7. Boende. Barn och deras familjer Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.
|
|
- Ove Hellström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn och deras familjer 2004 Villa vanligast När barnen är små är det vanligt att familjen bor i flerfamiljshus. Ju äldre de blir, desto vanligare är det att man flyttar till något större; radhus, kedjehus eller villa. Det är betydligt mycket vanligare att barn med sammanboende föräldrar bor i villa än att barn till ensamstående gör det. Två av tre barn med sammanboende föräldrar bor i villa men bara drygt vart fjärde barn med ensamstående föräldrar. Barn 0 17 år efter den typ av hus familjen bor i 2003/2004. Procentandelar Se även tabell 7.1 Fri- Radhus/ Fler- Samtliga liggande kedjehus familjssmåhus hus Föräldrarna är: sammanboende ensamstående år år år Alla barn 0 17 år Utrymme för eget rum bland barn 0 17 år efter familjeform 2003/04. Procentandelar Se även tabell 7.2 Andelen med utrymme för eget rum Flickor Sammanboende Ensamstående Samtliga Källa: SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) 2003/2004 Pojkar Utrymme för eget rum till varje barn=varje hushållsmedlem har eget rum, kök och badrum oräknade. Finns gifta/sambor reduceras rumskravet med ett rum (trångboddhetsnorm 3). Normen är beräknad utifrån samtliga boende i lägenheten. Källa: SCB, Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) 2003/2004 Tre av fyra har eget rum Av alla barn är det 74 procent som har tillräckligt med utrymme i bostaden för att varje barn i familjen ska kunna få eget rum. Möjligheten till eget rum är större om man har sammanboende föräldrar. Barn till sammanboende har betydligt oftare utrymme för eget rum, 78 procent, än barn till ensamstående har, 52 procent. Det verkar inte finnas några större skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller eget rum. Statistiska centralbyrån 167
2 Barn och deras familjer 2004 Tabell 7.1 Typ av bostadshus för barn i olika familjer 2003/2004. Båda könen. Procent Barnets ålder Friliggande Radhus/ Fler- Samtliga Antal barn Antal barn i familjen småhus kedjehus familjs- i tusental Familjetyp; Kommungrupp +/- hus ULF 03/ år år år år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar Därav: 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år En förvärvsarbetande förälder Två förvärvsarbetande föräldrar Barn med ensamstående förälder Därav: Ensamstående far Ensamstående mor Ensambarn Förskolebarn från 2 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Skolbarn t o m 12 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Därav: Bägge arbetare Mor arbetare, far tjänsteman Far arbetare, mor tjänsteman Bägge tjänstemän Övriga Arbetarhushåll Tjänstemannahushåll Övriga hushåll Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barn 0-17 år Andelen som bor i friliggande småhus ges med 95-procentigt konfidensintervall. 168 Statistiska centralbyrån
3 Barn och deras familjer 2004 Tabell 7.1 (forts.) Typ av bostadshus för barn i olika familjer 2003/2004. Flickor. Procent Barnets ålder Friliggande Radhus/ Fler- Samtliga Antal bar Antal barn i familjen småhus kedjehus familjs- i tusental Familjetyp; Kommungrupp +/- hus ULF 03/0 0-5 år år år år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar Därav: 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år En förvärvsarbetande förälder Två förvärvsarbetande föräldrar Barn med ensamstående förälder Därav: Ensamstående far Ensamstående mor Ensambarn Förskolebarn från 2 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Skolbarn t o m 12 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Därav: Bägge arbetare Mor arbetare, far tjänsteman Far arbetare, mor tjänsteman Bägge tjänstemän Övriga Arbetarhushåll Tjänstemannahushåll Övriga hushåll Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barn 0-17 år Andelen som bor i friliggande småhus ges med 95-procentigt konfidensintervall. Statistiska centralbyrån 169
4 Barn och deras familjer 2004 Tabell 7.1 (forts.) Typ av bostadshus för barn i olika familjer 2003/2004. Pojkar. Procent Barnets ålder Friliggande Radhus/ Fler- Samtliga Antal barn Antal barn i familjen småhus kedjehus familjs- i tusental Familjetyp; Kommungrupp +/- hus ULF 03/ år år år år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar Därav: 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år En förvärvsarbetande förälder Två förvärvsarbetande föräldrar Barn med ensamstående förälder Därav: Ensamstående far Ensamstående mor Ensambarn Förskolebarn från 2 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Skolbarn t o m 12 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Därav: Bägge arbetare Mor arbetare, far tjänsteman Far arbetare, mor tjänsteman Bägge tjänstemän Övriga Arbetarhushåll Tjänstemannahushåll Övriga hushåll Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barn 0-17 år Andelen som bor i friliggande småhus ges med 95-procentigt konfidensintervall. 170 Statistiska centralbyrån
5 Barn och deras familjer 2004 Tabell 7.2 Tillgång till fritidshus och utrymmesstandard i permanentbostaden för barn i olika familjer 2003/2004. Båda könen. Procent Barnets ålder Har tillgång till fritidshus Utrymme för Antal barn Antal barn i familjen Som familjen Genom På annat eget rum åt i tusental Familjetyp; Kommungrupp äger släkting sätt varje barn ULF 03/ år år år år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar Därav: 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år En förvärvsarbetande förälder Två förvärvsarbetande föräldrar Barn med ensamstående förälder Därav: Ensamstående far Ensamstående mor Ensambarn Förskolebarn från 2 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Skolbarn t o m 12 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Därav: Bägge arbetare Mor arbetare, far tjänsteman Far arbetare, mor tjänsteman Bägge tjänstemän Övriga Arbetarhushåll Tjänstemannahushåll Övriga hushåll Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barn 0-17 år Kommentar: Utrymme för eget rum till varje barn = Varje hushållsmedlem har eget rum; kök, vardagsrum och badrum oräknade. Finns gifta/sambor reduceras rumskravet med ett rum (trångboddhetsnorm 3). Normen är beräknad utifrån samtliga boende. Kommungrupper enligt Kommunförbundets indelning, se bilaga 1. Statistiska centralbyrån 171
6 Barn och deras familjer 2004 Tabell 7.2 (forts.) Tillgång till fritidshus och utrymmesstandard i permanentbostaden för barn i olika familjer 2003/2004. Flickor. Procent Barnets ålder Har tillgång till fritidshus Utrymme för Antal barn Antal barn i familjen Som familjen Genom På annat eget rum åt i tusental Familjetyp; Kommungrupp äger släkting sätt varje barn ULF 03/ år år år år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar Därav: 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år En förvärvsarbetande förälder Två förvärvsarbetande föräldrar Barn med ensamstående förälder Därav: Ensamstående far Ensamstående mor Ensambarn Förskolebarn från 2 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Skolbarn t o m 12 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Därav: Bägge arbetare Mor arbetare, far tjänsteman Far arbetare, mor tjänsteman Bägge tjänstemän Övriga Arbetarhushåll Tjänstemannahushåll Övriga hushåll Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barn 0-17 år Kommentar: Utrymme för eget rum till varje barn = Varje hushållsmedlem har eget rum; kök, vardagsrum och badrum oräknade. Finns gifta/sambor reduceras rumskravet med ett rum (trångboddhetsnorm 3). Normen är beräknad utifrån samtliga boende. Kommungrupper enligt Kommunförbundets indelning, se bilaga Statistiska centralbyrån
7 Barn och deras familjer 2004 Tabell 7.2 (forts.) Tillgång till fritidshus och utrymmesstandard i permanentbostaden för barn i olika familjer 2003/2004. Pojkar. Procent Barnets ålder Har tillgång till fritidshus Utrymme för Antal barn Antal barn i familjen Som familjen Genom På annat eget rum åt i tusental Familjetyp; Kommungrupp äger släkting sätt varje barn ULF 03/ år år år år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar Därav: 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år En förvärvsarbetande förälder Två förvärvsarbetande föräldrar Barn med ensamstående förälder Därav: Ensamstående far Ensamstående mor Ensambarn Förskolebarn från 2 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Skolbarn t o m 12 år Därav: Sammanboende föräldrar exklusive föräldralediga exkl föräldralediga Ensamstående förälder Därav: Bägge arbetare Mor arbetare, far tjänsteman Far arbetare, mor tjänsteman Bägge tjänstemän Övriga Arbetarhushåll Tjänstemannahushåll Övriga hushåll Storstäder Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Samtliga barn 0-17 år Kommentar: Utrymme för eget rum till varje barn = Varje hushållsmedlem har eget rum; kök, vardagsrum och badrum oräknade. Finns gifta/sambor reduceras rumskravet med ett rum (trångboddhetsnorm 3). Normen är beräknad utifrån samtliga boende. Kommungrupper enligt Kommunförbundets indelning, se bilaga 1. Statistiska centralbyrån 173
8 Barn och deras familjer Statistiska centralbyrån
Barn vars föräldrar avlidit
Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Föräldrarnas inkomster och tillgångar av olika slag samt deras förmåga att hushålla och skapa ekonomiska värden genom eget arbete i hemmet bestämmer, tillsammans
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merSeparation mellan föräldrar
54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen
Läs merFöräldrar och syskon
32 Föräldrar och syskon Se tabellerna 4 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa.
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs mer8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta
Läs mer2001:4 Uppdatering av immigrationsuppgifter med anpassning till den nya RTB-strukturen. 2001:5 Flergenerationsregistret The Multi-Generation Register
I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser som avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik vid SCB producerar. Det kan röra sig om produktbeskrivningar,
Läs merBefolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
Läs merD E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 Om familjesammansättning, separation
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merDEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer
Läs meroch deras familjer 2001 Del 1: TABELLER
Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska
Läs merBoende och boendemiljö
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 117 Boende och boendemiljö 2006 07 Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 117 Housing and
Läs merBarns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av
Läs mer8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Om barnens föräldrar förvärvsarbetar eller inte är av central betydelse för barnens dagliga liv. Dels påverkar det i hög grad familjens ekonomi, vilket
Läs merSTATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Redovisningsgrupper Följande är en beskrivning av de redovisningsgrupper som används i SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Ålder Tabellerna omfattar
Läs merBilaga 2. Metod logistisk regression
45 Bilaga 2 Metod logistisk regression Till analyserna i avsnitten Vad styr barnlöshet? och Vad styr antal barn? har vi med hjälp av logistiska regressionsmodeller försökt att förklara dels vad det är
Läs merBARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 4 : 3 BARN och deras familjer 2003 Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Statistiska
Läs merStatistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn
Läs merBarn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009
1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla
Läs merRAPPORT Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät
RAPPORT 258 2004 Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merBarnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg)
SKOLVERKET 17 mars 2003 Ulla Nordenstam Mikael Henningsson 1(15) Barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg) Skolverket fick i regleringsbrevet för 2003 i uppdrag av regeringen att genomföra en studie
Läs merBoverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2009
Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2009 Ungdomars boende - Lägesrapport 2009 Boverket augusti 2009 Titel: Ungdomars boende - Lägesrapport 2009 Utgivare: Boverket augusti 2009 Upplaga: 1 Antal ex:
Läs merBarn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström
23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen
Läs merD E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 3 BARN
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 6 : 3 BARN och deras familjer 2005 Om familjesammansättning, separation
Läs merBARN. och deras familjer Demografiska rapporter 2002:2
BARN och deras familjer 2000 Demografiska rapporter 2002:2 Statistiska centralbyrån 2002 Demograhic reports 2001:4 Children and their Families 2000 Producent Producer SCB, BV/DJ Statistics Sweden, Box
Läs merKommunfakta 2015. barn och familj
Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data
Läs merVälfärdsstatistik i urval
Välfärdsstatistik i urval Välfärdsstatistik i urval Statistiska centralbyrån 2007 A Selection of Welfare Statistics Statistics Sweden 2007 Producent Producer SCB, enheten för social välfärdsstatistik Statistics
Läs mer3. Befolkningsförändringar bland barn 1999
3. Befolkningsförändringar bland barn 1999 Stor variation i antalet födda År 1999 föddes 88 173 barn, 42 943 flickor och 45 23 pojkar. Man måste gå tillbaka ända till 193-talets krisår för att hitta ett
Läs merBarnens tid med föräldrarna
Barnens tid med föräldrarna Demografiska rapporter 2004:1 Statistiska centralbyrån 2004 Demographic reports 2004:1 Time children spend with their parents Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering Previous
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merBefolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män
Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199
Läs merHushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Läs merFör tidskriften Arkitektur 3 2007
För tidskriften Arkitektur 3 2007 Nya uppgifter i bostadsbyggandet Man måste säga att vi bor bättre idag än på 1950-talet. Idag bor ingen så trångt att köket behöver användas som sovplats. Alla har vatten,
Läs merBarn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt. Tema: Barn. Befolkning och välfärd
TEMARAPPORT 2009:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Barn Barn i dag En beskrivning av barns villkor med Barnkonventionen som utgångspunkt Befolkning och välfärd TemaRAPPORT 2009:2 Tema:
Läs merhttp://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=22108
Sida 1 av 8 STADSDEL Norra Ängby OMRÅDESFAKTA 31 december resp. år Folkmängd Antal Prognos % 1996 2006 2010 2015 2006 2015 0 år 63 66 60 54 1,3 1,0 1-5 416 456 420 362 9,2 6,7 6-15 760 818 894 967 16,6
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merSkolverkets rapport nr 203. Barns omsorg. Tillgång och efterfrågan på barnomsorg för barn 1 12 år med olika social bakgrund
Skolverkets rapport nr 203 Barns omsorg Tillgång och efterfrågan på barnomsorg för barn 1 12 år med olika social bakgrund Beställningsadress: Liber Distribution Publikationstjänst 162 89 Stockholm Telefon
Läs merAvgifter förskola, fritidshem samt annan pedagogisk omsorg
Rapport 2019-03-02 1 (5) Annelie Fischer, Utbildningschef Avgifter förskola, fritidshem samt annan pedagogisk omsorg Hushållet betalar en avgift för att ha sina barn i förskola, fritidshem och pedagogisk
Läs merLEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116. Barns fritid
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 116 Barns fritid Statistiska centralbyrån 2009 Living Conditions Report no 116 Children s Leasure Time Official Statistics of Sweden
Läs merNärområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =
Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2010
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merBarnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån
Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS
Läs meroch deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning
Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2000 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2002:2
Läs merInnehåll. 7. Boendet... 125
Innehåll 1. Barnfamiljerna... 13 Familjetyp och sammanboendeform...13 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn...13 Kommungrupp...14 Utbildning...14 Antal barn...14 2. Barnen i befolkningen...
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa. En fjärdedel av alla barn 0 17 år bor skilt från en av föräldrarna
Läs merBARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM
BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2015
1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels
Läs merSå bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 107 Så bor vi i Sverige Bostäder, boendemiljö och transporter 1975 2002 Statistiska centralbyrån 2004 Living Conditions Report no 107 The way we live in Sweden Homes, the living
Läs merSvensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning
Svensk Fjärrvärme Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning 20130326 Om undersökningen United Minds har genomfört en kvantitativ nollmätning bland svensk allmänhet i åldrarna 18-80 år. 1 050 intervjuer genomfördes
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2009
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2014
1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2013
1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012
Läs merBefolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )
Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36
Läs merRapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2011
Rapport 2011:5 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2011 Ungdomars boende lägesrapport 2011 Boverket april 2011 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2011 Utgivare: Boverket april 2011 Upplaga:
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merBarns sociala relationer
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 119 Barns sociala relationer Utgivna publikationer i serien Levnadsförhållanden 1 Hälsa och sjukvårdskonsumtion 1974 2 Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden 1974 3 Boendeförhållanden
Läs merSå bor och lever Sverige
Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.
Läs merBoverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2006
Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Boverket april 2007 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2006 Utgivare: Boverket april 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 500 Tryck:
Läs mer9. Barnomsorg. 9. Barnomsorg. Tabell 9.1 a Barnomsorgsform för barn 1-5 år efter ålder i september Antal (viktat) och procent
9. Barnomsorg Tabell 9.1 a Barnomsorgsform för barn 1-5 år efter ålder i september 2002. (viktat) och procent Ålder Kommunal Förskola Familje- Egen Släkting, Barnen är hemma Annat Uppgift Samtliga förskola
Läs merHushåll och bostäder. Trångboddhet och hög utrymmesstandard. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr
Hushåll och bostäder Trångboddhet och hög utrymmesstandard Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 6 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Vad är trångboddhet och
Läs merTillgång och efterfrågan på barnomsorg. Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år
Tillgång och efterfrågan på barnomsorg Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Tillgång och efterfrågan på barnomsorg Enkät till föräldrar med barn i åldern 1 12 år Sammanfattning: I denna rapport
Läs merDnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Läs merEn bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003
1 (17) En bedömning av kostnaderna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, budgetåret 2003 Skolverket skall enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 redovisa en bedömning
Läs merBo tryggt. - att bo tryggt är hög standard. Kristina Mårtensson/När
Bo tryggt - att bo tryggt är hög standard Kristina Mårtensson/När 24 11 29 Innehållsförteckning 1. Innehåll sid. 2 2. Inledning sid. 3 3. Sammanfattning sid. 4 4. Bostadsstandard vad är det? sid.. Trygghet
Läs merBoverket. Ungdomars boende. Lägesrapport 2010
Boverket Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Boverket juni 2010 Titel: Ungdomars boende Lägesrapport 2010 Utgivare: Boverket juni 2010 Upplaga: 1: Antal ex: 100 Tryck:
Läs merHushållens boende 2012
FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med
Läs merBarns upplevelser av skolan
LEVNADSFÖRHÅLLANDEN RAPPORT 125 Tidigare publiceringar i serien LEVNADSFÖRHÅLLANDEN 124 Levnadsstandard i Europa 123 Nu för tiden 122 Offer för våld och egendomsbrott 2008 2009 121 Boendesituationen i
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2016
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år
Läs merHEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer
HEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen. Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendenser som avviker från heteronormen.
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merBarnen och Jämlikheten Rapport från LOs välfärdsprojekt 2000
Barnen och Jämlikheten Rapport från LOs välfärdsprojekt 2 Sammanfattning I Sverige lever det 1 86 barn år 1999. 72 procent av barnen lever med båda sina föräldrar. Av de barn som lever med en ensamstående
Läs merDemografisk analys: Barn, föräldrar och separationer
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Demografisk analys: Barn, föräldrar och separationer 2013:1 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...
Läs merGenomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer. Totalt har 1350 intervjuer genomförts under perioden 3 december 13
Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av hushållen i Sverige som enbart har så kallad fri-tv,
Läs merHälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan
BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning
Läs merSOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD
UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök
Läs merBarn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014
1 (11) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014. Annan
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merCirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29
Läs merBefolkning efter svensk och utländsk bakgrund
18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 22 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6
Läs merAllmänt. Folk- och Bostadsräkningen 1990
Allmänt 8 års vattenskadeundersökning omfattar vattenskador som besiktigades och inrapporterades under perioderna 1 mars till 1 maj samt 1 oktober till 1 december. Antalet rapporterade vattenskador uppgick
Läs merBeräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)
Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen
Läs mer4. Föräldrar och syskon
4. Föräldrar och syskon Inledning Barn som bor hos båda sina föräldrar Omkring tre fjärdedelar av alla ursprungliga barn, 74 procent, är skrivna tillsammans med båda sina föräldrar (se tabell 4.2). Vi
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig
Läs merInternet, klass, kön och ålder
1, klass, kön och ålder LO / Löne- och välfärdsenheten juli 2005 Sven Nelander 2 Inledning LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad
Läs merSemestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor 2009 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 2009 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 3 = Semestervanor år
Läs mer