Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Granskning av verksamheten för 2013-11-06 ABCD

Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.1.1 Definition... 5 1.2 Syfte...5 1.3 Genomförande...6 1.4 Avgränsning...6 2 Ensamkommande flyktingbarn...6 3 Det formella läget...7 3.1 Umeå kommuns mål för verksamheten...8 3.2 Beslut i socialnämnden...8 3.3 Övriga mål och beslut...9 3.4 Boenden i Umeå för...9 4 Boenden för ensamkommande barn som söker asyl...10 4.1 Pangea...10 4.2 Morgonsol...10 5 Boenden för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd...11 5.1 Tunnelbacken...11 5.2 Paloma...11 5.3 Paz Paloma...11 6 Umeå kommuns uppföljning av verksamheten...12 2

Sammanfattande bedömning KPMG har av Umeå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska verksamheten för. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens verksamhet för ensamkommande asylsökande flyktingbarn bedrivs ändamålsenligt. Granskningen har inriktats mot den verksamhet som bedrivs på kommunens boende för ensamkommande asylsökande barn. Granskningen visar att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande beslut, överenskommelser och riktlinjer. Ensamkommande flyktingbarn är asylsökande till dess att Migrationsverket har beviljat permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket och Umeå kommun tecknade ett avtal 2006 avseende mottagande av och 2007 öppnade ett boende med 12 platser. Samarbetet med Migrationsverket förlängdes 2011-11-01. Den nya överenskommelsen, som avser såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd, löper tills vidare. Genom förlängning av överenskommelsen förbinder sig Umeå kommun att hålla 40 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 10 platser alltid ska vara tillängliga för asylsökande barn. År 2006 upprättades en verksamhetsplan med mål avseende gruppboende för asylsökande flyktingbarn. Några nya mål finns inte framtagna av socialnämnden. Verksamheten har däremot i sin verksamhetsbeskrivning definierat mål som uppdateras en gång per år. Av socialnämndens beslut, 2011-08-31, 118, framgår att ett förslag till femårsplan ska utarbetas för Umeå kommuns mottagande av. Denna har inte påbörjats av verksamheten eller antagits av socialnämnden. Vid sammanträdet 2013-02-27, 19, behandlade socialnämnden Länsstyrelsens förfrågan om utökat mottagande av. Socialnämnden beslutade att kommunen inte har möjlighet att ta emot fler. Det som begränsar verksamheten är lägenhetsbristen i Umeå. Lägenhetsbristen leder också till att färdigbehandlade ungdomar vid olika vårdinstitutioner ute i landet inte kan tas hem till Umeå. Varje enhetschef inom individ- och familjeomsorgen återrapporterar utifrån perspektiven inre kvalitet, yttre kvalitet, ekonomi och utveckling. Därefter gör verksamhetschefen en sammanfattande beskrivning av verksamhetsområdet som skickas till socialdirektören, som i sin tur gör en sammanfattande beskrivning av hela socialnämndens verksamhetsområde. Det framgår inte av socialnämndens protokoll om och på vilket sätt nämnden följer upp efterlevnad av fastställda beslut, överenskommelser och riktlinjer avseende. Verksamheten har presenterat ärenden för nämnden vid två tillfällen under 2013, men ingen uppföljning av mål dokumenterades vid dessa sammanträden. Nämnden har inte begärt att få någon särskild rapportering kring verksamhetsområdet. Verksamheten ser att det finns ett behov av att utbilda och informera socialnämnden om verksamheten. Av granskningen framkommer att verksamhetens utvecklingsledare kontaktade nämnden under våren 2013. Detta då fanns ett intresse att som ny enhetschef presentera sig för nämnden och informera om verksamheten. Kontakten har ännu inte resulterat i något svar från nämnden. Verksamheten för ligger i framkant bland IFO:s verksamheter när det gäller exempelvis systematiskt kvalitets- och arbetsmiljöarbete. Det finns en frustration hos verksamheten som bottnar i att nämnden inte visat väg och tagit ställning i politiska frågor såsom hur aktiv verksamheten ska vara i familjeåterföreningsärenden och hur vissa frågor ska drivas och utvecklas på lång sikt. 3

Rekommendation Vi rekommenderar socialnämnden att: Uppdatera övergripande mål för verksamheten. Utarbeta strategi för utveckling, uppföljning och utvärdering av verksamheten med koppling till de satta målen Se över hur lägenhetsbristen kan lösas Upprätta rutiner för kommunikation mellan verksamhet och nämnd 4

1 Inledning KPMG har av Umeå kommuns revisorer fått i uppdrag att granska verksamheten för. 1.1 Bakgrund Allt fler flyktingbarn kommer till Sverige varje år utan vårdnadshavare. Under 2012 inkom 3 578 asylärenden till Migrationsverket gällande ensamkommande flyktingbarn. Ämnet har varit under debatt i Sverige under en längre tid, främst på grund av att antalet platser inte räckt till. Vad gäller mottagandet av så samarbetar ett antal myndigheter för att det ska bli så bra som möjligt. Migrationsverket, kommunerna, landstingen, länsstyrelserna och Socialstyrelsen ansvarar för olika delar i mottagandet. Eftersom ansvaret är delat är samverkan mellan de olika parterna viktig för att processen och mottagandet ska löpa smidigt. Kommunerna ansvarar bland annat för att utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, vilket också innebär att utreda om en anhörig eller släkting är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet. Kommunens ansvar omfattar även att utse god man samt se till att barnet får skolundervisning. Umeå kommun har slutit avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande minderåriga. 1.1.1 Definition Ensamkommande flyktingbarn är asylsökande till dess att Migrationsverket har beviljat permanent uppehållstillstånd. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om kommunen har en ändamålsenlig mottagningsverksamhet för och att man fullt ut uppfyller de krav som ställs i överenskommelser och lagstiftning. Granskningen inriktas mot den verksamhet som bedrivs på kommunens boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Utifrån följande frågeställningar skall ändamålsenligheten granskas: Finns fastställda mål för mottagande av och ungdomar? Bedrivs verksamheten i enlighet med gällande beslut, överenskommelser och riktlinjer? Vilken uppföljning sker till nämnden gällande efterlevnad av fastställda beslut, överenskommelser och riktlinjer 5

1.3 Genomförande Granskningen har genomförts genom: Intervjuer med kommunens berörda tjänstemän. Dokumentstudie av tillämpliga dokument (politiska beslut/ protokoll, dokumenterade riktlinjer och rutiner, överenskommelser m.m.) 1.4 Avgränsning Granskningen avser socialnämnden i Umeå kommun. Granskningen omfattar inte kommunens utbildningsansvar gällande och ungdomar. Granskningen omfattar inte heller specifikt överförmyndarnämndens ansvar för förordnande av god man. 2 Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn avser i detta sammanhang barn och ungdomar under 18 år, som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). LMA omfattar bestämmelser för mottagande av barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar, eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten stått utan ställföreträdare. Bestämmelserna är endast tillämplig så länge barnet är att anse som ensamkommande. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 juli 2006. Staten har genom Migrationsverket huvudansvaret för att ta emot ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Ansvaret innefattar bland annat att ta emot och pröva ansökan om asyl, teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av såväl ensamkommande barn som söker asyl som barn som beviljats uppehållstillstånd. När ett asylsökande anländer till Sverige erbjuds barnet först ett tillfälligt boende i den kommun där barnet ger sig till känna för en svensk myndighet, ankomstkommunen. Barnet får maximalt befinna sig 48 timmar i ankomstkommunen innan Migrationsverket måste avgöra i vilken kommun barnet ska bo i väntan på asylutredningen, anvisningskommun. Hinner de 48 timmarna gå innan ett beslut kommit blir barnet kvar i ankomstkommunen och får inte flyttas till en anvisningskommun under asylutredningen. Möjligheten för ett barn som har haft Umeå som ankomstkommun att även få Umeå som anvisningskommun är liten, då Migrationsverket måste fördela plats inom 48 timmar. Ett boende letas bland alla kommuner i Sverige som har avtal med Migrationsverket och som därav är anvisningskommun. Anvisningskommunen ska säkerställa att barnet får den hjälp och det stöd som krävs enligt Socialtjänstlagen (SoL). Det ankommer därmed på socialnämnden att utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att utreda om det finns en anhörig eller en släkting som är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet. 6

Så snart det är möjligt ska kommunen utse en gode man som har till uppgift att tillvarata barnets rättigheter. Ansökan om gode man får göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. 3 Det formella läget Migrationsverket och Umeå kommun tecknade ett avtal 2006 avseende mottagande av. 2007 startades ett boende med 12 platser. Mottagningen av asylsökande innebär att många människor, myndigheter och organisationer är engagerade runt barnet. I Umeå kommun samordnas mottagandet av LÖKEN en samverkansgrupp för i första hand socialtjänst, överförmyndarnämnd och skola. Löken står för: Lokal överenskommelse, övergripande samordningsforum för skola, socialtjänst och överförmyndarnämnd. Verksamheten för skiljer sig från IFO:s övriga verksamheter då Migrationsverket innehar finansieringsansvaret och kostnaderna blir lättare att definiera. Samarbetet med Migrationsverket förlängdes 2011-11-01. Den nya överenskommelsen, som avser såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd, löper tills vidare. Genom förlängning av överenskommelsen förbinder sig Umeå kommun att hålla 40 boendeplatser tillgängliga för ensamkommande barn, varav minst 10 platser alltid ska vara tillängliga för asylsökande barn. Detta innebär att det hela tiden sker en rörelse och förflyttning på de båda asylboendena. Två av platserna för asylsökande barn ska i första hand hållas tillgängliga för flickor. Sedan starten 2007 har ca 170 barn skrivits in i verksamheten, och idag finns cirka 80 inskrivna. Asylboendena lämnar regelbundet uppgifter till Migrationsverket om antal belagda platser. Uppkommer en asylplats, utplacerar Migrationsverket ett barn som vistats i Sverige max 48 timmar. Granskningen visar att kommunen tillhandahåller de platser som överenskommelsen omfattar. Efter cirka tre månader på asylboendet i Umeå får barnet beslut från Migrationsverket om permanent uppehållstillstånd. Det kan dröja cirka tre månader efter beslutet innan barnet är redo att flytta vidare i boendekedjan. I snitt bor barnet åtta månader på asylboendet innan flytt sker till något av kommunens stödboenden. Totalt finns barnet i socialtjänstens verksamhet från cirka 15 till 21 års ålder och under denna tid används socialtjänstens utredningsverktyg BBIC 1, som socialtjänsten använder sig av i utredning av barns sociala situation samt vid uppföljning av barnets situation då det finns insatser från socialtjänsten. Genomförandeplan enligt BBIC upprättas och skickas till socialtjänsten inom fyra veckor efter ankomsten. I denna plan finns mål och delmål för vad ungdomen ska uppnå under sin tid hos asylboendet. 1 Barnets behov i Centrum 7

Asylboendena blir granskade minst två gånger per år av Socialstyrelsen, som är verksamhetens tillsynsmyndighet. Dessa granskningar har inte resulterat i några åtgärdspunkter för asylboendena i Umeå. Länsstyrelsen och Migrationsverket övervakar att asylboendena sköter uppdraget och håller sig till avtalen. Totalt finns cirka 80 barn och ungdomar i Umeå kommuns boendekedja. Avtalet med Migrationsverket finansierar 40 platser. När barnet anvisats till Umeå kommun av Migrationsverket tar socialsekreterarna ett placeringsbeslut om var barnet ska bo. Socialsekreterarna som hanterar ärenden med ensamkommande barn har en annorlunda arbetsprocess vid handläggningen, jämfört med socialsekreterare inom socialtjänstens övriga verksamheter. En skillnad är att placeringen redan är gjord när utredning påbörjas, se nedan. Arbetsprocess vid handläggning Socialsekreterare, ensamkommande Socialsekreterare, övriga ärenden 1 Placering 1 Utredning 2 Vårdplan (sker dag 1) 2 Vårdplan 3 Utredning (görs av socialsekreteraren) 3 Placering 4 Genomförandeplan (görs av boendepersonal) 4 Genomförandeplan Personalen på boendena arbetar efter socialsekreterarens placeringsbeslut samt enligt BBIC. 3.1 Umeå kommuns mål för verksamheten År 2006 upprättades en verksamhetsplan med mål avseende gruppboende för asylsökande flyktingbarn. Målet är bland annat att barnen ska erbjudas ett boende i grupp som innebär en trygg tillvaro i väntan på besked om permanent uppehållstillstånd. Socialnämndens målsättningar upprättades innan verksamheten startades och några nya mål från socialnämnden finns inte framtagna. Verksamheten har däremot i sin verksamhetsbeskrivning definierat mål, med utgångspunkt från socialnämndens mål. 3.2 Beslut i socialnämnden Av beslut antaget av socialnämnden 2011-08-31, 118, framgår att ett förslag till femårsplan ska utarbetas för Umeå kommuns mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Denna har inte påbörjats av verksamheten eller antagits av socialnämnden. Vid sammanträdet 2013-02-27, 19, behandlade socialnämnden Länsstyrelsens förfrågan om utökat mottagande av. Socialnämnden beslutade att kommunen inte har möjlighet att ta emot fler, på grund av brist på bostäder. Vid sammanträdet 2013-05-29, 89, beslutade socialnämnden att ansöka om utvecklingsmedel, 200 000 kr, hos Länsstyrelsen. Detta bland annat för att utveckla mottagandet av ensamkommande barn. Vid granskningen framkommer att Länsstyrelsen har beviljat ansökan. Pengarna kommer verksamheten att 8

använda för att göra en bilaga till Västerbottens Kuriren. I bilagan ska verksamheten presenteras ur ungdomarnas, gode männens och personalens perspektiv. Detta för att beskriva verksamheten för allmänheten och annonsera efter fler familjehem. Bilagan beräknas komma ut under hösten 2013. 3.3 Övriga mål och beslut I socialnämndens genomförandeplan 2013-2015, nämns följande uppdrag hos Viva kompetenscentrum; Samordning mellan parterna ska öka och en kommunal helhetssyn ska etableras när det gäller etableringsreformen för nyanlända och. I Umeå kommuns styrkort omnämns inte verksamheten. 3.4 Boenden i Umeå för I Umeå kommun finns fem grupp- och stödboenden (se illustration nedan). Gruppboendena drivs som hem för vård eller boende (HVB-hem) och består av de två asylboendena Pangea och Morgonsol. Där bor barnen i väntan på permanent uppehållstillstånd. När barnet får permanent uppehållstillstånd och har de färdigheter som krävs, sker en flytt till Paloma eller Tunnelbacken, men även familjehem kan vara ett alternativ. På Tunnelbacken bor barn som fått permanent uppehållstillstånd och bedöms vara redo att lämna Pangea eller Morgonsol, men inte är redo för steget att bo i Palomas lägenhetsboende. Paz Paloma utgör sista steget i boendekedjan och består av eget boende med visst stöd. Under 2013 utökades antalet socialsekreterare med ansvar för ensamkommande flyktingbarn från 4,0 till 5,0 årsarbetare. Detta skedde i samband med att socialsekreterarna organiserades under en mer verksamhetsnära enhetschef. Utökningen av antalet årsarbetare har resulterat i att socialsekreterarna känner sig tryggare i sina beslut då en tyngre arbetsbelastning tidigare även lett till hög rotation inom gruppen. Verksamhetens haltande samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin, har resulterat i en skrivelse från verksamheten till Socialstyrelsen. Med anledning av brister i samarbetet ligger fokus på att istället samarbeta med hälsocentralens psykologer, Röda Korsets personal, skolans elevhälsa samt egen personal med socionomutbildning. Ibland deltar även socialsekreterarna på asylboendenas arbetsplatsträffar. Pangea Morgonsol Tunnelbacken Paloma Paz Paloma 9

Administrationen kring asylsökande flyktingbarn hanteras av verksamhetens ekonomiansvariga. Förordningen 2002:1118 reglerar den statliga ersättning som kommunerna får av Migrationsverket för asylsökande ensamkommande flyktingbarn. Kommunen återsöker ersättning kvartalsvis i efterskott och denna består dels av schabloner, till exempel kostnader för vård och boende inom avtalet och utbildningskostnader och dels av ersättning för faktiska kostnader, exempelvis kostnader för resor till Umeå, kostnader för gode män samt eventuella externa placeringar i familjehem eller HVB. Återsökningen av kostnader för asylsökande sker på två ställen i kommunen. Socialtjänsten återsöker kostnader för vård och boende samt utbildningskostnader och överförmyndarkontoret återsöker kostnader för gode män. Schablonen för vård och boende uppgår idag till 1 900 kr per dygn och barn. Större delen av Umeå kommuns återsökningar avser faktisk kostnad, vilket gör verksamheten mindre sårbar. Inför 2014 föreslås att den faktiska kostnaden ersätts av en schablon. 4 Boenden för ensamkommande barn som söker asyl På de två asylboendena Pangea och Morgonsol bor barn i väntan på permanent uppehållstillstånd. Barnet får en socialsekreterare som är ytterst ansvarig för barnets placering på asylboendet. För de barn som får permanent uppehållstillstånd görs en planering för fortsatt vistelse i Umeå. Kommunen har även avtal med familjehem, som kan användas vid särskilda omständigheter. 4.1 Pangea På Pangea finns tolv platser för asylsökande flickor och pojkar i åldrarna 15 till 18 år, varav två platser är vikta för flickor. På boendet finns 10,5 årsanställda. Enhetschefen för Pangea är även utvecklingsledare, 0.5-tjänst, för kommunens verksamhet för. Migrationsverket anvisar barn till Umeå, startar asylutredning samt utser en advokat som skall vara ungdomens ombud under asylprocessen. På Pangea finns personal tillgänglig dygnet runt för att erbjuda stöd, hjälp och skydd. Personalens uppgift blir att skapa trygghet kring barnet och hjälpa denne att hantera tillvaron. 4.2 Morgonsol Morgonsol tar emot ensamkommande asylsökanden pojkar mellan 15-18 år som väntar på permanent uppehållstillstånd. Boendet har 12 platser och 9,75 årsanställda. Fram till 2012-06-30 drev det privata företaget Frösunda LSS AB boendet. Boendet var tidigare lokaliserat till Hörnefors kommundel, men finns sedan i mars 2013 i samma byggnad som Pangea. 10

På Morgonsol finns, precis som på Pangea, personal tillgänglig dygnet runt för att erbjuda stöd, hjälp och skydd. I genomsnitt stannar barnet hos Morgonsol åtta månader innan flytt sker till nästa boendesteg. 5 Boenden för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd Om barnet får permanent uppehållstillstånd sker en förflyttning till Paloma eller Tunnelbacken. 5.1 Tunnelbacken Tunnelbacken öppnades under hösten 2012, och har i dagsläget fem platser för. På boendet, som har personal dygnet runt, finns totalt 5,0 antal årsanställda. Tunnelbacken är ett mellanboende för barn som fått permanent uppehållstillstånd och bedöms vara redo att lämna asylboendet, men inte är redo att bo i Palomas träningslägenhet. De barn som i dagsläget inte får plats på Tunnelbacken eller som är i behov av annat stöd än kommunens egna boende kan placeras hos KFUM, som Umeå kommun har skrivit ramavtal med. Barnet kan också placeras hos KFUM om Migrationsverket inte hittar en vistelsekommun till barnet inom 48 timmar efter ankomst till Umeå. Barnet blir då kvar i Umeå under Migrationsverkets asylutredning. I dessa fall kan barnet vara under 15 år och i sådana fall kan familjehem vara aktuellt. Kommunen har haft cirka tio ungdomar placerade hos KFUM och upplever att samarbetet med organisationen fungerar bra. 5.2 Paloma Paloma är ett öppet stödboende för ensamkommande ungdomar mellan 16-19 år som fått permanent uppehållstillstånd. Stödboendet består av 13 lägenheter samt gemensamhetslokaler. På Paloma arbetar 7,0 årsanställda, både män och kvinnor, som är utbildade socionomer och pedagoger. Det finns idag 13 ungdomar hos Paloma och som mest har 24 ungdomar funnits inom stödboendet samtidigt. Ungdomar på asylboendet som får permanent uppehållstillstånd flyttar vidare till Paloma när de känner sig redo. Finns en lägenhetsplats ledig hos Paloma kan en flytt ske redan inom en vecka. 5.3 Paz Paloma Paz Paloma är det sista steget i boendekedjan för ensamkommande barn och består av eget boende, med visst stöd. Stödboendet har 2,0 årsanställda. Paz Paloma gör tillsammans med ungdomen en behovsinventering av nödvändiga stödinsatser. Ungdomen får hjälp med att komma igång med det egna boendet, kontakt med myndigheter, hjälp med blanketter, olika typer av samtal m.m. Målet är att etablera ungdomarna i samhället så att de kan leva ett tryggt och självständigt liv. 11

På Paz Paloma finns inte kontaktpersoner på samma sätt som på de andra boendena. De två anställda har ett gemensamt ansvar för samtliga ungdomar. Det finns ingen maxgräns för hur många ungdomar Paloma och Paz Paloma kan ta emot. Det som begränsar verksamheten är lägenhetsbristen i Umeå. När en ungdom på Paloma känner sig redo att hitta ett eget boende finns det sällan något ledig, vilket gör att ungdomen måste bo kvar i Palomas lägenhet. Ett ökat antal lägenheter skulle ge ett ökat flöde i processen. På Paz Paloma bygger verksamheten därför upp en egen bank med 1:or att låna ut, för att förbättra lägenhetssituationen för de ungdomar som är i behov av eget boende. Tanken är att lånelägenheten lämnas tillbaka när ungdomen är kring 20 år och erhåller ett eget hyreskontrakt hos Bostaden. Det finns rutiner att ställa barnet i kö hos Bostaden redan från första dagen på asylboendet. Inom socialtjänsten pågår ett arbete med att förbättra handläggningen kring bostadsbristen. Idag har Umeå kommun ungdomar placerade på vårdinstitutioner runt om i Sverige. När ungdomen är redo att flytta hem till Umeå, finns ingen lägenhet att tillgå, vilket gör att ungdomarna blir kvar på vårdinstitutionen och Umeå kommun faktureras för vårdkostnaderna. 6 Umeå kommuns uppföljning av verksamheten Asylboendena följer upp verksamheten exempelvis genom klagomålshantering och avvikelsestatistik som rapporteras av ungdomarna eller personalen. Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete utarbetades under 2012. Då ingen samlad statistik finns sedan tidigare, sker den första uppföljningen med helårsresultat 2013. I det systematiska kvalitetsarbetet följs kvaliteten upp genom exempelvis utskrivningssamtal med ungdomen och enkäter till gode männen, som ofta är i kontakt med boendet och även hanterar ungdomens asylprocess. Socialtjänstens socialt ansvariga (SAS) får ta del av boendenas avvikelser i verksamheten samt Lex Sarah-anmälningar. Avvikelserna sammanställs i en kvalitetsrapport som presenteras för nämnden en gång per år, den första sammanställdes 2012. I övrigt får nämnden en genomgång av placeringar var sjätte månad. I denna överblick ingår även placeringar av ensamkommande flyktingbarn. För att följa upp verksamheten använder IFO samma verktyg som för övriga verksamheter; beslutsstöd. Beslutstödsrapporteringen innebär att varje enhetschef rapporterar utifrån perspektiven inre kvalitet, yttre kvalitet, ekonomi och utveckling. Därefter gör verksamhetschefen en sammanfattande beskrivning av hela verksamhetsområdet som skickas till socialdirektören, som i sin tur gör en sammanfattande beskrivning av hela socialnämndens verksamhetsområde. Det framgår inte av socialnämndens protokoll om och på vilket sätt nämnden följer upp efterlevnad av fastställda beslut, överenskommelser och riktlinjer. Verksamheten har presenterat ärenden till nämnden vid två tillfällen under 2013, men ingen uppföljning av mål dokumenterades vid dessa sammanträden. Nämnden har inte begärt att få någon särskild rapportering kring 12

verksamhetsområdet ensamkommande barn. Verksamheten ser att det finns ett behov av att utbilda och informera socialnämnden om verksamheten. Av granskningen framkommer att verksamhetens utvecklingsledare kontaktade nämnden under våren 2013. Det fanns då ett intresse att som ny enhetschef presentera sig för nämnden och informera om verksamheten. Kontakten har ännu inte resulterat i något svar från nämnden. Verksamhetsberättelse, verksamhetsbeskrivning, verksamhetsmål, systematiskt kvalitetsarbete, systematiskt arbetsmiljöarbete, kvalitetssystem, avvikelserapportering och liten personalomsättning är variabler som bidrar till att verksamheten för ligger i framkant bland IFO:s verksamheter. Dess arbetssätt används som förebild för andra verksamheter inom socialtjänsten. En frustration finns hos verksamheten, som bottnar i att nämnden inte visat väg och tagit ställning i politiska frågor såsom hur aktiv verksamheten ska vara i familjeåterföreningsärenden, hur vissa frågor ska drivas och utvecklas på lång sikt samt hur verksamheten ska planera kring bostadsfrågor. Arbetet med den femårsplan som ska utarbetas för Umeå kommuns mottagande av har inte påbörjats. Umeå, 6 november 2013 Helen Sundström Hetta Sarita Nordström 13