Frätande ämnen kan förstöra din syn!

Transkript

1

2 Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan ge svåra och djupgående skador på kroppens vävnader. Det gäller oftast huden eller ögonen men även lungor och matstrupe kan skadas om man andas in frätande gaser eller om ett frätande ämne sväljs. Om du får ett frätande ämne i ögonen eller på huden är det oerhört viktigt att mycket snabbt skölja ögon och hud med vatten under lång tid. Tag även av kläder som utsatts för frätande ämne. Det är särskilt viktigt att skydda och behandla ögonen eftersom det kan finnas risk för svåra ögonskador med blindhet eller bestående synnedsättning som följd. Ögonspolningsanordningen ska vara lätt att utlösa och spolningen bör fortgå automatiskt så att man får händerna fria till att hålla isär ögonlocken för att kunna spola även under dem. Vid stänk av frätande ämne bör ögonen spolas under minst 15 minuter. Alkaliskador måste behandlas på ögonklinik, spola ögonen även under transporten. Ljummet vatten gör det lättare att hålla ögonen öppna, men temperaturen bör inte överstiga 30 grader. Efter stänk i ögonen, inandning av frätande gaser, nedsväljning av frätande ämnen och översköljning av större hudområden är det viktigt att den skadade bedöms av sjukvårdspersonal. Titta efter farosymbolen Om du är osäker på om det finns frätande ämnen på din arbetsplats, titta efter farosymbolen. Den ska alla frätande ämnen vara märkta med. Var noggrann med att märka de nya förpackningarna om en omförpackning görs på arbetsplatsen. Var finns riskerna? Den som är ansvarig för en arbetsplats där man har frätande ämnen ska göra en bedömning av var och när det finns risk för stänk eller översköljning.

3 Om inte stänkrisken helt kan undanröjas genom olika åtgärder måste personlig skyddsutrustning användas: skyddsglasögon eller visir samt handskar och de skyddskläder och stövlar som behövs. Det är viktigt att skyddsglasögonen sluter tätt så att inga stänk kommer in underifrån eller från sidan och att de sitter bra. För att skyddsglasögonen ska passa måste de provas ut. Och det viktigaste av allt: använd skyddsglasögonen! Där det finns stänkrisk ska det också finnas möjlighet att spola ögonen. Tag med en ögonspolningsflaska till tillfälliga arbetsplatser. Om det finns risk för översköljning måste det finnas tillgång till en nöddusch. Frätande ämnen på huden ska snarast rengöras. Regler som styr Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4) ställer krav på planering av hanteringen med frätande ämnen. Stänkrisker ska helst elimineras, men om det finns risk för stänk ska personlig skyddsutrustning användas. Ögonspolningsmöjlighet och nöddusch ska finnas enligt föreskrifterna Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42). Arbetsgivaren ska hålla de anställda med den skyddsutrustning som behövs i arbetet. Särskilda regler finns för vissa områden där frätande ämnen ofta förekommer, till exempel Blybatterier (AFS 1988:4) och Oorganisk ytbehandling (AFS 1992:7). Vanligt med frätande ämnen Svavelsyra, salpetersyra och saltsyra samt alkalierna natriumhydroxid och ammoniak är frätande ämnen som används i tusentals ton i Sverige. Det är inom kemisk industri, ytbehandlingsanläggningar samt pappers- och massaindustri som risken att råka ut för stänk av frätande ämnen är störst. Men frätande ämnen finns också inom många branscher där hantering av kemikalier inte är huvuduppgiften.

4 Några exempel Natriumhydroxid i många branscher Natriumhydroxid (kallas ofta natronlut eller kaustiksoda) är starkt frätande, även i relativt låga koncentrationer. Den är vanlig inom många branscher bland annat som rengöringsmedel inom mejerier, bryggerier och jordbruk och för att lösa ut fibrer inom pappers- och massaindustrin. Natriumhydroxid är även en vanligt förekommande kemikalie på laboratorier. Inom industrin används natriumhydroxid vanligtvis i slutna system. Risker för stänk uppstår vid underhållsarbete och vid påfyllnad och avtappning. På laboratorier är det ofta mindre mängder natriumhydroxid som hanteras men även här finns risk för stänk. Använd alltid skyddsglasögon eller visir samt handskar. Vid arbetsplatsen ska det finnas ögonspolningsanordning samt nöddusch om det är risk för översköljning. Om du utsatts för stänk är det viktigt att skölja länge eftersom natriumhydroxid är svårt att få bort. Ladda batterier I bilbatterier liksom i batteridrivna städmaskiner, truckar och så vidare finns svavelsyra. Syran är starkt frätande och farlig att få i ögonen och på huden. Använd alltid ögonskydd, även vid rutinarbete som att kontrollera syranivån eller påfyllning av vatten. Det finns risk för att syran ska stänka bland annat när vatten fylls på. När batteriet laddas bildas vätgas och syrgas som kan explodera. Det är därför viktigt med en god ventilation. Vid en gasexplosion stänker frätande syra. Dessutom kan spill utanpå batteriet vara frätande. Det ska finnas möjlighet till ögon-spolning vid laddningsplatsen och ögonen ska omedelbart sköljas om de utsätts för stänk. Tvätta händerna om det kommit syra på dem. Puts som stänker Vissa puts- och murbruk är märkta med frätsymbolen. Men även de cementprodukter som är märkta som irriterande kan framkalla frätskador vid stänk i ögon och vid långvarig kontakt med tillblandade produkter. Det finns risk för stänk bland annat när man blandar murbruk liksom vid slamning och utstockning. Använd skyddsglasögon och handskar vid arbete med puts- och murbruk. När putsen sprutas är risken för stänk stor och visir bör användas.

5 För att minska risken för stänk ska arbetsutrymmet vara tillräckligt stort. En trång fasadställning gör att man kommer för nära sprutmunstycket och väggen. Det ska finnas tillgång till ögonspolning och ögonen ska sköljas omedelbart om de utsätts för stänk av puts- eller murbruk. För utomhusbruk finns ögonduschar som klarar kyla. Det finns även ögonspolningsflaskor i fickformat att ta med upp på byggnadsställningar. Syra ger rent vatten i simbassängen I simbassänger används ofta hypoklorit och syra för att klorera vattnet (t.ex. natriumhypoklorit och saltsyra). Det finns risk för stänk när behållarna som kemikalierna kommer i ska anslutas till bassängens doseringsanläggning. I mindre bassänger där doseringen sker manuellt är det risk för stänk när kemikalierna tillsätts. Använd alltid skyddsglasögon. Det ska finnas möjlighet till ögonspolning i anslutning till doseringsanläggningen. Vid risk för översköljning av frätande ämne kan tillgång till dusch behövas. Flera frätande ämnen i avfettningsbad Vattenbaserade avfettningsbad är i allmänhet alkaliska. Där ingår flera frätande ämnen, exempelvis natriumhydroxid, kaliumhydroxid och natriumsilikat. Det är även ganska vanligt med sura avfettningsbad där bland annat fosforsyra ingår. Risken för stänk är stor när baden blandas liksom när godset sänks ner och lyfts upp ur baden. Använd alltid skyddsglasögon och handskar. Det ska finnas möjlighet att skölja ögonen och om det finns risk för översköljning även nöddusch. En sluten anläggning är säkrast, då minskas riskerna att utsättas för stänk.

6 Andra broschyrer som rör frätande ämnen Kemiska arbetsmiljörisker, ADI 296 Katalog, ADI 100 De kan beställas från vår webbplats eller från Publikationsservice Box SOLNA Tel , fax E-post: Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Nu skärps kraven på arbetsgivarens riskbedömning. Nya generella regler för kemiska risker i arbetsmiljön fr o m 2001 är Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4 och Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2000:3. ADI 500 Arbetsmiljöverket 2007