Riskbedömning och riskanalys. Göran Ljungkvist Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin (AMM)



Relevanta dokument
Riskbedömning och riskanalys

Riskbedömning Labsäkerhetskurs

Riskhantering vid laboratoriearbete

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Guide för en bättre arbetsmiljö

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Riskhantering för anmälningspliktiga företag

Guide för en bättre arbetsmiljö

Checklista. Skolans kemiundervisning

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Laborationssäkerhet CBGAM0, vt

Blankett för riskbedömning och handlingsplan

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

Bättre Arbetsmiljö Hydraulik. Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014

EFFSO Tools 2017,

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

SAM vid uthyrning av

Riskanalys vid egenkontroll

Konsekvensbeskrivning vid förändringsarbete enligt AFS 2001:1 8

Systematik kan rädda liv och skapa arbetsglädje!

Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg

Anmäl din arbetsskada

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Anmäl din arbetsskada

Vilka skador ska anmälas?

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Lagar och regler. Varför ett arbetsmiljöarbete? Smidesgruppen 14 december Arbetsmiljö Kresimir Iveskic

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Riskmanagement vibrationer

Blankett för riskbedömning och handlingsplan

I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas

Checklista. Riskbedömning för hantering av kemiskt ämne

Frätande ämnen kan förstöra din syn!

SAM-guide. Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Hur ska alla som inte är kemister klara av att bedöma och hantera kemiska risker? Ann-Beth Antonsson

Kemiska risker i arbetsmiljön

Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

FMEA Failure Mode and Effect Analysis. Antti Salonen

Analysfas i projekt, hur går g r det till, vad gör r man och vilka verktyg finns? Hur ser gruppen ut som identifierar riskerna?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

VARUINFORMATIONSBLAD HÄLSA- MILJÖ- OCH SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: Internt no.: Sida 1 (5) Protocol Alkaline

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Kemiska risker i arbetsmiljön

Samordnad riskanalys - en grund för uppfyllande av 7. Brandfarlig vara- konferensen 2015 Johan Ingvarson

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Bildningsförvaltningen Kvidinge rektorsområde Box Kvidinge Rektor Bitr. rektor

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

vem har arbetsmiljöansvaret?

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket

Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN. Riskhantering. Systematiskt arbete med miljörisker

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror

Lathund för chef i KIA

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Välkomna. Trygghet & Säkerhet

Företagshälsovården behövs för jobbet

Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Konsekvensbedömning?

Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er

Tillgänglig arbetsmiljö

RUTIN FÖR RISKANALYS

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade

Tillgänglig arbetsmiljö

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen Reviderad av Cesam

Kemikalieexponering ur företagshälsovårdens perspektiv. Annika Fredholm MSc Kemi / Arbetsmiljöingenjör, kemi Feelgood Företagshälsovård AB.

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Transkript:

Riskbedömning och riskanalys Göran Ljungkvist Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin (AMM) 1

Riskbedömning och riskanalys Genomgång av begrepp inom området riskhantering Exempel på en (enkel) riskanalys 2

Vad är risk? Risk = sannolikhet * konsekvens Ingen allmänt accepterad definition av begreppet risk Risk= Sannolikheten att ohälsa ska uppstå Hälsa enligt WHO: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande - inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp". Ohälsa? En sjukdom enligt medicinska objektiva kriterier; exempel astma, cancer En kroppslig eller psykisk funktionsstörning; exempel upplevelse av stress, svårt att sova på grund av arbetet 3

Riskkällor Riskkälla Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall Kemisk riskkälla (AFS 2011:19) Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall där orsaken är kemisk genom: 1. Hälsofarliga egenskaper 2. Hälsofarliga egenskaper som beror på hur de används 3. Öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion 4

Andra begrepp Olycka Oönskad händelse som resulterar i skada (personskada, materiell, miljö, produktionsbortfall) Tillbud = nästan-olycka En oönskad händelse som under lite andra förhållanden kunde resulterat i skada 5

Olyckspyramiden 1 Allvarlig personskada 10 Olyckor med mindre personskador 30 Olyckor med materiella skador 600 Händelser utan registrerade skador (nästan-olyckor) Bird et al., 1969 6

Arbetsskador Västra Götaland 2012 (AV) 10 dödsfall 5072 arbetsolyckor med frånvaro (7 st. per 1000 sysselsatta 9900 arbetsolyckor utan frånvaro 2000 olyckor på väg till/från arbetet 1958 anmälda arbetssjukdommar (3 per 1000 sysselsatta) 7

Den mänskliga faktorn Mänskligt felhandlande som orsak till en olyckshändelse (Nationalencyklopedin) "Att fela är mänskligt. Man kan inte ändra den mänskliga naturen, men man kan ändra de omständigheter under vilka människor arbetar, så att felkällor minskar och fel upptäcks tidigare och kan åtgärdas innan de leder till skada. 8

Riskkontroll Förmågan att undvika skador som en följd av oönskade händelser- riskkontroll Systematisk arbetsmiljöarbete (SAM) AFS 2001:1 Riskbedömning en del av riskkontrollen Handlar om att vara efterklok i förväg Inte händelsebaserad men riskbaserad riskkontroll 9

Riskbedömning Risk Sannolikheten för att en skada skall uppstå och konsekvensen av denna skada Risk = f (sannolikhet, konsekvens) Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedömma risker. 10

Risk avseende vad? Människors liv och hälsa Död, skada, hälsa Trivsel, trygghet Miljökonsekvenser Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Ekonomiska och materiella konsekvenser Skador på tekniska system, materiella förluster Förlorade arbetsplatser Anseende/ renommé 11

Varför riskbedömma? Styrka underlaget för beslut genom att ge svar på följande frågor: Är risken hög/låg Är risken acceptabel Vilka moment är mest kritiska Vad är skillnaden mellan olika lösningar Vilka riskreducerande effekter uppnås vid alternativa åtgärder Vara efterklok i förväg 12

Riskbedömning en process Identifiera oönskade händelser Estimere frekvensen av händelsen Bedöm konsekvensen av händelsen Beräkna risken Jämför mot acceptkriterier Identifiera riskreducerande åtgärder 13

Riskbedömning - hur? En riskanalys skall besvara dessa frågor: Vad kan hända? Hur allvarligt kan det gå? Hur ofta kan det hända? Och så? Vad måste göras? Identifiera oönskade händelser Konsekvens Frekvens Bedömning av risken Åtgärder 14

Många olika metoder..(olika syften) Riskanalys kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa, semikvantitativa eller kvantitativa. PHA (Preliminary Hazard Identification) Ändringsanalys FMEA (Failure modes and effect analysis) Hazid (Hazard Identification) Hazop (Hazard and Operability) What-If Grovanalys QRA (Quantitative Risk Analysis) Minirisk M.fl. 15

Grovanalys Ofta använd metod för systematisk kartläggning Ger översikt över förhållanden vid olika aktiviteter/arbetsmoment Ger ett underlag för prioriteringar och beslut Relativt liten arbetsinsats 16

Riskmatris Konsekvens Ofarlig Ganska allvarlig Allvarlig Mycket allvarlig Kritisk Försumbar risk, åtgärd behövs ej Sannolikhet Mycket vanlig 1 2 3 4 5 Viss risk, eventuell åtgärd 5 Vanlig 4 Ganska vanlig Oacceptabel risk, behöver åtgärdas 3 Ganska ovanlig 2 Osannolik 1 17

Konsekvens och frekvens Frekvens Förklaring 1 Osannolik En gång per 100 år 2 Ganska ovanlig En gång per 10 år 3 Ganska vanlig En gång per år 4 Vanlig En gång per månad 5 Mycket vanlig Varje vecka Konsekvens Förklaring 1 Ofarlig Inga skador eller misstänkt effekt 2 Ganska allvarlig Frånvaro (del av dag 3 dagar) 3 Allvarlig Längre sjukskrivning ( 3 dagar) 4 Mycket allvarlig Irreversibel skada/ invaliditet 5 Kritisk Livshotande 2013-11-06 18

Riskbedömning - angreppssätt Bedöma användningen ämne/produkt för ämne/produkt Bedöma olika procedurer, arbetsmoment eller analysmetod/teknik var för sig 19

Riskbedömningsunderlag för AMM:s miljökemilaboratorium, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bedömningen reviderad av: Kontrollerad av: Arbetsmoment Oönskad händelse Konsekvens Datum: Datum: Riskbedömning Konsekvens Sannolikhet 1. Tillverkning av GCstandard 2. Impregnering av ammoniakfilter Stänk ögon och hudkontakt. Frätskador, luftvägsirritation Allvarlig (3) Ganska ovanlig (2) 3. Beredning av sur jonkrombuffert Stänk ögon och hudkontakt. Frätskador, luftvägsirritation Allvarlig (3) Ganska ovanlig (2) 4. Hantera syra el bas Större spill. Stänk i ögon, hudkontakt och översköljning Svåra frätskador, lungskada Mycket allvarlig (4) Ganska ovanlig (2) 5. Hantering gastuber Exploderande tuber vid brand Allvarlig personskada Kritisk (5) Osannolik (1) 20

När Kerstin gör en GC-standard Så hämtar hon en literflaska koldisulfid och de ämnen hon skall analysera, också i flaskor på 250 till 1000 ml Vi bestämmer att bensen skall analyseras, ett värsta fall Hon för över 250 µl bensen till en 25 ml mätkolv, fyller upp med koldisulfid och blandar Sen tar hon 10, 25, 50 ochh 100 µl av stamlösningen till vialer med 5 ml koldisulfid och blandar Slutligen för hon över en dryg ml av varje standard till 2 ml vialer till GC:s autosampler Detta gör hon två gånger i veckan 21

Riskbedömningsunderlag för avd..., Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhet: Bedömningen reviderad av: Kontrollerad av: Arbetsmoment Oönskad händelse Konsekvens Datum: Datum: Konsekvens Riskbedömning Sannolikhet 1. Tillverkning av GCstandard 2. Impregnering av ammoniakfilter Stänk ögon och hudkontakt. Frätskador, luftvägsirritation Allvarlig (3) Ganska ovanlig (2) 3. Beredning av sur jonkrombuffert Stänk ögon och hudkontakt. Frätskador, luftvägsirritation Allvarlig (3) Ganska ovanlig (2) 4. Hantera syra el bas Större spill. Stänk i ögon, hudkontakt och översköljning Svåra frätskador, lungskada Mycket allvarlig (4) Ganska ovanlig (2) 5. Hantering gastuber Exploderande tuber vid brand Allvarlig personskada Kritisk (5) Osannolik (1) 22

23

24

25

Benzen EMPLURA Benzen R: 45-46-11-36/38-48/23/24/25-65 S: 53-45 H: H225 H350 H340 H372 H304 H319 H315 P: P201 P210 P243 P281 P301+P331 P302+P352 P305+P351+P338 P309+P310 Fara CAS: 71-43-2 Index: 601-020-00-8 EINECS: 200-753-7 UN: 1114 ADR-S Kod: 3,II REACH Nummer: 01-2119447106-44 26

27

Konsekvens Ofarlig Ganska allvarlig Allvarlig Mycket allvarlig Kritisk Sannolikhet 1 2 3 4 5 Mycket vanlig 5 Vanlig 4 Ganska vanlig 3 Ganska ovanlig 2 Osannolik 1 28

Arbetsmoment Oönskad händelse Riskreducerande åtgärder 1. Tillverkning av GC-standard Hudkontakt Inandning Stänk i ögonen Brand 2. Impregnering av ammoniakfilter Stänk ögon och hudkontakt. Använd handskar och ögonskydd. Dragskåp. Skriftlig instruktion 3. Beredning av sur jonkrombuffert Stänk ögon och hudkontakt. Använd handskar och ögonskydd. Dagskåp Skriftlig instruktion 4. Hantera syra el bas Större spill. Stänk i ögon, hudkontakt och översköljning Säkra behållare Slutna kärls 5. Hantering gastuber Exploderande tuber vid brand Får ej vara fast anslutna Skall vara lättåtkomliga 20 liters tuber på kärra 29

Konsekvens Ofarlig Ganska allvarlig Allvarlig Mycket allvarlig Kritisk Sannolikhet 1 2 3 4 5 Mycket vanlig 5 Vanlig 4 Ganska vanlig 3 Ganska ovanlig 2 Osannolik 1 30

När riskbedömningen är klar: AGERA! Genomför nödvändiga åtgärder Informera genom - Skriftliga instruktioner på de språk som krävs och som finns tillgängliga - Muntliga och handgripliga instruktioner och detta upprepade gånger 31

Lästips AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker AVs broschyrer nr.: ADI 306 Rapportera tillbuden ADI 606 Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här ADI 618 Utred och dra lärdom av olyckor och nästan-olyckor ADI 296 Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror ADI 585 Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete 32

Tack för mig! 33