Lathund för kemikaliehantering

Transkript

1 Lathund för kemikaliehantering UTBILDNINGSMATERIAL OM MILJÖ- OCH HÄLSORISKER VID LABORATORIEARBETE MED KEMIKALIER

2 2 OM LATHUNDEN Lathunden kan användas vid utbildning om miljö- och hälsorisker med kemikaliehantering på laboratorier, för personal vid sjukhusen i Region Skåne. I texten är huvudvikten lagd vid tillämpning av lagar och regler. Utbildningsmaterialet har tagits fram av Kemi- och Miljö - en heten vid Universitetssjukhuset i Lund som använt Lathunden vid flera utbildningstillfällen. Texten har reviderats för användning på kemiska laboratorier vid de skånska sjukhusen. Text: Ulla Vestin, Kemi- och Miljöenheten. Bilder: Hans Lindström, Bon ton AB och Ronny Lingstam, Inkpot. Mångfaldigande av text eller bilder får inte göras utan tillstånd. Lund 2005 INNEHÅLL Inledning...3 Sjukhusen och miljön...3 Hälsorisker...4 Lagar och regler kring kemiska hälsorisker...5 Klassificering av kemiska ämnen...7 Märkning av kemiska produkter...8 Varuinformationsblad...10 Åtgärder mot kemiska hälsorisker...12 Miljörisker...15 Lagar och regler kring miljöfarliga kemikalier...17 Lagring...18 Avloppsvatten...19 Avfall...20 Sammanfattande råd...21

3 3 INLEDNING Vid sjukhusen i Region Skåne används stora mängder laboratoriekemikalier. Till exempel vid Universitetssjukhuset i Lund förbrukas 18 ton laboratoriekemikalier per år. Xylen, formalin och etanol används i stora mängder och utgör tillsammans 80% av förbrukningen. Laboratoriearbete kan vara av mycket olika karaktär. En del arbetar med rutin analyser och andra med forskningsprojekt där riskerna med kemikalierna ibland är okända. Epidemiologiska studier har genomförts för att ta reda på om laboratoriepersonal löper större risk än andra att få cancer. Resultaten från de olika studierna är inte entydiga. I ett par studier visas en liten ökning för vissa cancerformer i andra studier visas ingen riskökning. Det är alltid viktigt att du tar reda på riskerna innan du påbörjar ett arbete, arbetar enligt fastställda rutiner och har olycksberedskap. För att minska riskerna för den yttre miljön skall de flesta kemikalierester betraktas som farligt avfall och utsläpp i avloppet förhindras. SJUKHUSEN OCH MILJÖN I Region Skånes miljöprogram finns 6 miljömål. Två berör i hög grad kemiskt laboratoriearbete. Mål 1 Miljöhänsyn skall tas vid planering, upphandling och inför beslut Mål 6 Kemikalieutsläppen skall minska När man t ex byter analysmetoder eller teknik skall dessa beslut utgå från en bedömning av miljökonsekvenserna. Metoder där man använder kemikalier i mikromängder är i dag relativt vanliga. Arbetsmiljöbedömningar av analysmetoder skall beakta kemikaliernas toxiska egenskaper, graden av exponering för kemiska ämnen och riskerna för olyckshändelser. Hälso- och miljöfarliga ämnen skall identifieras. I sjukhusens utbytesplaner för hälso- och miljöfarliga ämnen finns en del anvisningar på ämnen som bör bytas ut. För laboratorier är dessa anvisningar inte tillräckliga utan måste kompletteras med annan information. Sjukhusens linjechefer bl a verksamhetschef och enhetschefer har ett övergripande ansvar för miljö- och arbetsmiljöfrågor. De kan utse personer som praktiskt handhar dessa frågor men inte överlämna hela ansvaret. För sjukhusens verksamhetsområden finns miljöhandläggare som är chefens resursperson i miljöfrågor. Ofta finns miljöinformatörer eller miljöombud, som är verk samma på sina avdelningar och ibland finns miljögrupper.

4 4 Arbetstagarna är representerade av skyddsombuden i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombuden har rätt att ta del av information som rör risker med kemikalierna på arbetsplatsen och få information om och medverka i planerade förändringar som påverkar arbetsmiljön. Sjukhuset är samordningsansvarig för yttre miljöfrågor inom sjukhusområdet Arbetsgivaren är skyldig att tillse att arbetstagaren har kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Arbetstagaren har skyldighet att ta reda på riskerna, arbeta på ett sätt så att de minimeras och följa regler och instruktioner. På sjukhusen finns en central samverkanskommitté/skyddskommitté för sjukhusövergripande frågor. Motsvarande finns också inom varje verk samhets område. I dessa kommittéer tas frågor av större vikt upp. Praktiska dagliga problem löser du bättre med din närmaste chef. HÄLSORISKER Hälsoriskerna med kemikalier beror på deras inneboende toxiska egenskaper och på vilket sätt och hur mycket man exponeras för dem. Ämnets egenskaper Man mäter de toxiska egenskaperna genom att göra försök med djur och genom att studera grupper av människor som exponerats för kemikalien. Vissa egen skaper kan undersökas med hjälp av tester på bakterier eller däggdjursceller. Det krävs oftast en kombination av metoder och flera oberoende studier innan man säkert kan uttala sig om ett ämne. Kemikalier kan ge både akuta och kroniska hälsoeffekter. Exempel på akuttoxiska ämnen är de som efter enstaka exponeringar kan ge livshotande skador eller allvarligt skada vitala organ. Andra exempel är ämnen som ger frätskador eller hudirritation. Ämnen med kroniska effekter är sådana som först efter långvarig exponering ger skador på inre organ, cancer, påverkar arvsanlagen eller stör fortplantningsförmågan. På laboratorier finns många ämnen med de ovan beskrivna egenskaperna.

5 5 Exponeringen Riskerna med kemikaliehantering beror på hur mycket man exponeras för kemikalien och hur ofta detta inträffar. Det finns hygieniska gränsvärden för den tillåtna luftkoncentrationen av ett ämne på en arbetsplats. Gränsvärdena är satta med utgångspunkt från förhållandena i industrin, där man ofta arbetar med ett fåtal kemikalier. Jämförelser med hygieniska gränsvärden rekommenderas inte i laboratoriemiljöer. Vid laboratoriearbete gäller det att minska den totala kemikaliexponeringen så mycket som det överhuvudtaget är möjligt. Hanteringen Generellt kan man säga att det är svårt att skydda sig mot dammande och mycket lättflyktiga ämnen. God ventilation och ändamålsenlig utrustning är nödvändigt för att man skall kunna arbeta säkert med dessa ämnen. Genom att arbeta ordentligt, torka upp spill och inte låta förvaringskärl vara öppna i onödan kan man minska sin kemikalieexponering betydligt. Information om hur man arbetar i dragskåp och ventilerade bänkar behövs. Skyddsutrustning (glasögon, handskar m m) skall användas. På längre sikt kan man behöva byta eller modifiera analysmetoder och arbetsteknik för att minska riskerna. Det är lätt att förstå att man skall skydda sig mot ämnen som är giftiga eller har andra akuta effekter. Det kan vara svårare att motivera sig själv och Arbeta försiktigt andra att arbeta maximalt försiktigt med ämnen som först på lång sikt kan ge skador. Börja med att ta del av den information som finns om dina produkter och arbeta sedan så att du skyddar dig både mot akuta och kroniska effekter. LAGAR OCH REGLER KRING KEMISKA HÄLSORISKER Ett stort antal lagar, förordningar och föreskrifter reglerar kemikaliehantering. Myndigheterna som utfärdat dessa regler finns på lagstiftningsnivå, föreskriftsnivå och på tillsynsnivå. Miljölagar ger endast målsättningen och övergripande ramar för kemikaliehantering. Föreskrifter konkretiserar lagarna. Tillsyns myndigheterna tolkar dem och ser till att de efterlevs. Arbetsmiljöinspektionen är den tillsynsmyndighet som ser till att arbetsmiljölagstiftningen följs. Kemikaliefrågor tas oftast upp i samband med myndighetens tillsyn av det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöinspektionen är tillsynsmyndighet

6 6 Arbetsmiljölagen (AML) är ramlagen för arbetsmiljöområdet. Den innehåller bl a krav på säker kemikaliehantering. Miljöbalken är en ramlag för miljölagstiftning. Den omfattar även bestämmelser om riskbedömning, hantering och val av kemikalier som kan medföra hälso risker samt tillverkares informationsskyldighet. Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 och Kemiskt laboratoriearbete AFS 1997:10 är två föreskrifter från Arbetsmiljöverket med detaljerade regler för arbete med kemikalier. Nedan sammanfattas några viktiga paragrafer. En skriftlig riskbedömning skall göras av varje laboration. Den genomförs lämpligen genom att man bedömer riskerna med de ingående ämnena, mängderna, formuleringen, hanteringen och utrustningen. Skyddsåtgärder skall vidtas för att minska riskerna så långt det är möjligt. Riskbedömningar skall dokumenteras. Arbetet skall planeras så att det kan utföras med betryggande säkerhet. Detta innebär bl a att ventilation och utrustning skall fungera väl för sitt ändamål och att personalen utbildas i handhavandet. Skyddsutrustning och utrustning för första hjälp och brandbekämpning skall finnas. Arbetsgivaren skall vidare bedriva ett systematiskt arbete med att minska kemikalieriskerna. Arbetstagare skall få tillfredställande information om risker och om skyddsåtgärder. Oftast innebär det att skriftliga instruktioner skall finnas. Det innebär alltid att arbetsledaren skall försäkra sig om att arbetstagaren förstått instruktionerna. Det skall finnas en förteckning över hälsoskadliga, miljöfarliga, brandfarliga och explosiva ämnen som används på en arbetsplats. Förteckningen skall uppdateras årligen och vara lätt tillgänglig för berörda arbetstagare. Läkemedel skall inte ingå. Förteckningen skall enligt förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll och AFS 2000:4 innehålla namn, användning, förbrukning och farosymboler samt relevanta riskfraser. Förteckning över farliga ämnen Det skall finnas aktuella varuinformationsblad/säkerhetsdatablad för alla farliga ämnen. Varuinformationsbladen skall vara lätt tillgängliga för alla berörda arbetstagare och skrivna på svenska. Ibland finns det behov av ytterligare skriftlig skyddsinformation. Hanteringsföreskrifter skall finnas för farliga arbetsmoment. Skyltning kan behövas och är i vissa fall lagstadgad. Förpackningar, förvaringskärl och rörledningar för kemikalier skall vara märkta enligt gällande bestämmelser. Kemikalier skall förvaras så att hälso- och olycksfallsrisker undviks. Det innebär bl a att vissa ämnen inte får förvaras tillsammans och att man inte skall förvara onödigt stora mängder hälsoskadliga och brandfarliga varor. Dragskåp får inte användas som förvaringsplats.

7 7 Hygienska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2000:3. Föreskriften innehåller allmänna principer för hur man förebygger risker med luftföroreningar. Den anger hygieniska gränsvärden (högsta tillåtna lufthalt) för ämnen som är vanliga i arbetsmiljön. Gränsvärdena kompletteras med information om ämnen som är cancerframkallande och allergiframkallande eller om de lätt penetrerar huden. Farliga ämnen ska kontrolleras KLASSIFICERING AV KEMISKA ÄMNEN Miljöfarlig Mycket Extremt Mycket Giftig brandfarlig brandfarlig giftig Frätande Explosivt Oxiderande Hälsoskadlig Irriterande Måttligt hälsoskadlig Rena ämnen och beredningar av ämnen delas in i kategorier. För de olika kategorierna finns farosymboler. Symbolerna med förklarande texter skall finnas på förpackningens etikett: Det kan finnas olika anledningar till att ett ämne tillhör en viss farokategori. Klassen hälsoskadliga produkter innehåller t ex ämnen som är akuttoxiska och ämnen med kroniska effekter. Allergiframkallande ämnen och vissa cancerframkallande ämnen räknas även hit. Farosymbolerna ger endast en grov uppskattning av ett ämnes farliga egenskaper.

8 8 Farosymboler kompletteras med riskfraser som talar om vari faran består. Exempel på riskfraser är: Giftigt vid inandning och hudkontakt, Frätande, Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering och Giftigt för vattenorganismer. Produktinformationen skall även innehålla skyddsfraser, som anger hur man skall skydda sig mot riskerna. Exempel på skyddsfraser är: Använd lämpliga skyddshandskar, Förvaras åtskilt från antändningskällor och Undvik utsläpp till miljön. Ibland behövs extra varningsskyltar Kemikalieinspektionen har en förteckning över vanliga kemikalier som anger till vilken riskkategori dessa hör och vilken risk- och skyddsinformation de skall förses med. Övriga kemikalier skall klassificeras enligt kriterier som anges av Kemikalieinspektionen. För att klassificera en beredning skall man göra en beräkning som utgår från de ingående ämnenas halter och faroklassificering. MÄRKNING AV KEMIKALIER Förpackningens etikett sammanfattar riskerna med produkten. Varningstexten (märkningen) skall vara skriven på svenska och väl synlig. Märkningen skall innehålla: Kemikaliens (eller blandningens) kemiska namn Farosymboler (med text) Risk- och skyddsfraser (se ovan) Huvudingredienser Uppgifter om tillverkaren och leverantören Märkningen skall vara på svenska och enligt gällande regler

9 9 När du själv tillverkat en kemikalieblandning, som skall sparas och användas vid ett senare tillfälle, skall förvaringskärlet märkas, om inte risken för förväxling är uppenbart försumbar. Det räcker med en förenklad märkning. Märkningen skall innehålla: Kemikaliens (eller blandningens) kemiska namn Farosymboler (med text) Vissa risk- och skyddsfraser finns angivna i Kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2000:4. Toluen Hälsoskadlig Mycket brandfarligt Farligt vid inandning Mycket brandfarlig Förvaras åskilt från antändningskällor Rökning ej tillåten Undvik kontakt med ögonen Får ej tömmas i avloppet Innehåll: Toluen 100% Tillverkare: United Chemicals (adress, telefon) Leverantör: Svenska Kemiexperten (adress, telefon) EG nr: MÄRKNING Produktnamn Farosymboler Riskfraser Skyddsfraser Innehåll Tillverkare Leverantör EG-nummer

10 10 VARUINFORMATIONSBLAD/SÄKERHETSDATABLAD Den som levererar en kemikalie skall vid första leveranstillfället lämna med ett varuinformationsblad/säkerhetsdatablad. Detta skall innehålla uppgifter om ämnet eller produktens kemiska sammansättning, om hälso- och miljörisker samt om åtgärder man kan vidta för att skydda sig själv och miljön. Tillverkaren skall fullständigt undersöka ett ämnes hälsoskadliga, miljöfarliga, brandfarliga och andra farliga egenskaper med hjälp av vetenskapligt beprövade metoder. Leverantören skall ha tillgång till toxikologisk expertis som (inom rimliga gränser) kan svara på kundernas frågor. Varuinformationen skall uppdateras och de nya varuinformationsbladen skickas till kunderna. Man kan beställa nya blad från leverantören om de förkommit eller är för gamla (äldre än ca 3 år). Tillverkaren skall testa sina produkter med vetenskapligt beprövade metoder Varuinformationsbladet är din viktigaste informationskälla om en kemikalies farliga egenskaper.

11 11 Arbetsgivaren ska granska varuinformationen

12 12 De 16 punkterna i ett varuinformationsblad 1 Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget 2 Sammansättning/uppgifter om beståndsdelar 3 Farliga egenskaper 4 Första hjälpen 5 Brandbekämpningsåtgärder 6 Åtgärder vid oavsiktliga spill 7 Hantering och lagring 8 Begränsning av exponering / personligt skydd 9 Fysikaliska och kemiska egenskaper 10 Stabilitet och reaktivitet 11 Toxikologisk information 12 Ekologisk information 13 Avfallshantering 14 Transportinformation 15 Gällande bestämmelser 16 Annan information Varuinformationsbladet är din viktigaste informationskälla Punkt 2 sammansättning/uppgifter om beståndsdelar Giftiga ämnen och vissa cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen skall anges om halten av dessa ämnen överstiger 0,1%. Detta gäller även om blandningen inte i sin helhet klassificeras som hälsoeller miljöskalig. Övriga hälso- eller miljöfarliga ämnen skall anges om halterna överstiger 1%. Ungefärliga halter och klassificering av de rena ämnena skall anges. Punkt 3 farliga egenskaper Under denna punkt skall en kortfattad beskrivning av riskerna göras. Ofta är den så kortfattad att man ändå måste läsa under andra punkter, t ex toxikologisk och ekologisk information. Punkt 11 toxikologisk information Produktens alla hälsoskadliga egenskaper skall anges. Här skall man, t ex redovisa olika mått på toxicitet. Texten under denna punkt kan vara lite svårtillgänglig men behövs ofta som komplement till texten under punkt 3. Punkt 12 ekologisk information Här beskrivs miljöeffekterna av en produkt. Man skall även redovisa mått på nedbrytbarhet och giftighet hos de ingående ämnena. Texten är ofta full av siffror och kan vara svårtillgänglig. Av märkningen framgår dock om hela produkten är miljöfarlig. Punkt 15 gällande bestämmelser Det är under denna rubrik som produktens klassificering och märkning skall anges. Här står även vilka risk- och skyddsfraser som skall finnas på etiketten. Ibland står risk- och skyddsfraserna endast som en kod t ex R 41 (riskfras nummer 41) som betyder risk för allvarlig ögonskada. Om begränsningar för användning finns skall detta anges.

13 13 ÅTGÄRDER MOT KEMISKA HÄLSORISKER Åtgärdsarbetet börjar alltid med att man väljer de minst farliga kemikalierna och den arbetsmetod som medför minst exponering. Därefter vidtar arbetet med att skydda sig mot de risker som finns kvar. I ett systematiskt arbetsmiljöarbete ingår även beredskap för den dag olyckan inträffar. Dragskåp Arbete i dragskåp Att arbeta i dragskåp är det vanligaste sättet att skydda sig mot luftföroreningar på laboratorier. De flesta tror att man då är helt skyddad. Det stämmer inte. Luftrörelser och störningar av luftströmmar orsakas av den person som arbetar i dragskåpet och av drag och aktiviteter i lokalen. Detta kan medföra att en del av den förorenade luften i dragskåpet läcker ut. Genom att arbeta på ett riktigt sätt kan man minimera risken. Luftströmmarna i dragskåp framgår av bilden. För att dragskåpet skall ha fullgod funktion måste lufthastigheten i dragskåpsluckan vara 0,5 1 m/sek. Dragskåpsluckan får inte vara öppen över angiven säkerhetshöjd (normalt 30 cm). Luckan skall vara neddragen när man inte arbetar. Oftast finns ett larm som anger om luftflödet är otillräckligt. Alla rörelser i närheten av lucköppningen medför läckagerisk. Arbeta lugnt utan att orsaka stora luftrörelser. Kring objekt i dragskåpet skapas turbulenta luftrörelser som kan medföra att förorenad luft dras med i en luftvirvel och ut ur dragskåpet. Man skall därför inte belamra skåpet med onödig apparatur eller kemikalier. Det är inte tillåtet att använda dragskåp som förvaringsplats för kemikalier. Luftrörelser i omgivning t ex drag från dörrar eller personer som rör sig kan orsaka luftströmmar som medför läckagerisk. Placera dragskåp störningsfritt.

14 14 Dragbänkar Utrustningen används för kalla arbeten. Den består av en perforerad yta med utsug underifrån. Detta skapar en ström av ren luft mellan laboranten och kemikalieföroreningen. Det är viktigt för skyddseffekten att endast arbeta på mitten av dragbänksytan. Endast 1/3 av ytan får utnyttjas. Föroreningskällan får normalt inte vara mer än cm över arbetsytan. Om man har skyddshuv (3 väggar) kan man arbeta något högre upp. För arbete i dragbänkar gäller samma krav på frihet från störande luftrörelser som för arbete i dragskåp. För arbete i LAF-bänkar (sluten LAF-bänk, säkerhetsbänk klass 2) gäller samma regler som för dragskåp. Förväxla inte dessa med sterilbänkar som endast skyddar preparatet och inte laboranten. Handskar Arbete i dragbänk Valet av skyddshandskar kan vara besvärligt. Den tid det tar för en kemikalier att passera genom olika handskmaterial varierar mycket. Därför måste man välja handskmaterial efter de kemikalier man använder. Tillverkarna (av handskar och kemikalier) skall kunna lämna besked. Uppgifter saknas oftast i varuinformationsbladen. Latexhandskar kan orsaka allergi välj därför gärna andra material. För att undvika irriterad hud, använd endast handskar när det behövs. Ögonskydd Skyddsglasögon krävs vid de flesta kemikaliearbeten. Riskfrasen Risk för allvarliga ögonskador innebär bl a att det är viktigt att man vid stänk sköljer ögonen extremt länge och uppsöker läkare. Ögondusch med tempererat vatten skall finnas när man hanterar kemikalier som kan ge ögonskador.

15 15 Nöddusch Hanterar man kemikalier som kan orsaka hudskador skall det finnas nöddusch. Nöddusch och ögondusch får inte blockeras. Olycksberedskap Personalen skall vara väl informerad om vad som skall göras vid olycksfall. Telefonnummer till Giftinformationscentralen skall anslås på väl synlig plats. Tag med varuinformationsblad och/eller kemikalieburk till läkare. Tag inga risker MILJÖRISKER Vid bedömning av miljörisker tillämpar man en försiktighetsprincip. Alla ämnen som normalt inte förekommer i naturen eller vilkas halter ökar väsentligt genom mänskliga aktiviteter betraktas som potentiella miljörisker. Miljögifter hotar fortplantningen Giftiga ämnen Man kan genom försök med olika fiskar och smådjur få ett mått på hur giftigt ett ämne är för vattenlevande organismer. Det är svårt att få ett helt rättvisande resultat. (Olika organismer är olika känsliga och ibland bildas giftiga nedbrytningsprodukter i naturen). Ämnen som är svåra att bryta ner I naturen finns många mekanismer som bryter ner syntetiska organiska ämnen till ofarliga ämnen. Nedbrytningen sker genom inverkan av luft och sol eller med hjälp av mikroorganismer. För vissa typer av ämnen fungerar inte dessa meka nismer. Ämnena kallas då svårnedbrytbara och man anser att de kan innebära en risk för miljön. Ämnen som lagras i ökande halter i levande organismer I värsta fall kan svårnedbrytbara ämnen lagras i organismer där halten ökar under individens livstid. Kadmium är det typiska exemplet på ett ämne med den effekten. En kombination av egenskaperna giftig, svårnedbrytbar och förmågan att anrikas i levande organismer gör en kemikalie till ett miljögift.

16 16 Effekter av miljöfarliga ämnen Om ett akutgiftigt ämne tillförs miljön i stora mängder, blir effekten att individer dör eller får påtagliga sjukdomar eller missbildningar. Mindre synligt och mycket vanligare är att kemiska ämnen orsakar långtidseffekter i miljön. Dessa kan yttra sig i att överlevnadsförmågan hos individen minskar som en följd av t ex infektionskänslighet, vitaminbrist eller muskelförsvagning. Dessa effekter blir fatala om omständigheterna är bistra. Tillväxt hämningar och fortplantningsstörningar är andra exempel på långtidseffekter av miljögifter. Effekten av ett miljögift är nästan aldrig begränsad till påverkan på en art. Minskar en art i antal förlorar någon annan sin föda och balansen i ekosystemet rubbas. Upptag, spridning och omvandling För att ett miljögift skall orsaka skada måste det vara lätt att ta upp av levande organismer. Flera faktorer bestämmer hur biotillgänglig en kemikalie är för en viss organism, t ex organismens förmåga att utsöndra ämnet. Miljögifter sprids fysikaliskt med vind och strömmande vatten och urlakning ur marken. De sprids även av djur som äter förorenad mat eller byten på en plats och sedan själva blir byten på en annan plats. Sol, vatten och mikroorganismer bryter ner de flesta ämnen i naturen till ofarliga beståndsdelar. Ibland är dock nedbrytningsprodukterna farligare än den ursprungliga kemikalien. Allting sprids, ingenting försvinner

17 17 LAGAR OCH REGLER OM MILJÖFARLIGA KEMIKALIER Länstyrelsen eller kommunens miljöförvaltning är tillsynsmyndighet för miljöfrågor inom verksamheten på lasarettsområdet. Sjukhusen skall efterleva ett kontrollprogram som omfattar bl a analyser av avloppsvatten och anordnande av utbildning i kemikaliehantering. Årligen skall sjukhusen lämna en miljörapport där förbrukningen av olika kemikalier skall anges. Miljöbalken är en ramlag för miljön som behandlar kemikaliefrågor ur både hälso- och miljösynpunkt. Lagen innehåller två viktiga principer. Utbytesprincipen innebär att man skall byta ut hälso- och miljöfarliga ämnen mot mindre farliga om detta är möjligt och rimligt. Försiktighetsprincipen innebär att det inte krävs fullständig vetenskaplig bevisning för att man skall betrakta ett ämne som farligt. En väl grundad misstanke är tillräcklig. Utbytesprincipen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll sammanfattar bestämmelser i övrig lagstiftning. Den innehåller dessutom vissa detaljerade regler för tillståndspliktiga verksamheter (sjukhus), t ex regler för vilka uppgifter som skall finnas i en kemikalieförteckning. Miljölagarna konkretiseras med hjälp av föreskrifter. Kemikalieinspektionens föreskrifter innehåller utförliga regler om bl a varuinformationsblad, klassificering och märkning av produkter samt om tillverkarens skyldighet att undersöka alla risker med en produkt innan den saluförs. Begränsningar och förbud Kemikalieinspektionen har gjort upp en förteckning över ämnen som endast får användas under vissa omständigheter eller kräver särskilt tillstånd se begränsningsdatabasen på deras hemsida. En miljöbov För att använda cancerframkallande ämnen som anges i de s k A och B- listorna i AFS 2000:3 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar krävs tillstånd. Även för användning av vissa kemikalier som kan användas för framställning av narkotika krävs tillstånd. Ammande och gravida kvinnor får inte arbeta med bly. För arbete med övriga hälsoskadliga ämnen (inklusive strålning) skall arbetsgivaren göra en risk bedömning och vidta nödvändiga åtgärder. Minderåriga får inte arbeta med ämnen som är giftiga, allergiframkallande, cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska samt hälsoskadliga ämnen som medför risk för bestående skada.

18 18 LAGRING Ett par olika föreskrifter beskriver hur man skall förvara kemikalier. Sammanfattningsvis kan man säga att: Kemikalier får inte förvaras tillsammans om man därigenom ökar riskerna. Exempel är syror och cyanider. Det är också förbjudet att samförvara mycket giftiga och brandfarliga ämnen För hantering och lagring av brandfarliga varor skall tillstånd sökas. Ansökan skall bl a innehålla en förteckning över brandfarliga varor och de mängder man avser lagra. En brandföreståndare, som ansvarar för verksamheten, skall utses. Städa i lagret Lagerlokalen får inte ha golvbrunn. Rummet skall normalt vara invallat Skyddsutrustning, ögondusch och nöddusch skall finnas Utrustning för att ta hand om spill skall finnas För vissa ämnen (t ex perklorsyra) kan speciella regler gälla.

19 19 AVLOPPSVATTEN Avloppsvatten från laboratorier går till kommunala avloppsnät och reningsverk. Reningsverket i Skåne är uppbyggda på olika sätt. Alla stora reningsverk har både biologiska och kemiska reningssteg. Tänk på mikroorganismerna i reningsverket De biologiska stegen bryter ner organiska ämnen med hjälp av mikroorganismer. Giftiga kemikalier kan döda eller skada mikroorganismerna så att renings processen försämras. Då kan mer föroreningar passera orenade genom reningsverket och nå åar, sjöar och hav. I de flesta stora reningsverk finns ett särskilt reningssteg där speciella mikroorganismer omvandlar kväveföreningar till harmlös kvävgas. På detta sätt omvandlas bl a ammoniumkväve i urin. Kvävereningen är ännu känsligare än den vanliga biologiska reningsprocessen. I det kemiska reningssteget är det fram för allt fosfor som tas bort ur avloppsvattnet. Det görs genom att en fällningskemikalie blandas i vattnet. Den reagerar med fosforn, som då sjunker till botten som slam. Reningsverken tar hand om stora mängder organiskt material, fosfor- och kväveföreningar, vilket minskar riskerna för övergödning av naturliga vatten. Alla sorters föroreningar bryts inte ner i reningsverk. Om tungmetaller och svår nedbrytbara organiska ämnen finns i avloppsvattnet passerar de oförändrade genom reningsverket eller lagras i slammet. Utöver avloppsvatten från hushåll är det VA-verken som bestämmer vad som får släppas ut från olika yrkesverksamheter. Man tar då hänsyn till miljön i stort, till reningsprocessernas funktion och till driftspersonalens säkerhet. Listan över tillåtna utsläpp kan vara olika på olika orter. Principen är att endast ofarliga ämnen får släppas ut. Övriga skall lämnas som kemiskt avfall.

20 20 AVFALL Det flesta kemikalierester är miljöfarliga och skall behandlas som kemiskt avfall se lokala avfallsinstruktioner. För bl a scintillationsvätskor och läkemedel gäller särskilda bestämmelser. Omhändertagande och transport Kemiskt avfall får endas lämnas till den som har tillstånd att ta emot och behandla detta. I Skåne finns ett par sådana avfallsbolag. Även den som transporterar avfallet måste ha tillstånd. Transportörer av farligt avfall måste vara godkända Behandling Större delen av det kemiska avfallet förbränns hos SAKAB i Kumla. Olika ämne kräver olika förhållanden vid förbränning. Klorerade lösningsmedel kräver hög temperatur och lång uppehållstid i ungen. Relativt rena lösningsmedel kan användas som stödbränsle. Därför är det viktigt att sortera det kemiska avfallet i fraktioner. Dessutom är kostnaden för blandat kemiskt avfall mycket hög. Tungmetaller deponeras hos SAKAB. Kvicksilver omvandlas före deponeringen till stabil kvicksilversulfid. Även andra metaller kan omvandlas till stabilare kemiska föreningar. Ur silverlösningar utvinner man metallen, som kan åter användas. Hantering Avfallsinstruktioner skall vara väl genomgångna och finnas på arbetsplatsen. Skyddsutrustning skall finnas i form av t ex handskar, glasögon, nöddusch, ögondusch och rätt sorts andningsskydd. Utrustning för omhändertagande av spill skall finnas. Endast den som har mycket goda kunskaper får sammanföra olika kemikalier i ett förvaringskärl. Blanda inte utan att veta vad du gör

21 21 Förvaringskärl och märkning Förvara helst avfallet i originalförpackningen/kärl (med text avfall). Används annat kärl skall detta vara märkt med innehåll, farosymboler och i vissa fall riskfraser se AFS 200:4 Kemiska arbetsmiljörisker. Kemikalieavfallet skall skickas i godkända transportkartonger. SAMMANFATTANDE RÅD Ta del av riskinformationen Gör riskbedömningar av arbetsmoment Arbeta metodiskt och enligt säkerhetsföreskrifterna Tänk på andras säkerhet. Informera om riskerna med ditt arbete Spola ej ut förbjudna ämnen i avloppet Lämna avfall enligt instruktionerna Tänk efter före Ta inga risker!