Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker
|
|
- Per-Olof Bergström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktion i laboratoriesäkerhet och kemiska arbetsmiljörisker Föreläsare: Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset och akademin vid Göteborgs universitet
2 Föreläsningens innehåll Vad säger arbetsmiljölagen om kemiska arbetsmiljörisker, exempel Vad är risker på lab, exempel Kemiska arbetsmiljörisker Hur kan man förbättra arbetsmiljö och minska risker? Några råd och tips Diskussion
3 Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverkets AFSar AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning AFS 2001:3 Användning av skyddsutrustning AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2007:5 Gravida och ammande arbetstagare AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd
4 Arbetsmiljöverkets AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker, exempel Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner En skriftlig riskbedömning skall göras för varje arbetsmoment. Arbetet skall planeras så att det kan utföras med betryggande säkerhet Arbetstagare skall få tillfredsställande information om risker och om skyddsåtgärder Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer Det skall finnas en förteckning över hälsoskadliga, miljöfarliga, brandfarliga och explosiva ämnen som finns på arbetsplatsen. Förteckningen skall innehålla namn, användning, förbrukning och farosymboler och relevanta riskfraser
5 AFS fortsättning Det skall finnas aktuella varuinformationsblad/säkerhetsblad för alla farliga ämnen Ytterligare skriftlig skyddsinformation Förpackningar, förvaringskärl och rörledningar för kemikalier skall vara märkta enligt gällande bestämmelser Kemikalier skall förvaras så att hälso- och olycksfallsrisker undviks. Uppgifter om avfall
6 Vad är risker på lab, exempel Hälsofarliga kemikalier Eldfarliga och explosiva ämnen Varma föremål Kalla föremål Eldsvåda Elektricitet Buller Glas/glasutrustning Verktyg Strålning Gaser och trycksatta anordningar Avfall Mikrobiologiska risker Ergonomi, arbetsställningar Psykologi; rädsla och chargonger
7 Kemiska hälsorisker Hälsorisken beror på kemikaliens inneboende egenskaper, toxicitet och på vilket sätt och hur mycket man exponeras för dem Kemikalier kan ge både akuta och kroniska hälsoeffekter Akuta Livshotande skador Skada vitala organ Frätskador Reproduktionsstörande (fördjupning Dag 4 Graviditet och kemiskt arbete ) Hudirritation Kroniska Cancerframkallande Mutagena Reproduktionsstörande (fördjupning Dag 4 Graviditet och kemiskt arbete ) Allergi, astma, luftrörsbesvär (fördjupning Dag 4 Astma, allergi och laboratoriearbete ) Miljörisker Persistent Ackumulerbart (biotillgängligt) Toxiskt
8 Några vanligt förekommande hälsofarliga kemikalier Cyanider Giftiga kemikalier Vätefluorid, väte klorid, klor, brom, svaveldioxid, fosgen, nitrösa gaser (NO 2 och N 2 O 4 ) Svavelväte, kolmonoxid Kvicksilver Organiska lösningsmedel; koldisulfid, bensen, hexan, toluen, klorerade kolväten Tungmetallsalter; arsenik-, barium-, bly- och kvicksilver föreningar
9 Eldfarliga och explosiva ämnen (fördjupning delkurs 2 brandfarliga och explosiva varor ) Organiska lösningsmedel; eter, petroliumeter, aceton, bensen, koldisulfid, bensin, etanol Väte Kolväterika gasblandningar som acetylen, stadsgas och gasol Natrium och kalium Starka oxidationsmedel; klorater, perklorater, nitrater och peroxider
10 Frätande kemikalier Alkalier; ammoniak, natrium- och kaliumhydroxid Mineralsyror; fluorväte-, salt-, svavel-, salpeter- och fosforsyra samt brom Perklorsyra Eld och heta föremål Varma föremål Även vissa kemikalier; vit(gul)fosfor Frysar (-80 C) Kolsyreis Kalla föremål
11 Eldsvåda (fördjupning delkurs 2 brandfarliga och explosiva varor ) Kemikalier kan börja brinna Utrustning kan börja brinna Strömförande föremål Elektricitet Arten och graden av skadan är svår att förutse Växelström är farligare än likström Hög ljudvolym i instrumentrum Buller
12 Glas/glasutrustning Det vanligaste materialet man jobbar med på kemiskt lab Skärsår den kanske vanligaste skadan på kemiskt lab Råd och tips: I möjligaste mån släng söndriga och kantstötta saker. Träna nya medarbetare hur man jobbar praktiskt med glasutrustning. Skalpeller, knivar, saxar Verktyg Strålning (Fördjupning delkurs 2 Strålning i laboratoriemiljöer ) Laboratorier har ofta någon eller några strålningskällor Radioaktiva ämnen Röntgen UV-strålning
13 Avfall (Fördjupning delkurs 3 Förvaring och avfallshantering ) AFS ej tydlig. Sortering, förvaring, uppmärkning och hantering. Kemikalieavfall Glasavfall Riskavfall Gaser och trycksatta anordningar (Fördjupning delkurs 3 Gashantering och gaskännedom. Högrena gaser och gasblandningar ) Ingår i de flesta laboratorier Tryckluft Instrument och analysutrustningar
14 Mikrobiologiska risker (Fördjupning delkurs 2 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker vid laboratoriearbete ) Smitta Toxinpåverkan Överkänslighet Ergonomi, arbetsställningar (Fördjupning delkurs 4 Ergonomi och belastningsbesvär ) Statiskt arbete Konstiga arbetsställningar Psykologi; rädsla och jargonger Fördjupning delkurs 2 Ha respekt Var inte rädd Följ regler
15 Hur kan man förbättra arbetsmiljön och minska risker? Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner Välja den minst farliga kemikalien Välja den arbetsmetod som medför minst exponering Arbeta i ventilerat skydd (dragskåp, dragbänk, punktutsug) (fördjupning delkurs 3 Skyddsventilation ) Skyddsutrustning (glasögon, handskar, labrock, skyddsmask mm) (fördjupning delkurs 3 Personligt skydd ) Nöddusch och ögondusch Beredskap för den dag om/när olyckan inträffar (fördjupning delkurs 4 Om olyckan är framme; tillbud, skador och anmälan av arbetsskada )
16 Hur kan man förbättra arbetsmiljön och minska risker? (forts) Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner Håll ordning på labbänk och i dragskåp Märkning Torka upp spill (eller torka inte upp spill)
17 Några råd och tips Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så de minimeras och följa regler och instruktioner Gå kontinuerligt igenom alla rutiner, PM, riskbedömningar och instruktioner osv Arbeta i skyddsventilation på bra sätt Skapa klädkod Kläder, glasögon, handskar, labrock, skyddsmask mm Pratfria och/eller telefonfria zoner Beakta psykologi ; rädsla och jargonger
18 Diskussion
Dokumentnamn och uppdateringsinfo
Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Kemiska arbetsmiljörisker
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20
Laborationssäkerhet CBGAM0, vt 2012 2012-04-20 Grundregler Använd alltid skyddsklädsel, labbrock samt skyddsglasögon. Man får inte äta eller dricka på lab. Man får inga omständigheter smaka på kemikalierna.
Riskhantering vid laboratoriearbete
Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten
Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Härdplast- Cyanoakrylat
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT
Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några
Checklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10
RISKBEDÖMNING ENL. AFS 1997:10 Datum: Forskargrupp: Procedur/försök: 1: Farlighetskategori (enl. tabell 1) A: Mycket Hög Risk B: Hög Risk C: Måttlig Risk D: Låg Risk 2: Exponeringsnivå (enl. tabell 2)
AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012
Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen
Nytt om kemikaliehantering Välkomna
Nytt om kemikaliehantering Välkomna Lagar Riskbedömning Utbytesprincipen Kaffe Hur vet man att en kemikalie är hälsofarlig? Hur förvarar man kemikalier och brandfarliga varor? Miljöbalken Kemikalieinspektionens
No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle
No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle 9.15-12.30 Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering
Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel
Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel
Kemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön Information om kemireglerna På www.av.se finner du En presentation av kemiföreskrifterna. En Vägledning till reglerna om kemiska arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Kemiska risker i arbetsmiljön
Kemiska risker i arbetsmiljön I den här broschyren beskriver vi hur du som är ansvarig för arbetsmiljön ska göra för att förebygga kemiska risker. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet 1 Vad är en farlig kemisk produkt? Definition: en produkt som klassificeras som farlig enligt KIFS 2005:7 eller CLP. Dvs en produkt som genom
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen
Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets
1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin för kemiska ämnen och produkter (förskola) 2012-06-21 1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror
Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker orsakas av farliga kemiska ämnen på din arbetsplats. Ämnena är ofta inköpta kemiska produkter,
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya och nygamla kemiregler Carola af Klinteberg 2015-06-01 1 Mitt uppdrag: Ändringar i föreskrifter från den 1 juni 2015 Förtydliga nya begrepp och lyfta fram
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03. Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03 Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet 6.1 Definition Frågorna i checklistan berör laboratorieverksamhet eller områden som bedöms på likartade grunder
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)
Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Datum:8/1 2013 Institution/avdelning:Partikelfysik Underskrift
Xxxxx. Gravida och ammande arbetstagare. föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
AFS 2014:XX 2014:41 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsmiljöverkets (AFS xxxx:xx) föreskrifter om om ändring i Arbetsmiljöverkets
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda
I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas
2000 1800 2000 ml 1600 1400 1200 1000 800 I allt laboratoriearbete ska riskerna bedömas Broschyren bygger på reglerna AFS 1997:10, Laboratoriearbete med kemikalier. Frätande/Starkt frätande Explosivt Giftigt/Mycket
Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök
Sida 1( 7) Riskbedömning Beredning och användning av cytostatika i in vitro-försök Utförd 2014-08-26 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden
Avfallshantering Farligt Avfall
Avfallshantering Farligt Avfall Vad vi ska prata om Lagar och regler Farligt Avfall Farligt Gods Säkerhetsrådgivning SEKA Miljötekniks arbete Laboratoriernas avfall Frågor, kommentarer, synpunkter, tankar
MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4
Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Upprättat av miljösamordnaren 050927 Senast reviderat av miljösamordnaren 080411 Miljöriskinventering vid Naturvetenskapliga
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket
Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska
Samförvaring av kemikalier
mars 2011 sid 1 (4) Samförvaring av kemikalier Kemiska ämnen går att hitta överallt i vår omgivning och det finns idag lite kunskap om vilka hälso- och miljöegenskaper de kemikalier som förekommer på marknaden
Riskbedömning Cellfärgning metylenblått
Sida 1( 5) Riskbedömning Cellfärgning metylenblått Utförd 2015-04-08 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2015-04-17 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 0. Försumbar risk 1.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna
Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01
Arbetsmiljölagen Säkerhetsföreläsning KEMA00 KEMA01 Arbetsmiljön ska vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur (2 kap.) arbetsgivare och arbetstagare samverka om de åtgärder som behöver vidtas
Rutin för hantering av kemikalier, farligt avfall och riskavfall
1(5) FRÅN : Denna rutin är en övergripande rutin för ovanstående avfall och kan utifrån detta dokument brytas ner till mer utförliga och specifika rutiner för olika miljöenheters verksamheter. Denna rutin
Copyright 2010 chemtox-trotters.dk All Righs Reserved B-2010-1-SWE. Läs varningstexten! Ta reda på farorna och undvik olyckor med kemikalier i hemmet.
Läs varningstexten! Ta reda på farorna och undvik olyckor med kemikalier i hemmet. Läs varningstexten! Kemikalier som används i hemmet orsakar varje år många olyckor som kunde ha undvikits. Etiketten på
Riktlinjer för märkning av kemiska produkter
UFV 2008/759 Riktlinjer för märkning av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Märkning av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin för kemiska ämnen och produkter (skola) 2012-06-21 1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.
Topp 30-listan av farliga kemikalier.
Topp 30-listan av farliga kemikalier. Akrylnitril Farlighetsnummer: 336 o Mycket brandfarlig, hudkontakt och förtäring o Mängd som transporterades på vägarna 2002: 3667 ton Bindemedel i färg, lim etc.
Riskbedömning Silverinfärgning av gel
Sida 1( 6) Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk Riskbedömning Silverinfärgning av
Kemikaliehantering. Marianne Wallgren
Kemikaliehantering Marianne Wallgren 2016-10-13 1 Definition & lagstiftning Hälsorisker Beskrivning av GHS-CLP, SDB & MSDS L U N C H Kemikalieregister, substitutionsarbete Riskbedömningsövning K A F F
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun
Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,
Lathund för kemikaliehantering
Lathund för kemikaliehantering UTBILDNINGSMATERIAL OM MILJÖ- OCH HÄLSORISKER VID LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER 2 OM LATHUNDEN Lathunden kan användas vid utbildning om miljö- och hälsorisker med kemikaliehantering
8 Kemikaliehantering. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning
2018-09-13 11253 1 (7) Sammanfattning Dokumentet beskriver en ur hälso- och miljösynpunkt säker och korrekt hantering av kemikalier inom. Kemikaliehantering är knuten till flera lagkrav och riktlinjen
Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd
Sida 1( 5) Riskbedömning Beredning av 4% paraformaldehyd Utförd 2013-11-25 Av Anna Darabi på Rausinglab. Andrad senast 2014-10-30 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1.
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom
Arbetsmiljöverkets nya ändringsföreskrifter AFS 2012:7 Jenny Persson Blom 2013-03-20 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta för att arbetsgivarna
Säkerhet på laboratorium. Jerker Mårtensson 2012
Säkerhet på laboratorium Jerker Mårtensson 2012 Ha koll!! Risker: Skärskador Brännskador Frätskador Förgiftning Elektriska skador Chock Eldsvåda Alla tillbud, även triviala, anmäls till handledaren! Hur
Checklista för krematorium
Checklista för krematorium Datum för genomgång: Listan baseras på följande föreskrifter Krematorium: Närvarande: AFS 1997:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 1988:4 Blybatterier AFS
RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING
M5 006 Sida av 0 RUTIN FÖR KEMIKALIEHANTERING Syfte Rutinen är till för att stödja den laborativa kemikaliehanteringen i samband med forskning och undervisning. Reglerna är baserade på krav i lagstiftningen
VARUINFORMATIONSBLAD/SÄKERHETSDATABLAD
VARUINFORMATIONSBLAD/SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn Reagens.1 för 9210 Produktblad nr 216 Ed: 2005-09-26 Tillverkarens artikelnummer: Denna information skrevs ut 2005-09-26
Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp
Anvisning för uppskyltning av Lunds universitet 1 (15) Anvisning för uppskyltning av och förvaringsskåp Gällande föreskrifter... 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter... 3 Föreskrift om kemiska arbetsmiljörisker
Checklista. Förskolor
Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information
vem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
KER210 Lab(b)föreläsning. Innehåll Är arsenik farligt? A. Ja B. Nej
KER210 Lab(b)föreläsning Anders drar en massa saker om lab, säkerhet mm mm mm Innehåll Lab-saker inklusive säkerhet Dragskåp o dyl En del grundläggande bra att veta saker Gruppindelning Är arsenik farligt?
CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER
CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare
Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare Nedanstående dokument är skapat med hjälp av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5, AFS 2014:24
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009
Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm
Bättre Arbetsmiljö Hydraulik. Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014
Bättre Arbetsmiljö Hydraulik Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014 Varför arbetar vi med arbetsmiljöfrågorna? 1. Mår arbetstagare bra och har hälsan hela yrkeslivet? 2. Har arbetsgivaren kostnader
Frätande ämnen kan förstöra din syn!
Frätande ämnen kan förstöra din syn! Frätande ämnen kan ge svåra och djupgående skador på kroppens vävnader. Det gäller oftast huden eller ögonen men även lungor och matstrupe kan skadas om man andas in
Riskbedömning Western blot
Sida 1( 6) Riskbedömning Western blot Utförd 2014-05-20 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-08-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka
Att välja personlig skyddsutrustning
Att välja personlig skyddsutrustning Vem bekostar den personliga skyddsutrustningen? Arbetsgivaren ska tillhandahålla och bekosta den personliga skyddsutrustning som behövs för att utföra arbetet på ett
Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03
Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar
Kemikalieförteckning. Hur kan vi dokumentera kemiska riskkällor i skolan? KRC Foto: KRC
Kemikalieförteckning Hur kan vi dokumentera kemiska riskkällor i skolan? KRC 2019 Foto: KRC Kemiska riskkällor i skolan Under Arbetsmiljöverkets (AV) kampanj För friskare arbetsplatser i oktober 2018 inspekterades
ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 1, 160425 kl. 09:00 12:00 Regler inom arbetsmiljöområdet en översikt Ansvar, roller och samverkan i arbetsmiljöarbetet Grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete
Miljöförvaltningen. Informationsmöte om kemikaliehantering för berörda grund- och gymnasieskolor
Miljöförvaltningen Informationsmöte om kemikaliehantering för berörda grund- och gymnasieskolor Svaneskolan 2011-04-26 Björn Berséus, Miljöchef, 046-35 52 60 Agnieszka Fedorowska, Miljöinspektör, 046-35
Tillstånd och tillsyn -en överblick. Daniel Aulik Energigas Sverige
Tillstånd och tillsyn -en överblick Daniel Aulik Energigas Sverige Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas, Gasol,
Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare
Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare Nedanstående dokument är skapat med hjälp av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5, AFS 2014:24
VARUINFORMATIONSBLAD/SÄKERHETSDATABLAD
VARUINFORMATIONSBLAD/SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMN PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn Fluoridstandard 0,5 mg F/ml Produktblad nr 226 Ed: 2005-08-30 Tillverkarens artikelnummer: Denna information skrevs
Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad
Sida 1( 6) Riskbedömning Paraffininbäddning av vävnad Utförd 2014-08-28 Av Rune Nilsson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk
Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03
Säkerhetsföreläsning KEMA02 KEMA03 Lagar och bestämmelser Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2011_19.aspx
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning. Carola af Klinteberg
Arbetsmiljöverkets synpunkter på arbetsplatsens utformning Carola af Klinteberg Regler om brandfarlig vara - AFS 2011:19 om kemiska arbetsmiljörisker 1. Undersök och identifiera kemiska riskkällor 2. Förteckna
Utrustning som skall medföras på transportenheten. Ytterligare utrustning som krävs för vissa klasser
Explosiva ämnen och föremål 1 1.5 1.6 Explosiva ämnen och föremål 1.4 Brandfarliga gaser 2.1 Ej brandfarliga, ej giftiga gaser 2.2 Giftiga gaser 2.3 8. Flyktutrustning för varje medlem i. Till exempel
Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker
AFS 2014:XX 2014:5 Xxxxx Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2011:19) om om kemiska arbetsmiljörisker Arbetsmiljöverkets
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD
CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,
KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se
KLARA Riskbedömning - vid arbete med laboratoriekemikalier Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se Introduktion Arbetsmiljöverket tar fram föreskrifter som vi skall förhålla oss
Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrifter AFS 2012:7
Arbetsmiljöverkets nya j y ändringsföreskrifter AFS 2012:7 17 maj 2013 - Jenny Persson Blom 2013-05-17 1 En myndighet för arbetsmiljön Arbetsmiljöverket arbetar på uppdrag av regeringen och ska arbeta
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner
Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska
Asterisk (*) betyder att frågan är kopplad till ett lagkrav. Sist i checklistan finns en förteckning över var frågan regleras i lagen.
SKYDDSROND: Fysisk arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker i den fysiska arbetsmiljön. Frågorna
Rutin för anskaffning av arbetsglasögon
GÖTEBORGS UNIVERSITET Fastighetsavdelningen Skyddsingenjör Christina Svensson RUTIN uppdaterad 2009-12-11 Dnr F8 1/09 (ersätter anvisningar F8 60/07, 2007-02-26) Rutin för anskaffning av arbetsglasögon
Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112
VARUINFORMATION Revisionsdatum: 2007-12-20 Sammanställt av: Stefan Bäckman 11. Namnet e!.,produkten och företaget Produkt: Bostik Primer 300 Produkttyp: Salt LIMO Linatex Molystria Box39 60102 NORRKÖPING
Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK
Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet
Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden
2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument
Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 1 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Sedan den 1 juli 2001 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet
Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Malmö Universitet 2018-04-12 Innehåll: Innehåll:... 2 Till all personal och studerande på Odontologiska fakulteten... 3 1
Riskbedömning Preparation av tumörvävnad inför kvantitativ DNA-analys
Sida 1( 6) Riskbedömning Preparation av tumörvävnad inför kvantitativ DNA-analys Utförd 2014-09-19 Av Maria C Johansson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-10-31 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning
VARUINFORMATION SID 1
VARUINFORMATION SID 1 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET PRODUKTNAMN: PRF INSTALL HD MoS2 UTFÄRDAD: 2003-09-01 DATUM: 2007-02-21 TILLVERKARE/LEVERANTÖR: TAEROSOL Oy Aakkulantie 21, FIN-36220 Kangasala
Säk h t fö lä Säkerhetsföreläsning KEMA00
Säk h t fö lä Säkerhetsföreläsning KEMA00 Lagar och bestämmelser Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker i AFS 2000:0404 Kemicentrums säkerhetsföreskrifter
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet. Nicklas Knape. Cupola AB. Nicklas Knape
3 oktober 2012 Grundläggande brandsäkerhet Nicklas Knape Cupola AB Nicklas Knape Helhetslösningar brandskydd Kursinnehåll Brand och dess uppkomst Brandfarliga varor Klassindelning av brandfarliga varor,
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter
UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter
Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.
Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet