Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheten 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheten 2015 Bildning, Fritid och Kultur 2016-02-22

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Förutsättningar, fakta och nyckeltal... 4 Elevhälsa... 7 Förskola... 7 Fritidshem... 9 Förskoleklass...10 Grundskola...11 Särskola...12 Träningsskola...12 Gymnasieskolan...12 Vuxenutbildning...13 Särskild utbildning för vuxna...15 Utvärdering av nämndens verksamhetsmål för 2015...15 Barn/elever med rätt till modersmålsundervisning...23 Klagomålshantering/Synpunkter...24 Skolpliktsbevakning...24 Tillsyn enskild verksamhet...24 Mål och utvecklingsområden i korthet...25 2

3 Inledning Det nationella uppdraget Kommunfullmäktige är det högsta representativa organet som beslutar om mål och riktlinjer för kommunens verksamheter. Det är kommunfullmäktige som fördelar ekonomiska resurser som bedöms behövas för att nå uppsatta mål. Nämnder utses av fullmäktige för att styra olika delar av den kommunala verksamheten. Nämnden för bildning, fritid och kultur ansvarar för kommunens åtagande inom det offentliga skolväsendet. Verksamhetsformerna är förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. I det nuvarande statliga styrsystemet inom skolväsendet finns styrning från staten från två håll. Den ena styrningen innebär att staten ger kommunen som huvudman uppdraget att ge skolorna sådana förutsättningar att de nationella målen uppnås. Den andra styrningen går, förbi huvudmannen, direkt till lärare och rektorer att utforma en lokal verksamhet som innebär att eleverna får förutsättningar att uppnå målen i läroplaner och kursplaner. Systematiskt kvalitetsarbete I Skollagen (2010:800) finns bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete som innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Detta ska ske på huvudmannanivå liksom på enhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Om det vid uppföljning eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. I nämndens verksamhetsplan finns de mål som nämnden formulerat utifrån de nationella målen. Kommunens övergripande systematiska kvalitetsarbete presenteras i dokumentet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheten 2015. Därutöver återfinns de olika verksamhetsformernas kommunövergripande kvalitetsredovisningar i bilagor till respektive verksamhetsform. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att huvudman respektive förskolechef och rektor kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. I detta ligger att genomföra utförliga analyser av verksamheten kontinuerligt där utvecklingsbehoven bedöms utifrån de samlade resultaten och utvecklingsbehoven på respektive nivå. Om resultaten och utvecklingsbehoven varierar, ska orsaken till detta analyseras genom följande punkter: bedöma om det behövs ytterligare uppföljning diskutera med enheterna om utvecklingsbehov och identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas

4 Underlag för 2015 års kvalitetsredovisning utgörs av de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar, betygsstatistik från Skolverkets Internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem SIRIS, samt egna enkäter och utvärderingar. På kommunnivå har underlag för redovisningen utformats där de nationella målen ligger som grund för förskolornas och skolornas redovisning av måluppfyllelse. Förskolorna och skolorna har i sin tur utformat mål för verksamheterna utifrån analyser av tidigare resultat. Dessa lokala mål utger grunden för verksamheternas kvalitetsredovisningar. Utgångspunkt är verksamheternas egenansvar att utöva tillsyn och värdera resultat i verksamheten under året, samt att analysera och vidta åtgärder för att nå bättre måluppfyllelse. Avsikten är att medarbetarna i varje verksamhet ska reflektera över om deras inre organisation, planering och pedagogiska upplägg svarar mot de nationella målen. Riktlinjer för varje verksamhetsform har utarbetats med Skolverkets allmänna råd som utgångspunkt. Verksamheterna redovisar läsårsvis medan kommunens kvalitetsredovisning presenteras utifrån kalenderår. Förutsättningar, fakta och nyckeltal Nämndens nettobudget uppgick 2015 till 255 508 tkr. Förutsättningar Enhet Nettokostnader Fördelning % Fritid (inkl fritidsgårdar) 21 mkr 8,1 % Kultur 12 mkr 4,6 % Grundskola 50 mkr 19,5 % Gymnasieskola 34 mkr 13,3 % Förskola, skolbarnsomsorg 44 mkr 17,2 % Vuxenutbildning 3 mkr 1,1 % Administration 19 mkr 7,5 % Lokaler inklusive städning 39 mkr 15,4 % Övriga stödanordningar (elevhälsa, skolskjuts, skolmat etc) 34 mkr 13,3 % Summa kostnader 256 mkr 100,0 %

5 Fakta och nyckeltal 2012 2013 2014 2015 Förskola Antal inskrivna barn 342 365 376 378 - varav i enskild regi 48 51 51 52 Barn per årsarbetare 5,2 5,2 5,3 5,0 Pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn 9 10 3 0 Barn per årsarbetare 4,5 5 3 Fritidshem Antal inskrivna barn 361 378 310 340 Barn per årsarbetare 23,3 20,0 16,5 17,9 Förskoleklass Antal inskrivna barn 87 78 89 86 Barn per årsarbetare 12,8 14,9 17,0 13,8 Grundskola Antal elever kommunala skolan 873 869 883 908 Antal elever per lärare 9,5 9,5 9,8 10,7 Gymnasieskola Antal elever i Härjedalens gymnasium 201 184 172 182 Antal elever per lärare 7,4 7,9 7,1 7,6 Källa: Härjedalens kommuns inskickade uppgifter till SCB. I förskolan och förskoleklassen har antalet barn per årsarbetare minskat. I kommunen finns från och med våren 2015 ingen pedagogisk omsorg. Antal barn per årsarbetare har ökat något på fritidshemmen och i grundskolan. Även gymnasieskolan har en liten ökning när det gäller antal elever per lärare.

6 Antal elever i grundskolan höstterminen respektive år (inkl asylsökande) Källa: Härjedalens kommuns elevräkning Tabellen visar att antalet elever i grundskolan minskar. Från år 2004 till år 2015 har antalet elever minskat med 277 st. Från år 2015 till år 2021 är prognosen att antalet elever minskar med ytterligare 138 st. Minskning sker enligt prognosen i alla skolområden men framförallt i Funäsdalen, Lillhärdal, Hede och Vemdalen. Det senaste året har dock antal elever ökat. Detta beror på det antal nyanlända elever som har kommit till kommunen. Prognosen grundar sig på en framräkning av befintliga barn/elever det vill säga ingen hänsyn tas till in- respektive utflytt. Detta innebär att antalet elever troligtvis kommer att bli högre för varje år framåt än vad prognosen visar. Den främsta anledningen till detta är att antalet nyanlända elever förväntas ligga kvar på samma nivå som för 2015. Antal barn fördelat per år Källa: VM-befolkning För 2015 är det prognosticerat antal födda. Antal födda år 2015 uppgår per den 30 november till 70 st.

7 Elevhälsa Vårt mål i kommunen är att alla barn och elever på våra skolor och förskolor ska ges förutsättningar att nå de mål som är uppsatta för verksamheten. För att detta ska vara möjligt är det vårt uppdrag att arbeta för att alla barn och unga har en god hälsa såväl fysiskt som psykiskt. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot målen. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan. För elevhälsans organisation i Härjedalen finns en verksamhetschef som svarar för hälso- och sjukvården inom elevhälsan och har det samlade ledningsansvaret för verksamheten. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheter som elever, vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsan. I Härjedalens kommun har verksamhetschefen det övergripande pedagogiska ansvaret för elevhälsan medan personalansvaret för elevhälsans personal ligger under respektive rektor. Elevhälsans verksamhetschef genomförde en nulägesanalys tillsammans med den kommunövergripande elevhälsoorganisationen höstterminen 2014. Där framkom det bland annat att elevhälsans personal upplevde att deras uppdrag behöver tydliggöras i förhållande till vad mentorers uppdrag är och att samsyn saknas inom organisationen vilket har inneburit att ibland upplevs beslut och arbetsgång som godtyckliga. Det uttrycktes även en önskan om att kunna arbeta mer förebyggande samt att ha en chef med kontroll på elevhälsans kompetens. På frågan om vad som är elevhälsans största styrkor enades man om att Härjedalen har en bra kompetens inom elevhälsan, att den är utflyttad på skolorna, direkt underställd rektor samt att den har många olika kompetenser. Personalen uttryckte även i nulägesanalysen en önskan om att få arbeta mer förebyggande och stödjande. Nulägesanalysen användes därefter för att skapa förutsättningar för att det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsan ska kunna utvecklas och bedrivas. Ett viktigt steg var att tillsätta en verksamhetschef för elevhälsan under 2014. Detta gjordes som ett led för att skapa en tydligare organisation och struktur. Tidigare drev varje rektor elevhälsofrågorna, utifrån sitt synsätt på elevhälsan, vilket skapade ett otydligt arbetssätt för personalen inom elevhälsan. Förskola Förskolans mål och riktlinjer finns i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. I den anges förskolans uppdrag. Ny skollag och reviderad läroplan för förskolan, (2010) innebär att förskolechef har blivit en reglerad befattning med ett tydligt lednings- och samordningsansvar. Förskolan är en egen skolform och förskolans verksamhet omfattas i större omfattning av begreppen utbildning och undervisning. Målen och riktlinjerna finns uttryckta inom sex områden, angivna här nedan. o o o o o o o Normer och värde Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar Förskolan leds av en förskolechef för västra Härjedalen och en förskolechef för östra Härjedalen. Till varje förskolechef finns en biträdande förskolechef.

8 Förskola Antal Antal Barn* Tjänster** Hästhagen Sveg 53 12,55 Norrskenet Sveg 47 10,80 Lillmon, Sveg 27 5 Furan Lillhärdal 26 5,25 Bauers Ytterhogdal 22 3,5 Björnungen Hede 30 7 Ängen Vemdalen 31 5,9 Lofsdalen 6 2,15 Sjöängen Funäsdalen 38 8,10 Fjällrävarna 28 4,10 Goknuln Bruksvallarna 18 2,95 Föräldrakooperativ 18+15 Pedagogisk omsorg, fristående 19 SUMMA 378 * Från inrapporterad statistik SCB oktober 2015 **Från personalbemanningslista 2015-09-01 I kommunens förskolor finns 326 barn, 33 barn i föräldrakooperativ och 19 barn i fristående pedagogisk omsorg. Analys av resultat och måluppfyllelse Målfuppfyllelsen är god i de flesta förskolor, vilket grundas på de månadsrapporter från varje förskola och den föräldraenkät som genomförts övergripande i kommunen. Den enkäten ger verksamheterna svar på huruvida vårdandshavarna känner sig trygga när de lämnar sina barn i kommunens förskolor eller inte samt om barnen stimuleras till utveckling och lärande i förskolorna. Ett mål som vårdnadshavarna anser att förskolorna inte nått så långt med är miljö och hälsa, därför är det ett av kommande års övergripande mål för förskolorna inför nästa läsår. Förskolorna har låtit vårdnadshavarna utvärdera utvecklingsamtalen varje termin. De lägsta resultaten i höstens utvärdering var om vårdnadshavarna fick en tydlig bild över vad ditt barn behöver stärkas i.det resultatet har i vårens utvärdering fått högre resultat vilket visar att utvärderingen haft önskad effekt, när man tydligt ser förbättringsområden kan man göra förändringar/förbättringar. Det som ligger till grund för förskolornas övergripande resultat, både det som fungerat bra och det som fungerat mindre bra, är den samlade kompetensen/behörigheten. Det har varit svårt att rekrytera behöriga förskollärare vilket lett till att huvudmannen i stor utsträckning bedrivit intern kompetensutveckling i läroplanens mål. Förskolorna har aktivt arbetat med Skolinspektionens två rapporter Förskola före skola-lärande och bärande 2012:7 och Förskolans pedagogiska uppdrag 2011:10. Förskolorna har arbetat med att spegla sina egna verksamheter i dessa två rapporter. Förskolechefernas verksamhetsbesök fungerar också som ett bollplank i pedagogiska dilemman där man tillsammans får syn på det som fungerar bra och mindre bra. Pedagogiskt ledarskap måste ha sin grund i den befintliga verksamheten för att den ska nå fram till medarbetarna i arbetslaget, därför sker kontinuerliga verksamhetsbesök på varje förskola för att skapa trovärdighet i de förbättringsområden som förskolecheferna lagt märke till.

9 Huvudmannen har under vårterminen 2015 genomfört en övergripande ledarskapsutbildning för samtliga rektorer och förskolechefer inom Härjedalens kommun. Utbildningen har tagits fram utifrån de brister som huvudmannen sett framkommit i skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningen har tagit fasta på de framgångsfaktorer som SKL visar i sin rapport Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Utvecklingsområden Kompetensutveckling har genomförts för samtliga medarbetare i Pedagogisk dokumentation. Att arbeta med pedagogisk dokumentation ger högre måluppfyllelse då barnens intressen på ett tydligare sätt blir det som styr aktiviteterna i förskolan men också konkret visar vilka mål som uppfylls. Arbetet med pedagogisk dokumentation kommer att fortsätta pågå under kommande läsår. Eftersom rekryteringsproblematiken är ständigt pågående kommer de interna fortbildningarna inom läroplanens mål att fortsätta under kommande läsår då behovet är enormt stort. Det finns även planer på att utveckla dessa träffar till att inrätta en särskild kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot nyanlända vikarier i förskolan. Fritidshem Skola Antal Antal elever personal Sveg 137 10 Lillhärdal 21 1,05 Ytterhogdal 21 1,5 Vemdalen 33 1,5 Hede 37 3,25 Bruksvallarna 8 1 Funäsdalen 71 3,8 Lofsdalen 7 2,15* SUMMA 335 24,25 *Tillsammans med förskolan I Härjedalen erbjuds alla barn mellan 6 och 12 år skolbarnsomsorg, före och efter skoldagen, i form av fritidshem. Fritidshemmen finns i anslutning till skolan och är på de flesta orter integrerad i skolan. Under 2015 var 335 barn inskrivna i kommunens fritidshemsverksamhet. Rektor vid den skola som fritidshemmet är belägen vid, är också rektor över fritidshemmet. Analys av resultat och måluppfyllelse Flera av kommunens fritidshem genomför årligen enkäter som belyser trivsel på fritidshemmen samt trygghet. Utifrån enkätens resultat vidtas därefter åtgärder Årshjulet visar att samtliga fritidshem arbetar kontinuerligt med att motverka och förebygga kränkningar och säkra att eleverna erbjuds en lugn och trygg miljö. Trots detta finns områden att arbeta vidare med, t ex. genom att trygga samverkan mellan stora och små barn då mer än ett fritidshem uppger i sina resultat att det finns en otrygghet hos yngre elever gentemot de äldre eleverna. I huvudmannens arbete med ledarskap har ett stort fokus legat på rektorernas pedagogiska ledarskap. Det har i en analys av detta arbete framkommit att vid verksamhetsbesöken på fritidshemmen har fokus legat på att hitta struktur över den dagliga verksamheten. Genom verksamhetsbesöken har rektor styrt upp och strukturerat verksamheten på ett

10 helt nytt sätt vilket lett till att fritidshemmen utvecklats i en mycket positiv riktning. Det gäller att hålla i detta arbete under kommande läsår då det varit mycket framgångsrikt. Fritidshemmen i kommunen arbetar medvetet och aktivt med att stödja elevers lärande. Flertalet läsoch skrivstimulerande aktiviteter har gjorts med mycket gott resultat. Under läsåret 2014-15 deltog pedagoger från fritidshemmen vid Norra skolan, Sonfjällsskolan samt Vemdalens skola i fortbildningen Träna förmågor som utvecklar lärandet. Fritidspedagogiken bygger på att fritidshemmen utvecklar lärandet genom lek och meningsfulla aktiviteter. En analys av resultaten visar att flera av fritidshemmen är på god väg i sitt arbete mot att utveckla aktiviteterna till att vara utvecklande och meningsfulla. Analyser av det systematiska kvalitetsarbetet visar att samtliga fritidshem arbetar med att utveckla elevernas inflytande och möjlighet att påverka aktiviteterna på fritidshemmen. Ett mycket gott exempel på detta arbete är inrättande av ett Fritidsråd där elever och personal träffas kontinuerligt för att gemensamt fatta beslut i så många frågor som möjligt. Utvecklingsområden Fritidshemmens arbete måste utvecklas till att även inkludera samverkan med olika föreningar samt roll- och yrkeslekar. Detta är ett utvecklingsområde inför läsåret 15-16. Vissa av fritidshemmen har varit i kontakt med olika föreningar men har inte lyckats få till stånd ett fungerande samarbete. Analyser i fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete saknas vad gäller jämställdhetsaspekten. På vilket sätt får pojkar och flickor likvärdigt bemötande? Många gånger styrs vi av vårt omedvetna därför är det extra viktigt att ta fram och belysa detta genom att medvetandegöra vårt beteende. Huvudmannen behöver ta ansvar för att fritidshemmens utvärdering innehåller analyser som speglar detta då det i dagsläget inte går att dra några generella slutsatser utifrån svaren som kommit in. Precis som tidigare slutsatser visat sker idag mycket lärande av hög kvalitet på många av kommunens fritidshem. Dessa goda exempel behöver spridas. Detta underlättas av att anordna kommungemensamma träffar och här behöver huvudmannen ta ansvar för att driva detta utvecklingsarbete. Förskoleklass Alla sexåringar erbjuds att kostnadsfritt delta i förskoleklass under minst 15 timmar per vecka. Verksamheten bedrivs under läsårets skoldagar och tiderna utformas lokalt utifrån elevernas behov eller avståndet till verksamheten. Verksamheten bedrivs i skolans lokaler med hjälp av arbetslag som består av lärare, förskollärare och fritidspedagoger. HT 2015 fanns 82 st. barn i förskoleklass. Skola Antal elever Antal personal Funäsdalen 11 Personal Bruksvallarna 0 inräknad i tabell för Sonfjällsskolan i Hede 13 skolbarnsomsorg Vemdalen 7 Norra skolan i Sveg 38 Furulundsskolan, Lillhärdal 4 Lofsdalen 3 Ytterhogdal 6 SUMMA 82 Från elevräkningen

11 Analys av resultat och måluppfyllelse På kommunens samtliga skolor med förskoleklass pågår ett kontinuerligt arbete för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. I detta arbete samarbetar förskoleklassens elever och personal många gånger med övriga klasser på skolorna samt i vissa fall även med fritidshemmen. I detta arbete ligger stort fokus på att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för andra människor också utanför den närmaste gruppen. Vissa skolenheter med förskoleklass har lyckats mycket bra med att dokumentera området kunskaper och har mycket tydliga mål. På andra enheter behöver dokumentationen utvecklas och detta är ett arbete som kommunen kommer att prioritera under kommande läsår genom att först och främst genomföra en genomgripande utbildning för rektorerna i förskoleklassen. Men förvaltningens politiker kommer också att vara delaktig i detta förändringsarbete. Tanken är att det under ett läsår ska föras en dialog med rektor, förvaltningschef och politiker under fem olika avstämningstillfällen. Det hela ska därefter utmynna i en slutprodukt som dokumenterar läsårets systematiska kvalitetsarbete. Utvecklingsområden På vissa skolor har det förebyggande arbetet mot kränkande behandling kommit i skymundan då det istället har varit alltför stort fokus på de akuta åtgärderna. I de förskoleklasser där det förebyggande arbetet har fungerat bäst under läsåret har aktiviteterna planerats in som ett återkommande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Där får aktiviteterna också ett inslag av förebyggande arbete då det inte bara sätts in insatser på individnivå när det finns ett akut behov utan det pågår ständigt ett gruppstärkande arbete i klassen. Ett utvecklingsområde som finns på samtliga enheter i kommunens förskoleklasser är att utveckla arbetet med inflytande. En analys visar att förskoleklassens elever mycket sällan eller aldrig är representerade vid skolornas elevråd. Vid en skola deltar förskoleklassen i lågstadiets klassråd men ingen representant finns med vid skolans elevråd. Här behöver kommunens skolor utveckla arbetet med att även involvera förskoleklassen i detta arbete. Grundskola Antal barn i den kommunala grundskolan är 908 st (inkl asylsökande elever). I kommunen finns nio grundskolor: Skola Årskurser Antal elever Funäsdalens skola 1-9 191 Bruksvallarnas skola 1-3 8 Sonfjällsskolan i Hede 1-9 157 Vemdalens skola 1-6 63 Norra skolan i Sveg 1-6 213 Södra skolan i Sveg 7-9 166 Furulundsskolan, Lillhärdal 1-5 47 Lofsdalens skola 1-6 14 Ytterhogdals skola 1-9 49 SUMMA 908 Från elevräkningen

12 Alla skolor utom Södra skolan har förskoleklassverksamhet i skolan. Under läsåret 2014/15 har grundskolan haft följande organisation: Grundskolan i Sveg, som innefattar Norra skolan samt Södra skolan leds av en rektor samt två biträdande rektorer. För skolorna i Ytterhogdal, Furulundsskolan i Lillhärdal samt Lofsdalens skola finns en rektor. Funäsdalens skola och Bruksvallarnas leds av en rektor. Sonfjällsskolan i Hede och Vemdalens skola leds av en rektor med en biträdande rektor på 50 %. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen uppgår till 89,3 procent vilket är högre än riket som har 85,7 procent. Särskola Inom grundskolan och gymnasieskolan finns elever mottagna i särskolans skolform. Inom denna skolform finns elever vid ett antal skolenheter. Arbetssätt och metodik bygger på Lgr 11 och Salamancadeklarationen (om inkludering). Antalet elever i grundsärskolan inom kommunen läsåret 2014-15 är fem elever. Vid kommunens gymnasiesärskola finns två elever mottagna i gymnasiesärskolan (integrerade). Vid gymnasiesärskolan i Östersund, Palmcrantzskolan, går två elever och vid Höghammarskolan i Bollnäs går tre elever från vår kommun. En elev går gymnasiesärskola i Svenstavik. Den integrerade särskolan följer samma läroplan som övriga skolan men arbetar efter en egen kursplan. Den integrerade särskolan är en del i varje skolas kvalitetsredovisning. I kommunen finns en funktion som samordnar övergripande särskolefrågor. Länsgemensamma rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola har tagits fram. Träningsskola I träningsskolan går elever med grav utvecklingsstörning. Det är inte är möjligt för dessa att tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. I stället för enskilda ämnen har träningsskolans kursplan fem ämnesområden Kommunen har verksamhet i form av träningsskola för en elev. Specifik timplan för grundsärskolans olika årskurser och timplan för inriktningen träningsskolan olika årskurser ska tas fram under året. Gymnasieskolan Läsåret 2014-15 omfattade Härjedalens gymnasium nedanstående program och inriktningar. Program Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Industritekniska programmet Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktning Personbil Handel och service Svetsteknik Ekonomi Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskap Beteendevetenskap Vid Härjedalens gymnasium erbjuds även längdskidåkning och skidskytte som nationellt godkända idrottsutbildningar. Läsåret 2014-15 var antal skidelever 25 st.

13 Förutom ovanstående nationella program erbjuds även Introduktionsprogrammets samtliga utbildningsalternativ, (språkintroduktion, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ). Introduktionsprogrammets olika alternativ vänder sig till de elever i kommunen som inte har uppnått behörighet till gymnasieskolans nationella program. Introduktionsprogrammet syftar till att förbereda eleverna för annan gymnasial utbildning eller för arbetsmarknaden. Gymnasieskolan leds av en rektor samt en biträdande rektor. Läsåret 2014-15 studerade sammanlagt 172 elever på Härjedalens gymnasium. Fördelning på årskurser och program enligt följande. GYMNASIET ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 TOTALT FORDON behöriga 3 5 8 FORDON IM 7 3 1 11 INDUSTRI behöriga 3 1 4 1 9 INDUSTRI IM 2 7 1 1 11 HANDELS behöriga 9 7 16 HANDELS IM 2 4 6 REST & LIVS behöriga 1 1 EKONOMI behöriga 2 9 2 2 15 SAMHÄLLE behöriga 8 10 13 6 37 SAMHÄLLE IM 3 1 4 NATUR behöriga 7 13 3 4 27 IMPRE 4 2 6 IMIND 1 1 2 IMSPR 7 10 2 19 Totalt 43 70 43 16 172 Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen på Härjedalens gymnasium, 76,4 procent, är lägre än riksgenomsnittet för kommunala gymnasieskolor, 79 procent. År 2015 finns 36 % av eleverna på yrkesprogram och 48 % av eleverna på högskoleförberedande program. Cirka 16 % av eleverna finns på något av de fem introduktionsprogrammen. Vuxenutbildning Målet för kommunal vuxenutbildning är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Vuxnas lärande Härjedalen omfattar följande verksamheter: yrkesvuxenutbildning i egen regi; industri/svetsutbildning och undersköterskeutbildning samt köpta utbildningsplatser från andra utbildningsanordnare gymnasial vuxenutbildning grundläggande vuxenutbildning i Sveg, Hede och Funäsdalen utbildning i svenska för invandrare i Sveg, Hede och Funäsdalen gymnasiala kurser, både i egen regi samt andra utbildningsanordnare särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå i Sveg och Funäsdalen

14 Redovisning av kunskapsresultat och analys läsåret 14-15 Sfi Under 2014 uppgick antalet deltagare på Sfi till 228 elever medan samma siffra för vårterminen 2015 var 147 elever. Undervisningen i Svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning vars syfte är att ge grundläggande kunskaper i svenska språket. Framgångsfaktorer som bidragit till en positiv utveckling av undervisningen är att tid avsatts till kompetensutveckling, gemensamt arbete genomförts kring betyg och bedömning, utarbetande av matriser utifrån kursplanens krav och ett gemensamt utvecklingsarbete av ett genrepedagogiskt arbetssätt på alla nivåer. Pedagogerna har lagt mycket arbete på förståelse för uppdraget och mål i läroplan och kursplan. Bedömning har också varit ett prioriterat arbetsområde. Av den enkät som genomfördes under läsåret går att utläsa att eleverna trivs och är nöjd med verksamheten. Elevernas studieavbrott hör samman med att de flyttar eller påbörjar annan utbildning. Under ht-2014 valde 55 elever att avbryta sina studier vid Sfi på grund av flytt till en annan kommun. Vårterminen 2015 valde endast 11 elever att sluta av samma orsak. Kanske kan detta bero på det ökande antalet nyanlända som kommit till Sverige och detta i sin tur lett till att det blivit svårare att hitta bostäder. Redovisning av kunskapsresultat och analys läsåret 14-15 Grundläggande vuxenutbildning Verksamheten i grundläggande utbildning för vuxna är en relativt liten del i vuxenutbildningens totala verksamhet. Under läsåret 2014-15 har den bedrivits i Funäsdalen, Hede och Sveg med totalt 12 elever. Inom grundläggande vuxenutbildning är eleverna nyanlända och några av dessa läser även Sfi på D nivå. Flera av eleverna kommer sporadiskt till undervisningen då aktiviteter i etableringsplanen tillkommer. Avbrotten inom GRUV beror till stor del på att eleverna flyttar. Eftersom elevantalet är litet blir grupperna små och den pedagogiska dynamik som eftersträvas är svår att uppnå. Inför kommande läsår kommer GRUV-undervisningen i Hede att förläggas till Sveg. Detta för att få större elevgrupper och för att tillgodose lärarbehörigheten. De lärare som undervisar inom GRUV tillhör alla samma arbetslag som Sfi lärarna. Detta gör att förhållningsätt, värderingar etc lyfts som en naturlig del i utvecklingsarbetet. Analys av resultat och måluppfyllelse, gymnasial vuxenutbildning och yrkesvux Under vårterminen 2015 har 67 elever deltagit i vuxenutbildningens kurser för yrkesvux. Av dessa har 8 elever avslutat utbildningen, för 56 elever pågår fortfarande utbildningen medan 3 elever har valt att avbryta kursen. Detta läsår har en undersköterskeutbildning genomförts i kommunens egen regi. Till den utbildningen har flera elever som tidigare läst utbildning på distans ansökt. Genom utvärderingar kan utläsas att eleverna är mycket nöjda med kommunens utbildning. Under höstterminen 2014 läste 14 elever vid vuxenutbildningen gymnasial nivå. För höstterminen är samma siffra 27 elever. All gymnasial vuxenutbildning sker på distans via externa utbildare. Inom vissa utbildningar/kurser saknar eleverna den personliga lärarkontakten. Detta kan vara en av orsakerna till att så många som 57 % av eleverna avslutade kursen under ht-14. Samma siffra för 2015 var 48 %. (13 av27). Läsåret 2014-15 har 5 elever deltagit i lärlingsutbildningar som genomförts i vuxenutbildningens regi. Tre av dessa är färdiga med utbildningarna medan två fortsätter kursen under vårterminen 2016. De tre som är klara med utbildningarna har utbildat sig inom yrkena tatuerare, målare samt hovslagare.

15 Särskild utbildning för vuxna I Funäsdalen studerar fyra elever Alla elever läser svenska och en elev studerar dessutom engelska. Alla elever får intyg på lästa moment och de fortsätter studierna höstterminen 2015. I Sveg studerar sju elever. Alla elever har under läsåret studerat matematik, svenska och samhällskunskap. En elev har valt att avsluta sina studier och eleven har erhållit slutbetyg i ett ämne. Övriga elever får intyg på lästa moment och de fortsätter studierna höstterminen 2015. Av enskilda elevsamtal och klassråd kan man se att eleverna är nöjda med undervisningen. Alla elever tillhör enheten för dagligverksamhet IDAMIC. Eleverna ser undervisningen som att välkommet avbrott i veckans övriga arbete. Utvecklingsarbetet består till stor del av att fortsätta att stimulera eleverna till nya lärdomar. Utvärdering av nämndens verksamhetsmål för 2015 Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målet är uppnått när det framgår i förskolornas systematiska kvalitetsarbete att detta arbete är prioriterat. Under våren 2015 har alla förskolor genomfört ett värdegrundsarbete som har resulterat i nya planer mot kränkande behandling. Ett webbaserat verktyg som heter plan för förskolan och finns på diskrimineringsombudsmannens hemsida har använts. Förskolorna har tagit hjälp av Husmodellen (diskrimineringsombudsmannen 2010) som är en praktisk metod för att upptäcka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Utifrån en kartläggning av inomhus- och utomhusmiljön har förskolorna gjort en nulägesbedömning av vilka risker som finns utifrån diskrimineringsgrunderna. Förskolechefen har utarbetat det övergripande innehållet i planen och även tillsammans med personalen arbetat fram de rutiner som ska beaktas vid olika situationer. Eftersom planen är webbaserad blir den lätt att utvärdera och följa upp för både personal och chefer. Målet är uppnått. Mål: Förskolan ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Målet är uppnått när det systematiska kvalitetsarbetet innehåller analyser av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. Huvudmannen har under vårterminen 2015 genomfört en övergripande ledarskapsutbildning för samtliga rektorer och förskolechefer inom Härjedalens kommun. Utbildningen har tagits fram utifrån de brister som huvudmannen sett framkommit i skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningen har tagit fasta på de framgångsfaktorer som SKL visar i sin rapport Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Förskolechefernas verksamhetsbesök fungerar också som ett bollplank i pedagogiska dilemman där de tillsammans med pedagogerna får syn på det som fungerar bra och mindre bra. Pedagogiskt ledarskap måste ha sin grund i den befintliga verksamheten för att den ska nå fram till medarbetarna i arbetslaget, därför sker kontinuerliga verksamhetsbesök på varje förskola för att skapa trovärdighet i de förbättringsområden som förskolecheferna lagt märke till. Kompetensutveckling har genomförts för samtliga medarbetare i Pedagogisk dokumentation. Att arbeta med pedagogisk dokumentation ger högre måluppfyllelse då barnens intressen på ett tydligare sätt blir det som styr aktiviteterna i förskolan men också konkret visar vilka mål som uppfylls. Övriga konkreta åtgärder som genomförts är att arbetstiderna förlagts på ett sätt så att gemensam reflektion och planering är möjlig på varje arbetsplats.

16 Målet är uppnått. Mål: För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv krävs ett samarbete mellan olika övergångar. Målet är uppnått när det finns rutiner för samarbete och samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem på samtliga enheter. Överlämningsrutiner för förskola- förskoleklass finns på varje förskola. Samtliga förskolor följer dessa rutiner. Dessutom har förskolorna egna aktiviteter planerade med förskoleklasserna för att skapa en smidig och trygg övergång. Dessa aktiviteter kan bestå av att förskolan bjuds in på teaterbesök, juldans, aktiviteter i idrottssalen eller att barnen leker på skolgården. Flera av förskolorna samarbetar med fritidshemmen och har gemensam öppning och stängning samt sammanslagning under lov. För att möjliggöra planeringstid för personalen samarbetar förskolans och skolans personal och tar hand om varandras barn, vilket resulterar i att förskolebarnen lär känna både personal och elever i skolan. Samverkansträffar med lärare för olika stadier har genomförts. De föräldrar och elever som känner osäkerhet för att börja ny skola har fått komma på besök, enskilt, till nya mentor och skola innan skolan startar på hösten. Detta har varit lyckosamt enligt elever och föräldrar. Uppföljningsmöten sker under september/oktober. Målet är uppnått. Mål: Fritidshemmen ska utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är uppnått när samtliga verksamheter arbetar kontinuerligt med årshjul/månadsbrev som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. För att säkerställa att fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete inriktas på målen i läroplanen och att ett gott kvalitetsarbete bedrivs på kommunens samtliga fritidshem introducerades en ny målstyrningskedja som utgår från ett månadsbrev där huvudmannen genom att formulera riktade frågor tar del av det systematiska kvalitetsarbetet. Under vårterminen 2015 infördes dessa månadsbrev på fritidshemmen vid Sonfjällsskolan, Vemdalens skola och Norra skolan. Vid Centralskolan Ytterhogdal hade detta arbete redan påbörjats vid höstterminen 2013. Redovisning av resultaten på samtliga fritidshem i kommunen utgår från månadsbrevens frågeställningar. De fritidshem som ännu inte infört månadsbrev har under läsåret 14-15 gjort en enklare sammanställning av kunskapsresultaten som även de infogas i den övergripande sammanställningen. Målet är delvis uppnått.

17 Mål: Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa. Åtgärder ska vidtas om inte alla nått målet. Antal läsande elever i årskurs 2 3 7 40 38 Läsande flickor Läsande pojkar Icke läsande flickor Icke läsande pojkar Av 88 elever i årskurs 2 är 10 elever ej läsande. Det skiljer sig lite mellan de olika skolorna i kommunen och den skola som har flest elever som inte kan läsa i årskurs två är Norra skolan. Procentuellt sett är det dock förklarligt då Norra skolan har många fler elever än övriga skolor i kommunen. Elevhälsan är inkopplad vid samtliga fall och skolorna arbetar med att nå resultaten under elevens tredje år. Målet är inte uppnått. Mål: 100 % av eleverna i årskurs 3 ska klara kravnivån i samtliga ämnen Kunskaper samtliga BL EN IDH MA MU NO SO SL SV TK ämnen åk 3, Härjedalen Elever 100 st Når kunskapskraven 95 95 95 91 95 95 95 95 93 95 95% 95% 95% 91% 95% 95% 95% 95% 93% 95% Når EJ kunskapskraven 5 5 5 9 5 5 5 5 7 5 5 % 5 % 5 % 9 % 5 % 5 % 5 % 5 % 7% 5 % Norra skolan: 31 elever totalt i årskurs 3. 84 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen Sonfjällsskolan: 12 elever totalt i årskurs 3. 100 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen Vemdalens skola: 13 elever totalt i årskurs 3. 92 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse samtliga ämnen. Ytterhogdals skola: 4 elever totalt i årskurs 3. 75 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen.

18 Funäsdalens skola: 21 elever totalt i årskurs 3. 86 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Lofsdalen: 3 elever totalt i årskurs 3. 100 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Furulundsskolan: 8 elever totalt i årskurs 3. 100 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Bruksvallarnas skola: 8 elever totalt i årskurs 3. 100 % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Undervisningstiden hos de olika skolorna utnyttjas på olika sätt då förutsättningarna och gruppstorlekarna skiljer sig. Generellt sett har skolorna små eller mycket små undervisningsgrupper. Utmaningar kan dock vara att anpassa undervisningen till alla elevernas individuella behov. En annan orsak som påverkat kunskapsresultaten och måluppfyllelsen, som framkommit i analyserna, är vikten att variera olika arbetssätt och arbetsmetoder vilket gett ökade möjligheter för elever att hitta sin lärostil. För att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor är det av stor betydelse att det finns material och utrymmen för att t ex kunna forska, utföra experiment, kritiskt granska källor. Flera av kommunens skolor har under läsåret 14-15 påbörjat utvecklingsarbetet med kollegialt lärande. Detta har visat sig vara framgångsrikt och kommer att utvidgas till att omfatta alla kommunens skolor på sikt. I de skolor som har 100 % måluppfyllelse upplever lärarna att de hinner med alla elever i klassen och hinner se alla elevers behov. Vilka faktorer är det då som lyfts fram som viktiga i de klasser där lärarna upplever att de hinner med eleverna. Nedan listas några av faktorerna: Undervisningstiden används effektivt då det sällan är konflikter i klassen. Många gånger upplever pedagogerna att alltför stor del av undervisningstiden ägnas åt att lösa konflikter. På de skolor där konflikterna är få blir studieron tydlig. Där personalen har samma värderingar genomsyrar det verksamheten och det blir lättare att sträva mot samma mål. Det är viktigt att personalen har höga förväntningar och visar att de tror på elevernas förmåga att utvecklas för att de ska nå kunskapsmålen. Målet är inte uppnått. Mål: 100 % av eleverna i årskurs 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen Betyg samtliga ämnen årskurs 6, vt 2015 Betyg Bild Eng HKK IDH MA MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Antal satta betyg A 3 7 0 21 5 4 3 1 5 5 5 2 3 0 4 0 0 68 B 12 27 7 22 17 9 18 18 13 22 20 19 16 3 19 1 7 250 C 42 35 19 49 37 37 38 40 44 38 30 33 32 39 47 1 41 602 D 34 17 53 10 23 37 28 24 25 18 17 21 23 41 11 1 34 417 E 19 14 29 6 20 21 20 23 19 21 34 27 31 26 18 2 25 355 F 0 11 4 1 11 3 3 4 4 6 5 7 4 1 3 5 3 75 Saknas 3 2 1 4 0 2 1 1 1 1 0 2 2 3 0 1 1 23 3* 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 2 2 2 0 0 0 2 16 Summa 113 113 113 113 113 113 113 113 113 113 113 113 113 113 102 11 113 1 806 3= anpassad studiegång

19 Betyg 2015 Fördelning A 3,8 % B 13,8 % C 33,3 % D 23,1 % E 19,7 % F 4,2 % Saknas 1,3 % Anpassad studiegång 0,9 % Summa 100 % Analys av resultat och måluppfyllelse Av kommunens samtliga elever i årskurs 6 har flest elever fått betyget C (33,3 %) vilket är en förbättring sedan föregående år då flest elever fick betyget D (28,7 %). 3,8 % har fått betyget A och 4,2 % betyget F, det vill säga ej godkänt. 2,1 % är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas, 0,9 % är siffran för anpassad studiegång. I jämförelse med 2014 var 3,8 % av betygen som sattes det året A vilket är samma som i år. Fler elever än 2014 har erhållit betyget F. 2014 var 3,4 % av betygen F jämfört med 2015 då 4,2 % fick betyget F. Andelen med betyget B och C har ökat i jämförelse med föregående år medan andelen med betyget D och E har minskat. När det gäller betyget A så har flest elever erhållit detta betyg i ämnena engelska, idrott och hälsa. Inom ämnet idrott och hälsa är marginalerna till både riket och länet störst med 1,7 respektive 1,9 enheters skillnad. Vid några av kommunens skolor har man valt att frångå det traditionella klasslärarsystemet i årskurs sex för att mer och mer närma sig ämneslärarsystem i syfte att höja måluppfyllelsen. Fördelen med det är att läraren har en djupare kunskap i ämnet och sett till de olika skolornas analyser av arbetssättet menar skolorna att detta gynnar elevernas ämneskunskaper till det positiva. En annan framgångsfaktor, visar analyserna av skolornas resultat, är variation i undervisningen både vad avser arbetsformer men också redovisningsformer. På en av skolorna där resultaten i årskurs sex sviktar har specialpedagogen sammanställt varje elevs specifika stödbehov och hur lärarna bör undervisa för att möte detta behov. Detta har därefter kommunicerats till mottagande lärarteam i årskurs sju i syfte att överbrygga övergångarna mellan stadierna och låta eleverna utvecklas så långt som möjligt.

20 Betyg samtliga ämnen årskurs 9, vt 2015 Betyg Bild Eng HKK ID MA MU BI FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Antal satta betyg A 5 9 12 22 10 14 11 14 6 7 13 10 10 7 7 0 11 168 B 25 18 17 15 12 14 15 13 10 17 16 13 18 20 8 0 10 241 C 29 31 24 25 17 32 25 16 25 25 24 24 20 35 21 1 22 396 D 18 20 20 20 21 16 20 30 32 24 22 25 22 24 21 0 32 367 E 20 15 23 15 35 22 23 23 21 19 19 22 24 18 32 5 22 358 F 6 8 6 7 5 4 5 3 1 9 6 8 6 0 1 8 3 86 Saknas 2 2 4 0 3 4 1 2 1 2 2 1 2 2 2 0 3 33 Anpassad studiegång 1 3 0 2 3 0 6 5 10 3 4 3 4 0 0 0 3 47 Summa 106 106 106 106 106 106 106 106 106 106 106 106 106 106 92 14 106 1 696 Betyg Fördelning A 9,9 % B 14,2 % C 23,3 % D 21,6 % E 21,1 % F 5,1 % Saknas 1,9 % Anpassad studiegång 2,8 % Summa 100% Av kommunens samtliga elever i årskurs 9 har den största andelen elever fått betyget C, 23,3 % satta betyg. 168 betyg är satta inom kategorin A jämfört med 87 betyg inom samma kategori för 2014 vilket utgjorde 6 % av de satta betygen 2014 och 9,9 % av de satta betygen 2015. Däremot är det 86 betyg (5,1 %) satta inom kategorin för betyget F, d.et vill säga ej godkänt vilket är en förbättring jämfört med 2014 då dessa då utgjorde 6 % av betygen (87 st). 1,9 % (33 betyg) är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas eller att eleven haft anpassad studiegång. När det gäller betyget A så har flest elever erhållit detta betyg i ämnena engelska samt idrott och hälsa. Precis som resultaten visade både 2014 och 2015 är det är samma ämnen som eleverna i årskurs 6 också erhållit flest toppbetyg i. I ämnet svenska som andraspråk har inga betyg A utdelats vilket var ett av de ämnen som inte heller erhöll betyget A under 2014 tillsammans med ämnet kemi. I det senare har det dock skett en markant skillnad till detta år då 6 elever erhållit betyget A. Jämfört med betygsresultatet för 2014 är det fler betyg A och B satta. Om man slår ihop antal elever som fått betyget A och B i alla ämnen hamnade medelvärdet på 16,8 för 2014 medan det för 2015 hamnar på hela 24,7. Huvudmannen har under vårterminen 2015 genomfört en övergripande ledarskapsutbildning för samtliga rektorer och förskolechefer inom Härjedalens kommun. Utbildningen har tagits fram utifrån de brister som huvudmannen sett framkommit i skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningen har tagit fasta på de framgångsfaktorer som SKL visar i sin rapport Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Ett stort fokus har legat på ledarskapsutveckling där rektors ledarskap har belysts i syfte att visa på den stora betydelse ett gott

21 pedagogiskt ledarskap har för hög måluppfyllelse på skolorna. Medarbetarundersökningen för 2015 visar också att det är främst inom området ledarskap som förvaltningen utmärker sig jämfört med övriga kommunen. Tillsammans med pedagogerna har rektorerna drivit skolutvecklingen framåt i kommunen vilket syns i resultaten jämfört med 2014. Nu gäller att hålla i den positiva trenden och fortsätta utvecklas. En stor utmaning skolorna står inför läsåret 2015-16 är de många nyanlända eleverna som kommer till vår kommun. Att möta alla elever på deras egen nivå är en utmaning och om eleverna dessutom pratar olika språk är detta en enormt stor utmaning. Alla elever har rätt att lyckas i sin utbildning och nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Målet är inte uppnått. Härjedalens gymnasium ska bedriva undervisning som svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. Målet är uppnått när: Andelen elever med behörighet till ett nationellt program är högre än för 2014 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är högre än för 2014 Andelen elever vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket Härjedalens gymnasium Riket Riket Genomsnittlig betygspoäng (elever betygsatta i minst 2500 poäng) Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 3 år Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, nationella program Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, högskoleberedande program 2011 2012 2013 2014 2015 2014 2015 13,1 12,9 14,4 14,5 13,8 14,0 14,0 56,4 66,7 71,4 73,7 66 64,0 83,3 66,7 57,1 70,3 71,3 85,2 87,0 91,0 90,7 Nämndens mål för verksamhetsåret 2015 var satt att Andelen elever med behörighet till ett nationellt program är högre än för 2014. 2014 var 66.7 % av eleverna behöriga till ett nationellt program medan endast 57,1 % var behöriga 2015. Målet är inte uppnått. Andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier för högskoleberedande program är 87,0 %. Nämndens mål var att Andelen elever vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. 90,7% av eleverna i riket har grundläggande behörighet till högskola och universitet vid de högskoleförberedande programmen. Målet är inte uppnått.

22 Genomsnittligt betygspoäng 15 14,5 14 14 14,1 14 14,4 13,9 14,5 14,4 13,5 13,4 13,4 13 12,9 12,5 12 2010 2011 2012 2013 2014 Härjedalen Riket 2014 var den genomsnittliga betygspoängen vid Härjedalens gymnasium 14,5 poäng. 2015 är betygspoängen 13.8 poäng. Målet gällande Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är högre än för 2014 är således inte uppnått. Målet är inte uppnått. För att stärka måluppfyllelsen till kommande läsår har Härjedalens gymnasium vidtagit ett flertal åtgärder. Skolan inledde under våren 2015 ett arbete för att kartlägga skolans verksamhet och behov av förändring. Som stöd för detta användes BRUK och 23 mars inventerades förändringsbehovet med utgångspunkt i område 2: Kunskap, utveckling och lärande. Problembilden som utkristalliserades kan sammanfattas som följer: 1. Otydlig organisation, strukturer behöver förbättras. 2. Små möjligheter till samverkan mellan kurser och utveckling i ämnen, ej tid. 3. Upptäckarsystem för elever i behov av stöd behöver förbättras. 4. Former och innehåll kring särskilt stöd måste förbättras. 5. Skolans IT-system. Skolan har 1-1 system men synpunkter som fördes fram berörde önskemål om hur vi blir bättre på att använda oss av detta. 6. Icke enhetligt arbetssätt eller dokumentation för arbete med värdegrundsfrågor i skolans kurser. 7. Punkt som tillkommit i och med skolinspektionens begäran av kompletterande material: Ingen enhetlig struktur av systematiskt kvalitetsarbete på kursnivå. Mål: Vuxenutbildningen för vuxna i Härjedalen, Vuxnas lärande, ska sträva efter att utforma verksamheten efter både företagens efterfrågan som den vuxnes personliga önskemål, Målet är uppnått när: Behovet av utbildning hos näringslivet är inventerat. Samtliga vuxna elever fått en individuell studieplan. Näringslivets behov kommer allt mer att prägla vuxenutbildningen. Under läsåret 2014-15 har näringslivskontoret genomfört kartläggningsträffar tillsammans med vuxnas lärande och avdelningen för arbete och aktivitet i syfte att öka kunskaperna kring behovet av kompetensförsörjningen ser ut i framtiden. Ett samarbete med bl.a. näringsliv och arbetsförmedling i syftet att hitta möjligheter till matchning mot kompetensförsörjningsbehov är etablerat. För att möta dessa stora framtidsutmaningar krävs ett stort mått av framsynthet och mod och att våga ändra på gamla strukturer. Vi behöver

23 utveckla utbildningar med möjligheter utifrån de arbetskraftsbehov som finns och de individuella utvecklingsmålen hos varje person. Det påbörjade arbetet behöver fortsätta utvecklas i samarbete med de lokala aktörerna på arbetsmarknaden då vi under 2015 inte nått ända fram. Målet är inte uppnått. För att öka möjligheten för utrikesfödda att snabbt lära sig svenska skall utbildningen planeras på ett sådant sätt att studierna blir mer flexibla och möjlighet ges till både dag- och kvällstidstudier med tydlig utgångspunkt utifrån elevens behov. En mer flexibel organisation ger möjligheter till att studier och praktik/arbete främjas. Syftet skall också vara att ta tillvara kompetenser och genom validering möjliggöra en snabbare väg in i arbetslivet. Eleverna ges möjlighet till validering utifrån gällande lagar och förordningar; Skollagen (2010:800) 20 kap 32 och Förordningen om vuxenutbildning 2 kap 8. Elever med utländsk bakgrund ansöker tillsammans med Studie- och yrkesvägledaren om bedömning av sin utländska utbildning hos Universitet och högskolerådet, UHR. Studie- och yrkesvägledaren kallar elever och upprättar en ny studieplan för de som önskar fortsätta sina studier. Efter Skolinspektionens besök hösten 2014 har samarbetet med Arbetsförmedlingen utökats. SYV och handläggaren som arbetar med personer i behov av stöd har täta kontakter, båda har deltagit i uppstart av projektet Korta vägen. Genom detta hoppas vi på att bättre rusta och förbereda de studerande för framtiden. Målet är uppnått. Anmälan till huvudmannen 2015, kännedom om kränkande behandling Skolans namn Antal Antal Uppföljning elever anmälningar Funäsdalens skola 191 3 Samtliga Södra skolan 166 2 Samtliga Norra skolan 213 3 Samtliga Härjedalens gymnasium 182 1 Ja Lärcentrum, grundvux 16 1 Ja Barn/elever med rätt till modersmålsundervisning Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. (Lgr 11) Språkundervisning för flerspråkiga elever i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola är lagstadgad i Skolförordningens (2011:185) 5 kapitel (om utbildningen) och 9 kapitel (om språkval). I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) finns bland annat kursplan för ämnet modersmål med angivna kunskapsmål. Läroplanen (Lgr 11) anger att undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål, att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga samt att eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden. Att ge elever med utländsk bakgrund möjlighet att befästa sitt modersmål genom hela skoltiden och ge studiehandledning på modersmålet för de elever som har rätt till det är mål som vi strävar mot. I Härjedalens kommun har önskemål om modersmålsundervisning i 18 olika språk, inklusive nordsamiska och sydsamiska kommit in till huvudmannen. Under året pågår ett utvecklingsarbete med