Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider



Relevanta dokument
Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Beroendekliniken. i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Kompetens- och personalbehov inom Örebro läns landsting

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.

TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken

Överenskommelser HSN-SON Syfte

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

SKL Handlingsplan år

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. 1 juni 2018 Ulf Björnfot Verksamhetschef, Rättspsykiatriska kliniken Säter

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inledning

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Vårdgaranti för missbruksvård

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Hemsjukvård vid psykisk sjukdom. Implementering av överenskommelse om samverkan

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

Varför ett nationellt kompetenscenter för missbruk/beroende av dopningsmedel!

Förstärkning äldrepsykiatri

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Framgångsfaktorer för en integrerad mottagning. sett ur ett organisatoriskt, ekonomiskt, kompetens- och patientmässigt perspektiv

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården

LANDSTINGET I VÄRMLAND

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

SPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD BILAGA 1

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Överenskommelse mellan Örebro läns landsting och kommunerna i Örebro län avseende ansvaret för hemsjukvård för personer med psykisk störning

Beroende och psykisk samsjuklighet

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Fördjupad analys och handlingsplan

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

Riktlinjer för missbruksvård

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta. Frivillighet är grunden

LVM. Ett ofullständigt urval paragrafer med fokus på vad personal inom akutsjukvården kan behöva veta

Journalmall för psykiatrikursen

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn

Gränsdragningsproblem

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Styrdokument socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer med riskbruk, skadligt bruk och beroende i Karlstad

Rapport. Kartläggning av personer med missbruksproblematik i Södertälje centrum - oktober Social- och omsorgskontoret. Rapport

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Välkomna till. Individen i centrum, ny lag om samverkan och SIP. 27 sep -17

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Transkript:

Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso- och sjukvården Huvudpreferens alkohol (över 90 % -nivån) Blandmissbruket (alkohol och läkemedel) tillväxer över tiden - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Målgrupp 2 Mera komplicerade avgiftningsinsatser/stabiliseringsinsatser för personer som är partiellt socialt integrerade Väl kända personer inom socialtjänst och den psykiatriska jourverksamheten Viss kriminalitet, ofta registrerade för alkohol/drograttfylleri och olovliga körningar Frekvent förekomst av olika typer av personlighetsstörningar framför allt antisocial personlighetsstörning Ofta utagerande och upplevs som hotfulla vid akuta behandlingsinterventioner Ofta utagerande och upplevs som hotfulla vid akuta behandlingsinterventioner LVM-vård ofta förekommande Drogpreferens 60 % alkohol, 40 % narkotika

Målgrupp 3 Personer med ett frekvent behov av psykiatriska insatser utifrån både utrednings- och behandlingsinsatser Personer väl kända inom psykiatri, socialtjänst och till viss del inom socialpsykiatri Målgruppen uppvisar neuropsykiatriska och/eller psykiatriska symtombilder (personlighetsstörningar och/eller psykossjukdom) förutom ett väl utvecklat blandmissbruk/beroende av alkohol, läkemedel, narkotika och i vissa fall hormonpreparat Gruppen är ofta föremål för såväl LVM som LPT insatser Personer har sällan ett eget boende utan är hänvisade till gruppboenden eller andra särskilda boendelösningar Personerna har mer eller mindre en permanent försörjning genom försäkringskassa eller socialtjänst Rehabiliteringspotential föreligger men erfordrar stora och samlade insatser

Målgrupp 4 Psykisk sjukdom eller därmed jämställt psykiatriskt tillstånd av kronisk art i kombination med ett primärt alternativt sekundärt missbruk/beroende av alkohol/droger Dålig följsamhet i ordinerade behandlingar Upprepade insatser medelst LPT Många kontakter i samband med akuta insatser men få uppbyggda längre allianser Målgruppen skapar ofta rädsla både inom behandlingsvärlden och i befolkningen i övrigt Liten eller ingen förmåga till att upprätthålla en ordnad boendesituation Antalet hemlösa stor i målgruppen För sin försörjning helt hänvisad till socialtjänst eller försäkringskassa Låg grad av sysselsättning/aktivering - Täckning 90 % -nivån 2005/2006 med inriktning på täckningsgrad 95 % -nivån genom stödteamets start 15 mars 2006

Beroendecentrums uppdrag Män och kvinnor som innehar ett behov av mer än kortvariga insatser från psykiatrin och ett samtidigt missbruk/beroende av droger. Beroendecentrum har även ansvaret för insatserna till ungdomar från det år de fyller 16 år.

Vilka yrkeskategorier finns hos oss Läkare, vuxenpsyk, barnpsyk Arbetskonsulent, Arbetsförmedlingen Läkare, allmänmed spec Arbetsterapeuter Psykologer Sjukgymnaster, fysioterapin Psykoterapeuter Läkarsekreterare Sjuksköterskor, allmänmed spec Skötare/ Undersköterska Sjuksköterskor, psyk spec Frivårdsinspektör, Kriminalvården Kuratorer Rehabiliteringshandläggare, Fk

Beroendecentrum i Örebro län Verksamhetschef Läkargrupp Stf verksamhetschef Psykol Avd chef Örebro kommun Avd.chef Bitr avd chef Enhetschef Biträdande enhetschef Administrativa enheten PTgrupp Kajsamottagning Beroendecentrums vårdavdelning Opiatmottagning Beroendecentrums länsmottagning UBB, USÖ Trafikmedicinsk mottagning Skellefteåmodellen Beroendecentrums länsmottagning, UBB Slottsgatan 10 Örebro kommun uppdrag Länsövergripande medicinsk mottagning sjudagarsverksamhet Programarbete för länsinsatser: Uppsökande Länsverksamhet Återfallsprevention Anhöriggrupper Haschprogram NP-team Opiatgrupper Riktade utredningar och bedömningar Partssammansatt stödteam DD