Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Tolkcentralen startade sin verksamhet 1977 och har sedan dess ständig utvecklats till att idag vara en av Europas största i sitt slag. Mer än 60% av verksamheten är idag intäktsfinansierad utifrån avtal med Örebro kommun, Örebro Universitet och Post- och Telestyrelsen m fl. Bristen i vardagsuppdraget, relationen mellan beställda uppdrag och uppdrag som vi inte kom att kunna göra, kom att bli xx% för hela året. Detta är den bästa siffran under 2000-talet, för femte året i rad. Den av Regeringen tillsatta Tolkutredningen presenterade sitt förslag under 2011. Under 2013 kom den att tilläggsutredas för att under december helt läggas på is. En enmansutredning kommer att tillsättas under våren 2014 och som skall presentera sitt förslag under maj månad 2015. Troligt är att teckenspråkstolkning för lång tid framöver kommer att kvarstå som ett landstingsuppdrag enlig HSL. Förtydliganden och skärpningar av lagstiftningen är att förvänta i syfte att få en mer enhetlig tolktjänst i Sverige. En stor fråga för alla Tolkcentraler i Sverige är hur bildtelefonin kommer att organiseras och hanteras i det förslag som skall ges. 1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Värdegrund Vi skall skapa förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi skall visa respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna genom hela livet. Vi ser behoven hos varje person För Tolkcentralen betyder det att varje individ i organisationen har fördjupat sin insikt i värdegrunden och genom dialog gjort den vägledande i varje handling och enskilt möte med brukare, medarbetare och intressent. Verksamhetsplan med budget 2008 och ekonomiska förutsättningar för 2009 och 2010 2

Riktlinje nr 1. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen bemöta alla parter med lika respekt oavsett etnisk eller religiös bakgrund, språk, politisk uppfattning, funktionshinder, social status, ålder, kön eller sexuell läggning. Riktlinje nr 2. Jag skall som tolk inte före, under eller efter en tolksituation angripa, förlöjliga eller kuva någon part. Riktlinje nr 3. Jag skall som tolk inte utnyttja någon part i tolksituationen för egen vinnings skull ex. sexuellt, ekonomiskt eller socialt. Riktlinje nr 4. Jag skall som anställd på Tolkcentralen inte medverka till att någon part blir beroende av mig. Jag skall som tolk bejaka parternas självständighet före, under och efter tolkuppdraget. Jag som tolk ansvarar för att allt som sägs och sker i rummet, och som är tolkbart, tolkas. Riktlinje nr 5. Jag bör som tolk undvika tolksituationer där några till mig närstående brukare medverkar. Riktlinje nr 6. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen respektera andra yrkesgruppers professionalism. Jag som tolk/anställd ska inte ge råd och anvisningar som ligger utanför mitt kompetensområde inom mitt yrke. Riktlinje nr 7. Jag skall som tolk förbli medveten om mina språkliga/mänskliga färdigheter samt mina begränsningar. Jag som tolk ansvarar för att översättningens innehåll överensstämmer i så hög grad som möjligt med källspråkets innehåll. Jag skall som tolk, under pågående uppdrag, kunna byta mellan olika tolkmetoder inom mitt eget kompetensområde. Arbetsledningen och den enskilde tolken har ett ömsesidigt ansvar för villkoren och förutsättningarna för att tolkningen skall uppnå så god kvalitet som möjligt. Jag som tolk har ansvar för att avbryta tolkningen om rimliga förutsättningar för att utföra uppdraget inte finns. Riktlinje nr 8. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen informera mig om och följa den sekretess och tystnadsplikt vilka jag lyder under och där situationen så kräver, informera om dessa. Riktlinje nr 9. Jag skall som tolk respektera mina tolkkollegors arbete, samt stötta och hjälpa dem i deras yrkesverksamhet. Det råder ett ömsesidigt ansvar mellan arbetsledningen och tolkarna att påkalla kollegor och/eller arbetsledningen om kollegors upprepade brister i deras yrkesutövande. Ansvaret ligger hos arbetsledningen att åtgärda och följa upp detta. Riktlinje nr 10. Jag skall som anställd vid Tolkcentralen ta ansvar för min fortbildning och min professionella utveckling. Detta som en del av mitt engagemang och för att kunna ge kvalificerad tolkservice. Arbetsledningen skall aktivt arbeta för att stödja och uppmuntra den anställde utifrån den verksamhets- och kompetensutvecklingsplan som finns, samt de möjligheter och resurser som verksamheten kan erbjuda. Arbetsledningen och den anställde har ett ömsesidigt ansvar för verksamhetsförbättringar. (Revidering genomförd 2014, beslut 2015) 3

Vardagstolkning Det handlar om tolkhjälp i vardagslivet, vid vårdbesök, myndighetskontakter, arbetsplatsträffar, föreningsmöten och liknande. Vid akuta behov finns teckenspråkstolk att tillgå dygnet runt alla årets dagar. Vardagstolkningen finansieras via landstingsskatten och i regel andra skattefinansierade verksamheter. Bildtelefoni.net Tolkcentralen är nationell leverantör av bildtelefoni. Där erbjuds teckenspråksanvändare med tillgång till bildtelefon distanstolkning via Internet, och 3 G-nätet. Detta uppdrag regleras via avtal mellan Örebro läns landsting och Post- och telestyrelsen (PTS) men är i grunden en del av vardagsuppdraget Utbildningstolkning Tolkcentralen erbjuder tolkning i olika utbildningssammanhang. Vi har avtal med Örebro universitet, Riksgymnasierna för döva och hörselskadade. Tolkning sker på lektioner, föreläsningar, grupparbeten seminarier och liknande där döva, hörselskadade eller dövblinda elever deltar. Vi använder flera olika tolkmetoder i vårt arbete. Teckenspråkstolkning, Taltjänsttolkning, Telefontolkning, Skrivtolkning, bildtelefonitolkning, webbtolkning och Distanstolkning. 4

Örebro läns landsting arbetar för att utveckla länet och bidra till livskvalitet för alla invånare i Örebro län. Detta görs inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, forskning, regional utveckling, kultur och utbildning. Landstingets organisation Politikerna bestämmer vilka mål landstinget ska arbeta efter och hur pengarna ska fördelas på olika områden. Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fungerar som länets "riksdag" respektive "regering". Det praktiska arbetet med att leda landstingets verksamheter och följa lagar och beslut är en uppgift för tjänstemannaorganisationen. Landstingets verksamhet leds av landstingsdirektören. Ledningskansliet styr och stödjer verksamheterna. Serviceorganisationen Lednings- och verksamhetsstöd ger service till alla landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvården är organiserad i följande förvaltningar: Primärvård, Psykiatri, Habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt Folktandvården. Ny organisation kommer att successivt att införas med mål 2015 då Region Örebro kommer att implementeras. 5

Landstinget är en demokratisk organisation som styrs av politiker. De bestämmer vilka mål landstinget ska arbeta efter och hur pengarna ska fördelas på olika områden. Men mycket av verksamheten styrs av lagar, t ex Hälso- och sjukvårdslagen. Det praktiska arbetet med att följa såväl lagar som beslut är en uppgift för landstingets verksamhetschefer och anställda. Landstingsfullmäktige - länets riksdag Landstinget styrs av landstingsfullmäktige. Det är landstingets högsta beslutande organ och det enda folkvalda parlamentet i länet. Vart fjärde år väljer länets invånare 71 ledamöter till landstingsfullmäktige från olika politiska partier i Örebro län. I majoritet är Socialdemokraterna (31 mandat) och Vänsterpartiet (4) och Miljöpartiet (4). I opposition är Moderaterna (15), Folkpartiet (5), Kristdemokraterna (4), Centerpartiet (4) och Sverigedemokraterna (4). Landstingsstyrelsen leder och samordnar landstingets olika verksamheter och ansvarar för den ekonomiska förvaltningen. Den fungerar som landstingets regering. Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Ordförande Telefon 019-602 74 09 Nämndens uppgifter är att: se till att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och har hög tillgänglighet inom ramen för de finansiella resurser som ställs till nämndens förfogande, se till att verksamheten utvecklas och svarar mot de behov som från tid till annan gör sig gällande, se till att vårdkedjorna fungerar effektivt, föreslå mål inom ramen för sin verksamhet samt, följa upp kvalitet, kvantitet, effekt/nytta och ekonomi i vårdproduktionen. 6

Landstingets organisation Politikerna bestämmer vilka mål landstinget ska arbeta efter och hur pengarna ska fördelas på olika områden. Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fungerar som länets "riksdag" respektive "regering". Det praktiska arbetet med att leda landstingets verksamheter och följa lagar och beslut är en uppgift för tjänstemannaorganisationen. Landstingets verksamhet leds av landstingsdirektören. Ledningskansliet styr och stödjer verksamheterna. Serviceorganisationen Lednings- och verksamhetsstöd ger service till alla landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvården är organiserad i följande förvaltningar: Primärvård, Psykiatri, Habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett samt Folktandvården. Tolkcentralen ingår som en av 9 verksamheter i förvaltningen för Habilitering och Hjälpmedel. Ny tjänstemannaorganisation utreds under 2014 för att sättas idrift fr o m 1/1 2015. Arbetet redovisas på www.orebroll.se 7

Förvaltningen för Habilitering och hjälpmedel Ett nytt skede i habiliteringens historia inträdde i samband med årsskiftet 2011-2012. Enligt landstingsdirektörens beslut delades då den tidigare förvaltningen för primärvård, psykiatri och habilitering i tre självständiga förvaltningar. Den nya benämningen för vår förvaltning är Habilitering och hjälpmedel. 2013 har varit ett år med att tillskapa den nya förvaltningen. En ny organisation innebär nya förutsättningar och utmaningar. En ny stab med delvis nya medarbetare är etablerad, förväntningarna från verksamheterna på snabbare och smidigare beslutsvägar och en tydligare och mer effektiv ledning är stora. Viktigt är också att skapa en tillhörighet och känsla av gemenskap; att finna en gemensam vision och hitta den röda tråden. Betydelsefullt är också att skapa nya former för samverkan med de tidigare stödresurser som funnits som gemensamma tillgångar inom PPH, t ex kvalitet, personal och ekonomi. I den kommande omorganisationen av landstinget kommer förvaltningen att byta namn till område. 8

Örebro är en speciell plats för våra användargrupper. Här finns större möjligheter att utvecklas som människa om man är döv eller hörselskadad än på någon annan plats i Europa. Utbildning från de tidiga åren till universitetsstudier för användargruppen gör att andra sektorer inom samhället har utvecklats. Tolkcentralen i Örebro är en av de största i sitt slag. I Örebro har Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, DHB sitt rikskansli. Specialpedagogiska skolmyndigheten har stora delar av sitt kansli här. Fellingsbro folkhögskola utbildar teckenspråkstolkar och ligger i framkant gällande nya utbildningssätt och organisation. I Örebro finns tre privata tolkbolag samt företag med inriktning på översättning och läromedelsanpassning. Ord lexikon på teckenspråk skapas av organisationen Spread the Sign och många arbetar för att skapa ett europeiskt teckenspråkscenter med placering i Örebro. En världsunik applikation för webben där svensk text översätts till tecken tas fram i samarbete mellan ETC och Tolkcentralen i Örebro Örebro läns landsting har flera verksamheter inom området. Tolkcentralen, Audiologisk kliniken, Psykiatrisk mottagning för döva och hörselskadade m fl. 9

I mars 2010 blev Örebro Europas teckenspråkshuvudstad. I Örebro finns många som talar teckenspråk, här finns Europas största tolkcentral, skolor och andra verksamheter som riktar sig till döva och hörselskadade. Sverige fick en språklag 1 juli 2009. Lagen säger att svenskt teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken finska, samiska, romani chib, jiddish och meänkieli (tornedalsfinska). Det innebär till exempel att samhället har ansvar för att det ska finnas utbildningar på teckenspråk och att döva och hörselskadade ska kunna få information om samhället på teckenspråk. Örebro kommun, Regionförbundet Örebro, Örebro läns landsting, Örebro universitet och Specialpedagogiska skolmyndigheten lovar nu att Örebro ska bli Europas ledande teckenspråksstad. Vi ska följa den nya lagen och vi vill att svenskt teckenspråk ska användas och utvecklas. Vi uppmuntrar de som är intresserade av teckenspråk, och de som behöver det för sitt arbete, att studera det. Vi underlättar vardagen för teckenspråkiga medborgare och att vår personal kan lära sig mer om teckenspråkiga medborgare. Örebro kommun har genomfört en rad aktiviteter för att förbättra tillgängligheten för döva. Under året påbörjades arbetet med att starta ett Medborgarkontor där bl a teckenspråkiga kommer att vara anställda. 10

Förvaltningslagen 8 "När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk". Justitiedepartementet har förtydligat innebörden av 8 i sin skrift Förvaltningslagen: "En myndighet som handlägger ett ärende är skyldig att anlita tolk när det behövs och tolk finns att tillgå". Hälso och sjukvårdslagen 2 och 3b "Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen". Det sägs även att: "Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten skall ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som finns till bud vardagstolkning skall tillhandahållas (HSL 3b ). Socialtjänstlagen 1 "Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet". I samma paragraf sägs det också att : "Verksamheten skall byggas på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet". Vidare sägs i 5 bland annat att : "Till socialnämndens uppgift hör att... informera om socialtjänsten i kommunen". Rättegångsbalken 5 kap 6 "Är part, vittne eller annan, som skall höras inför rätten ej mäktig svenska språket må tolk anlitas att biträda rätten". 11

All offentlig verksamhet har en framtidsutmaning i den demografiska utvecklingen. Allt fler äldre skall ges offentlig service av allt färre i arbetsför ålder. Detta är även en utmaning för Tolkcentralen. En tidigt vald utvecklingsväg är att använda sig av ny teknik för att effektivisera den av HoS fastlagda landstingsuppdraget, vardagstolkning. Bildtelefonin kommer att få allt större betydelse för att kunna möta dessa framtida behov. Nya tekniska hjälpmedel måste utvecklas varför Tolkcentralen ligger i denna tekniks framkant och detta även i ett Europeiskt perspektiv. Nya tekniker och innovationer kommer att fortsättas att prövas. Bildtelefoni inte minst internt inom Hälso- och sjukvården Webbtolkning Språköversättning på Internet Vuxendövtolken i fickan och i datorn Tal till text Tal till textfunktionen i mobiler och datorer är ett mycket viktigt hjälpmedel inte minst inom Hälso- och sjukvården. Information om funktionen kommer att påbörjas under 2015. 12

Att Örebro län är en speciell plats för våra användargrupper syns i NYSAM statistiken. Det är fler teckenspråkiga i Örebro län än någon annan stans i Sverige i förhållande till befolkningsmängd. Detta har bidragit till att Tolkcentralen är des största i Europa i sitt slag. 13

Vi lyckas med konststycket att producera mest timmar teckenspråkstolkning per anställd i Sverige. Detta kan vi p g a ett målmedvetet arbete att öka debiteringsgraden och vi når de uppsatta 50% i direkt tolkarbete under hösten 2013. Under 2014 nåddes en verkningsgrad om 51,9%. Verksamhetens planeringsverktyg har varit till stor hjälp för att nå de förbättrade resultaten. Så även den genomförda omorganisationen då verksamheten blev till en, istället för fyra. 2015 skall ytterligare förändringar av organisationen göras för att anpassas till de nya behov som finns. Tolkcentralen måste organisera oss på ett sådant sätt att vi lättare kan samarbeta med andra tolkverksamheter i Sverige. 14

Tolkcentralen är även en effektiv verksamhet. Vi skall alltid vara det bästa sättet för Örebro läns landsting att organisera tolkverksamheten i. Att vi har den lägsta kostnaden per tolktimme är en position vi skall behålla även i framtiden. Detta tillsammans med att vi alltid skall finnas i teknikens framkant i syfte att ge medborgarna maximal valuta för insatta skattemedel är även det ett signum. Kan vi hålla kostnaderna nere och samtidigt satsa mycket på att utveckla hantverket, kommer vi att vara det bästa sättet att organisera tolkverksamheten. Effektivisering av verksamheten innebär inom offentlig verksamhet ytterligare tolktimmar för våra användare och ingenting annat. 15

Anpassning av verksamheten utifrån användarnas behov, ett ständigt pågående arbete. Förändringen av behoven sker ständigt och Tolkcentralen har kunnat anpassa sin produktion på ett mycket bra sätt. Detta har kunnat göras genom att Tolkcentralen i o m den genomförda omorganisationen, är en verksamhet mot tidigare fyra små centraler. Teckenspråkstolkarnas kompetensområden har därmed ökat och allt fler kan göra allt fler olika uppdrag. Stöd i denna utveckling ges av Utvecklingsledaren. Att våga göra nytt är att utvecklas, att göra nytt är inte alltid bra men utan misslyckanden kommer vi inte att utvecklas. Målsättningen är att 50% av alla teckenspråkstolkars arbetstid utförs i direkt tolkarbete. Annat arbete är förberedelser, resor, utbildning, handledning, möten samt administrativa uppgifter. Till detta skall läggas alla pågående utvecklingsprojekt. Detta mål nås under hösten 2013 och kan upprätthållas även under 2014. 16

Antalet uppdrag i bildtelefonin har ökat under året, samtidigt har samtalslängden fortsatt att öka. Bildtelefonin är en av de högst rankade samhällstjänsterna av våra användargrupper. Antalet uppdrag kom att uppgå till ca: 230 000 st vilket är mer än dubbelt så många uppdrag som alla tolkcentralers uppdrag tillsammans. Produktionen av vardagstolkning ökar igen i jämförelse med 2013. Att vi klarat uppdragen beror på en ökad verkningsgrad per tolk i jämförelse med tidigare år Nya arbetssätt har införts inom bildtelefonin, dessa kommer även fortsättningsvis att förändras för att finna en allt bättre metod som innebär att vi på effektivaste sätt utför vår tjänst. Arbetsgruppen inom detta område har en ovärderlig uppgift. Underleverantörer har upphandlas och som på plats hos oss kan genomföra bildtelefoniuppdrag. Till detta skall läggas att nu är det nio landsting som tillsammans skapar tjänsten. Ytterligare ett landsting förväntas tillkomma som leverantör under 2015. Bildtelefonin är en mycket viktig del av Vardagstolksuppdraget och gör att effektiviseringsvinster kan omsättas till tolktid för våra användare omedelbart. 17

Vår enkla idé är att ta skapa uppdrag inom andra områden än traditionell vardagstolkning och därmed ge möjlighet till ökad verkningsgrad per anställd. Detta gör att vi kunnat svara upp mot den ökning av beställningar som skett gällande traditionell vardagstolkning utan ökning av anslag. Mellan 2007 och 2014 har antalet beställningar ökat med 19% samtidigt som vår successrate avsevärt förbättrats. Tanken har fungerat mycket väl och som innebär att våra användare kan ges större möjlighet att delta i det svenska samhället. 18

I arbetet att hålla landstingets vision och värdegrund levande har verksamheten tre styrkort. Landstingets visions och värdegrundskort, Tolkcentralens bemötandestandards samt styrkort för kompetensutveckling i samband med uppdrag Samtal före och efter uppdrag. Tolkcentralen påbörjade 2011 ett arbete med att utveckla eget system för kompetensutveckling gällande teckenspråkstolkarnas hantverk. Denna utmynnar i individuella kompetensutvecklingsplaner och som skall följas upp årligen. I detta arbete ingår enhetschefer och Utvecklingsledaren och arbetet kommer att pågå under flera år. Under 2013 tillskapades på nytt verksamhetens etikgrupp med uppgift att se över Tolkcentralens Etiska riktlinjer, se bild 4 i detta bildspel. Under 2015 kommer den uppdaterade riktlinjen att fastställas. http://www.kammarkollegiet.se/sites/default/files/god_tolksed.pdf 19

Tolkcentralen har en politiskt förankrad prioriteringslista som vägledning för verksamheten. Denna är indelad i tre nivåer och utgör ett dagligt arbetsredskap för vår Kundtjänst. I dialog med brukargruppen skall denna lista utvecklas. Gällande uppdrag i prioritetsgrad 1, skall alla uppdrag genomföras, något som vi även uppnått 2014. Under 2011-2014 har allt fler prioritet 3 uppdrag kunnat genomföras genom ökad effektivitet. 20

I prioritet 2 återfinns de flesta beställda och genomförda uppdragen. I denna grupp ingår de vanligaste typerna av uppdragen och utgör även de flesta beställningarna. Här genomför vi 94% av alla beställda uppdrag. 21

Under 2014 kunde allt fler prioritet 3 uppdrag genomföras. Detta genom en bättre effektivitet. Införandet av vårt nya planeringsverktyg har även påverkat resultatet positivt. I denna grupp ingår fritidsuppdrag. Att vi lyckas med att genomföra 87% av dessa beställningar mot 84% året innan innebär bl a att barn och unga har fått mer tolk då det är unga som använder sig av tolk vid fritidsaktiviteter i högre omfattning. Troligt är att vi nått den nivå som är rimlig gällande successrat utan att ytterligare landstingsanslag tillförs verksamheten. 22

Vardagstolkning är Tolkcentralens huvuduppdrag. Antalet beställningar har ökat med 4,5% i jämförelse mot 2013. Trots detta genomför vi allt fler vardagstolksuppdrag, detta tack vare nytt planeringsverktyg samt nya metodområden som skapar utrymme för nyanställningar. Bristen, andelen uppdrag som inte har kunnat genomföras har stadigt sjunkit under hela 2000-talet. Detta har kunnat göras bl a genom att beställningar idag bekräftas manuellt varmed uppdrag inställda på plats minskar. Under 2013 testades verksamhetens Bokningsportal. Denna kom att användas av våra användare under 2014. Under 2015 förväntas de många av våra primäranvändarna använda portalen för att göra sina beställningar. 23

Fler kvinnor än män beställer tolktjänst. Antalet personer med CI-implantat ökar och därmed påverkar behoven av teckenspråkstolkning. Frågan är om det är genomslag för denna operationsmetod vi nu ser. Denna utveckling måste följas noga kommande år. Varje år föds ca 70 barn som är döva i Sverige. Av dessa får 98% någon typ av implantat. Om medellivslängden i Sverige är 90 år, vilket är högt räknat, bör det finnas ca 6 500 personer i Sverige som är barndomsdöva. Detta innebär att ca 10-15% av alla döva i Sverige har någon typ av implantat. Hur denna grupps behov är gällande kommunikationshjälpmedel är en viktig fråga att utreda. Användargruppen är allt mer aktiva på alla samhällsnivåer. 24

Antalet beställningar. Antalet beställningar ökar igen i liknande takt som tidigare år. Troligt var att trenden som uppstod 2012 hade med införandet av det nya planeringsverktyget att göra. Ökningen inom vår verksamhet är 5,7% i år i jämförelse med 2013. Detta i tider då många landsting rapporterar om minskad efterfrågan. Ökningen beror troligt på att användarna ser det som möjligt att få tolk till sina aktiviteter, därmed ökar beställningsbenägenheten. Antalet användare minskar. 25

Antalet utförda uppdrag ökar med 1,6% i jämförelse med 2013. 26

2011 var året då Tolkcentralen för första gången under 2000-talet kom att få en successrate över 90%. Resultatet blev 95,5% för 2014, ett magiskt resultat då vi vet att användarnas viktigaste kvalitetskrav är att man får tolk till de tillfällen man själv önskar. 27

Bristen är beskrivningen på de uppdrag som vi inte kan genomföra. Här kan man följa utvecklingen under 3 år och beskriver väl den förbättring som skett. Att minska denna brist ytterligare blir betydligt svårare kommande år. Om ytterligare förbättringar önskas kommer varje procents förbättring att kosta mycket skattemedel. 28

Här redovisas successrate (hur väl vi lyckats genomföra alla beställningar) per prioriteringsgrupp och visar att det är inom prioritet 3 som förbättringarna skett. Detta innebär att allt fler unga har fått tillgång till tolk då det är unga människor som i större utsträckning beställer tolk till fritidsaktiviteter. Kan man då uppnå 100%? Detta är inte troligt då varje procentenhets förbättring kommer att kosta mycket för landstinget i form av skattemedel. För helheten är det helt avgörande hur väl verksamheten lyckas med att genomföra prioritet 2 uppdragen. Kombinationen av uppdrag, traditionell och distans Vardagstolkning är en framgångssaga för verksamhetens utveckling. Bildtelefoni direkt handburna mobila enheter för snabb kontakt är nästa steg i denna utveckling. 29

Enligt denna statistik kan man tro att vi nått en jämställdhet gällande män respektive kvinnors möjlighet att få tolk. Kvinnor beställer tre gånger så ofta prioritet 3 uppdrag som män varför statistiken blir missvisande. Kvinnor beställer tolk oftare då de i större utsträckning beställer tolk till sina barn än män. Vi försöker numera mer aktivt fånga barnens personnummer vilket kan komma att förändra statistiken i framtiden. Dock är det ett faktum att kvinnor deltar i fler gemensamma kulturaktiviteter än män. 30

Uppdrag som avslutades tidigare i förhållande till beställning fortsätter att minska. Dessa är dock fortfarande en faktor som vi skall fortsätta att arbeta med genom information till landstingets vårdinrättningar vilket genomfördes under året. Inställt på plats är även det ett fortsatt stort problem men har minskat genom åren tack vare att vi ringer och bekräftar uppdrag. Den pågående aktiviteten att införa beställningsportalen är viktig och förväntas ge resultat inom båda dessa områden samtidigt som beställarna ges möjlighet att kunna göra säkra beställningar 24 timmar om dygnet. Införandet av portalen påbörjades under 2014. 31

Information som ska lämnas vid beställning av tolk 1. Tolkningsdatum 2. Klockslag (starttid - sluttid) Viktigt att hålla tiden då tolken kan ha uppdrag både före och efter denna tolkning 3. Plats för tolkningen, - Adress: Gata, nummer, eventuellt våningsplan, postnummer, stad - Mötesplats 4. Beställarens namn 5. Beställarens telefonnummer 6. Vem behöver tolk Namn på tolkanvändaren. Vid grupp av tolkanvändare måste vi ha namn på samtliga tolkanvändare. 7. Telefonnummer att ringa till vid eventuellt förhinder eller försening 8. Tolkmetod - teckenspråk, visuellt, taktilt, syntolkning, bildtelefoni - skrivtolkning 9. Typ av tolkning Till exempel: Läkarbesök, kyrkotolking, arbetsplatsträff, ridlektion. Är tolkningen inomhus eller utomhus, behövs det särskild klädsel, är det ett möte med få eller många deltagare. 10. Lämna information om vad som ska tolkas. Till exempel: Dagordning, program, kursmaterial. 11. Vid längre tolkningar behöver vi veta om tolkning behövs under pauser och måltider. 12. Övriga upplysningar Ju mera information om tolkuppdraget, desto bättre möjlighet för tolkarna att förbereda sig och ge bra tolkning 32

Denna bild försöker beskriva Tolkcentralens huvudprocess. Ledningens uppföljningsaktiviteter beskrivs inte i denna men processen avslutas med att tolken rapporterar utfört tolkuppdrag vilket sedan ligger till grund för framtagning av statistik. Denna statistik ger sedan signaler till ledningsgruppen om behov av förändringar i t ex bemanning. 33

Många utvecklingsgrupper finns verksamma inom verksamheten. Dessa har till uppgift att inkomma med förslag på förändringar eller förbättringar till ledningsgruppen eller säkerställa en funktion. Under 2014 kom 3 st nya grupper att tillsättas. En arbetsgupp blev tillsatt under året i syfte att säkerställa Rikstolkkonferensen i Örebro 12 och 13 juni 2014. 34

Efter dom i Högsta förvaltningsrätten kan konstateras att det var fel av landstinget att inkomma med anbud på tjänsten bildtelefoni.net 2011. Därmed finns risken att tjänsten kan komma att stängas ned fr o m 1/7 2016. Den pågående departementsutredningen vid Socialdepartementet gällande framtida tolktjänst i Sverige kommer under 2015 att avge ett förslag på organisering av en nationell tolktjänst. Bildtelefonin är en mycket viktig del av landstingens totala tolktjänst. Stor osäkerhet råder gällande kommande utveckling. 2 av 3 vardagstolksuppdrag genomförs i bildtelefonin idag. Skulle bildtelefonin inte vara en landstings/regions tjänst i framtiden kommer tolkverksamheterna inom offentlig sektor att kastas tillbaka till 90- talet varmed stora brister i det offentliga stödet till användarna skulle bli ett faktum. Bildtelefonin gör Tolkcentralernas hela verksamhet mer effektiv. I ett sådant scenario kommer troligt inte något förslag att lämnas gällande tolktjänsten i Sverige. 35

Vardagstolkning online är ett begrepp som myntades av vår landstingsdirektör och som väl beskriver verksamhetens nytta. 36

37

Tidigare betalningsmodell utgick ifrån Uppdragstiden. Fr o m 1/1 2013 erhåller vi ersättning för hela samtalstiden. 38

Antalet samtal m a o inte antalet uppdrag. Här ser vi en viss ökning sedan föregående år. 2013 39

När är bildtelefonin som hårdast belastad? Detta är en fråga som ständigt bevakas. Ovan visar att behoven av bildtelefoni är som störst på måndagar, något som inte skiljer dig ifrån annan vardagstolkning. Men här finns en mängd andra faktorer som påverkar hur bemanningen justeras, förutom säsongs och veckodagsvariationer, t.ex försäkringskassans momentana kösituation, om Sj s webbtjänst fungerar eller om det pågår ett OS där det går bra för någon svensk olympier. 40

Antalet uppdrag per timme under dagen visar en slående likhet med vardagstolkning i övrigt. Detta gör att bemanningen av tjänsten är en svår uppgift och som planeras utifrån historiska data. 2013 41

I huvudsak är det korta uppdrag och ibland extremt korta, t.ex. om det är upptaget. 42

Behovet av att kunna nå 112 och 1177 finns. Önskemål kan komma att riktas om att tjänsten skall vara öppet dygnet runt. 2013 43

Ibland tryter tålamodet för de som ringer i tjänsten men det finns även bildtelefoner som inte klarar av att hamna i kö och dessa lägger på så fort dom ser att de hamnar i kö och försöker igen. 2013 44

Vi har mycket tydliga instruktioner i avtalet med PTS ang. svarstider. Vi skall ha en genomsnittlig svarstid på 30 sekunder på 70% av alla samtal samt 80% av alla samtal skall vara besvarade inom 60 sekunder. Vite utgår vid misslyckande. Detta är troligtvis en av de hårdast tillgänglighetskraven i en telefontjänst. Vi klarar de uppställda kraven 2014. 2013 45

Fr o m år 2013 blev det möjligt att till sin telefon eller surfplatta ladda ner en gratisapplikation som möjliggör ett mycket enkelt sätt att nå tjänsten. Vi kan konstatera att antalet samtal in till tjänsten med denna app ökar stadigt varje månad. Möjlighet finns även att ringa med Skype fr o m 2013. Allt fler har hittat denna möjlighet. I arbetslivstolkning bör bildtelefonianvändningen kunna utvecklas dramatiskt vid kortare samtal. Inom Hälso- och sjukvården bör användningen även kunna ökas varmed en ökat patientsäkerhet kan fås. Det interna nätet måste anpassas så att detta kan bli möjligt. Därmed skulle även språktolkning kunna användas på ett mycket mer effektivt sätt än idag. 46

Tolkcentralen har ingen möjlighet att förändra Skype som program och Microsoft har möjligheten att stänga av denna möjlighet att ringa till tjänsten när de vill och för vem de vill. Offentlig sektor bör därför ta fram system med video och ljud för att säkerställa kommunikationen mellan allmänheten och offentlig verksamhet. 47

Under september månad 2013 genomfördes en kartläggning över till vilka våra användare av bildtelefoni.net vill nå telefonledes. På första plats kom kontakter med företag. Inte helt förvånande då de flesta företagens kundtjänster bara kan nås via telefon. Det finns flera företag inte minst inom tele-kom och försäkringsbranschen som fysiskt bara finns på Internet. På andra plats kom kontakter av privat natur och på tredje plats sjukvård. Denna redovisning visar att vi i bildtelefonin i högsta grad genomför uppdrag som är så kallade vardagsuppdrag i enlighet med HsL Utan bildtelefonin kommer Sverige att stanna för våra användargrupper. 48

Resultat - 0,0 mnkr När verksamhetens intäkter ökar så ökar även verksamhetens kostnader. Självkostnadsprissättning gäller för offentlig verksamhet. I resultatet ingår den interna förvaltningsersättningen om 1,6 milj kr i resultatet. Vi har lyckats parera för de förändringar i behovsbilden som alltid uppstår. Detta gör att den genomförda omorganisationen och som innebar en tolkcentral på alla uppdrag, har fungerat. 49

Själva idén är att samla kostnader för teckenspråkstolkar på den nya ansvarsenheten. Kostnader som är direkt kopplade till avtalen skall däremot gå på respektive avtals ansvarsområde. En 60-årspresent är till en tolk som kan jobba på alla avtal skall belasta 55060 medan en resa utgår ifrån på vilket avtal vi gör resan. En utbildning kan vara svår att fördela och belastar i regel 55060. Gör vi en utbildningsinsats t ex polistolkning då skall det belasta vardagstolkning eller en "ordkurs" för tolkar som tolkar på gymnasiet skall det belasta ÖK men gör vi en generell kompetensutveckling t ex må bra kurser skall det belasta hela verksamheten. Målet är att kunna redovisa de faktiska kostnaderna per avtalsområde, specifika och generella. Målet är att vi därmed får ett internt tolkpris som sedan kan belasta de olika avtalsområdena utifrån hur många tolktimmar som varje avtal kräver gällande teckenspråkstolkning. Statistiken från vårt planeringsverktyg kommer då väl till pass. Direkta kostnader hamnar där de skall och de generella åtagandena belastar alla avtal lika mycket.. 50

SYFTE Brukarorganisationernas inflytande och delaktighet i planering och genomförande av verksamheten säkerställs Verksamhetsutveckling förbättras genom att brukarorganisationerna och deras representanter tillför den kunskap och de erfarenheter som de förfogar över Verksamheternas möjligheter att göra rätt prioriteringar förbättras genom att de tar del av brukarorganisationerna beskrivningar av målgruppernas behov MÅL Beskriver vad vi önskar uppnå genom vårt gemensamma arbete i brukarråden. Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av verksamheten God kvalitet och ett gott resultat genom de habiliterings- och rehabiliterings insatser som erbjuds Helhetssyn och hög grad av kunskap och kompetens kring levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning bland såväl brukarorganisationernas representanter som Habiliteringens medarbetare Brukarråd genomförs på våren med varje enskild förening och på hösten med ett gemensamt för alla föreningarna. Detta för att organisationerna företräder skilda grupper. 51

Under 2014 genomfördes ett Brukarevent med mycket gott resultat. Denna aktivitet är från och med 2014 en viktig aktivitet i kommande verksamhetsplaner. Av 65 inkomna utvärderingar av evenemanget var 100% nöjda. 2014 kunde vi på plats visa den kommande beställningsportalen, ge information om Region Örebro Län, Tolkcentralens Fasebooksida, bildtelefonins utveckling, samarbetet med sjukvårdsrådgivningen 1177, brukarenkätsinformation och mycket annat. 52

Vart annat år genomförs en användarenkät inom landstinget. Tolkcentralen förbättrar sina resultat gällande lyhördhet för önskemål om tolkens kompetens och verksamheten är fortsatt punktlig. När det gäller bekräftelse på när tolken är inbokad är en svår nöt för verksamheten att lösa i o m att beställaren ofta inte är den samme som använder tjänsten. Dock måste vi som verksamhet bli bättre på att manuellt bekräfta uppdrag. Det system som vi har idag kan hantera automatiska SMS men risken är att de skickas fel. Fortsatt arbete inom detta område är att vänta under 2015. 53

För första gången någonsin har beställarna tillfrågats gällande Tolkcentralens verksamhet. Tolkverksamheten får gott betyg av våra olika beställare. Detta är givetvis mycket roligt och ett kvitto på att vår servicenivå är god och att vi framstår som en verksamhet som snabbt kan anpassa sig till nya situationer och levererar vad vi lovar. Ett fantastiskt arbete görs av alla anställda vid verksamheten. 54

Det viktigast instrumentet för information till våra användargrupper är Örebro läns landstings webbplats. Tolkcentralen nås på adressen www.orebroll.se/tolkcentralen. Under 2013 kom vi även att starta en facebooksida i syfte att nå nya användargrupper främst de yngre användarna. Projektet har upplevts som lyckat och kom att utvärderas under 2014. En arbetsgrupp är tillsatt med uppdrag att säkerställa att information minst 3 gånger i veckan läggs ut på facebooksidan. 55

Vi är en ung arbetsplats med många medarbetare som har småbarn. Detta blir tydligt i statistiken och i jämförelse med förvaltningen gällande t ex föräldraledighet och vård av barn. Normalt är att korttidssjukskrivningen högre i gruppen småbarnsföräldrar än övriga. Vi finns ute i samhället alla dagar i veckan på plats tillsammans med användarna. Detta gör att riskerna för att bli sjuk är stor. Det är därför viktigt att ofta påminner om våra hygienregler där det anges att vi skall tvätta händerna och använda sprit ofta under en arbetsdag. Övertid är en kostnad som vi kommer att ha även fortsättningsvis i o m beredskap dygnet runt. Vi kan inte köställa vår tjänst, antingen kan vi eller så kan vi inte när användarna vill anlita oss och det kan vara när som helst under årets alla dagar. 56

Varje år genomför Tolkcentralen sin egna personalsociala skyddsrond genom att genomföra en personalenkät. Denna gör att vi snabbare kan följa växlingar i organisationens väsen. 2012 var ett förändringens år vilket kom att ge kraftigt försämrade resultat i jämförelse med 2011. Detta berodde till stora delar på att alla teckenspråkstolkar kom att schemalägga sin arbetstid från 06.00 till 24.00. Detta var en mycket stor förändring som påverkade alla teckenspråkstolkars vardagsliv. Resultatet kom att utmynna i en åtgärdsplan som kom att genomföras under 2012-2013. Planen togs fram av Samverkansrådet. 2014 års enkät visar att de åtgärder som gjorts även har fått genomslag. 57

Gott resultat 58

2012 förändrades stämningen på Tolkcentralen. Detta är något som har blivit betydligt bättre igen tack vara åtgärder som genomfördes utifrån de erfarenheter som samlades från föregående enkät. Tolkcentralen är en vänlig arbetsplats där man trivs, här finns en mycket god stämning. 59

Inom just detta område kom stora förändringar att göras under 2012. Vi införde schemaläggning 06.00-24.00. Hur vi planerar arbetstiderna är en mycket viktig fråga för verksamheten. Teckenspråkstolkning är dock inte ett dagtidsjobb längre. Vi måste finnas på plats när våra användare behöver oss. Verksamheten har infört system för önskescheman vilket kommit att innebära en klar förbättring för möjligheten att kunna påverka sina arbetstider. 60

Denna fråga brukar föranleda många diskussioner internt inom verksamheten. Vi förmedlar andras kommunikation och vi skall göra samtalsparterna rättvisa. Därmed upplevs att man inte kan påverka vad som skall utföras i arbetet. Dock är det så att tolkens arbetssätt påverkar mycket mer än vad vi kanske själva tror. Det inledande sättet att bemöta är av avgörande betydelse för hur samtalet och uppdraget kommer att genomföras. Detta är något som kommer att förtydligas i verksamhetens bemötandestandards under 2015. 61

Inom området Hälsa kan vi se en positiv trend. Verksamheten har utsedda Hälsoinspiratörer och tillfälliga lokalgrupper som ser till att träningsrum och lokaliteter uppdateras så att lokalerna känns funktionella och trivsamma. Under året genomfördes hälsoveckor för att väcka intresset för sin egen hälsa och därmed uppmana till aktivitet vilket troligen bidragit till att fler utnyttjat möjligheten till friskvårdscheckar. 62

Ansvaret att själ inhämta den information man behöver är väl känt inom verksamheten. En viktig kanal för information inom verksamheten är verksamhetens intranät. Denna har kommit att förändras utifrån önskemål. För verksamheten är det idag omöjligt att ha gemensamma arbetsplatsträffar mm. Detta då verksamheten inte kan stänga. Detta är ett fortsatt problem som vi på olika sätt måste hantera. 63

Glädjande är att kunna konstatera att ledarskapet fungerar. Ett problem som finns är att enhetscheferna har personalgrupper om ca 40 anställda. Detta är inte optimalt varför en begäran om förstärkning av ledningsfunktionen kom att göras under 2014. Förstärkning om ytterligare en enhetschef kommer att genomföras fr o m 1/1 2015. Förändring av organsationen kommer även att göras för att förbättra ledningsstrukturen med införande fr o m ¼ 2015. Återkoppling gällande tolkuppdrag är ett problem. Vi får i regel kunskap om när vi fallerar mer sällan när det är toppen. Positiva omdömen kommer att meddelas från chef till enskild för att sedan kommuniceras i organisationen. Ledarskapet är gott inom verksamheten. Återkoppling på professionell grund kommer att göras i o m arbetet med kompetensutveckling och planer. Tolkens hantverk utvärderas efter inspelade gjorda testeter och som tolken tillsammans med utvecklingsledaren skapar en utvecklingsplan. 64

Vi kan konstatera att en stor majoritet av alla anställda känner att vi arbetar på en bra arbetsplats Målen har varit tydliga och vi tror att de går att uppnå och det har vi även gjort så här med facit i hand. Tydligheten i organisationen har förbättrats och nya åtgärder är planerade för genomförande under 2015. Åtgärdsplanen kommer därmed helt att vara genomförd under 2015. 65

En idé som funnits länge är att skapa ett kompetenssystem i syfte att underlätta kompetensutvecklingen inom verksamheten. Vi har påbörjat arbetet att skapa detta system. För att säkerställa bedömning av tolkarnas hantverk har ett arbete påbörjats att inventera kunskapen inom området. Kontakter har tagits med Habiliteringens Forskningscentrum, Kammarkolliget, Stockholms Universitet m fl. Arbetet leds av verksamhetens Utvecklingsledare Kicki Agnemyr. En projektplan har tagits fram för detta arbete. 66

Rikstolkkonferens 2014 Örebro 12-13 juni 2014 genomfördes Rikstolkkonferensen i Örebro. Konferensen hålls vart tredje år och besöks av branschfolk från hela landet. Vi är mycket glada över att vi fick stå som värdar för detta utmärkta evenemang. Vi kan mycket väl tänka oss att genomföra även kommande konferenser. https://www.youtube.com/watch?v=qehgfmrzprq Utvärderingen talar sitt tydliga språk: 67

Vid sidan av förvaltningens intranät är Tolkcentralens egna intranät det viktigast sättet att som anställd få information. Här finns rutiner och specificerade dokument, Nyheter, Aktuellt, kalender, Förslagslådan, Mina egna sidor, Personsök, Skattningsformulär inför lönerevision, personalenkäten, facklig information, personalbilder, arbetsgruppernas undersidor, avvikelserapportering, riskrapportering och mycket annat. Intranätet förvaltas av verksamheten själva och kan nås av all personal över Internet. Utvecklingen handhas av Kundtjänst som även ansvarar för andra informationssystem. Under året förändrades utseendet i syfte att mer fokusera på nyheter och därmed få en mer överskådlig direkt information om vad som är på gång i verksamheten. 68

TsN, Texttelefoni som Nätverkstjänst ÖLL, har kommit till genom landstingspolitiskt beslut för att öka tillgängligheten mot landstingets verksamheter för länets hörselskadade, döva, dövblinda, vuxendöva, talskadade och andra som önskar använda texttelefon som kommunikationsmedel i sina kontakter med bl.a. samhällsfunktioner som landstinget. Servicen är inrättad för att ge en ökad tillgänglighet till ÖLLverksamheterna, men medger också anslutning av externa kunder med samhällsnytta som mål. Servicen medger tillgänglighet genom texttelefon till de flesta av landstingets publika verksamheter vilket uppfyller landstingets handikappolitiska krav, punkt fem. Genom denna service väntas även delar av de skärpta tillgänglighetskraven enligt gällande EU-direktiv vara tillgodosedda. Är idag en reguljär verksamhet. 69

Projektet Publik BT har som mål att att göra teckenspråk mer tillgängligt i samhället. Det handlar om att installera fasta bildtelefoner i det offentliga rummet eller göra hörande teckenspråkiga genom mobila enheter som e- pads och bärbara datorer. Medborgarkontoret vid Örebro kommuns bibliotek samt Arbetsförmedlingen är två pågående försök. Målet är att alla offentliga verksamheter i länet skall ha tillgång till teckenspråkstolk i befintlig IT-utrustning. De problem som fortfarande finns att kunna använda landstingets trådlösa nätverk kvarstår ännu. Detta är inte optimalt och förhindrar utvecklingen av bildtelefonin internt inom landstinget. En framtida möjlighet är att i samarbete med Tolk och översättarverksamheten inom Örebro läns landsting även kunna tillhandahålla språktolkar på distans internt inom landstinget. Kostnaderna för språktolkar ökar oroväckande mycket varför denna tjänst snarast kommer på plats. 70

Under 2011 kom en helt ny teknik att testas och utvecklas. Denna innebär att teater, möten, konferenser, utbildningar, film och television kan tolkas på distans och detta i realtid. Tolkcentralen har under året genomfört ett 40 tal arrangemang med lyckat resultat. Örebro Kommuns fullmäktigesammanträden har kunnat visas på Internet, vi kom även att vara delaktiga i att förbättra vår politiska lednings tillgänglighet, landstingfullmäktige, med start i februari 2014. Webbtolkning kommer att öka i framtiden. Under slutet av 2013 kunde samarbetet mellan Örebro kommun och Tolkcentralen att formaliseras vilket kommer att innebära att alla fullmäktigesammanträden både vid Örebro kommun och Örebro läns landsting kan följas i realtid på webben med eller utan teckenspråkstolk. Detta är en mycket stor framgång rent demokratiskt inte minst då 2014 var ett valår. Utvecklingen inom detta område är snabb och under året kom plattformen att byggas om helt. Ytterligare utvecklingsområden är tolkning i 3D och som kom att testas under året. 71

Under 2012 kom vi även att pröva att syntolka TV program. Det blev en stor framgång. Antalet personer med synproblem är över 100 000 personer, detta i jämförelse med teckenspråkiga som lär uppgå till ca 6 500 personer. 72

Ringa med webbläsaren Din vanliga dator blir till en bildtelefon utan att behöva installera några nya program. Detta är ett användningssätt som bör vara mycket intressant för hela den offentliga sektor, vägen in med bild och ljud. Denna teknik kommer bl a att testas av 1177. Därmed blir ett hjälpmedel för en grupp ett redskap för ett helt folk. 73

Ett projekt startades under året i syfte att förse sjukvårdsrådgivningen med ljud och bild. Detta gör att sjuksköterskan även får bild i samband sina bedömningar och kan även koppla in tolk när detta behövs. Projektet fortskrider även 2015. 74

Framtidens kommunikationsverktyg finns redan, det gäller bara att gör dem smartare för våra användargrupper. Bildtelefoni.net har en egen App som man enkelt laddar ned till sin klient. Sök efter bildtelefoni.net och du kommer att hitta den till ingen kostnad alls. 75

Röd punkt innebär att området inte har påbörjats. Gul punkt innebär att vi kommit igång och grön punkt att vi är i mål. Grönt och gult innebär var vi är, inte riktigt framme men att åtgärder görs. 76

Framtidsfrågorna är många med troligen viktigaste för verksamheten är Regionbildningen fr o m 1/1 2015, Bildtelefonins långsiktiga överlevnad, organisationen vid tolkcentralen, den pågående tolkutredningen som förväntas vara klar i maj 2015, Tolkcentralernas samarbeten i framtiden samt ombyggnation i syfte att få fler bildtelefonistudios. 77

Under året startades det en departementsutredning inom Socialstyrelsen i syfte att ge svar på fem utvalda frågor. Tolkcentralernas Arbetsledarförening lämnade under 2014 in ett förslag till lösning på de problem som utredaren har att hantera. Under maj månad 2015 skall ett förslag troligt lämnas ut på remiss. Dock är det så att i händelse av att bildtelefonin inte blir kvar inom landstingens verksamhetsområde så kommer utredningen inte att kunna slutföras. Landstingen får oavsett utgången nu på allvar försöka samarbeta över länsgränserna i syfte att göra tjänsten mer lika i Sverige. 78

En idé om att förstärka Örebro läns landstings profil som ett utvecklat kommunikativt landsting är att medverka till att samla många olika pågående offentliga projekt under en organisation. Målet är att få ut mer kraft i varje enskilt projekt genom samarbete mellan myndigheter. Detta kan låta som en självklarhet men faktum är att vi med egen erfarenhet kan konstatera att så fort offentliga verksamheter samarbetar reagerar marknaden på olika sätt. I bildtelefoni.net har 9 rättsprocesser genomförts var av 8 till vår fördel. Fortfarande kvarstår en dom som kan komma att leda till stora förändringar av verksamheten om inte ny lagstiftning eller annat förändras. Samarbete mellan offentliga verksamheter är inte en självklarhet, det kan t o m anses vara olagligt. 79

Till sist Vill jag tacka för ett fantastiskt år 2014 TACK! 80

81