Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23
Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn som inte kommer överens med sina föräldrar... 6 Andel elever som haft möjlighet att prova narkotika... 9 Andel skador som lett till sjukhusvård... 10 Andel skador med dödlig utgång... 12 Andel flickor 13 17 år som gjort abort... 14 Andel flickor 13 17 år som fött barn... 15 Sammanfattande analys... 16 Källor... 17 Läs mer... 17 Begreppsförklaring... 17 Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator... 18 2
En trygg uppväxt Varje barn har rätt till omvårdnad, att växa upp under trygga förhållanden, och att utvecklas i sin egen takt och utifrån egna förutsättningar. Föräldrar och vårdnadshavare som ansvarar för barnets uppfostran ska få lämpligt stöd. Ett barn som är skilt från en eller båda föräldrarna har rätt att upprätthålla en personlig och direkt kontakt med dem, om det inte strider mot barnets bästa. Barn med funktionsnedsättning har rätt till särskild omvårdnad. Barnets fysiska miljö ska vara trygg och utvecklande och de ska skyddas mot narkotika. Rättigheterna finns framförallt uttryckta i artiklarna 5, 11, 16, 18, 23, 31 och 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Indikatorerna på målområde 4, en trygg uppväxt, omfattar barns och ungas upplevda trygghet i skolan, relationer till föräldrar, tillgång till narkotika, barn och unga som drabbas av skador samt graviditeter bland flickor. 3
Andel elever som känner sig trygga i skolan SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn mellan 10 och 18 år om de känner sig trygga på väg till skolan, i klassrummet och på rasterna i skolan. Andel elever som känner sig trygga i skolan Procent 100 90 80 70 60 50 40 Flickor Pojkar Riket 30 20 10 0 2007-2008 2009-2010 2011-2012 2013-2014 Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB Nästan alla barn, 96 procent, svarade vid den senaste undersökningen (2013/14) att de känner sig trygga i skolan. De yngre barnen, i åldersgruppen 10-12 år, är trygga i något mindre utsträckning (94 procent jämfört med 97 procent i åldersgrupperna 13-15 och 16-18). Det är inga skillnader mellan könen. Barn med sammanboende föräldrar känner sig något oftare tryggare än barn med ensamstående föräldrar (97 procent jämfört med 91 procent). Det finns inga större skillnader i upplevd trygghet mellan mätåren. En rapport från SCB visar att andelen som är trygga i skolan låg på en liknande nivå även i tidigare mätningar från 2002 och 2003. 1 Skillnaderna är små mellan barn som bor i olika typer av kommuner och mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Skillnaderna är också små sett till antal syskon och föräldrarnas utbildningsnivå. 1 Statistiska centralbyrån. Barns villkor. Levnadsförhållanden rapport 110. 2005. 4
Andel elever som känner sig trygga i skolan 2013/14 Procent Felmarginal Alla 96 1 Kön Flickor 96 2 Pojkar 96 2 Ålder 10-12 år 94 3 13-15 år 97 2 16-18 år 96 2 Årskurs Åk 4-6 95 2 Åk 7-9 95 2 Gymnasiet 98 1 Familjetyp Ensamstående föräldrar 91 5 Sammanboende föräldrar 97 1 Antal syskon Inga hemmaboende syskon 97 2 Ett hemmaboende syskon 96 2 Två eller flera hemmaboende syskon 95 2 Föräldrarnas utbildningsnivå Högst gymnasial 96 2 Eftergymnasial 95 2 Utländsk/svensk bakgrund Utländsk bakgrund 93 4 Svensk bakgrund 96 1. = Uppgift finns ej på grund av sekretess eller för få observationer i gruppen. Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB (±) 5
Andel barn som inte kommer överens med sina föräldrar SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn mellan 10 och 18 år om de kommer överens med sina föräldrar samt respektive förälders sambo. De barn som svarat sådär, ganska dåligt och mycket dåligt har här klassificerats som att de inte kommer överens med sina föräldrar. Andel barn som inte kommer överens med sina föräldrar Procent 30 25 20 15 10 5 0 2009-2010 2011-2012 2013-2014 Inte överens med någon förälder Inte överens med mamma Inte överens med pappa Inte överens med mammas sambo Inte överens med pappas sambo Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB Andelen som inte kommer överens med någon förälder var 2 procent år 2013/14. Det är fler barn som inte kommer överens med sina föräldrars sambo än med sina föräldrar. En god relation till föräldrarna har visat sig minska risken för en rad hälsoproblem och riskbeteenden. 2 Det finns ingen större skillnad mellan andelen som inte kommer överens med någon förälder mellan mätåren. Skillnaderna är små mellan yngre och äldre barn, mellan barn med ensamstående eller sammanboende föräldrar samt mellan barn med eller utan syskon. Det finns inte heller några större skillnader sett till föräldrarnas utbildning och socioekonomiska grupp. 2 Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. 2011 6
Andel barn som inte kommer överens med sina föräldrar 2013/14 Procent Felmarginal Inte överens med mamma 6 1 Inte överens med pappa 7 2 Inte överens med mammas sambo 15 6 Inte överens med pappas sambo 17 6 (±) 7
Andel barn som inte kommer överens med någon förälder 2013/14 Procent Felmarginal Alla 2 1 Kön Flickor 2 1 Pojkar 2 1 Ålder 10-12 år 2 1 13-15 år 2 2 16-18 år 2 1 Årskurs Åk 4-6 1 1 Åk 7-9 2 2 Gymnasiet 2 2 Familjetyp Ensamstående föräldrar 3 3 Sammanboende föräldrar 2 1 Antal syskon Inga hemmaboende syskon 4 2 Ett hemmaboende syskon 2 1 Två eller flera hemmaboende syskon 2 1 Föräldrarnas utbildningsnivå Högst gymnasial 2 1 Eftergymnasial 2 1 Utländsk/svensk bakgrund Utländsk bakgrund 3 3 Svensk bakgrund 2 1. = Uppgift finns ej på grund av sekretess eller för få observationer i gruppen Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB (±) 8
Andel barn som har blivit erbjudna narkotika Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har i sin undersökning Skolelevers drogvanor frågat elever i årskurs 9 och gymnasiet om de någon gång under de senaste 12 månaderna har blivit erbjudna att prova eller köpa narkotika. Frågeformuleringen ändrades år 2012 och resultaten skiljer sig signifikant åt mellan den gamla och den nya frågeformuleringen. Det är därför svårt att jämföra narkotikaanvändningen över tid och här redovisas endast resultaten från 2012 och framåt. Andel elever som blivit erbjudna narkotika de senaste 12 månaderna 30 25 20 15 10 5 Åk 9 (Riket, Pojkar) Åk 9 (Riket, Flickor) Gymnasiet åk 2 (Riket, Pojkar) Gymnasiet åk 2 (Riket, Flickor) 0 2012 2013 2014 2015 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN För alla grupper utom flickor i gymnasiet åk 2 ökade antalet personer som blivit erbjudna narkotika något mellan 2012 och 2013 för att sedan stabiliseras. Det finns en liten skillnad mellan antalet flickor och pojkar som blivit erbjudna narkotika så att något fler flickor än pojkar blivit erbjudna narkotika i åk 9 medan förhållandet är det omvända för gymnasiets åk 2 sedan 2013. År 2015 var det 17 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i årskurs 9 som blivit erbjudna narkotika. Andelen är högre bland elever i gymnasiets år 2, där 27 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna har blivit erbjudna narkotika. Eftersom man bara undersökt ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiet så är det osäkert om skillnader mellan grupper beror på slumpen eller om det finns en faktisk skillnad mellan grupperna när skillnaderna i resultaten är små. Detta är viktigt att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas. 9
Andel barn som har blivit erbjudna narkotika 2015 Procent Flickor Årskurs 9 19 Gymnasiets år 2 25 Pojkar Årskurs 9 17 Gymnasiets år 2 27 Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN Andel skador som lett till sjukhusvård Indikatorn visar antalet skador per 100 000 barn som lett till sjukhusvård. Indikatorn kan även delas upp efter olika typer av skador. Andel skador som lett till sjukhusvård Antal per 100 000 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 Samtliga skador Övergrepp exklusive sexuella övergrepp Transportolyckor Sexuella övergrepp Övriga skador Källa: Max18, Patientregistret, Socialstyrelsen Under den senaste femårsperioden har andelen skador som lett till sjukhusvård varit relativt oförändrad. År 2013 förekom 944 skador per 100 000 barn. Enligt Socialstyrelsens rapport över skadehändelser bland barn är fallolyckor vanligast. 3 Här ingår fallolyckor i kategorin övriga skador, som även innefattar övriga olycksfall och självdestruktiv handling. År 2013 förekom 830 övriga skador per 100 000 barn. Den näst vanligaste skadetypen är transportolyckor, år 2013 var andelen 111 per 100 000 barn. 3 Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige. Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling. Rapport 2011. 10
Andelen skador på grund av övergrepp var 7 skador per 100 000 barn år 2013. För sexuella övergrepp rapporterades totalt 6 skador under 2013, vilket avrundat blir 0 skador per 100 000 barn. Andelen skador som leder till sjukhusvård är större bland pojkar än bland flickor. Det gäller alla skadetyper förutom sexuella övergrepp. Det är en större andel skador som leder till vård på sjukhus i åldersgruppen 13 17 år än i de yngre åldersgrupperna. Andelen skador som lett till sjukhusvård varierar mellan länen från lägst 633 per 100 000 barn till som högst 1691 skador per 100 000 barn. Andel skador som lett till sjukhusvård 2013 Samtliga skador Transport olyckor Antal per 100 000 Övergrepp (ej sexuella) Sexuella övergrepp Övriga skador Alla 944 111 7 0 830 Kön Flickor 809 95 3 1 714 Pojkar 1072 126 11 0 940 Ålder 0 5 år 996 34 - - 961 6 12 år 806 118 - - 689 13 17 år 1085 197 - - 876. = Uppgift finns ej på grund av sekretess Källa: Max18, Patientregistret, Socialstyrelsen 11
Andel skador med dödlig utgång Indikatorn visar andelen barn per 100 000 som avlidit på grund av skada. Indikatorn kan även delas upp efter olika typer av skador. Andel barn som avlidit på grund av skada Antal per 100 000 7 6 5 4 3 Samtliga skador Självmord Transportolyckor Övriga skador 2 1 0 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Max18, Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen År 2013 var det 3 skador per 100 000 barn som ledde till dödsfall. Det är något vanligare med skador som leder till dödsfall bland pojkar (3,5 per 100 000) än bland flickor (2,4 per 100 000). Under de senaste fem åren har det inte skett någon markant förändring i andelen skador med dödlig utgång, även om det under en längre tidsperiod har skett en minskning. Skadorna är jämnt fördelade mellan de tre olika skadetyperna självmord, transportolyckor och övriga skador. Skador som leder till dödsfall är vanligare bland äldre barn än bland yngre. Under 2013 avled 7,1 barn av 100 000 i åldersgruppen 13 17 år och i åldersgrupperna 0 5 år och 6 12 år var det 2 respektive 1,1 barn per 100 000. Andelen skador som leder till dödsfall varierar mellan länen. Andelen varierar mellan 0 och 9,7 barn per 100 000. 12
Andel skador med dödlig utgång 2013 Samtliga skador Antal per 100 000 Transportolyckor Självmord Övriga skador Alla 3 0,6 0,9 1,4 Kön Flickor 2,4 0,4 0,8 1,2 Pojkar 3,5 0,8 1 1,7 Ålder 0 5 år 2 - - 1,9 6 12 år 1,1 - - 0,7 13 17 år 7,1 - - 2 Källa: Max18, Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 13
Andel flickor 13 17 år som gjort abort Socialstyrelsen ändrade ålderindelningen i abortregistren från och med 2014 så att den nu innefattar flickor 0-19 som gjort abort. Då merparten av aborterna i denna åldersgrupp sker bland flickor som är 18 och 19 år, då de inte längre är barn, uppdateras inte denna indikator längre. Indikatorn visar antal aborter per 1 000 flickor i åldern 13 till 17 år. Andel flickor 13 17 år som gjort abort Antal per 1 000 25 20 15 10 Flickor 13-17 år 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Max18, Abortregistret, Socialstyrelsen År 2012 utfördes 8,2 aborter per 1 000 flickor (0,82 procent). Det är en minskning sedan 2008 då andelen var 11,5 per 1 000 (1,15 procent). Andelen aborter varierar mellan 0,49 och 1,25 procent på länsnivå under 2012. 14
Andel flickor 13 17 år som fött barn Indikatorn visar antal flickor per 1 000 i åldern 13 till 17 år som fött barn. Andelen flickor i åldern 13 17 år som födde barn år 2014 var 0,9 per 1 000 flickor i samma åldersgrupp. Andelen har under den senaste femårsperioden varierat mellan 0,9 och 1,3 per 1 000 flickor. Under en längre tidsperiod har andelen flickor som fött barn minskat. Andel flickor 13 17 år som fött barn Antal per 1000 Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen År 2014 varierade andelen förlossningar bland tonåringar i åldern 13 17 år från 0,5 till 1,9 per 1 000 flickor på länsnivå. 15
Sammanfattande analys Indikator Elever som känner sig trygga i skolan Barn som inte kommer överens med sina föräldrar Barn som har blivit erbjudna narkotika Skador som lett till sjukhusvård Skador med dödlig utgång Flickor som gjort abort Flickor som fött barn Utveckling över tid senaste 5 åren Oförändrad 2007/08 2013/14 Oförändrad 2007/08 2013/14 För få mätår för att bedöma utvecklingen 2012-2015 Oförändrad 2009 2013 Oförändrad 2009 2013 Gynnsam 2008 2012 Oförändrad 2009 2014 Grupper av barn med mindre trygghet Barn med ensamstående föräldrar Äldre barn Pojkar Äldre barn Pojkar Äldre barn Sammanfattningsvis visar flertalet av indikatorer inte på någon förändring. Två av indikatorerna, skador som leder till sjukhusvård respektive dödsfall, visar att tryggheten är mindre för pojkar än för flickor. Äldre barn är mindre trygga när man ser till hur många som blivit erbjudna narkotika samt skador som lett till sjukhusvård och dödsfall. Men i skolmiljön känner sig gymnasieeleverna tryggare än de yngre eleverna i årskurs 7 9. 16
Källor Socialstyrelsen. Skador bland barn i Sverige. Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiv handling. Rapport 2011. Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. 2011. Statistiska centralbyrån. Barns villkor. Levnadsförhållanden rapport 110. 2005. Läs mer Gripe, Isabella (red). Skolelevers drogvanor 2013. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Rapport nr 139. Allmänna barnhuset och Karlstad universitet. Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige - En nationell kartläggning. 2011. Socialstyrelsen. Aborter 2011. Begreppsförklaring Svensk bakgrund Barn som är inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder eller två inrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund Barn som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 17
Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator Indikator 1 2 3 4 5 6 7 Kön x x x x x Ålder x x x x Årskurs x x x Familjetyp x x Antal syskon x x Föräldrarnas utbildningsnivå x x Utländsk/svensk bakgrund x x Vistelsetid i Sverige Moderns födelseland Typ av kommun x x x x x Län x x x x Kommun * Finns fram till och med år 2009/10 1 Elever som känner sig trygga i skolan 2 Barn som inte kommer överens med sina föräldrar 3 Barn som har blivit erbjudna narkotika 4 Skador som lett till sjukhusvård 5 Skador med dödlig utgång 6 Flickor som gjort abort 7 Flickor som fött barn 18