea, HLS, HS, Norsk och Halv Norsk. Till Skälderhus-kupan finns även lätta Töreboda EPS-lådor. En komplett kupa med botten, två lådor, spärrgaller, tackbrädor, ramar plåttak och flusterbräda kostar från 1 965 kronor på MS Biredskapsfabriken. Klassisk trågkupa En kupa med 18 ramars yngelrum, lösbotten, glaslucka, aluminiumklätt tak och med reservfluster i sidan säljs av Oscar Gustafsson Biredskap AB och Joel Svenssons Vaxfabrik. OGT:s kupa kostar från 4 835 kronor, Joel Svenssons från 4 359 kronor. Stapelkupor i trä Skälderhuskupa/ Joel Svenssons vaxfabrik Lådor av fuktfast plywood inuti och masonite utanpå med 30 mm cellplastisolering mellan. Botten också isolerad med 30 mm cellplast. Finns för Lågnormal, LS och Svea. En kupa med två elvaramars lådor med ramar, tak, botten med två fluster, ett trådspärrgaller, flusterbräda samt fyra flusterspjäll kostar från 2 110 kronor på Joel Svenssons Vaxfabrik. Östervåla-kupa En isolerad kupa klädd med panel, framåtlutande botten med 300 mm glasfiberisolering, flusterbräda med tre funktioner och smarta flusterhål på varje låda som går att ställa i tre lägen. Finns för ramformat: Lågnormal och Svea och säljs av Töreboda Biredskap och Lovö Honung SBIO AB. Till Östervåla-kupan passar även lätta lådor, Töreboda EPS. En kupa med botten, tak, spärrgaller, täckbrädor, ramar och flusterbräda kostar från 2 126 kronor. Törebodakupa Lådor byggda in- och utvändig av plywood med 30 mm cellplastisolering mellan med luftspalt. Finns för ramformat Lågnormal, Svea, HLS, HS, Norsk, Halv Norsk, Langstroth, Farrar, Dadant samt Halv Dadant. Till Töreboda-kupan finns även lätta lådor, Töreboda EPS, för ramformat: Lågnormal, HLS och Halv Norsk. En komplett kupa med botten, två lådor, spärrgaller, täckbrädor, ramar plåttak och flusterbräda kostar från 1 737 kronor hos MS Biredskapsfabriken. Törebodakupan/Skälderhuskupan Vandringsbihus/OGT En kupa med två lådor med 10 ramar och lucka i varje, samt tak, botten, flusterskydd, täckbrädor och spärrgaller kostar 2 850 kronor hos Oscar Gustafsson Biredskap AB. 14 Bitidningen 5 2009
Stapelkupor i EPS-plast Flexikupa Kupa med förstärkta sargar uppe och nere, ingjutna rambärarlister i hårdplast samt infasningar i sidorna som handtag. Finns i HLS och Lågnormal. En komplett kupa består av nätbotten med utdragbar låda, flusterbräda samt flusterförminskare, två lådor utan ramar och ett tak. Pris 790 kronor hos Joel Svenssons Vaxfabrik. Försäljningsställen Förutom de nedan nämnda försäljningsställena finns det fler återförsäljare för en eller flera av dem. Honung från Södertörn. 08-53025347 www.freddyduwe.com Joel Svenssons Vaxfabrik. 0431-430055 www.joelvax.se Lovö Honung SBIO AB. 08-7617744. www.sbio.se LP:s Biodling AB. 0533-63111. www.lpsbiodling.se MS Biredskapsfabriken. 0506-10273. www.biredskapsfabriken.se Oscar Gustafsson Biredskap. 0340-620021. www.manovi.se Nackakupa Svensktillverkad kupa i EPS-plast. Kupan säljs av LP:s biodling, Lovö Honung SBIO AB och MS Biredskapsfabriken. Tak, nätbotten och två skattlådor kostar 637:50 kronor på LP:s Biodling. Trä eller plast? Flexikupan och Lysonkupan är snarlika varandra. Lysonkupa EPS-kupa i Lågnormal som är nära släkt med Flexikupan. En kupa med utdragbar botten, två lådor och tak kostar 780 kronor på Lovö Honung SBIO AB. Valet är inte så enkelt som man kan tro. Det handlar om miljön, om tycke och smak, armstyrka och om hur du tänkt driva din biodling. Plast är en petroleumprodukt, det kommer man inte ifrån. Trots det är det inte självklart att välja trä för miljöns skull. I miljöutredningar av byggmaterial till hus brukar EPS-plasten få ett godkänt tills vidare. Plasten kan, trots allt, ha sina fördelar. Cellplastens låga vikt är en fördel om man ska vandra mycket med bina eftersom det blir mindre vikt på lastbilen och därmed lägre bränsleförbrukning. Den här plasten är också återvinningsbar och vi har ett bra retursystem för den i Sverige. Om den förbränns i hög temperatur blir den bara koldioxid och vatten, säger Stig-Inge Wentzel, platschef på Fagerdala Por-Pac AB som gjuter Nacka-kupan. Återvunnen cellplast blandas till exempel i betong och cirka 10 procent av varje ny Nacka-kupa är återvunnet material. Den är modern och ultralätt, ändå har cellplastkupan inte vunnit över träkupan. När man ringer runt till biredskapshandlare som säljer bägge typerna framgår det att träkupan fortfarande säljer bäst. De flesta tycker bättre om trä. De vill ha något stabilt som inte trillar, säger Bengt Svensson på Joel Svensons Vaxfabrik. För viktens skull köper en del matchande skattlådor i EPS-plast eller går över till HLS som ger lättare träkupor. När det gäller rammått är det fortfarande vanligare att yrkesbiodlare väljer den bredare Langstroth. Men det är inte självklart längre. Tidigare var det dyrt att köpa slunglinjer för andra mått men modern datateknik har gjort det billigare att välja fritt. Man skickar in prov på ramar så byggs utrustningen efter det, säger Freddy Duwe, biredskapshandlare i Vårsta. Bitidningen 5 2009 15
Hallå där redskapshandlar n Marie Axelsson På väg genom norra Skåne passerade jag Joel Svenssons Vaxfabrik i Munka Ljungy och passade då på att ställa några frågor till ägaren Bengt Svensson. Har det kommit någon ny pryl inför säsongen som du skulle vilja puffa för? Kåpslöjan, eller Skälderhusslöjan, är inte alldeles ny, man jag slår gärna ett slag för den ändå. Den känns trygg och medger friare rörelser än traditionella hattarna. Vilket är ditt eget favoritredskap? På det svarar jag kupkniv, för det har jag alltid i fickan när jag sysslar med bin. Har vi kunder missat någon pryl som borde sälja bättre? Trådspännaren är ett jättebra redskap, som många har kvar att upptäcka. Vidare tycker jag att de som bekämpar varroa med Apistan borde växla med Apiguard ibland för att motverka resistens. Apiguard är dessutom miljövänligare. Vad säljer bäst just nu? Under vintersäsongen har det mest varit ospikat, ramlister mm. Vi får också en hel del genomtänkta, större beställningar på kupor. Får vi en varm vår kommer färdiga skattlådor bli hett eftertraktade. Vilken är den vanligaste frågan du får från kunderna? Nybörjare vill ha råd om vilken typ av kupor de ska välja, trä eller plast. Till slut blir det oftast känslan som avgör. Erfarna biodlare frågar om Apistan i framtiden. Vad som gäller om det kunde vi läsa i aprilnumret av Bitidningen. Ser du någon trend i försäljningen generellt? Allt fler använder små ramar i skattlådorna, eftersom de är lättare att hantera. Vad skulle du tipsa mig som nybörjare (och kvinna) att tänka på när jag ska välja redskap och kupor? Satsa på små, lätta ramar, typ HLS. Välj gärna spårade KEO-ramar, så slipper du tråda och smälta fast vaxkakorna. Det är bara att trä fast dem. Ser du regionala skillnader i försäljningen? Ja, om det finns en drivande person eller förening i en trakt sprids ofta lokala system och metoder i det området. T ex har många i Kristianstadstrakten anammat Lennart Nilssons metod med LS i yngelrummet och HLS i skattlådorna. Runt Tomelilla är Kjell Erik Ohlssons uppfinning KEO-ramar väl spridd. Vilken produkt skulle du ta fram om du var produktutvecklare? KEO-ramar i lågnormalformat, men hittills har vaxkakorna buktat sig i den storleken. Vad skulle du vilja läsa om i Bitidningen? Jag tycker att Hemma hos-reportage är trevliga. Gärna hos en kvinnlig biodlare, eftersom det skulle vara spännande att se om kvinnor löser saker annorlunda. 16 Bitidningen 5 2009
Ge bigården korgen Kristina Bäckström Mitt allra bästa redskap i bigården är en korg, eller snarare innehållet i den. korgen finns ett grundpaket med prylar som kan behövas när man tittar till I bikuporna. Fyll en korg eller hink eller påse med saker du behöver. Det här har jag i min: Kupkniv. En gammal morakniv, bra att skära drönarvax med. Sax. Ficklampa. Biborste. Extra handskar. Drottningfångare, några olika sorter. Sprejflaska med vatten att spreja lådornas kanter med för att slippa klämma bin och för att släcka pusten om det är torrt ute. Tändare. En liten rulle säckväv som tänds i ena änden om jag bara behöver lite rök. Lite papper att tända pusten med. En bit gammalt bomullstyg. Används för att sätta igen fluster vid röveri och för att lägga över skattlådor som tillfälligt lock. Några pallband att slå om en kupa om den hastigt måste flyttas. Silvertejp. Används flitigt som nödlösning för allt som glappar, spretar eller går sönder. Särskilt välkommet när det blir hål i slöjan. Bitidningen 5 2009 17
Spara pengar bygg din egen kupa Kristina Bäckström Den här supersmarta modellen har designats av Lasse Dahlman i Grödinge. Den är lätt, smart och billig. Lasses bikupa i HLS byggs av enkla råplan direkt från brädgården. Till kupan hör en kombiplatta med hål för matare eller bitömmare. Kombiplattan fungerar också som tillfällig botten när skattlådor ska ställas ner på marken. En bit byggplast skyddar samtidigt som den ger fri insyn till översta lådan medan en bit tunn skumplast ser till att taket sluter tätt. Huven är tillverkad av isoleringsfrigolit och målad med vattenbaserad utomhusfärg i Lasses egen favoritkulör för bikupor lindblomsgrönt. Det här behöver du: * Råplan, 195x22 mm. 2 meter för varje låda du bygger. * Trallskruv, 50 mm. * 60 cm Galvad gallerduk, 3 mm maskor. (Finns i biredskapsaffärer.) * En bit 4 7 mm tjock plywood. * 2 meter 22x10 mm list. * 20 mm tjock isoleringsfrigolit för utomhusbruk (EPS cellplast). Två skivor med måtten 60x120 centimeter. * En bit byggplast. * En bit underlagsfoam (tunn skumplast som läggs under laminatgolv). * 35 mm skruv, helst med slät hals. Om skruven är gängad hela vägen drar den inte ihop så bra. * Förkopprad eller galvad spik, 20 mm. (Helst ramspik från biredskaps-affären.) * Häftpistol. * Cirkelsåg. * Borrmaskin med 115 mm hålsåg. Bygget steg för steg HLS-lådan Såga bort en remsa av råplanet så att du får en 154 mm bred bräda. Spar det du skar bort. Det används till botten. Såga till två längre bitar på 426 mm samt två kortare på 382 mm till en låda. Såga ett urtag i de korta delarnas överkant. (A på teckningen) I urtaget ska ramarna vila. Urtaget måste vara 13 mm djupt och 18 mm högt. Skruva ihop lådan med trallskruv. Råplanets släta sida ska vara inåt i kupan. Den ruffa sidan utåt så att färgen fäster bättre. Förstärk fogarna med lim som tål väta. Fräs urtag i lådans sidor till handtag. Nätbotten Såga upp bitarna av råplan som blev över från lådorna så att du får lister på 22x22 millimeter och 13x22 millimeter. Börja med att skruva ihop ett U av tjockare lister. Använd de kortare skruvarna. U:et ska ha samma yttermått som HLS-lådan. Lägg U:et med öppningen bakåt. Täck med gallerduk och fäst den noga på framsidan med häftklamrar. Låt en bit gallerduk hänga fritt längst bak. Lägg sedan tre 22x22-lister ovanpå som på skissen och skruva fast. Fäll in den tunnare listen i framkanten så att det bildas en 9 millimeter hög öppning under den. Där går bina sedan ut och in (B på teckningen). Häfta till sist fast gallerduken på listen längst bak (C på teckningen). 18 Bitidningen 5 2009
Kombiplattan Såga till en skiva plywood så att den precis täcker lådans översida, 426x426 mm. Mät ut mitten och såga upp ett 115 mm stort hål med hålsågen. Spika fast 10x22-lister runt hela skivan med förkopprad spik. Takhuven Mät och såga till delarna till huvens lock och sidor så att huven blir lite större än lådan den ska träs över. Det ska finnas 3 5 mm luft mellan huven och lådan hela vägen runt. Annars blir den svår att lyfta av. Takhuvens höjd ska vara 35 centimeter. Limma och skruva ihop huven med vinterlim och trallskruv. Bitidningen 5 2009 19
Tänt var e här! Marie Axelsson Många säger skämtsamt att det svåraste med biodling är att lära sig tända pusten. Ett antal namnkunniga biodlare fick därför svara på vad de har i pusten och om de har något knep för att tända den. Lennart Carlsson ca 300-400 samhällen just nu Jag sågar upp ved i små bitar, till exempel gamla ramar, ca 10x15x20mm. Sedan tänder jag med papper och en tändare./ Lotta Fabricius 40 samhällen i familjen Curt Augustsson ca 10 samhällen för tillfället Jag använder torr torv i block, som jag sågar i små bitar. Det brinner tillräckligt bra. Ska jag ha pusten tänd under en längre tid blandar jag även i pellets. Jag tänder med en varmluftpistol eller en liten blåslampa. Det tar cirka 2 minuter, sen brinner det bra./ Curt tänder pusten, inte så låmgt från eluttaget. Lennart tänder tidningspapper i botten först, pustar upp en eld, lägger på kolade träbitar sen förra omgången och lägger på litet nytt. 20 Bitidningen 5 2009
Jag [Lotta] tyckte också att det var knöligt till en början, men nu använder jag murken, torkad ved som jag plockar i skogen. Den är så lätt att tända att det räcker bra med tändstickor./ innan du trycker dem i pusten. Det funkar också i alla väder./ Birgitta kör rök på burk. Lottas murkna ved lär vara det bränsle som avger minst farlig rök att andas in. Björn Lagerman ca 90 samhällen. Jag börjar med toa- eller hushållspapper i botten. När det brinner strösslar jag över torv och torvbitar. Det är enkelt. Jag använder en tändare, som jag har i beredskap./ Birgitta Hagström-Augustsen ca 40 samhällen just nu Jag använder inte pust, utan kör med Fabi spray. Det är supersmidigt och fungerar i alla väder. Jag sprayar bara lite, mest för att hälsa och tala om för bina att jag är på gång. Ett tips är annars att trampa ut äggkartonger väldigt hårt och sedan rulla dem tätt. Så köper du en liten gasolbrännare och tänder kartongerna underifrån, Bitidningen 5 2009 Arne Johansson ca 80 samhällen för tillfället Jag använder torv i block och tänder med en gasolbrännare, som man kan köpa billigt på exempelvis Jula. Det är väldigt smidigt. Gasolbrännaren är också bra att ha till att desinficera kupor med./ Många använder torv. Så gör Curt, Arne och Björn. Arne tänder med en liten gasolbrännare. 21
Några solvaxsmältare Engångssmältare En prototyp på engångssmältare för solsken. En brödback, en svart sopsäck, två träklotsar, en remsa gladpack och lite målartejp. Det funkade! I alla fall så länge solen sken. Vädret var inte så nådigt i höstas. Nu till sommaren kommer det att gå bra. Det lovade testet mig. Kristina Bäckström Säckkärresmältaren En solvaxsmältare kan ta hand om det utskurna drönarvaxet från varroabekämpningen. J ag har en modell av solvaxsmältare, som gott och väl klarar av att ta hand om drönarvaxet från ca 40 samhällen. Med utgångspunkt från ett vanligt fönster byggdes en låda av 1 x7 virke. Isolering med stenull (cellplast riskerar att smälta eller bli myrbo) lades i botten på lådan. En korrugerad svart aluminiumtakplåt täckte isoleringen. På en ram av 1 x2 virke fästes en perforerad svartmålad plåt, vilket underlättar tömning, laddning och rensning av smältaren. Genom perfoplåten rinner dessutom vaxet för vidare färd ned längs den korrugerade plåten. Ramen hålls på plats genom ett par skruvar i lådans sidor. OBS! Smältaren skall invändigt målas svart!! I nederdelen mynnar en vikt plåt, som leder ut vaxet i någon form av uppsamlingskärl, t ex kasserade glassförpackningar duger bra. Solvaxsmältaren bör vara lätt att flytta efter solens gång på himlavalvet. En säckkärra duger utmärkt till detta, för några hundralappar kommer man över en sådan av asiatiskt ursrprung. De utskurna drönarkakorna eller lika gärna hela ramen läggs direkt på den perforerade plåten. Är solen givmild går det bra att lägga dubbla lager av ramar. I mitt fall rymmer smältaren upp till 14 HLS-ramar åt gången. Fönstrets anslutning till lådan bör tätas med lämplig list för att minska värmeläckaget. Är man av naturen utrustad med sme-händer behövs inga handskar, om inte är detta bra att ha till hands, när smältaren skall tömmas. Ramarna blir nämligen rejält varma en solig dag. Handskar som går att skölja av är att föredra. Kokongerna kan tas om hand på olika sätt. En vedpanna eller en spade för nedgrävning är några alternativ. I en tillsluten sopsäck kan kokongerna skickas med renhållningen, om man vet att soporna förbränns. Janne Mårtensson 22 Bitidningen 5 2009
Observationskupan Curt Augustsson För att öka intresset för biodling och för biodlingens produkter, är det nödvändigt att använda sig av reklam. Reklam kan naturligtvis betyda många saker, men för en biodlareförening innebär det att visa upp vad man har och vad man pysslar med. Bitidningen 5 2009 På praktiskt taget alla orter finns det något arrangemang där biodling passar in. Där skall naturligtvis ortens biodlareförening finnas på plats. Honung skall finnas, helst i olika färger. Det väcker intresse och frågor. Det är inte alla som vet att honung är som vin, den smakar olika beroende på var den kommer ifrån. Det är viktigt att det bjuds möjlighet att smaka på olika sorters honung. Sen kommer det viktigaste. Man måste visa bin. Det finns inte många djur som kan mäta sig med bina när det gäller folks intresse och fascination. Jag kan inte låta bli min gamla klyscha att en biodlare utan bin är som en ormtjusare utan orm. Det går inte helt enkelt. Hur skall man då visa bin? På fasta uppställningsplatser kan man ha en bikupa där tak och sidor går att öppna så att man kan se in genom glas. Men vad ser man. Man ser ramar med bin uppifrån och från sidan, ibland även bakersta ramen. Det kan vara intressant att se bin på nära håll, men det är ingen observationskupa i sin rätta bemärkelse. I en observationskupa skall man kunna se ett helt bisamhälle, även om det inte är så stort. Man skall kunna se drottning, arbetare och drönare. Man skall kunna se ägg och larver såväl öppet som täckt. Man skall se honung. Man skall kunna se drottningen lägga ägg och hennes hovstat som putsar och matar henne. Har man en observationskupa som tillåter bina att flyga, så får man se hur hemvändande bin tas om hand av husbina. Bidansen kan man också beskåda. Man kan se städbin i aktion och mycket mer. Hela detta sociala liv (som vi kanske är lite avundsjuka på) som kan beskådas på ett enkelt sätt i en observationskupa, får folk att inte bara stanna upp. Dom blir stående och vill höra allt som biodlarna har att berätta. Det finns faktiskt många som gärna skulle vilja bli biodlare. Observationskupan kan vara droppen. Observationskupan måste naturligtvis laddas med den rätta ramen. I yngelrummet letar man upp en ram som innehåller larver i alla stadier ( öppet och täckt) samt ägg och honung. Finns det dessutom pollen är det bra. Se till att det inte är för många bin på ramen. Leta upp drottningen, om hon inte är på den utvalda ramen, och sätt henne där. Hon skall givetvis vara märkt så att det är lätt att se henne. Plocka i några drönare, 5-6 stycken räcker. Om ramen tas från en liten avläggare så kanske det inte finns några drönare där, men drönare kan plockas från vilket samhälle som helst. Ställ gärna observationskupan på en höjd som medger att barn kan se bina. Undvik att ställa kupan i solsken. Om det finns honung på ramen behöver bina inget extra foder, men dom kan behöva en slurk Foto Jimmy Runsteen vatten. Enklast är att med en engångsspruta släppa några droppar på kupans botten. Om man står så att bina kan tillåtas flyga ut utan att hamna bland folk är det bra. Observationskupans flusteröppning kan förses med en rörbit tex. ett VP-rör (sådant som elektriker drar tråd i). En längd på en meter brukar inte vara något problem. En god idé kan vara att linda röret med svart isoleringstape. För många år sedan gjorde jag ett försök med ett glasrör, men det gick inte. När bina kom ut i röret tyckte dom att dom var ute och försökte flyga. Det kan vara svårt i ett rör. Fäst en pappbit vid rörmynningen som bina kan landa på innan dom kryper in i röret. Om tillställningen är en endagars, så är det bara att sätta tillbaka ramen där den kom ifrån. Men det är inga problem att ha bina i observationskupan under flera dagar, men helst inte mer än tre, med tanke på det viselösa samhället därhemma. Under sådana omständigheter måste man öppna för bina på kvällen så dom får flyga ut. Ritning på en enkel observationskupa finns i BT Mars 2000, eller kan beställas på expeditionen i Mantorp. 23
Vår nya grafiska profil Tydlig, enhetlig och proffsig Marie Axelsson Vi vill att allmänheten ska känna till SBR och veta att vi sysslar med frågor kring biodling. Dessutom vill vi verka för ökad konsumtion av svensk honung och fler aktiva biodlare. Första steget är att folk ska känna igen vårt varumärke när vi kommunicerar med dem. Därför har SBR har tagit fram en grafisk profil. Bitidningen ställde några frågor om detta till Mats Carlsson på Effect Reklambyrå, som har arbetat fram vår nya, grafiska profil. Logotypen är inarbetad och välkänd. Den ändrades därför inte. Profilprogrammet reglerar dock hur den får användas. att synas bättre. Det upplevs också proffsigare och mer trovärdigt än om allt spretar åt olika håll. Finns det fler fördelar? Ja, för de som arbetar med att ta fram informationsmaterial, både på SBR och ute i de lokala föreningarna, blir arbetet mycket lättare när det finns riktlinjer att gå efter. Då kan de fokusera på innehållet istället för att lägga kraft på formen. Det sparar tid och pengar. En tydlig och enhetlig profil hjälper oss helt enkelt att synas bättre. Hur tänkte du när du påbörjade arbetet? Man börjar alltid med att titta på det material som redan finns. Går det att hämta Talande siffror 3 000 kommersiella budskap. Det är vad du som vuxen exponeras för varje dag. 140 000 så många reklamfilmer har en 18-åring redan sett! Ett söndagsnummer av DN innehåller mer information än vad en 1600-talsmänniska fick under hela sitt liv. Det är med andra ord inte så lätt att synas i bruset. godbitar där? Finns det någon röd tråd att bygga vidare på? Sedan funderar man över hur företaget vill uppfattas. SBR är en anrik organisation med mycket gedigen kunskap om biodling. Samtidigt är det en organisation som vill modernisera sig och vara med i tiden. Vi måste alltså hitta ett uttryck som förenar detta och dessutom direkt förmedlar att SBR sysslar med biodling. Hur löste du det? Logotypen behöll vi. Den är inarbetad, igenkänd och förmedlar traditionen. Vax- Vad är en grafisk profil? En grafisk profil är ett dokument som beskriver hur allt material som företaget eller organisationen kommunicerar med ska se ut. Det gäller till exempel affischer, broschyrer, brevpapper och annonser. Den visar var logotypen ska placeras, hur bakgrunden ska se ut, vilka färger vi använder och så vidare. Vad ska det vara bra för? Idag är vi alla överösta av information och vi sorterar enormt snabbt mellan det vi vill ta till oss och det vi ratar. Därför är det väldigt viktigt att mottagaren direkt känner igen avsändaren. En tydlig och enhetlig profil hjälper oss helt enkelt Vaxkakan har en bra signalfärg och kakmönstret visar tydligt att det handlar om biodling. 24 Bitidningen 5 2009
kakan som finns på honungsetiketten har en bra signalfärg och ett tydligt mönster som direkt för tankarna till biodling. Så den gav vi en mer framträdande roll. De klart gula och blå färgerna står givetvis för det svenska, samtidigt som det är färger som syns tydligt. Typsnitten blev lite modernare. Vilka är de viktigaste förändringarna? Det viktigaste är att SBR har fått ett profilprogram på pränt, som alla i organisa- tionen enkelt kan följa. Det ger en enhetlig och tydlig bild utåt, som är en förutsättning när man vill bygga ett starkt varu- märke. För övrigt är inte förändringarna så dramatiska. Jag tror att alla kan känna igen sig. Nu Förr Numera hålls informationsmaterialet samman av en gemensam och tydlig form. Jämför förr och nu! Tips från Mats ad, projektledare och varumärkesrådgivare på Effect Reklambyrå. www.effectreklam.se Även Bitidningen och hemsidan påverkas av den grafiska profilen. Igenkänning är mycket viktigt. Vilka tips vill du ge biodlarna och andra som arbetar med begränsade medel, när det gäller reklam och marknadsföring? Det finns många möjligheter även om man har begränsade resurser. Just nu är intresset för bin och biodling stort, och det gäller att ta vara på det. Pressbearbetning är jätteviktigt. Ju mer som skrivs om biodling desto bättre. Om något råkar bli fel ibland bjud på det. Det viktiga är ATT det skrivs. Att MÖTA folk ute på torg, marknader eller mässor, är enkelt och kostnadseffektivt. Passa på att sälja din honung och ta med informationsmaterial samtidigt. Det finns t.ex. att beställa från Bibutiken. Var UTHÅLLIG och konsekvent. När du själv börjar tröttna på informationsmaterialet har mottagaren precis upptäckt det. Ha en PLAN för hur ditt material ska användas. Hyllvärmare kostar multum. Bitidningen 5 2009 25
Några tips mot myrangrepp Erik Österlund Tips 1 I nr 7/8 2008 fanns ett tips att skydda bina mot myror. På en pall för två uppstaplingskupor lägger man ut plastskynken (ett eller två st) under kuporna. Tips 2 Har man trågkupor och besvär med myror kan man göra som Steinar Lodveteig. Han berättar här hur han gör: Jag såg i Bitidningen att många har problem med myror. Som det framgår av min bild, har jag löst detta på följande sätt. (Jag har mina trågkupor stående på europall) Till en trågkupa (modell svea), skaffade jag fyra balkskor, av den typen som man gjuter in i betong. Kapa av järnet till 6 cms längd, skruva detta på kupans ben. Ta lanolin (ullfett) och stryk på rikligt mellan kanten på benet och järnet (pinnen som sticker ner). Om fettet smälter och rinner ned på pallen, stryk på mera. Jag hade skogsmyror (myrstack) 3 m från kupan, men inte en enda myra i kupan! Jag köpte lanolinet (ullfettet) från LP:s biodling (Swienty) i Säffle. Jag har 3 kupor och köpte en burk (har fortfarande halva burken kvar). Detta fungerar säkert på många pallar till uppstaplingskupor också. Tips 3 Här kommer ett tips som kan få oss att fundera över mattillsatsers ofarlighet eller inte. Kanske kan du känna dig tvungen att prova det. På sajten Ny teknik på internet kan man läsa om ett ofarligt medel mot myror: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/ article407917.ece Gå till livsmedelsbutiken och köp koncentrerad Fun light. Det är light-produkten som är finessen, koncentrerad. Den innehåller sockerersättningsmedlet aspartam. Häll en dl på myrstacken och den dör. Den blir ett starkt nervgift som tar kål på myrorna. Akta så att inte bina kommer åt det. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, har dragit slutsatsen att aspartam inte är skadligt för människor så länge som vi inte får i oss mer än 40 mg per kilo kroppsvikt. Det motsvarar 4 liter utspädd lightdryck per dag för en vuxen och 1,5 liter för ett barn. Det är också vad Livsmedelsverket anser. Men akta barnen så att de inte av misstag får i sig outspädd Fun light som motsvarar 1,5 liter utspädd. 26 Bitidningen 5 2009
Leif Strömberg SBR:s Avelskommitté Drottningodling/Avel Drottningen märks grön 2009 Att börja som drottningodlare När man tittar i redskapsfabrikanternas kataloger, som för övrigt är alldeles utmärkta, hittar man naturligtvis många saker som är nödvändiga för att bedriva bi- och drottningodling. Man hittar också saker som möjligen kan vara bra att ha och sedan har vi allt det andra som vi inte behöver. Meningen med denna artikel är att utifrån mina erfarenheter i den flora av material som saluförs ge lite tips om vad man behöver för att bedriva en drottningodling. Det behöver väl knappast påpekas att utgångspunkten när man vill odla sina drottningar är att man har tillgång till bra avelsmaterial. Du som nu funderar på att börja odla drottningar skall naturligtvis höra dig för om det finns någon i föreningen som gör det. Finns det en drottningodlingsklubb då är det bara att ansluta sig till den. Skulle det nu vara så illa att det inte finns någon aktivitet inom avelsområdet i föreningen kan du med fördel vända dig till distriktets avelssamordnare. Kurs, javisst, men finns ingen sådan att tillgå så finns det litteratur. Gå in på SBR:s hemsida och klicka dig fram till Bibutiken. Där finns vad du behöver. Så var det det här med material. Det finns två sätt att larva om på, det vill säga att flytta över lämpliga larver till en cellkopp. Om ditt utgångsläge är att du skall ta lämpliga larver från en ram eller en kakbit blir det mycket enkelt om du skär eller såga ner cellerna så att du helt frilägger larverna. Se bild. Vässa 8-10 cm av ett bågfilsblad och böj det. Då har du ett utmärkt redskap. När larverna är frilagda behövs inga avancerade omlarvningsnålar. Jag rekommenderar den kinesiska fjäderpennnan. Ett annat sätt är att införskaffa en Jenter- eller NC-kassett som man motera in i en ram. Se bild. Man släpper in drottningen på en förmiddag och släpper oftast ut henne på eftermiddagen. Då har man i regel ägg i cellkopparna. Fördelen är att man vet var man har larver och hur gamla de är när odlingen skall starta. Nackdelen är att man skall leta upp drottningen och så har man en särskild ram som skall hanteras och förvaras. När pupporna är täckta är det lämpligt att skydda dessa med en kläckningsbur/cellskyddare så att inte bina bygger ihop cellerna. Kläckningsfärdiga celler, 15:e dagen, stoppar du så i en Apidea eller motsvarande eller direkt i en avläggare eller i ett samhälle där hon får ett bättre omhändertagande än i en parningskassett. Sammanfattningsvis kan man säga att det material du behöver är en omlarvningsnål, cellkoppar att lägga larverna i och cellkoppshållare. Väljer du att inte behöva hantera larverna satsar du på en Jentereller NC-kassett. Du fixar en ram som du ser på bilden nedan och så skaffar du kläckburar/ cellskyddare. Väljer du att kläcka dina drottningar i parningskassetter måste du skaffa sådana. Annars sätter du in dina pupper i avläggare eller samhällen. Sedan återstår att börja odla drottningar. Köp några böcker som avhandlar ämnet (se nästa sida), försök gå någon kurs, sedan kör du igång. Misstag kommer du att göra men av det lär du dig. Lycka till! Bitidningen 5 2009 27
Starta drottningodlingskurser! Uppgift nr 1 för SBR är att producera medlemsnytta! Många medlemmar önskar utbildning i drottningodling och avelsarbete. SBR kan i Bibutiken erbjuda bl.a. ett introduktionspaket för drottningodlingskurser. Dessutom finns de traditionella läroböckerna samt en film om drottningodling. Här kommer en kortbeskrivning av det studiematerial som finns. Drottningodling OH-serie Pärmen Drottningodling består av en serie om 10 OH-bilder. Tanken är att du härigenom får en färdig och klar första träff i en drottningodlingskurs. Pris i Bibutiken: 429 Kr Drottningodling CD (finns även som VHS) Film om drottningodling av G. Krantz. Pris i Bibutiken: 235 Kr Drottningodlingspaket med OH-serie och folder Materialet består av en OH-serie om 10 bilder samt en 8-sidig A5-folder på samma tema. Beroende på antalet anmälda deltagare till första träffen rekvireras lämpligt antal foldrar från Bibutiken. Med hjälp av OH-bilderna introduceras de viktigaste begreppen inom drottningodlingen. Foldern, som förklarar grundbegreppen lite utförligare, delas ut till deltagarna, som därmed har något konkret med sig hem från upptakten. Första träffen är också lika med starten på drottningodlingskursen, till vilken det finns utförligare kurslitteratur att köpa från Bibutiken. Folder: Drottningodling Foldern utgör ett komplement till OHpärmen Drottningodling och bildar tillsammans med den ett färdigt material för start av nybörjarkurser i drottningodling. Foldern beskriver kort i text och bild hur man odlar och tillsätter drottningar. Pris i Bibutiken: 5 Kr Drottningodling i praktiken Med bisnurran. Författare Gunnar Krantz. 57 sidor. Författaren förmedlar metodiskt och med naturlig enkelhet kunskaper om avelsarbete och drottningodling tillgängligt även för nybörjaren. Bisnurran är det hjälpmedel som gör planeringen av det praktiska arbetet enkelt och roligt. Gunnar Krantz har sin biodling i Bergslagen där han i många år arbetat med drottningodling med utgångspunkt i Buckfastbiet. Ur innehållet: Allmänt om drottningodling, Varför avel? Biraser, Att välja ras, Avel efter vad?, Drottningodlingens principer, Rammått och yngelrummets storlek, Materiel, Texter till bisnurran: Drivfodring, Drönaräggkontroll, Start av amningssamhälle, Odlingsäggen läggs, Äggen kläcks, Dagen för odlingens start, Cellerna täcks och buras, Flyttning av mogna celler, Kläckning, Till parningsstation, Tillsättning. Pris i Bibutiken: 235 Kr Drottningodling för vanligt folk Författare Ulf Gröhn. 53 sidor. Ulf Gröhn förmedlar på sitt eget oefterhärmliga språk en rad viktiga kunskaper om förutsättningarna för en lyckad drottningodling och avelsarbete. På ett enkelt sätt tipsas om praktiska vägar för att lättare kunna lyckas med din egen drottningodling och avelsarbete. Pris i Bibutiken: 79 Kr Boken om biodling Boken om Biodling omfattar ca 340 sidor och omfattar nio kapitel med ett enastående bildmaterial. Kapitlen om drottningodling respektive förädling av bin ger också goda kunskaper om principerna både för förädlingsarbete och drottningodling. Lämpliga som komplement till ovanstående litteratur. Pris i Bibutiken: 462 Kr 28 Bitidningen 5 2009