J (, 6 Hö, sii;il ftrht?det ().Ira Norrboitc n 2009 Årsredovisning 2009-0-0 2009-2-3 VISION Högskoleförbundet Östra Norrbotten ar en av aktörerna i det livslånga kirandet inom utbildning och forskning i Bottenviksregionen Ii
Årsredovisning 2009 Innehålisförteckning 3 Fakta om Rogskoleförbundet Östra Norrbotten 4 Organisation 5 Direktionen 6 Året som gått 7 Förvaltningsberättelse 7 Vision och mål 8 Övergripande mål kopplade till god ekonomisk hushållning 8-9 Verksamhetsmål 9 Finansiella mål 0 Omvärldsanalys Finansförvaltning Medlemsavgifter/Ekonomisk rapportering Ekonomisk rapportering 2 Ekonomisk översikt 2 Ekonomiska nyckeltal 3 Årets resultat 999-2009 3 Personalöversikt 4-7 Verksamhetsöversikt 8 Resultaträkning/Balansräkuing 9-20 Noter 20 Kassaflödesrapport 2 Driftredovisning/Redovisningsprinciper 22 EU-projekt 23 Förslag till beslut om Helårsredovisning 2009 2
Fakta om Högskoleförbundet Östra Norrbotten Personal (antal anställda) Antal invånare RÖN (medlemskommunerna) Utdebitering per person 2009 2 2008 2 2009 36 362* 2008 36637 4,44 SEK 39,99 SEK * Folkmängd per 2007-2-3 Högskolefdrbundet Östra Norrbottens verksamhetsområde Haparanda, Kalix Överkalix Overtorneå.. Totalt Overtornea -. Ove x - Norrbotten Invånare 0 92 7 283 3 795 5 092 36 362 249 677 Yta 927 85 2 792 2 38 7 95 98 249 : Folkmängd år 2007-2-3 Kalix Haparanda : 4.i - + -,. % Invånartbrdelning i kommunerna Oert o me Haparanda \\, 28,03% O erkaiix 0,44% 3
ORGAMSATION Högskoleförbundet Ostra Norrbotten FÖREUKDSDIREKTION 8 ledamöter 8 ersättare KANSLI Fl Utbildningschef Assistent FORSKNING UTBILDNING : 4
Direktionen 2007-200 5 6 7 8 Ordinarie. (s) Stig Hedlund 2. (c) Bertil Segerlunci 3. (s) Robert Forsberg 4. (m) Åke Bäckman 5. (s) Leif Nilsson 6. (s) Per Larsson 7. (s) Tomas Vedestig 8. (c) Osten Lejon v ordförande ordförande Haparanda stad Haparanda stad Kalix kommun Kalix kommun Overkalix kommun Overkalix kommun Övertorneå kommun Overtorneå kommun Ersättare (s) Tryggve Kenttä (m) Bo Kronborg (s) Maud Lundbäck (fp) Alf Rönnbäck (s) Monica Wäppling (c) (Else-Marie Jönsson t) ersatts av Kent Nilsson (öa) Sven Kostenius (kd) Gunvor Kohkoinen Haparanda stad Haparanda stad Kalix kommun Kalix kommun Överkalix kommun Overkalix kommun Övertorneå kommun Overtorneå kommun 5
Robert Forsberg Ordförande Margareta Strömbäck Utbildningschef Året som gått När vi ser tillbaka på året som gått, kan Högskoleförbundet Östra Norrbotten (HON) glädjas åt att antalet sökande till program och korta kurser inte minskat i någon stor omfattning. Under våren märktes ett tydligt ökat intresse för studier genom besök och kontakter med våra utbildningsledare. Till vår fiwvåning har tillströmningen till studier ändå inte ökat under hösten 2009. Utbildningsnivån i medlemskommunerna söker sig dock sakta uppåt år för år. HON har i elva år (999-2009) spanat in i framtiden, ideat, trixat och förhandlat med universitet och högskolor i Sverige och Finland. Allt detta för att kunna erbjuda högre studier på distans i våra medlemskommuner. Resultat är bland annat utbildade lärare, receptarier, poliser, chefer inom äldreomsorgen och socionomer. Kompetensförsörjningen till fbretag och offentlig sektor har förbättrats. Forskningen bidrar till utveckling i regionen. Men framför allt har utbildningarna gett många individer en ny start i livet. slutet av januari 2009 högtidighölls 0-årsjubileumet med föreläsningar och galabankett i dagarna två, vilket uppskattades av deltagarna. Många gratulationer och vackra ord kom förbundet tillhanda. Arbetsåret 2009 genomsyrades av arbetet med att skapa en ny plattform för ett Mål 2-projekt i Sverige och ett gemensamt Interreg TVA Norra-projekt (Bothnia Academy) för forskning och utveckling i norra Sverige och norra Finland tillsammans med branschföreträdare från både Finland och Sverige samt universiteten i Uleåborg, Rovaniemi och Luleå. Den omorganisation av universitet och högskolor som våra vänner i Finland genomgått och genomgår, gör att den senare ansökan görs om under 200. Arbetet med att få igång Nya Forskarstation Ostra Norrbotten kommer att fortsätta under 200, ett arbete som är värdefullt och nödvändigt för det fortsatta utvecklingsarbetet av vår del av landetlländema. Ytterligare ett arbete som förestår under året är att få en smidig övergång till en ny chef för förbundet, då Margareta Strömbäck, även om man inte kan tro det, bestämt sig för att gå i pension i början av 20. Även om vi är medvetna om allt arbete som krävs fbr att nå vår målsättning ser vi med tillförsikt på framtiden för Högskoleförbundet Ostra Norrbotten. Det är med gemensamma krafter vi ytterligare kan utveckla och stärka vår konkurrenskraft. Vi tackar personalen, politiker, studenter och våra samverkansparter fbr det gångna året och ser fram emot ett nytt givande samarbetsår 200. Robert Forsberg Ordfirande Margareta Strömbäck Utbildningschef 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och mål Iförbundsordningen från den 5 september 998 3 stårföjande skrivet: Ändamålet med Högskolefbrbundet Östra Norrbotten är att samordna den eftergymnasiala utbildningen och verka fbr att hela program och fristående kurser samt forskning förläggs till östra Norrbotten. Kommunalförbundet skall skapa kontakter med högskolor/universitet i hela landet och i norra Finland och norra Norge. Kommunalfbrbundet skall vidare, genom att föra en dialog med utbildnings- och forskningsbyråerna samt de olika institutionerna kunna anpassa utbildningar efter respektive kommuns behov. VISION Högskoleförbundet Östra Norrbotten är en av aktörerna i det livslånga lärandet för utbildning ochforskning Bottenviksregionen Högskolefbrbundet Östra Norrbottens mål fbr verksaniheten fastställs och utvärderas av förbundsdirektionen. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen och våra värdeord samt från prioriterade områden beslutade av fbrbundsdirektionen. Triple Helix ÖVERGRIPAME MÅLET är fastställt av direktionen under år 2008 och lyder Högskoleförbundet Östra Norrbotten utvecklar det livslånga lärandet genom utbildning ochforskning med innovationskraft, entreprenörskap och gränsöverskridande samarbete som nyckelord Lyhördhet, viian till nytänkande i samverkan med företag, universitet och kommuner utgör grundstenarförframgång. NGSLI / Samverkan mellan kommuner, näringsliv och universitet är av högsta betydelse och grunden för utveckling i en region. 7
ÖVERGRIPANDE MÅL KOPPLADE TILL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Med god ekonomisk hushållning menas att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. VERKSAMHETSMÅL Antalet studerande Antalet studerande har minskat något under 2009. Jämfbrt med 2008 har en mindre nedgång hos oss av antalet registrerade studenter skett såväl i program och kurser som inom Kvalificerad Yrkesutbildning (KY). Fördelningen mellan kvinnor och män är 68 % respektive 32 %. Det är en ökning av kvinnliga deltagare med % respektive minskning av deltagande män med % från år 2008 PROGRAM KURSER KY SAIvIMANLAGT 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 90 42 5 0 46 97 45 357 Höjd utbildningsnivå Utbildningar, såväl kurser som program erbjuds efter identifierat behov i kommunerna och fbretagen. Hänsyn tas också till enskildas behov. Idag ser vi en positiv utveckling av befolkningens utbildningsnivå. Statistik finns att tillgå fbr åren 2000-2008. Största ökningen har skett bland kvinnor inom eftergymnasial utbildning som är 3 år eller längre med i snitt 6 %. Antalet personer mellan 20-64 år med längre eftergymnasiala utbildningar, såväl bland kvinnor och män, har ökat men ligger fortfarande en hel del under riksgenomsnittet. Vi skall arbeta för att få fler att välja eftergymnasiala utbildningar samt att öka utbildningsnivån inom alla kategorier. De som studerat via Högskolefrbundet Östra Norrbotten stannar oftast kvar på sin hemort och bidrar till tillväxten i kommunen med ökad kompetens, som omsätts i kommunala förvaltningar och skolor, på vårdcentraler och sjukhus samt i fbretag. Forskning Forskning har bedrivits med Triple Helix-synsätt inom projektet Forskarstation Östra Norrbotten till 2007. Forskning och dess forskarskola med doktorander inom olika områden, har bidragit stort till fbrbundets omfattande nätverk och kännedom om kommunalförbundet inte bara i regionen, länet, riket utan också utomlands. Forskningen liksom all annan verksamhet har utgått och utgår från behovet i medlemskommunerna. Ett nerifrån-upp-tänk präglar verksamheten. Under året har förberedelse för en fortsättning av forskning i regionen pågått med Turism och en kort tid även Elektronik som temaområden. Elektroniken utgick sedan bl a företag i Kalix lämnat in en egen ansökan till Tillväxtverket om projektmedel till projektet Cuptronic Product Development Center. Högskoleförbundet har tillsammans med Luleå tekniska universitet lämnat in ansökan vid två utlysningstillfällen under året och dragit tillbaka dessa beroende på att medfinansieringen till projektet tillfullo inte kunnat lösas. 8
Målet under året har varit att hitta medfinansiering fbr att starta och driva fortsättningen av den påbötjade forskningsinsatsen i regionen samt att samverka med universitet i Finland inom temaområdet fbr att på sikt kunna bibehålla forskare i området. En ny diskussion om en eventuell ny ansökan till Tillväxtverket kommer att påbörjas i början av 200. J.nterreg IV A Norra-ansökan (Bothnia Academy), som Kemi-Tornio-enheten av Uleåborgs universitet (tidigare Meri-Lappi-institutet) är ägare av och bland annat HÖN medsökande i, drogs också tillbaka eftersom det projektet var tänkt att fungera som brospann mellan Nya Forskarstation Östra Norrbotten på svensk sida och motsvarande forskningsprojekt på finsk sida. slutet av året genomfördes en omorganisation på universitetet i Uleåborg och enheten i Kemi-Tornio-området delades upp att tillhöra två institutioner vid nämnda universitet istället. Placeringsort är fortfarande Kemi. Detta innebär att Interreg-ansökan måste göras om eftersom förutsättningarna på den finska sidan förändrats. FiNANSIELLA MÅL Högskoleförbundet Östra Norrbottens finansiella mål är beslutade av förbundsdirektionen och skall också utvärderas av fullmäktige i samband med behandling av delårsbokslut och årsbokslut. likhet med de övergripande verksamhetsmålen har de finansiella målen en förklaring samt en beskrivning hur det sett ut de senaste åren. Förbundsmedlemmarnas medlemsavgifier finansierar all verksamhetförutom verksamhet som onfattar projekt inom forskning. Detta kan sägas ha uppnåtts. Tilläggas bör att en utökning av budget 2009 har under året beslutats av direktionen. Orsak till detta är direktionsbeslut att av egna likvida medel finansiera fbrbundets 0-årsjubileum. Förbundsmedei kan användas som egen insats i strukturfondsprojekt. Detta har inte uppnåtts eftersom inget strukturfondsprojekt påböijats under året.. Medlemsavgift och personalens arbetsinsats används som egen insats i strukturfondsprojekt. Inlämnade projektansökningar gällande Nya FÖN till Tillväxtverket (Mål 2) och en ansökan om medfinansiering i projekt (Bothnia Academy) till Interreg IV A Norra har dragits tillbaka på grund av otillräcklig offentlig medfinansiering. Inga strukturfondsprojekt har därmed möjliggjorts under året. Forskning ellerförberedelse avforskningsinsatser skallfinansieras med andra medel än medlemsavgifterna t ex med sfrukturfondsmedel eller annanfinansiering. Detta har inte uppnåtts. Ansökningar om medfinansiering inlämnade till Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting har beviljats men inte i den utsträckning ansökningarna omfattat. 9
OMVÄRLD SANALYS Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Högskoleförbundet Ostra Norrbotten. Analysen berör följande områden: kommunalförbundets ekonomi, befolkningen, näringslivet och arbetsmarknaden saint infrastrukturen. Kommunalförbundets ekonomi Resultatet för det elfte verksamhetsåret visar ett överskott på 8 kronor efter att en tilläggsbudget antagits för att finansiera kommunalförbundets 0-årsjubileum. Tilläggsbudgeten omfattar 22 000 kr. Medlemskommunernas avgifter uppgår till 507 000 kr och övriga intäkter till 6 052 kr. Kommunalförbundets ekonomi har hitintills vant god. Medlemskommunernas insats till förbundet har under tidigare år i snitt nästan tredubblats genom olika beviljade projektansökningar och med medel från utomstående finansiärer. Så är inte fallet varit detta verksamhetsår. Befolkningen Fler kvinnor än män bar eftergymnasial utbildning i våra medlemskommuner liksom i länets samtliga kommuner och i riket. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att delta i någon form av eftergynmasial utbildning. Männen i Norrbotten behåller dock ett stort försprång när det gäller forskarutbildning utom i våra medlemskommuner. Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Befolkningen har minskat i medlemskommuner. En ändring har skett inom program i kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning), som idag ges i Haparanda och Kalix, genom att nu är kvinnorna fler även där. Andelen högskolenybörjare i promille avser studerande som påbörjat högskoleutbildning vid universitet/högskola och som inte tidigare bedrivit högskolestudier) i åldern 8-64 år läsåret 2007/2008 (inom parentes lå 2006/2007) är lägst ihaparanda 5,8 %o(5,5 %o) och Överkalix 6,7 %o (8,5 %o). Kalix är promillen,7 (0,5 %o) och i Overtorneå 0,7 %o (,3 %o). Fördelat på kvinnor och män var antalet i Haparanda 2 resp. 4 (9/4 =33 personer), Kalix 70/47 (66/40 =09 personer), Överkalix 0/4 (0/8 = 8 personer) och i Overtorneå 0/4 (22/0 22 personer). Näringslivet och arbetsmarknaden Etableringar av företag påverkar näringslivsstrukturen, vilket i sin tur fortfarande i mindre skala börjat visar sig i behovet av utbildningar och ansökningar till erbjudna utbildningar. Bland annat har kommunalförbundet tillsammans med Handelsakademin i Göteborg ansökt om en yrkeshögskoleutbildning i Butikskommunikation, 80 Yh-poäng med planerad start hösten 200. Investeringarna i FoU i kommunerna är förhållandevis låga och markant lågt inom näringslivssektorn medan den offentliga sektorn ligger något bättre till. Infrastrukturen Invånarna i medlemskommunerna har goda möjligheter till högre utbildning på hemmaplan. varje kommun finns ett välutrustat lärcenter, där studenterna erbjuds fristående kurser och program och har tillgång till bland annat studielokaler, teknisk utrustning, tentamensservice, studievägledning samt videokonferensstudio och olika lärplattformar som Marratech, PingPong och Fronter under ledning av utbildningsledare och i några av medlemskommuner även annan personal. Kommunala vuxenutbildningen och eftergymnasiala utbildningen samverkar i respektive kommun genom att bland annat samnyttja lokaler, utrustning och personal. Utbudet av utbildningar och forskningsområden speglar och ska än mer spegla efterfrågan från befolkning och behovet av arbetskraft inom offentlig sektor och näringsliv. lo
FNANSFÖRVALTNING Medlemsavgifter Kostnaderna för förbundets verksamhet skall, i den mån de ej täcks på annat sätt bestridas genom medlemskommunernas avgift. Fördelningen mellan medlemmarna sker i fbrhållande till kommuninvånarantalet per den januari året före räkenskapsåret och anges i procent med två decimaler. Sammanställning 999-2009 Avgifter 999 2000 200 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Haparanda 294800 3335 3335 334929 347496 356320 378662 387756 40 944 408552 42242 Kalix 55 900 54 695 54 695 579 699 596 827 64 000 648 022 670 544 689 900 695 772 76 277 Överkalix 23200 28436 28436 35300 37505 39987 4602 5608 52794 54304 5733 Övertorneå 6600 758 758 80072 8372 85872 9524 99092 206334 206768 20980 Sammanlagt 999-2009 00 000 55 000 55 000 230 000 265 000 296 79 368 000 409 000 450 972 465 396 507 000 Ekonomisk rapportering Förbundet upprättar årligen budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de riktlinjer som fbrbundsmedlemmarna enats om. Förslag till budgeten delges respektive medlemskommuns konimunstyrelse senast den 30juni året före det aktuella budgetåret. Förbundet följa upp verksamheten tre gånger om året genom delårsbokslut per den 30 april, den 3 augusti och den 30 december (årsredovisning) samt delger resultatet till respektive medlemskommuns kommunstyrelse.
Ekonomisk översikt denna översikt redovisas en ekonomisk analys av året 2009. den mer djupgående finansiella analysen redovisas fler år och mer detaljerat. Fensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser för de två anställda i Högskoleförbundet Östra Norrbotten finns i Haparanda stads redovisning liksom redovisningen av semesterlöneskulden. Uttaxering/kostnadsfördelning Fördelningen mellan medlemmarna sker i förhållande till kommuninvånarantalet per den januari året före räkenskapsåret. Tillgångar och skulder Varje medlem har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i forhållande till vad medlemmarna sammanlagt tillskjutit som bidrag till förbundsverksamheten. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar skall nu angivna grunder tillämpas. Ekonomiska nyckeltal Komrnunalförbundet BUDGET 2009 2008 2007 2006 2005 Antal elever program 260 337 287 228 370 ink. KY-utbildningar Antal elever kurs 97 3 46 60 02 Medlemsinsats 507 000 465 396 450 972 409 000 368 495 Invånarantal 36362 36637 36768 36768 37038 Insats/invånare 4,44 39,99 39,46 38,32 36,95 Övriga inkomster 237 052 376 878 94 456 4 073 53 5 59 294 (inkl. tilläggsbudget (22 tkr) Årets resultat 70 766 230 249-20 073 384 803 53 034 2
Årets resultat 999-2009 Fördelat per år och medlemskommun Arets resultat 999 2000 200 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt 999-2009 289 632 544650 68296-58926 87027 83708 53034 384804-20073 230249-39889 236052 (8 ) Haparanda 78 20 47 056 66 940-42 90 23 906 50 50 48 690 05 898-58 93 73 774-32 66 652 Kalix 36 27 255986 290599-74695 4 059 87023 249586 8328-99885 00065-47042 2 95 Överkalix 3 860 5992 6803-7482 9460 9840 5843 4 405-2222 2475-2763 246437 Övertorneå 43 444 8 696 92 744-23 839 2 602 26 344 74 345 54 373-29 873 3 659-33 023 330 472 Personalöversikt Personalpolitik Mål En god och inspirerande arbetsmiljö Delaktighet. Ansvar Utveckling Personal Kansli Personalstyrkan är liten och består av utbildningschefen och en assistent. Kansliet leds av utbildningschefen (Margareta Strömbäck), som tillsammans med direktionen ansvarar för att kommunalförbundet fungerar till alla delar, som också är huvudansvarig för att kontakterna med högskolor och universitet utvecklas, för dialog med institutioner, utbildnings- och forskningsbyråer på universitet/högskolor, marknadsför samt förbereder och leder genomförandet av utvecklingsprojekt inom förbundet. Marja-Leena Riekkola Assistent Med utbildningsfrågor arbetar också f ra utbildningsledare på deltid, en i vardera medlemskommun. Dessa är anställda av och avlönas av medlemskommunerna men ingår i teamet med utbildningschef och assistent. Ekonomiadministration Ekonomiadministration har under året inköpts av Haparanda kommun. Detta har omfattat upprättande av budget och kontoplan, budgetuppföljning och prognoser, årsredovisning, bokslut och vissa övriga ekonomiska utredningar och uppdrag. Övriga tjänster Vissa kanslitjänster (kopiering, konferensrum o.d.) är gemensamma för hyresgästerna i Gula Huset, där kommunalförbundets kansli är inrymt och inköps därmed från Provincia Bothniensis. 3
Verksamhetsöversikt Förbundsdirektion Förbundsdirektionen består av åtta ledamöter och lika många personliga ersättare valda enligt förbundsordningen till och med utgången av år 200. Varje medlemskommun har utsett två ledamöter och två ersättare. Robert Forsberg (s) är vald till direktionens ordförande och Bertil Segerlund är vald till förbundets viceordförande. Direktionen presenteras med bild på sidan 5. Direktionen ansvarar för beslut och verkställighet av förbundets verksamhet, som styrs av förbundsordningen och reglementen antagna och undertecknade av alla medlemskommuners fullmäktige. Utbildningsledare/lärcentra Haparanda Marika Björkander Kalix Överkalix Mikael Jansson Ingela Johansson Övertorneå Mänt Hemphälä Kommunalförbundets personal samarbetar och samverkar med utbildningsledarna i medlems kommunerna. Trots att utbildningsledarna inte ingår i kommunalförbundets budget bör den verksamheten omnämnas i förbundets årsredovisning eftersom utbildningsledarna ingår och arbetar i team med kommunalförbundets personal och är viktiga i planering och genomfbrandet av den gemensamma verksamheten i respektive medilemskommun. Arbetsmöten alternerande mellan medlemskommunerna och hålls minst en gång per månad. Däremellan hålls andra möten, kontakter per telefon och e-post. Studie-/lärcentra i nära samverkan med kansliet fungerar som mötesplats, mäklare och motor fbr vuxnas lärande i regionen. Lärcentret är en mötespiats som tillhandahåller teknisk, administrativ, studiesocial och ibland även pedagogisk service till de studerande, mäklandet sker genom arbete med att kartlägga och tillgodose olika gruppers behov av utbildning och som motor genom strategiskt arbete för lokal och regional utveckling. Utbildningar Rekrytering av antalet studerande till den högre utbildningen håller sig på ungefär samma nivå från föregående år. Aven i år har förbundet fler studenter i program (42 st) än i fristående kurser (97 st). Till detta tillkommer 8 st som går KY-utbildningar (KY= Kvalificerad Yrkesutbildning) främst i Kalix. Detta är en minskning inom varje kategori jämfört med föregående år. Genomströmningsfrekvensen är fortfitrande hög. Utbildningsutbudet är i det stora hela efterfrågestyrt. Studerande finns idag på bland annat inom arbetsterapeutprogram, sjuksköterskeprogram, specialist sjuksköterskeprogram, studievägledare, receptarieprogram, ingenjörsutbildning, polisutbildning, lärarprogram, studievägledarprogram samt inom ett antal kvalificerade yrkesutbildningar. Samarbete flirekommer också över gränsen med Kemi-Tornio Yrkeshögskola (Kemi-Tomio University of Applied Sciences). 4
PROGRAM % Program + KY-utbildning Haparanda 30+ Kalix 93+07 Överkalix 7+ 0 2+ 0 42+ 8 4 200 7 2 260 FRISTÅENDE KURSER % Överkalix 0% Antalet studerande Kurser Haparanda Kalix Överkalix 4- Overtorneå Totalt 5 25 20 97 Haparanda 526% 5
Polisutbildningen Hitintills har tio basgrupper om sammanlagt 68 poliser utbildade på distans i östra Norrbotten avlagt sin examen och påbörjat sin aspiranttjänstgöring inom polisdistrilctet. Utbildningen med idag sammanlagt 4 studenter i två basgrupper är ett samarbete mellan Polishögskolan i Sörentorp, Länspolisen i Norrbotten och Högskoleförbundet Östra Norrbotten. Utbildningen fungerar mycket bra med lokala handledare/instruktörer i självskydd, vapen, bilkörning och kriminalteknik i Kalix, Boden, Luleå och Piteå. Polisutbildningen i östra Norrbotten, på polishögskolan i Sörentorp liksom andra basgrupper fur enligt regeringsbeslut 2009 göra ett uppehåll på obestämd tid med intag av nya elever. Endast utbildningarna vid universiteten i Umeå och Växjö pågår. Socionom och andra utbildnmgar inom det sociala Studenterna vid utbildningen till socionom, som startade hösten 2006 vid Kemi - Torneå yrkeshögskola (University of Applied Sciences) i Kemi, har avslutats. Den 8 december 2009 fick sex av studenterna sina examensbevis. Resterande studenter blir klara under våren 200. Arbetsledarutbildning Luleå tekniska universitet startade hösten 2009 en decentraliserad kurs med 20 deltagare i Arbetsledning, 30 hp. Den ges på kvartsfärt med samlingar i Haparanda. Kursen ges med tanke på rekryteringsbehovet i kommunerna. Kursen ger grundläggande kunskaper om arbetsledarens roll i organisationen samt kunskaper i ledarskap, gruppdynamik, arbetsmiljö och rehabilitering för att utveckla sitt ledarskap. Personalvetarprogrammet Personalvetarprogrammet om 80 hp med nio studenter, som startade hösten 2008, pågår för fullt. Programmet är en utbildning som förbereder för arbete inom Human Resource management, HRM, och har ledarskap, personal- och organisationsutveckling som centrala teman. Framtiden Ambition är att fortsätta förnya, förbättra, utveckla, koordinera, se helheten samt att driva projekt och utbildningar, som stödj er och gagnar utvecklingen i östra Norrbotten. slutet av 2009 har ansökan om Yrkeshögskoleutbildning i Butikskommunikation inläinnats till Myndigheten för Yrkeshögskoleutbildning. Den utbildningen omfattar 80 Yh-poäng och startar hösten 200 om beskedet på ansökan blir positivt. Handelsinstitutet i Göteborg kommer att leda utbildningen, som tillkommit på initiativ från IKEA HaparandaTomio och andra handeisföretag på både svensk och finsk sida i regionen Det är av stor vikt att kommunerna i framtiden förses med personal i ledande ställning inte enbart till förvaltningar utan också till näringarna. Eftersom det idag finns stora möjligheter i Norrbotten och nu också i vår östra del en möjlighet att utvecklas och att växa, har vi i östra Norrbotten fortsatt kraftsamla kring för oss viktiga växande näringar. Gamla och nya branscher utvecklas. Handeln t ex har förändrats högst påtagligt här i östra Norrbotten. Upplevelseindustrin med besöksnäringen har också stor utvecklingspotential liksom annat företagandet. Det gör att vi inom utbildningsväsendet måste möta upp med kurser, med program och med forskning. Personalen kommer under 200 att genomgå fortbildning i behovsinventering tillsammans med representanter från näringslivet i medlemskommunerna. Turism, IT/Elektronik och TräJSkog är tre övergripande utvecklingsområden, som identifierats som utvecklingsornråden. Turism ska nu konkretiseras i flexibla utbildningslösningar med god bredd i form av kurser, program och forskning. Till detta tillkommer specifika branscher i kommunerna ex. elektronikindustrin och shoppingturismen. Det fmns ett fortsatt uttalat behov av utbildning inom entreprenörskap och företagande och inom arbetsledning. V,. / 6
Ambitionen är att vara innovativ, att tänka i nya banor, att utnyttja möjligheten till att skapa nya eller använda befintliga utbildningar och att hitta samverkan mellan dessa utvecklingsområden i form av utbildning och forskning är något vi vill utveckla i samverkan med intresserade universitetet och deras olika institutioner. Ett viktigt verktyg för att stärka regionens långsiktiga konkurrenskraft är att koppla samman högre utbildning och forskning, som utgår från ett behov i kommunerna och näringslivet samt bygger på ett nära samarbete och samverkan mellan forskningffou, näringslivet och den offentliga sektorn i regionen. Det är vanligare bland kvinnor än bland män i glesbygdskommuner att påbörja en eftergymnasial utbildning så också i våra medlemskommuner. Omfattningen av och inriktningen på utbildningar som ges via lärcentra, tillsammans med den lokala arbetsmarknaden och näringslivets struktur, spelar stor roll för kvinnors och mäns intresse att utbilda sig. @cd fur I Sverigefinska foikhögskolan, Haparanda 28-29 januari 2009 Erik Höglund, prorektor, Luleå tekniska universitet, Håkan Ylinenpää, professor, Luleå tekniska universitet och Margareta Strömbäck, ufrrg FÖN 7
Resultaträkning Resultaträkning Not 2008 2009 Verksamhetens intäkter 376 878 6 052 Verksamhetens kostnader 2 638 40 673 286 Verksamhetens nettokostnader - 26 262-657 234 Bidrag från medlemmarna 3 465 396 507 000 Tilläggsbudget 4 22 000 Finansiella intäkter 5 26 5 0 345 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 230 249 8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 230 249 8 Balansräkn ing 2008 2009 TILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar 0 7 646 Likvida medel 2 500 402 2 355 786 Summa omsättningstillgångar 2 500 402 2 363 432 SUMMA TILLGÅNGAR 2 500 402 2 363 432 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 6 2 500 402 2 350 67 varav årets resultat 230 249 8-22 000 Skulder Kortfristiga skulder 0 2 920 Summa skulder 0 2 920 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2500402 2363432 8
Noter Verksamhetens intäkter 2008 2009 Högskoleförbundet (HÖN) Länsstyrelsen 2 200 02 Övriga intäkter 4 950 Summa intäkter, HÖN 2 200 6 052 Forskarstation (FÖW) Regionala fonden 0 0 Länsstyrelsen, medfinansiering 366 686 0 Övriga intäkter 7 992 0 Summa intäkter, FÖN 374 678 0 Summa intäkter, totalt 376 878 6 052 Verksamhetens kostnader 2 Högskoleförbundet (HÖN) Köp av tjänst (löner personal) 075 40 36 649 Konsulter: ekonomi, revision 55 000 57 500 Lokalhyror 68 697 72 708 Kontorsmaterial, telefon 70 235 49 737 Resor, representation 37 85 67 98 Annonser, reklam, info 38 39 67 774 0-årsjubileum 22 000 Summa kostnader, HÖN 345 584 673 286 Verksamhetens kostnader 2 Forskarstation (FÖN) Köp avtjänst 62943 0 Konsulter: ekonomi, revision, LTU, SLU 0 0 Kontorsmaterial, telefon 29 467 0 Resor, representation 68 90 0 Annonser, reklam, info 3 245 0 Summa kostnader, FÖN 292 556 0 Summa kostnader totalt 638 40 673 286 Bidrag från medlemmarna 3 Haparanda stad 408552 42242 Kalix kommun 695 772 76 276 Överkalix kommun 54 304 57 332 Övertomeå kommun 206 768 20 980 Summa bidrag från medlemmarna 465 396 507 000 9
Tilläggsbudget enl. direktionsmöte, 259 4 Haparanda stad 6 637 Kalix kommun 06 72 Överkalix kommun 22 520 Övertorneå kommun 30 22 Summa bidrag från medlemmarna 22 000 Finansiella intäkter 5 Finansiella intäkter 26 5 0 345 Summa finansiella intäkter 26 5 0 345 Eget kapital, andellkommun 6 Haparanda stad 693 862 66 652 Kalixkommun 93942 2 95 Överkalix kommun 268 793 246 437 Övertorneå kommun 343 805 330 472 Summa eget kapital, andel/kommun 2 500 402 2 360 52 Kassaflödesrapport DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering för tilläggsbudget från medlemmarna Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2008 230 230 0 0 2009 8-22 -8 3-45 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 230 2 270 2 500-45 2 500 2 355 20
DRIFTREDOVISNING Tkr Budget Utfall Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Intäkter Avvikelse Kostnader Netto Högskoleförbundet 0 507 507 6 452 436 6 55 7 Bidrag från medlemmarna 507 0-507 507 0-507 0 0 0 Tillaggsbudget 0-års 22 22 0 22-22 0 jubileum Summa driftbudget 507 507 0 744 673-7 237-66 7 Finansiella intäkter 0-0 0 0 0 Årets resultat 507 507 0 754 673-8 247-66 8 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Leverantörsfakturor Fakturor som inkommit efter årsskiftet och avser redovisningsåret har skuidbokförts och belastat årets redovisning. Intäkter Intäkter efter årsskiftet som avser redovisningsåret har periodiserats och tillgodogjorts årets redovisning. Räntor Kostnads- och inkomsträntor har penodiserats. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har bokförts hos arbetsgivaren Haparanda stad. Pensionsskuld, individuell del av pension, semesterlöneskuld och löneskatt redovisas hos arbetsgivaren Haparanda stad. 2
EU-proj ekt EU-projekt där kommunalförbundet är huvudman Inget EU-projekt har drivits under verksamhetsåret 2009. FRAMTID Under 2009 har Högskolefbrbundet Östra Norrbotten vid två utlysningar lämnat in ansökan om EU-medel till Tillväxtverket fbr en fortsättning av Forskarstation Östra Norrbotten. Dessa har också dragits tillbaka på grund av avsaknad av flulltäckande offentlig medfinansiering Om detta ej skett hade ansökan avslagits och ingen ny ansökan kunnat lämnas in. Ansökan återkallades i slutet av verksamhetsåret efter samråd med finansiärerna och projektparterna. En ny ansökan skall göras och fbrutsättningarna fr detta undersöks under början av 2009. 22
Beslut Med hänvisning till innehållet i denna helårsredovisning per den 3 december 2009 fastställer direktionen resultat- och balansräkningen och beslutar att redovisningen för perioden 2009-0-0 2009-2-3 godkänns samt delges kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Kalix den 5 februari 2009 Robert orsberg Ordförande Bertil Setlund Vice ordfbrande Q4J t\il Stig Hedlund Åke Bäckman Tomas Vedestig Östen Lejon Margareta Strömbäck Utbildningschef 23