REVIDERING DAGVATTENUTREDNING TILL DP FÖR DEL AV ÅKARP 7:58 SLUTRAPPORT 2013-10-22
Uppdrag: 250188, revidering Dagvattenutredning Åkarp Titel på rapport: Revidering dagvattenutredning till dp för del av Åkarp 7:58 Status: SLutrapport Datum: 2013-10-22 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Bonum c/o Riksbyggen Hanna Bohwalli, Jon Ossler Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Ann-Christin Sundahl Ann-Christin Sundahl Marie Anderson Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\MAL\250188\R (VA)\text\Dagvattenrapport Åkarp 7_58 rev 131022.docx 2013-10-22
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 4 2 Förutsättningar... 5 2.1 Beräkningsförutsättningar-dimensionering... 5 2.2 Området... 5 2.3 Anslutningspunkt... 6 2.4 Geoteknik... 7 3 Principer för dagvattenhantering... 8 3.1 Beräkning av utjämningsvolym... 8 3.2 Förlag på principlösning för dagvattenhantering... 9 Sammanfattning Tyréns har genomfört en revidering av dagvattenutredning för detaljplan för del av Åkarp 7:58 i Burlövs kommun. För att inte överbelasta nedströms dagvattenledningar och diken måste dagvatten utjämnas inom området. Genom att fördröja till ett maximalt flöde motsvarande 5 l/s,ha bedöms ingen negativ påverkan på nedströms system. Eftersom området är 0,4 ha stort innebär det att maximalt dagvattenflöde om 2 l/s får släppas till det kommunala ledningsnätet. En avrinningsberäkning samt beräkning av utjämningsvolym har genomförts. Resultaten visar att för dimensionerande 10-års regn behövs det 70 m 3 utjämningsvolym. Det finns olika former av utjämningsmagasin öppna dammar och underjordiska magasin. De underjordiska kan vara täta eller otäta. Eftersom öppna dammar skulle innebära att mer än hälften av områdets gård/grönytor skulle behöva användas för att anlägga dammar har detta alternativ ansetts orimligt. Området har täta jordar och relativt hög grundvattennivå och därför är otäta magasin inte att rekommendera. Det som föreslås i principlösningen är underjordiskt rörmagasin. Dagvatten från tak och tomtmark leds i självfallssystem till magasinet. Det kan göras med öppna system eller ledningar. Den enda möjliga anslutningspunkten för dagvatten finns i områdets nordöstra hörn. Eftersom den nordvästra hörnan är områdets högsta punkt måste dagvatten pumpas från magasinet till anslutningspunkten. 3(10)
1 Bakgrund På uppdrag av Bonum seniorboende utförde Tyréns AB en dagvattenutredning inom fastigheten Åkarp 7:58 i Åkarp, daterad 2012-06-08. Utredningen genomfördes i samband med detaljplaneprocessen för del av Åkarp 7:58. Burlövs kommun har nu beslutat att göra vissa ändringar i detaljplanen och i samband med det har Tyréns fått i uppdrag att uppdatera dagvattenutredningen. Fastigheten är belägen inom centrala Åkarp. På fastigheten planeras ett seniorboende att byggas. Syftet med dagvattenutredningen är att studera förutsättningar och behov för att lösa dagvattenhanteringen inom området. Antagandehandlingar för detaljplan för del av Åkarp 7:58, Burlövs kommun, daterad 2011-04- 11, har legat till grund för denna utredning. 4(10)
2 Förutsättningar 2.1 Beräkningsförutsättningar-dimensionering Beräkningar av vilka utjämningsvolymer för dagvatten som krävs har gjorts. Beräkningarna har genomförts för regn med statistisk återkomsttid 10 år och maximal varaktighet 48 timmar. Utjämningsmagasinen är således dimensionerade för 10-års regn. Vid beräkningar av intensitet för regn med olika varaktighet har Dahlströms formel (2010) använts, (se P104 Svenskt Vatten ekvation 1-5). Vid avrinningsberäkningarna har följande avrinningskoefficienter använts: Tak 0,9 Parkeringsyta 0,8 Gård 0,35 (60% gräs och 40% hårdgjort) Om ytornas beskaffenhet ändras så kommer även behovet av utjämningsvolym att ändras. För att inte riskera överbelastning av ledningar och diken längre nedströms måste dagvatten från planområdet fördröjas innan det släpps ut till det kommunala ledningsnätet. Utgångspunkt i beräkningarna har varit att fördröja dagvattnet till ett flöde motsvarande 5 l/s,ha. 2.2 Området För att kunna räkna på hur mycket dagvatten som kommer att genereras inom området har ytorna antagits efter Illustrationsplanen daterad 2011-04-11. I figur 1 visas det aktuella området och de ytor som gäller för de beräkningar som genomförts. Figur 1. Tolkning av illustration för Åkarp 7:53. (Grått/svart = parkering och gata, gult = hus och grönt = gård). Pilar visar hur det lutar. Området avgränsas av befintlig fastighet i väster, Lundavägen i söder, Alnarpsvägen i öster samt Södervångsskolan i norr. Den nordöstra hörnan av området ligger högst och därifrån sluttar området mot väst och mot söder. Höjdskillnaden mellan nordöstra och sydvästra hörnan är ca 2,5 meter vilket motsvarar ca 3%. 5(10)
2.3 Anslutningspunkt Olika anslutningspunkt för dagvatten har studerats. I figur 2 visas befintligt VA-ledningsnät och de anslutningsmöjligheter som övervägts. Figur 2. Ledningskarta med möjliga anslutningspunkter för dagvatten (röda prickar). A I områdets nordöstra hörn finns en kommunal dagvattenledning. Eftersom inga synliga brunnslock finns i korsningen har VA SYD filmat ledningen och konstaterat att den finns. Denna anslutningspunkt ligger i områdets högsta punkt. Att avleda dagvatten med självfall till denna hörna kommer att innebära att ledningen minst hamnar på 4-5 meters djup. Det betyder att dagvattnet måste pumpas till denna anslutningspunkt. B Söder om området går en äldre kombinerad ledning som ligger bra till för att ansluta dagvatten från området. VA SYD har undersökt möjligheten att ansluta till denna ledning. I det saneringsarbete som pågår i Åkarp har det konstaterats att denna ledning är i dåligt skick och ska på sikt tas ur drift. Därför är det olämpligt att ansluta dagvatten från Åkarp 7:58 till denna ledning. C Det finns en större kommunal dagvattenledning som går i Lundavägen ett par hundra meter västerut från planområdet. För att ansluta dagvatten till denna ledning krävs att en ny dagvattenledning läggs i Lundavägen längs en 230 m lång sträcka. Då det inte finns några framtida planer att bygga ut dagvatten i denna del av Lundvägen anser VA SYD att det i nuläget inte är ekonomiskt genomförbart. D Korsningen Alnarpsvägen/Lundavägen avvattnas till infiltrationsbrunnar som bräddar till en ledning som går söderut till korsningen Alnarpsgatan/Falkvägen där det finns kommunal dagvattenledning. Möjlighet att ansluta till detta system har studerats. Bräddledningen ligger så pass högt att det inte går att ansluta dagvatten från planområdet. I så fall måste en ny dagvattenledning läggas i Alnarpsvägen söderut till befintlig dagvattenledning (ca 60m). VA SYD anser dock att det i nuläget inte är ekonomiskt genomförbart. Slutsatsen är att det är anslutningspunkt A som är den enda möjliga anslutningspunkten. 6(10)
2.4 Geoteknik Tyréns har tidigare genomfört en geoteknisk undersökning i området som redovisas i Översiktligt projekteringsunderlag, geoteknik, 2010-10-15. Enligt denna utgörs jordlagren inom området av lermorän täckt av mulljord eller fyllning (mulljord, sand, tegel, sten, grus och lermorän). I samband med den geotekniska utredningen gjordes även en mätning av grundvattennivån på två olika platser inom området. Detta genomfördes i juli månad 2010 och då var grundvattennivån ca 1,9 meter under markytan. Sålunda kan det i samband med schaktarbeten förekomma en viss risk för bottenupptryckning. Det ska vidare observeras att grundvattenavläsningar endast har utförts vid ett tillfälle och att nivån varierar med årstid och nederbörd. En stabiliserad nivå kan således återfinnas på andra nivåer än de ovan angivna. I lermoränen kan det förekomma vattenförande intermoräna sediment som kan ge högre grundvattennivåer än de i denna undersökning påträffade. En slutsats av detta är att dagvattenfördröjning i infiltrerande anläggningar inte är lämpligt. Dels är det relativt täta material och dels är det risk att anläggningen hamnar nära eller under grundvattenytan. 7(10)
3 Principer för dagvattenhantering 3.1 Beräkning av utjämningsvolym I tabell 1 redovisas de olika areorna inom området. För att inte överbelastas nedströms ledningar och diken har maximalt flöde från området satts till 5l/s,ha och det har räknats om till ett tillåtet dagvattenflöde från området som också redovisas i tabellen. Tabell 1. Sammanställning av areor och beräkning av tillåten avrinning från området. YTA Area TAK 1 403 m 2 PARKERING OCH GATA 1 173 m 2 GÅRD 1 344 m 2 SUMMA 3 920 m 2 Områdets totala area 0,4 ha Tillåtet utsläpp till det kommunala ledningsnätet 5 l/s,ha Tillåtet flöde från område 2 l/s Därefter har en beräkning genomförts för att ta fram vilken utjämningsvolym som krävs. Beräkningarna är genomförda enligt de förutsättningar som anges i kapitel 2.2. I tabell 2 redovisas de reducerade ytor som avrinningsberäkningen är baserade på. Tabell 2. Reducerad yta för avrinningsberäkningen YTA Area m 2 Avrinningskoefficient Reducerad area TAK 1403 0,9 1263 PARKERING OCH GATA 1173 0,8 938 GÅRD 1344 0,35 470 SUMMA 3920 2671 I tabell 3 redovisas beräkning av utjämningsvolym. Enligt beräkningarna så kommer det att behövas ca 70 m3 för att utjämna dagvattenavrinningen från området till maximalt tillåtet utflöde om 2 l/s. 8(10)
Tabell 3. Beräkning av utjämningsvolym vid 10-års regn. Varaktighet regn Tillåtet flöde anslutning Regnintensitet Dagvattenavrinning Utjämningsvolym 10 min 228 l/s,ha 61 l/s 0,6 l/s 20 25 30 40 50 60 2 tim 4 6 8t 10 12 24 36 48 151 131 116 95 81 71 43 26 19 16 13 12 7 6 5 40 35 31 25 22 19 12 7 5 4 4 3 2 2 1 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 36 46 49 52 56 59 62 69 71 69 64 58 51 3 0 0 m 3 3.2 Förlag på principlösning för dagvattenhantering En principlösning för områdets dagvattenhantering har tagits fram. De förutsättningar som varit styrande för principlösningen är som följer: Dagvatten måste utjämnas till maximalt 2 l/s innan det släpps till den kommunala anslutningspunkten. Beräkningarna visar att det krävs 70 m 3 utjämningsvolym. Att få till det med enbart ytliga öppna lösningar är svårt för det finns inte tillräckligt med lediga ytor. Anslutningspunkten för dagvatten ligger vid områdets högsta punkt. Att avleda dagvatten med självfall till denna hörna kommer att innebära att ledningen minst hamnar på 4-5 meters djup. Ska utjämningsvolym dessutom skapas kommer den att hamna ännu djupare. I nuläget är anslutningspunktens vattengång (höjd) inte känd men med största sannolikhet ligger den grundare. En slutsats av detta är att dagvattenfördröjning i infiltrerande anläggningar inte är lämpligt. Dels är det relativt täta material och dels är det risk att hamna nära eller under grundvattenytan. Sammanfattningsvis krävs någon form av underjordiskt magasin som är tätt så det inte riskerar att leda bort grundvatten då det är en risk att agasinet delvis hamnar under grundvattenytan. Den huvudlösning för utjämning som föreslås är att anlägga ett underjordiskt rörmagasin. I principlösningen som visas i figur 3 har två parallella ledningar med dimension 1000 mm föreslagits. Det är möjligt att öka dimensionen och minska ledningslängden men då ökar risken för att komma ner i grundvattnet. Rörmagasinet placeras i områdets lågpunkt och på så vis kan dagvatten från hela området ledas dit med självfall. Efter magasinet installeras först en flödesregulator som begränsar flödet till 2 l/s och därefter en pump som trycker dagvattnet till anslutningspunkten. 9(10)
Figur 3. Principlösning för områdets dagvattenhantering. Förklaring: röd prick=anslutningspunkt, blå pilar=tranportvägar för dagvatten på ytan eller under mark, grön pil=pumpning, grön linje dagvattenledning, gröna rektanglar=rörmagasin Rörmagasinet kan kompletteras med öppen dagvattenhantering inom området. På innergården är det möjligt att skapa en liten damm och att leda dagvatten dit i ytliga system. Det innebär att dagvatten från taken leds ut i stuprören ut över marken, vidare i ränndalar till dammen där utjämning skapas. Längs husets utsida är det möjligt att anlägga diken som samlar upp och leder bort dagvatten. Även dessa kan utformas så att de utjämnar flödet. Genom denna typ av åtgärder kan rörmagasinets storlek minskas något. Men öppna lösningar kan inte ersätta rörmagasinet. En fördel med att ha ytlig avledning av dagvatten är att man då får naturliga lågpunkter som även kan hantera vatten vid extrema regn. 10(10)