Projektbeskrivning för Finska nu

Projektbeskrivning för Finska nu med särskild beskrivning av delprojektet för förskolan 31 Maj 2011 Tandem, Kulturfonden för Sverige och Finland 1

Innehållsförteckning Förord...3 1. Varför vill Kulturfonden för Sverige och Finland genomföra projektet Finska nu?...4 2. Vad är bakgrunden till projektet Finska nu?...4 3. Varför är det viktigt att projektet genomförs?...4 4. Vad är projektet Finska nu?...6 5. Vad utmärker förskoleprojektet?...6 6. Vad är syftet med projektet?...6 7. Varför vänder sig projektet till just förskolan/förskolebarn?...7 8. Hur kommer verksamheten att genomföras?...8 9. Är projektet genomförbart?...11 10. Hur har projektet förankrats?...12 11. Hur kommer projektet att följas upp...13 12. Vilket mål förväntas uppnås?...13 13. När skall det genomföras?...13 14. Vad händer efter 2014 när projektperioden är avslutad?...14 15. Hur kommer projektet att finansieras?...14 16. Vem är ansvarig för projektet?...14 17. Hur kommer Finska nu att organiseras?...15 18. Sammanfattningsvis - Vad skiljer Finska nu från andra projekt?...16 Bilaga 1a: Projektet Finska nu en översikt över de tre delprojekten...18 Bilaga 1b: Webbportal för ungdomar med finsk anknytning i Sverige...19 Bilaga 1c: Språkverktyg för finska...21 Bilaga 2: Förberedande- och uppföljande aktiviteter i sju steg...23 Bilaga 3: Konklusion av pilotstudien...25 2

Förord Detta dokument, Projektbeskrivning för Finska nu, är resultatet av ett arbete som påbörjades redan 2008 och som tog fart 2010. Projektbeskrivningen bygger på två andra dokument: Projektunderlag för Finska nu förskoleprojektet, från den 30 april 2010 (inför ansökan till Institutet för språk och folkminnen - SOFI) Slutrapport från pilotstudien för Finska nu förskoleprojektet, från den 25 februari 2011 (sammanställning till Institutet för språk och folkminne). Härtill finns ett särskilt dokument, Framväxten av Finska nu från 31 maj 2011, som beskriver hur projektet har utvecklats. Nedan figur visar hur projektet förberetts. Projektbeskrivningen är uppställd med ett antal centrala frågeställningar och svar för att så konkret som möjligt beskriva varför, för vem och hur projektet skall genomföras. Vad gäller projektets budget finns en sammanfattning i slutet av projektbeskrivningen. För mer detaljerad redogörelse kring projektets intäkter och kostnader hänvisas till ett särskilt dokument, Budget för Finska nu från den 31 maj 2011. Projektet planeras att påbörjas i januari 2012 och avslutas i december 2014. Kulturfonden för Sverige och Finland kommer genom sitt projektkontor Tandem att vara den långsiktiga förvaltaren av projektet. 3

1. Varför vill Kulturfonden för Sverige och Finland genomföra projektet Finska nu? För Kulturfonden för Sverige och Finland har alltid språkfrågan varit viktig och motivet är följande: Genom att möjliggöra att finlandssvenskarna och sverigefinnarna kan upprätthålla och utveckla sin identitet och kulturella bakgrund, vidmaktshålls även samhörigheten mellan länderna och möjligheten till ett fortsatt tätt samarbete. För fonden är således språkfrågan inte endast en angelägenhet för den enskilde individen, hans och hennes rättigheter, utan även för att främja de fortsatta kontakterna mellan Sverige och Finland (och i dess förlängning det nordiska samarbetet i allmänhet). Detta framhöll fonden även i sitt betänkande över Utredning om stöd till svenska språket i Finland, av generaldirektör Erland Ringborg februari 2006. Projekten Svenska nu i Finland, som fonden är initiativtagare till, och Finska nu i Sverige har i grunden samma syfte: dels får de enskilda individerna ökade språkkunskaper och ökad insikt om kulturtillhörighet, dels får de två länderna en fortsatt grogrund för samhörighet och samarbete. Fondens syfte är därmed det samma som ländernas regeringar fastslog vid det gemensamma regeringssammanträdet i Tavastehus den 14 maj 2009: Regeringarna uppskattar att det ligger ett särskilt värde i att många talar svenska i Finland och finska i Sverige. Minoritetsspråklagen är inte endast en viktig plattform för att möjliggöra att det finska språket hålls levande i Sverige. Lagen är även en möjlighet att säkerställa ett fortsatt livligt utbyte mellan Sverige och Finland. Genom projektet Finska nu kan lagen levandegöras och synliggöras, vilket ger en viktig signal till Finland och dess majoritetsbefolkning om att Sverige anser att finskan har en särställning som minoritetsspråk i Sverige. Det är till gagn för båda länderna och det är därför som fonden driver projektet. 2. Vad är bakgrunden till projektet Finska nu? Sedan 2007 pågår ett projekt i Finland som heter Svenska nu. Genom projektet får finsktalande barn och ungdomar uppleva det svenska språket genom olika kulturaktiviteter. Projektet finansieras med ca 1.0 milj. kr/år från både den finländska och den svenska staten. Projektet koordineras av Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland. Mer information om Svenska nu finns på www.svenskanu.fi Under arbetet med projektet Svenska nu i Finland, och i samband med Märkesåret i Sverige under 2009, har det framkommit synpunkter om att det borde etableras ett liknande projekt i Sverige, det vill säga Finska nu. Att genomföra projektet Finska nu skulle vara en konkret uppföljning av Märkesåret och ge en positiv signal till Finland kring de förväntningar som finns för ett parallellprojekt i Sverige. 3. Varför är det viktigt att projektet genomförs? Det finska språket har en särställning som nationellt minoritetsspråk i Sverige. En satsning kring just finskan har därmed en särskild dimension jämfört med andra minoritetsspråk. Utgångspunkterna för att genomföra Finska nu grundar sig på följande faktum: 4

Sveriges och Finlands gemensamma historia. Sverige och Finland har varit ett gemensamt rike i mer än 600 år, vilket exempelvis är en längre tid än vad Skåne har varit svenskt. Finska språket har därmed i mer eller mindre omfattning alltid varit ett minoritetsspråk i Sverige. Projektet handlar om att förstärka insatserna för ett redan befintligt minoritetsspråk. Sveriges största minoritet. I Sverige finns ca 675.000 personer som har finsk anknytning, vilket utgör ca 7,3 % av Sveriges totala befolkning 1. Av dessa är ca 250.000 finsktalande. Vad gäller att mer allmänt kunna tala och/eller förstå finska är det uppskattningsvis ca 450.000 personer. Denna grupp utgör en stor resurs för Sverige och för ett fortsatt livaktigt utbyte mellan Sverige och Finland. Gruppen med finsk anknytning i Sverige kan jämföras med att ca 265.000 personer i Finland (exklusive Åland) har svenska som modersmål. Det motsvarar ca 5.0% av Finlands befolkning. Ömsesidigt intresse mellan länderna. Vid det gemensamma regeringssammanträdet i Tavastehus den 14 maj 2009 fastslogs följande: Regeringarna uppskattar att det ligger ett särskilt värde i att många talar svenska i Finland och finska i Sverige. Att det svenska språket och den svenska kulturen hålls vid liv och utvecklas i Finland är av stor betydelse för Sverige. Detsamma gäller för Finland angående det finska språkets ställning och status i Sverige. Det handlar dels om att understödja minoritetsbefolkningens språkkunskaper och identitet, finlandssvenskarna i Finland respektive sverigefinnarna i Sverige, dels om att göra majoritetsbefolkningen i respektive land införstådda med/intresserade av minoritetsbefolkningens historia, kultur och språk samt deras rättigheter. Det finns därmed ett ömsesidigt intresse för Sverige och Finland att det sker insatser kring ländernas språk. En insats i ett land kan vara en viktig hävstång för motsvarande insats i det andra landet. Minoritetsspråklagen. Sverige har efter många års diskussioner antagit en minoritetsspråklag som i formell bemärkelse ger det finska språket, tillsammans med de fyra övriga nationella minoritetsspråken, en ökad status. För att lagen skall få en praktisk verkan är det viktigt att dels majoritetsbefolkningen i Sverige får insikt om bakgrunden till lagen, varför exempelvis finskan har en särställning som nationellt minoritetsspråk, dels att den finskspråkiga minoriteten är medveten om lagen och dess möjligheter samt att man nyttjar den infrastruktur som finns; exempelvis finskspråkiga förskolor och grundskolor. Både majoritets- och minoritetsbefolkningen måste således på olika sätt medverka till att lagen får en reell verkan. Och i dess förlängning att det finska språket utvecklas som ett levande språk i Sverige. Ovanstående utgör en gemensam bas där de olika delarna är sammanflätade med varandra. Mot denna bakgrund är det av intresse för såväl den finländska som den svenska staten att båda projekten, Svenska nu och Finska nu, verkar parallellt om ändock med olika upplägg. 1 Begreppet finsk anknytning definieras enligt följande tre kategorier: 1. Född i Finland (1:a generationen), 2. Minst en förälder född i Finland (2:a generationen, barnen är inte födda i Finland) 3. Minst en far/morförälder född i Finland (3:e generationen, varken barnen eller deras föräldrar är födda i Finland). Statistiken är framtagen 2008 av SCB och Sisu radio. 5

4. Vad är projektet Finska nu? Finska nu består av tre delprojekt där förskoleprojektet utgör cirka 80 % av verksamheten. För att få en bredd i verksamheten för Finska nu kommer ytterligare två delprojekt inkluderas. De två övriga projekten är dels ett webbaserat språkverktyg för finska, dels en webbportal med sverigefinsk/finländsk ungdomskultur. Språkverktyget vänder sig primärt till elever i åldrarna 13 16 år och webbportalen till ungdomar i intervallet 15-25 år. Projektet Finska nu skall ses som ett komplement till andra viktiga sverigefinska projekt och verksamheter som bedrivs för att öka uppmärksamhet kring finska språket och språkets användning. Nedan presentation gäller förskoleprojektet. Beträffande de övriga delprojekten hänvisas till bilaga 1. 5. Vad utmärker förskoleprojektet? Förskoleprojektet vänder sig primärt till personer som har en finsk bakgrund, men som nödvändigtvis inte har finska som ett aktivt hemspråk. Projektet vill skapa samtal om hur familjer med finsk bakgrund kan nyttja minoritetsspråklagen och den finskspråkiga infrastrukturen i Sverige. Det vänder sig också till majoritetsbefolkningen för att ge kunskap om minoritetsspråklagen och varför finskan har en särskild ställning som nationellt minoritetsspråk i Sverige. Med det finska språket som utgångspunkt vill projektet också öka intresset kring minoritetsspråken i Sverige i allmänhet och öka kunskapen om barns förmåga att lära sig flera språk. Det exkluderar därmed inte någon som inte kan finska eller har finsk bakgrund. Projektet ligger även väl i linje med den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli 2011, där ökad fokus ligger på barnens språk. Konceptet, upplägget och erfarenheterna av resultatet för Finska nu kan med fördel användas på andra språk i framtiden. Detta gäller såväl utformningen av verksamheten som upplägget för det förberedande och uppföljande materialet. 6. Vad är syftet med projektet? Projektets syfte är att genom förmedling av levande finskspråkig kultur öka intresset kring det finska språket hos yngre barn, men även hos förskolepersonal, barnens föräldrar, syskon och kompisar m.fl. som sekundära målgrupper. För dessa kan projektet också skapa ett intresse kring barnens mor- och farföräldrars historiska rötter. Projektet kan därmed sägas vara dels ett kultur- och språkprojekt med stimulering av barns språkutveckling, dels ett minoritetsprojekt om identitet och attityder samt om lagliga rättigheter och skyldigheter. Många delar i projektet kan även stimulera till en dialog som gäller andra minoritetsgrupper och som skapar intresse kring kompetensutveckling hos personalen. 6

Projektets profil och dess olika syften kan illustreras enligt följande figur: Kulturförmedling Informationsspridning Kompetens- utveckling Identitetsfrämjande 7. Varför vänder sig projektet till just förskolan/förskolebarn? Efter olika möten och samtal har det framkommit att det saknas projekt i Sverige som vänder sig till barn i åldern 3 5 som har en finsk anknytning, men inte nödvändigtvis pratar finska hemma. Fördelen med denna målgrupp är att barns språkutveckling och intresse för att lära sig något nytt är mycket stort i denna ålder. Vidare har förskolorna en mer flexibel verksamhet jämfört med skolornas schemalagda lektioner och det är därmed lättare att kunna arrangera olika aktiviteter på förskolorna. Härtill regleras i minoritetsspråklagen att barn i förvaltningsområdena skall erbjudas förskoleverksamhet helt eller delvis på finska (motsvarande gäller för äldreomsorg). Projektet kommer primärt att vända sig till barn som antingen har finska som ett passivt språk i hemmet; det vill säga att någonn av föräldrarna är finsktalande, men man pratar det inte till vardags hemma, eller där finska är ett icke existerande hemspråk ; det vill säga att ingen av föräldrarna kan finska, men barnens mor-/farföräldrar kan finska. Projektet kommer att koncentrera sig på förskolor inom de 32 finska förvaltningsområdena (totalt ca 2 800), men det kommer att vara öppet för alla förskolor oavsett i vilken kommun de finns. Enligt statistik från SCB 2008 finns det totalt i hela Sverige nästan 30.000 barn i åldern 3 5 år med en finsk anknytning. I tabellen nedan redovisas fördelningen mellan åldrarna och generationerna. 2 Ålder 1 generationen 2 generationen 3 generationen Summa 3 4 5 Total summa (Källa: SCB 2008/SR Sisuradio) 76 1 640 8 146 9 862 77 1 680 8 299 10 056 91 1 835 8 090 10 016 244 5 155 24 535 29 934 2 Definition av generationsfördelningen finns i fotnoten på sidan 5. 7

8. Hur kommer verksamheten att genomföras? Verksamheten kommer att bestå av att skådespelare/kulturutövare besöker förskolor och skapar ett ökat intresse kring det finska språket genom speciellt framtagna produktioner som innehåller lek, dans, berättandee och teater. Arbetet med att finna lämpliga skådespelare och produktioner kommer att ske i samverkan med Uusi Teatteri som är en sverigefinsk tvåspråkig teater i Stockholm. Uusi Teatteri har lång erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar och deras syfte är att förstärka den andra och tredje sverigefinska generationens språk och identitet. Aktiviteterna kommer att ske på både svenska och finska för att inte exkludera de barn som inte har kunskaper i finska. Aktiviteterna inkluderar även de barn som inte har någon anknytning till Finland. Barnen kommer i möjligaste mån själva att vara integrerade i utförandet av aktiviteten och kommer därmed att ta aktiv del i finska språkövningar. I samband med besöken på förskolan kommer det att finnas en kringliggande verksamhet. Avsikten är att skapa en kontinuitet i lärandet och bidra till ett utökat och förlängt intresse för att lära sig det finska språket. Genom att engagera barnen, pedagogerna och föräldrarna under ett längre tidsspann, ökar chanserna för ett långsiktigt intresse. En modell med förberedande- och uppföljande aktiviteter som kompletterar besöket har tagits fram i samråd med en språkpedagog. Aktiviteterna omfattar även önskemål som framkommit via samtal med förskolepedagoger. Modellens sju steg är enligt följande illustration. 1 2 3 4 5 6 7 Informationsfilmer om barns flerspråkighet och om minoritetsspråkslagen Förberedande material för förskolorna Föreställningen genomförs Uppföljande material till barnen Uppföljande material till föräldrarna Utbildning för förskolepedagogerna om barns flerspråkighet Uppföljande redovisning av och med barnen För närmare presentation av de olika stegen, se bilaga 2. Då majoriteten av materialet och informationen kommer att vara webbaserat, kommer även andra intresserade att kunna ta del av det via projektets hemsida. Detta bidrar till en spridning av materialet utöver den primära målgruppen. Likaså möjliggör det en spridning av materialet utöver förvaltningsområdenas gränser. 8

Materialet kring projektet kommer bland annat vara ett användbart verktyg för det stora antal föräldrar som har frågor och funderingar kring barnets flerspråkighet. Information om hur föräldrarna kan ta del av det webbaserade informationsupplägget kommer att inkluderas i det uppföljande material som delges föräldrarna efter föreställningen på förskolan. De kringliggande aktiviteterna och informationen om projektet bidrar även till att föräldrarna, förskolepersonalen, samt andra personer i deras verksamhet (exempelvis inom kommunförvaltningen), blir informerade om minoritetsspråklagen och dess innebörd. Projektet kan därmed även sägas vara ett informationsprojekt. Härtill kommer projektet att bestå av minikurser för personalen vad gäller barns språkutveckling, stimulans för flerspråkig utveckling etc. En stor del av kursernas innehåll kommer att vara relevant för de förskolor som har många olika språk i barngrupperna. Kompetensutbildningen avser höja pedagogernas kunskap om utvecklingen av barns flerspråkighet samt hur detta kan främjas i deras verksamhet. I den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft i juli 2011 ligger ökad fokus på barnens språk: Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. 3 I läroplanen finns även riktlinjer om att förskolepedagogerna ska genomföra verksamheten så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunikationsutveckling. Det påpekas bland annat att förskolan bör använda sig av olika uttrycksformer så som musik, drama, rytmik, dans och rörelse för att främja barns utveckling och lärande. Vidare ska förskolan sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Detta ger ett ökat incitament för förskolorna att ta del av verksamheten för Finska nu och för pedagogerna att engagera sig och delta i kompetensutvecklingen. Innehållet i kurserna för personalen kommer bland annat att ske i samverkan med Stockholms universitet, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska och Finlandsinstitutet. Vidare kommer Utbildningsradion att involveras för relevanta programinslag. För att kunna optimera skådespelarnas besök i förvaltningskommunerna kommer Finska nu även att erbjuda besök på andra kommunala institutioner, exempelvis på finskspråkiga avdelningar på äldreboenden. Då både barn- och äldreomsorg ingår i förvaltningskommunernas ansvar kan besöken av skådespelare optimeras och nå flera olika behovsgrupper. Eftersom förvaltningskommunerna har skyldighet att tillgodose både förskoleverksamhet och äldrevård helt eller delvis på finska är besökskombinationen av förskola och äldrevård mycket lämplig. Kommunen skall givetvis också erbjudas möjlighet att boka skådespelaren till andra kommunala institutioner, exempelvis skolor och bibliotek, vid besöket i kommunen. 3 Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. 9

Runt förskolebarnen finns det således även viktiga sekundära målgrupper som projektet kommer att nå ut till, vilket kan illustreras enligt följande figur: Förskolebarn Elever, älderboende, etc. Föräldrar och mor- och farföräldrar Förskoleprojektet Politiker och tjänstemän Förskolepedagoger Syskon och kompisar Sammanfattningsvis kan förskoleprojektets olika delar illustreras enligt nedan figur: Kulturaktiviteter Besök på förskolor och andra kommunala verksamheter, exempelvis skolor, äldreboende och bibliotek. Fortbildning Utbildningar, föreläsningar och informationsfilmer om barns utveckling av flerspråkighet Information - Språklagen och dess innebörd - Finska skolor/språkkurser - Sverigefinska nätverk - Vocabs språkverktyg Aktiviteter Webbmaterial 10 -Förberedande Förberedande - och uppföljande material -Digitala Digitala föreställningar -Information Information och material om Finland

9. Är projektet genomförbart? Under oktober - december 2010 genomfördes en pilotstudie, vilken finansierades av medel ifrån Institutet för språk och folkminnen och med egeninsats från Kulturfonden för Sverige och Finland. Syftet med pilotstudien var i första hand att kvalitetssäkra projektets upplägg, att undersöka intresset hos förskolorna/kommunerna och att anpassa projektet till förskolornas behov och önskemål. Pilotstudien utfördes av Kulturfondens projektkontor Tandem, som även kommer att driva projektet i framtiden. Inom ramen för pilotstudien genomförde Tandem följande uppgifter: 1. Förankrade och säkerställde intresse för samarbete kring projektet i nio olika förvaltningskommuner. Informationen skedde via möten med kommunrepresentanter vid besök i respektive förvaltningskommun. 2. Genomförde tio tvåspråkiga teaterbesök på svenska förskolor i olika förvaltningsområden. Det specialskrivna teaterframträdandet genomfördes för totalt cirka 200 barn. 3. Genomförde en strukturerad uppföljning med förskolepedagoger angående deras och barnens respons på föreställningen och deras behov kring utformningen och upplägget av projektet. Skådespelerskan som utförde, regisserade och skrev föreställningen sammanfattade sina synpunkter som hjälpmaterial vid framtida produktioner för Finska nu. 4. Genomförde ett besök på en finskspråkig avdelning på ett äldreboende och framförde noveller på finska. 5. Utformade ett upplägg för utbildning om barns flerspråkighet riktat främst till förskolepedagoger. Inom ramen för uppföljningen med pedagogerna undersöktes även deras intresse och behov av utbildningen samt deras synpunkter på utformningen och upplägget. 6. Genomförde ett dagsbesök på Språkbadsskolan i Jakobstad, Finland. 7. Genomförde möte med projektledaren för det dansk-tyska språkprojektet Professor. Dr. ABC. 8. Tog fram en kommunikationsplan för projektet. 9. Genomförde flera satsningar på informationsspridning för att förankra projektet och uppmuntra till framtida samarbete. Bland annat genomfördes ett seminarium på Finlands ambassad den 27 september 2010 om projektets uppstart och ett annat informationsmöte om projektets framskridande den 8 december 2010. Pilotstudiens resultat redovisades på ett seminarium den 7 mars 2011 på Finlands ambassad i närvaro av statsråd från Sverige och Finland, samt representanter för de finska förvaltningsområdena i Sverige. 10. Utformade en funktionell prototyp av en hemsida för projektet som finns redo att lansera vid projektstart. Under genomförandet av pilotstudien har Tandem fått bekräftat att det finns intresse av att ta del av projektet hos de tilltänkta målgrupperna. Detta har bland annat verifierats genom de genomförda mötena med representanter från förvaltningskommunerna och genom den uppföljning som gjordes med förskolepedagogerna. Genomförandet av pilotstudien visar även att det finns ett stort intresse för aktiviteter som vänder sig till barn som har ett finskt påbrå, men som inte har finska som ett aktivt hemspråk. 11

I arbetet med pilotstudien medverkade bland annat Finlandsinstitutet i Stockholm, Uusi Teatteri tidskriften Sheriffi och Sverigefinska ungdomsförbundet. Under arbetet med pilotstudien förekom även kontakter med Enheten för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län samt med Finlands ambassad. Mer information om resultatet av pilotstudien finns i bilaga 3 och i det mer omfattande dokumentet Slutrapport från pilotstudien för Finska nu förskoleprojektet från den 25 februari 2011. Till grund för pilotstudien förelåg dokumentet Projektunderlag Finska nu - förskoleprojektet från den 30 april 2010. 10. Hur har projektet förankrats? I juli 2010 skickades orienteringsskrivelser om projektet till Sveriges och Finlands regeringar. Tanken var att fonden skulle ta en ny kontakt med regeringarna senare under hösten 2010, men arbetet med pilotstudien tog längre tid än beräknat och den blev klar först i februari 2011. I skrivelsen framhåller fonden att två viktiga finansiärer är svenska och finländska staten för att ge projektet legitimitet som en parallell till Svenska nu. Under arbetet med att utveckla projektidén har olika möten avhållits med tjänstemän och politiker i det svenska regeringskansliet. Informationsmöten har även hållits med officiella representanter för Finland. Bland annat Armi Mikkola, undervisningsråd vid undervisningsministeriet, socialråd Timo A. Tanninen, Finlands ambassad, och tidigare socialminister Juha Rehula. På initiativ av Finlands ambassad i Stockholm genomfördes den 7 mars 2011 ett seminarium där projektet diskuterades. Seminariet öppnades av integrationsminister Erik Ullenhag, Finlands migrations- och Europaminister Astrid Thors samt av Stockholms landshövding Per Unckel. Projektet uppmärksammades även vid seminariet Två språk som förenar som anordnades på Finlands ambassad den 27 september 2010. Möten med kommunrepresentanter i nio olika förvaltningskommuner har genomförts med syfte att förankra projektet och anpassa det efter kommunernas behov och önskemål. Tandem har också arrangerat två informationsmöten där det pågående arbetet med projektet har redovisats. Till mötena har bland annat inbjudits olika intressegrupper för finskans ställning i Sverige. Där utöver har informationen om det pågående arbetet spridits via sociala medier som uppdaterats löpande. Projektet har även fått medial uppmärksamhet i både Sverige och Finland. En skiss på kommunikationsplan finns utarbetad för att så snabbt som möjligt kunna göra projekt känt när väl finansieringen är säkerställd för projektet. Mer information om hur projektet har förankrats finns i dokumentet Framväxten av Finska nu från den 31 maj 2011. 12

11. Hur kommer projektet att följas upp Utvärderingen av projektet kommer att ske löpande i samråd med Stockholms universitet, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Utvärderingen kommer att ligga till grund för en eventuell fortsättning av projektet efter 2014 samt för att stimulera andra likartade projekt i framtiden. 12. Vilket mål förväntas uppnås? Ambitionen är att projektet skall skapa ett större intresse för såväl det finska språket som för minoritetsspråklagen. Målsättningen är att genomföra besök på 25 % av förskolorna i de nuvarande förvaltningskommunerna (32 stycken) under 2012-2014. Detta innebär besök på ca 700 förskolor. Utöver besöken på förskolorna tillkommer besöken på övriga kommunala institutioner. 13. När skall det genomföras? Så snart som finansieringen är säkerställd kan projektet starta relativt snabbt. Pilotstudien, kommunikationsplanen och förankringsarbetet möjliggör detta. Med tanke på att minoritetsspråklagen är relativt ny är det viktigt att så snart som möjligt levandegöra och synliggöra lagen. Det finns redan idag en efterfrågan på Finska nu inför hösten 2011. Det är därför viktigt att arbetet med projektet hålls aktivt. Arbetet med att sammanställa en projektorganisation, utveckla det material som ska inkluderas på projektets hemsida (hemsidan finns redo för publicering) och ta fram syftesenliga teaterföreställningar avses påbörjas under senare delen av 2011. Därefter är ambitionen att projektet startar i en mindre omfattning under första halvåret av 2012 och går i full skala fram tills slutet av 2014. Under slutet av 2014 sammanställs olika utvärderingar som utgör underlag för om/hur projektet kan fortsätta. Tidsplanen för projektet illustreras nedan. SAMMANSTÄLLA PROJEKTORGANISATION, UTVÄRDERING AV UTVECKLA PROJEKTSTART I FULLSKALIG VERKSAMHET OCH WEBBMATERIAL OCH MINDRE SKALA PROJEKTVERKSAMHET BESLUT OM FORTSATT TA FRAM AKTIVITET FÖRESTÄLLNINGAR SEP. DEC. 2011 JAN. JULI 2012 AUG. 2012- SEP. 2014 OKT. - DEC. 2014 13

14. Vad händer efter 2014 när projektperioden är avslutad? Under projektperioden byggs det upp en infrastruktur som kan användas även efter 2014. Fonden ser sig som en garant för att den kan upprätthållas genom uppdateringar av exempelvis hemsidan för förskoleprojektet. Det samma gäller för ungdomsportalen och Sheriffi. De explicita kostnaderna i förskoleprojektet, besöken i kommunerna, finansieras av kommunerna beroende på efterfrågan. Med begränsade medel är det således fondens uppfattning att projektet kan fortleva även efter 2014. 15. Hur kommer projektet att finansieras? Den finländska och den svenska regeringens bidrag om vardera ca 1.0 milj kr/år till projektet Svenska nu i Finland har givit projektet en legitimitet och de båda regeringarna har därmed, för majoritetsbefolkningen visat på betydelsen av att Finland är tvåspråkigt. För att Finska nu ska nå en nödvändig framgång är det viktigt att de två ländernas regeringar gör samma ekonomiska markering/stöd för att gentemot den svenska majoritetsbefolkningen visa på betydelsen av ett fortsatt levande finskt språk i Sverige. Förutom ekonomiskt stöd från regeringarna kommer projektet att kunna finansieras med bidrag från förvaltningskommunerna, vilket uppskattas till drygt 20 % av den totala budgeten beroende på vilka måltal som uppnås i förskoleprojektet. Något förenklat kan sägas att kommunerna står för de kostnader som uppstår när skådespelarna besöker kommunerna, deras lön och resekostnader, och att bidraget från regeringarna täcker kostnaderna för projektets genomförande i stort och de delar som är tillgängliga för alla, exempelvis informationsmaterial om minoritetsspråklagen, pedagogisktmaterial etc. 16. Vem är ansvarig för projektet? Kulturfonden för Sverige och Finland kommer genom sitt projektkontor Tandem att vara förvaltare av projektet. Kulturfonden för Sverige och Finland har till syfte att främja de kulturella förbindelserna mellan Sverige och Finland genom att ge stöd till ökad kännedom om och kontakt mellan de båda ländernas kultur, näringsliv och folk. Kulturfonden för Sverige och Finland arbetar med två utskott: ett i Finland och ett i Sverige. Fondens arbete leds av en styrelse som består av sex ledamöter, tre från Sverige och tre från Finland. Styrelsen utses av respektive lands regering och består bland annat av svenska och finländska riksdagsledamöter. Regeringarna i Sverige och Finland utser också en av ledamöterna från vartdera landet att tjänstgöra vartannat år som ordförande och vartannat år som vice ordförande. Under år 2011 är tidigare försvarsminister Anders Björck, Sverige, vice ordförande och tidigare miljö- och samarbetsminister Jan Erik Enestam, Finland, ordförande. För mer information om Tandem och fonden, se www.projekttandem.se 14

17. Hur kommer Finska nu att organiseras? Finska nu kommer att genomföras och organiseras i samarbete med andra organisationer som har erfarenhet och intresse av de tre delprojektens målgrupper. Det kommer att inrättas en särskild styrgrupp/delegation och olika expert-/referensgrupp expert /referensgrupper till projektets ets olika delar för att kvalitetssäkra genomförandet och förankra det hos olika intressenter. Dessa grupper kommer att bestå av relevanta representanter från olika intresseorganisationer som arbetar med frågor som berör projektet, även offentliga institutioner institutioner och myndigheter kommer att inkluderas. Skissen nedan visar den förväntade örväntade projektorganisationen och följs av en förklaring av de olika grupperna. Finska nu 1. Tandem 3.Styrgrupp Förskoleprojektet 5.Operativ grupp 2.Kulturfonden 4.Delegation Språkverktyget 7.Referensgrupp 6.Referensgrupp 15 Ungdomsportalen 8.Redaktionsråd

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Kulturfonden för Sverige och Finland. Är juridiskt ansvarig för Finska nu. Tandem. Förvaltar och administrerar de delprojekt som tillsammans utgör Finska nu. Styrgrupp. Kvalitetssäkrar projektet och tar större ekonomiska beslut. Delegation. Agerar som ambassadörer för projektet. Har som uppgift att saluföra och utveckla projektet. Operativ grupp för förskoleprojektet. Ansvarar för det praktiska arbetet om och kring förskoleprojektet. Referensgrupp för förskoleprojektet. Rådgivande grupp med sakkunniga representanter från olika områden, där utvecklingen av förskoleprojektet diskuteras och idéer förankras. Referensgrupp för språkverktyget. Rådgivande grupp med representanter från olika områden, där utvecklingen och spridningen av språkverktyget diskuteras och idéer förankras. Redaktionsråd för ungdomsportalen. Har både som uppgift att diskutera innehåll och utveckling av ungdomsportalen samt att kvalitetssäkra utbudet. 18. Sammanfattningsvis - Vad skiljer Finska nu från andra projekt? Projektet finska nu har som signum att inte exkludera någon. Det är öppet även för dem som inte kan finska. Det gäller för alla tre delprojekt i Finska nu. Fondens utgångspunkt är en grundläggande hållning om att flerspråkighet är en samhällsmässig resurs. Genom att lyfta fram det finska språket och använda det som en utgångspunkt vill projektet även sätta fokus på andra minoritetsspråk. Detta är grunden för hela Finska nu. Vad gäller förskoleprojektet bygger det på att se barnen, föräldrarna och förskolepedagogerna som en samverkande helhet. Barnen får övningar i språk och rörelser, föräldrarna får möjlighet att ta upp sina historiska rötter och fundera på hur det finska språket skall vidareföras/ återupprättas i familjen, pedagogerna får ökad kompetens i hur man kan stimulera barn att lära sig flera språk. Projektet Finska nu är också ett verktyg för stat och kommun att i ett och samma projekt uppfylla målen i minoritetsspråklagen, Tavastehusdeklarationen och den reviderade läroplanen för förskolan. För kommuner medför projektets samordning av aktiviteter för både förskola och äldreomsorg en extra nyttograd. Även om alla minoritetsspråk har lika stort värde, så är ett av syftena med Finska nu att för majoritetsbefolkningen lyfta fram det finska språkets särskilda ställning i Sverige. Helt enkelt att skapa en insikt om ländernas gemensamma historia och särskilda samhörighet jämfört med andra minoritetsgrupper. Det finns därmed en samverkan mellan det pågående projektet Svenska nu i Finland och projektet Finska nu i Sverige. De två projekten bygger på en växelverkan mellan länderna. För Sverige är det av stor betydelse att det svenska språket och den svenska kulturen hålls vid liv och utvecklas i Finland. Motsvarande gäller för Finland angående det finska språkets ställning och status i Sverige. Det finns således ett ömsesidigt intresse för Sverige och Finland att det sker insatser kring ländernas språk. Växelverkan består i att en insats för minoritetsspråket i ett av länderna kan vara en viktig hävstång för motsvarande insats i det andra landet. Projektet Finska nu är därmed mer än ett minoritetsprojekt. 16

19. Kontaktuppgifter För mer information om projektet, vänligen kontakta Projektkoordinator, Jessica Melin Hirschfeldt Tel: 08-506 11 311, mobil: 076-766 50 19 e-post: jessica.melin@norden.se Fonddirektör Mats Wallenius Tel: 08-506 113 08, mobil: 070-961 14 08 e-post: mats@norden.se 17

Bilaga 1a: Projektet Finska nu en översikt över de tre delprojekten 18

Bilaga 1b: Webbportal för ungdomar med finsk anknytning i Sverige Bakgrund Ett återkommande förslag i olika utvärderingar/sammanfattningar från Märkesåret är att det måste göras fler ungdomsinsatser. Det gäller dels insatser för att stärka identiteten/språket hos de ungdomar i Sverige som har en finsk anknytning, dels att öka kunskapen om Finland och den finländska kulturen hos svenska ungdomar. Härtill att stimulera till ökade kontakter mellan ungdomarna. Med denna utgångspunkt har Kulturfonden varit i kontakt med Sanna Posti Sjöman, chefredaktör för kulturtidskriften Sheriffi, och ett antal andra aktiva sverigefinska ungdomar om vilken typ av ungdomsinsats som borde göras. Svaret var att det borde utformas en ungdomsportal som verkade som en samlingsplats för sverigefinnar och svenskar i åldrarna 1525 år. Allt fler sverigefinnar börjar söka sig tillbaka till sina rötter och anamma den finska delen av sin identitet, utan skam eller förbehåll. Detta märks, inte minst av det faktum att köerna till finskspråkig barnomsorg är rekordlånga och att allt fler söker sig till finska språkkurser. Det faktum att det finns närmare 700.000 personer med helt eller delvis finska rötter i Sverige idag, är inget som har synts i media. I praktiken har var fjortonde invånare i Sverige en anknytning till Finland, men det finns fortfarande ett skralt utbud av finsk kultur och fritidsutbud för sverigefinnar på olika digitala samlingsplatser. En ungdomsportal skulle verka för att fylla igen detta stora svarta hål. Målgrupp Portalen skulle utformas för att tillgodose behoven för sverigefinnar i åldern 15-25 år. Den kan även användas för andra ungdomar i Sverige som har ett särskilt intresse för Finland. Syfte Syftet med projektet är att föra svenskar och finländare närmare varandra. Portalen skall kunna vara det naturliga valet för en svensk kille som har en finsk flickvän och som vill veta mer om sverigefinnar, eller för en sverigefinne som vill kolla upp om det går en rolig teaterpjäs med finsk anknytning under helgen. Eller för den som vill lyssna på en finlandssvensk konsert. Det finns förvisso kalendarium hos sverigefinska föreningar och institutioner redan idag. Man kan besöka Finlandsinstitutets hemsida för att läsa om aktuella utställningar eller Sisuradios hemsida för att veta om kommande artistintervjuer etc. Syftet med projektet är att samla all denna information till en och samma plats och fokusera på ungdomar och ungdomskultur, såväl för svensk- som finskspråkiga. Webbportalen har således två huvudsyften: Att verka som en identitetsstärkande samlingsplats för ungdomar med finsk anknytning i Sverige. Att verka som en informativ samlingsplats för sverigefinnar/finländare och svenskar som vill ta del av sverigefinsk/finländsk ungdomskultur i Sverige. 19

Innehåll Portalen kommer att vara interaktiv och i huvudsak innehålla intervjuer, kalendarium, reportage, debattforum/bloggar, live-sändningar etc. Språket blir i huvudsak svenska (för att inte exkludera de sverigefinnar och svenskar som inte kan finska). De finska delarna (intervjuer, nyheter mm.) översätts/textas till svenska och vissa videointervjuer med exempelvis finska artister görs på engelska, så att såväl svenskar som finsktalande kan ta del av dessa. Innehållet kommer att vara fritt från reklam och portalen ska vara politiskt och religiöst obunden. Drift Portalen kommer att drivas och uppdateras av Sanna Posti Sjöman som har en journalistexamen från JMG i Göteborg och goda kunskaper om sverigefinnar och Finland. Posti Sjöman arbetar även som reporter och programledare på SR Sisuradio. De befintliga reportrar som är kopplade till Sheriffi kommer att bistå i arbetet med portalen. I och med att Posti Sjömans goda kunskaper och kontakter inom svensk media, förväntas portalen få en ordentlig skjuts via media i vid lanseringstillfället. Kunskapen om portalens existens kommer även snabbt att kunna spridas via Sheriffis etablerade målgrupp. 20

Bilaga 1c: Språkverktyg för finska I samband med Märkesåret under 2009 framkom i olika kontakter med de sverigefinska skolorna att elevernas förkunskaper har försämrats under det senaste decenniet. Dagens elever har sämre kunskaper i finska när de börjar i skolan. Detta medförde att Märkesårets nationalkommitté beslutade om att bevilja 500.000 kr till ett webbaserat och individanpassat inlärningsverktyg. Efter Märkesåret har Kulturfonden för Sverige och Finland tagit över förvaltningen av språkverktyget. Syftet är att med hjälp av den nya informationstekniken öka elevernas intresse för att lära sig finska och att därmed snabbare få upp deras kunskapsnivå i språket. Språkverktyget har utvecklats av företaget Vocab AB. Målgrupp Målgruppen för projektet är främst eleverna (primärt årskurs 7 9) i de sverigefinska skolorna i Sverige. Dessa skolor, som är sju till antalet och tillsammans har drygt 1000 elever, finns representerade på följande platser: Eskilstuna, Örebro, Göteborg, Kista, Botkyrka, Upplands Väsby och Stockholm. Beskrivning av verktyget Språkverktyget utgår ifrån den enskilde elevens/användarens intresse, exempelvis idrott, resor eller mode, och möjliggör en högre motivation till inlärning än traditionella läromedel. Språkverktyget fanns sedan tidigare anpassat till engelska, ryska, tyska och spanska men inte finska. Nu finns en teknisk anpassning till finska, vilket var den huvudsakliga kostnaden för projektet. Förutom anpassningen inkluderar projektbudgeten utbildning av användarna, kraftigt rabatterade licenser för skolorna och service under tre år. Språkverktyget är helt webbaserat och fungerar i korthet på följande sätt i undervisningen: 1. Eleverna och läraren loggar in på en särskild hemsida. Eleverna kommer till en version av hemsidan, läraren en annan. 2. Eleven går in på vilken finskspråkig hemsida som helst, exempelvis Helsingin Sanomats sportdel och hittar ett stycke om ishockey. 3. Eleven markerar det avsnitt han/hon vill använda. 4. Den kopierade filen klistras in i språkverktyget. 5. När eleven trycker på knappen Skapa övningar använder programmet den utvalda texten och genererar olika typer av övningar i finska. 6. Verktyget mäter hela tiden kunskaperna och meddelar inte bara vad som är rätt och fel utan känner av elevens kunskapsnivå för att skapa repetitioner. Läraren kan följa elevens framsteg via sitt eget verktyg och på så sätt använda informationen till utvärdering. 21

Utbildning Tandem har hittills(maj 2011) arrangerat tre olika utbildningstillfällen för personal från de sverigefinska skolorna där de har haft möjlighet att lära sig hur man använder språkverktyget och integrerar det i undervisningen. En pedagog som deltagit i två utbildningstillfällen har utvecklat en manual med tips och upplägg för hur språkverktyget kan användas inom olika ämnesområden. Vidareutveckling I samband med pilotstudien för Finska nu undersökte Tandem i samarbete med Sverigefinska ungdomsförbundet en framtida satsning som berör skolornas modersmålsundervisning i finska. Undersökningen gällde möjligheterna att använda sig av webbaserade kommunikationsverktyg för att bedriva modersmålsundervisning på distans och om språkverktyget skulle kunna användas som ett hjälpmedel i undervisningen. Enligt de lärare och rektorer som intervjuades är situationen med modersmålsundervisningen i finska i Sverige på väg mot en kris. Detta syns exempelvis i brist på behöriga lärare, låg status på undervisningen, svårigheterna med att rekrytera cirkulerande lärare, att många av modersmålslärarna närmar sig pensionsåldern och faktumet att modersmålsundervisningen ligger utanför elevers skolschema. Alla intervjuade som medverkade i undersökingen ansåg att någonting måste göras för att förbättra den nuvarande situationen. Distansutbildning via Skype eller andra program kan ge möjligheter speciellt i områden där det är svårt att anställa lärare, exempelvis på grund av geografiska avstånd. Tandem avser att gå vidare med denna fråga för att undersöka om projektet kan bidra till att förbättra situationen med modersmålsundervisningen i finska. Detta bör givetvis ske i samverkan med de sverigefinska initiativ/aktiviteter som redan tillämpas inom detta område. 22

Bilaga 2: Förberedande- och uppföljande aktiviteter i sju steg Besöken på förskolorna av skådespelare är utgångspunkten för projektet. Tanken är att det skall genererar en rad anledningar, såväl innan som efter besöket, för att uppnå projektets syfte och mål. De förberedande- och uppföljande aktiviteter är uppbyggda i en sjustegsmodell enligt följande: Steg 1: Informationsfilmer om barns flerspråkighet och minoritetsspråklagen Tandem avser ta fram 3-4 informationsfilmer som främst riktar sig till målgruppen förskolepedagoger och föräldrar med barn i projektets primära målgrupp. Filmerna ska informera om olika relevanta teman för projektet. De kommer bland annat att behandla syftet och avsikten med minoritetsspråklagen samt barns förmåga att läras sig flera språk. Eftersom filmerna ska passa en mycket bred målgrupp kommer upplägget vara utformat även för dem som inte har djupare kunskaper om ämnet. Informationsfilmerna kommer att tillgängliggöras gratis på hemsidan för projektet. Filmerna kommer tillsammans att skapa en helhet, men ska även kunna användas separat. Utbildningsradion har involverats i detta steg och kommer att bidra med ytterligare material som är relevant för att skapa intresse och kontinuitet kring projektet. Steg 2: Förberedande material för förskolorna Detta steg inkluderar dels material som är avsett för pedagogerna som beskriver syftet med projektet, dels ett informationspaket om projektet som förskolorna kan delge till föräldrarna. Men fokus ligger också på förberedande material som pedagogerna kan presentera för barnen, exempelvis pyssel med anknytning till Finland, ordlekar och sånger med hög igenkänningsfaktor på båda språken. Någon av sångerna kan sedan inkluderas i teaterföreställningarna för att öka barnens interaktion i föreställningen. Pilotstudien visade att pedagogerna spelar en mycket viktig roll i arbetet med föreställningen. Det är därför viktigt att det förberedande och uppföljande materialet blir lättillgängligt och att pedagogerna involveras i projektet både innan och efter besöken. Tröskeln bör bli så låg som möjligt för att göra arbetet kring finskan till ett positivt och roligt inslag i deras pedagogiska verksamhet. I uppföljningen med pedagogerna som genomfördes under pilotstudien vidimerades att materialet kommer att utgöra en viktig komponent och deras önskemål om material kommer att vara styrande. Steg 3: Föreställningen genomförs Tandem avser ta fram tre olika föreställningar som parallellt genomförs i de finska förvaltningskommunerna. Dessa kommer att genomföras i samma anda som den specialskrivna föreställning som turnerade under pilotstudien. Steg 4: Uppföljande material till barnen Den största delen av materialet kommer att vara webbaserat, men som en direkt uppföljning av föreställningen kommer barnen att få en ordkalender som stimulerar barnens fortsatta språkintresse. Ordkalendern kommer att utformas på samma sätt som en julkalender med en ny lucka som kan öppnas under ett antal dagar. Under luckan gömmer sig en bild med ett tillhörande förklarande ord. För att inte utesluta de barn och föräldrar som har intresse av att lära sig ett annat språk än finska, bör det finnas utrymme för att även skriva dit betydelsen på 23

ett ytterligare språk. Ordkalendern kan integreras i verksamheten på förskolan eller användas av barnen hemma tillsammans med föräldrar eller mor- och farföräldrar. I detta steg kommer barnen även att delges en mindre pedagogisk uppgift, exempelvis en sång eller ett antal ord, som de själva kan träna på och redovisa vid en senare tidpunkt. Steg 5: Uppföljning till föräldrarna I detta steg får föräldrarna, via förskolan, information om hur de kan följa upp besöket. Hemsidan kommer att inkludera en speciell sektion för föräldrar som beskriver hur de kan gå vidare med barnets språkutveckling. På hemsidan informeras också om olika aktiviteter på finska runt om i landet som föräldrarna kan ta del av, exempelvis kulturella aktivteter, information om de sverigefinska skolorna och tillgängligt skriftligt material. Via hemsidan kan föräldrarna även ta del av klipp från föreställningen, vilket ger barnen en möjlighet att återuppleva föreställningen med föräldrarna och andra personer som inte närvarade vid besöket på förskolan. Steg 6: Utbildning för förskolepedagogerna om barns flerspråkighet Syftet med utbildningen är även, utöver kompetensutvecklingen, att skapa motivation för att få pedagogerna att engagera sig i projektet. Kompetensutbildningen avser höja pedagogernas kunskap om utvecklingen av barns flerspråkighet samt hur detta kan främjas i deras verksamhet. Trots att kompetensutbildningen kommer att ta avstamp i det finska språket, ska den även kunna appliceras på andra språk. Tandem anser att det är viktigt att lyfta fram denna aspekt då det i de flesta förskolor finns många barn med andra kulturella bakgrunder. Eftersom utbildningsmaterialet till största del kommer att tillgängliggöras på projektets hemsida kommer även andra personer att kunna ta del av innehållet. Detta bidrar till en spridning av materialet utöver den primära målgruppen och utöver förvaltningsområdenas gränser. Materialet är även ett användbart verktyg för det stora antalet föräldrar som har frågor och funderingar kring barnets flerspråkighet. Det kommer därför att inkluderas i det uppföljande material som kommer att delges föräldrarna. Innehållet i kurserna och upplägget kring informationen kommer bland annat att ske i samverkan med Stockholms universitet, Institutionen för baltiska språk, finska och tyska. Steg 7: Uppföljande redovisning av och med barnen I samband med pilotstudien avhölls ett möte med projektledaren för det dansktyska språkprojektet Professor Dr. ABC. Vid mötet framhöll projektledaren betydelsen av att barnen får en uppgift som de kan redovisa vid ett senare tillfälle. Barnen som deltog i det dansktyska projektet övade in en sång på respektive språk, som de via webbkamera framförde för en förskola i det motsvarande landet. Barnen motiverades av att få visa upp sina nyvunna kunskaper, vilket bidrog till att de var roligare att öva på sången och språket i undervisningen på förskolan. Övningar i denna form hjälper barnen med att se nyttan med kommunikation och inse fördelarna med språkkunskapen. En variant av en uppföljning som innehåller motiverande komponenter kommer tas fram som ett avslutande steg för Finska nu. Övningen kan användas som ett repetitivt test för att se hur väl barnen kommer ihåg språkkunskaperna. 24

Bilaga 3: Konklusion av pilotstudien Under hösten 2010 genomfördes en pilotstudie för Finska nu förskoleprojektet. Pilotstudien finansierades med medel ifrån Institutet för språk och folkminnen och med egeninsats från Kulturfonden för Sverige och Finland. Vissa delar utfördes i samverkan med Finlandsinstitutet, Uusi Teatteri, tidskriften Sheriffi och Sverigefinska ungdomsförbundet. Under arbetet med pilotstudien förekom även kontakter med Enheten för minoritetsfrågor på Länsstyrelsen i Stockholms län samt med Finlands ambassad. Syftet med pilotstudien var i första hand att kvalitetssäkra projektets upplägg, bekräfta intresset från den framtida målgruppen och anpassa projektet till målgruppens behov och önskemål. Rent generellt kan konstateras att resultatet av den genomförda pilotstudien var mycket positivt och att studien uppfyllde dess tilltänkta syften. Studien visar att det finns ett stort intresse av aktiviteter som vänder sig till barn som har ett finskt påbrå, men som inte har finska som ett aktivt hemspråk. Under utförandet av pilotstudien har Tandem också fått bekräftat att det finns ett intresse för projektet i förvaltningskommunerna. Kommunrepresentanterna har övervägande varit mycket positiva till projektet och ställt sig välvilliga till att samarbeta kring verksamheten i framtiden. En efterfrågan på flera besök bekräftades och kommunerna har framfört att det är möjligt att finansiera framtida teaterbesök med förvaltningskommunernas särskilda medel för revitalisering. Den tvåspråkiga teaterföreställning som togs fram för besöken på förskolorna spelades för totalt ca 200 barn och 40 pedagoger och blev mycket uppskattad. Framträdandet innehöll flera komponenter som inkluderade barnen och tjänade väl syftet med att lyfta fram språket på ett positivt sätt och skapa ett intresse för finskan. Den primära målgruppen för projektet är barn i åldern 3-5 år som har en finsk anknytning, men inte har finska som aktivt hemspråk. Studien visade dock att det även går mycket bra att inkludera förskolebarn som inte har finsk bakgrund i verksamheten. Pilotstudien understryker förskolepedagogernas viktiga roll i kontinuiteten och kommunikationen kring projektet. Detta gäller såväl de förberedande aktiviteterna inför besöket på förskolan som hur de väljer att arbeta med uppföljningen av besöket. Genom att erbjuda förskolepedagogerna utbildningar om barns flerspråkighet skapas ett viktigt incitament för deras engagemang i projektet. I samband med pilotstudien verifierades detta intresse hos pedagogerna. I samarbete med Finlandsinstitutet, tog Tandem under pilotstudien fram ett förslag på upplägg för utbildning om barns flerspråkighet för förskolepedagoger där pedagogernas önskemål beaktades. Därmed kan denna del aktiveras mer eller mindre omedelbart när projektets finansiering är säkerställd. För att optimera skådespelarens framtida besök kommer kommunerna även att erbjudas att anlita skådespelarna på andra kommunala institutioner. Pilotstudien visade att det är fullt genomförbart att genomföra en form av besökskombinationer. Detta bekräftades dels genom mötena med kommunrepresentanterna, dels genom ett besök på en finskspråkig avdelning på 25