Basala hygien- och klädregler i tandvården Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Huddinge Introduktion klinik T3 Margareta Hultin 2016-01-07/08
Demonstrationens upplägg Föreläsning ca 45 min Två grupper: Grupp A: Kliniksal Handhavande behandlingsstol Bricka 10, ergonomi Grupp B: Kliniksal/KTC Rent orent Opus Klara kemikalieregister-sdb Avfallssortering- Miljögränd KTC - handdesinfektion
Varför föreskrifter om basal vård hygien? Förebygga/Minska antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) Minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier Öka patientsäkerheten Patientsäkerhetslagen 2010:659 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10
Genom god klinisk hygien Färre tillfällen då antibiotika behövs När antibiotika behövs fungerar det
Antibiotika resistens WHO 2013: Det näst största hotet mot mänskligheten Bakterier respekterar inga gränser Många länder befinner sig i en post-antibiotisk era Undrar vad som finns där nere??? Bob Bovin
Kan vi stoppa resistensutvecklingen? SVAR: Nej, men vi kan bromsa utvecklingen HUR: Vi måste undvika överförskrivning förskrivning av AB Vi måste förhindra smittspridning Vi måste övervaka
Vårdrelaterade infektioner (VRI) Definition: Varje infektionstillstånd som drabbar en patient till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård [SoS] Drabbar ca 10% av patienter som vårdats på sjukhus Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sverige: 1500 dödsfall/år Kostnad: ca 4 miljarder/år
Problemsmittor - bakterieresistens MRSA = Meticillinresistenta Staphylococcus aureus VRE = Vancomycinresistenta Enterococcer ESBL = Extended spectrum betalactamas (enzym)
Problemsmittor läget i Sverige 10000 8000 6000 4000 2000 0 Swedres-Svarm 2014 MRSA VRE ESBL ESBL Dagens största problem Inte problem vid orala infektioner MEN Ett hygieniskt problem
Vårdrelaterade infektioner Vad kostar ett litet utbrott (en patient) av MRSA? Ex. från Sverige Kostnad: 1 miljon! 2014: 2921 fall av MRSA! [SMI, 2011/Svenskt arbete mot antibiotikaresistens 2014, Folkhälsomyndigheten]
Februari 2015 Lex Maria / Utredning och smittspårning Personal Hygien Läkartidningen 2013
Tillämpningsområden SOSFS 2015:10 Basalhygien i vård och omsorg
Gäller: Yrkesmässigt verksam eller under utbildning i Vård Omsorg
I basala hygienrutiner ingår arbetskläder handdesinfektion handtvätt handskar skyddskläder stänkskydd andningsskydd
Handhygien varför?
Kvalitetskontroll av efterlevnad Kontroll/rapportering av postoperativa infektioner Hygienronder Planerade Slumpvisa Antibiotika förskrivning Antal förskrivningar / indikation Mängd preparat
Observationsstudie - Följsamhet med hygienrutiner Examensarbete 2011 Ett litet smakprov från resultatet % slarv FTV + PTV Engångsförkläde 81% Skyddsglasögon 70 % Byte av handskar mellan patienterna 7 % Munskydd 34 % Sprita händerna innan handskar sätts på 45 % Kliniker som tackat JA FTV och Privata Medvetna om hygienrond FÖRBÄTTRINGPOTENTIAL Sprita händerna efter att handskar tas av 61 % Plock i rent gods 51 %
Klinik kläder = Arbetskläder Institutionen tillhandahåller arbetskläder Kortärmad vit bussarong + byxor vid patientarbete Huvudduk (stoppas in i bussarongen) Vit rock-enbart utanför klinikområdet Operativa avdelningar gröna/blåa kläder Ej använda egna/privata arbetskläder eller ta hem klinikens/skolans kläder Inte bära vit rock + privata kläder under
Skor Arbetsskor: täckt överdel strumpor X
Kläder Privata kläder på föreläsningar och seminarier
Personlig hygien Undvik parfymerade produkter (allergi) Sätt upp långt hår / Välansat skägg Inga hängande örhängen eller långa halsband Armar/handleder/händer: Inga klockor eller armband Inga ringar Naglar: Kortklippta Rena Ej nagellack eller konstmaterial
Konsekvensen av bristande handhygien.. Serratia marcescens i handkräm Postoperativa infektioner inklusive dödsfall Artificiella naglar 92% kontaminerade, S Aureus + Tarmflora Allt vi tar på med smutsiga händer Handskar går sönder [Passaro et al, 1997; Hedderwick et al, 2000; Diaz et al, 2000]
Kirurgen med ring på fingret: När den släta ringen blev förbjuden i England Kirurgisk avdelning: 6 fall av postoperativa infektioner med Serratia marscensens 1 patient dog Schemat odling x 2
Personlig hygien Piercing är inte lämpligt i ansiktet Piercade hål skall vara läkta, ej infekterade Ingen piercing i slemhinnor
Handhygien Handtvätt med tvål och vatten vid behov Handdesinfektion (handsprit) före patient kontakt före rent efter orent efter patientkontakt innan handskar efter handskar
Handdesinfektion Tag ca 2-4 ml handsprit och fördela över händerna. Gnid in spriten på: Handflator Handrygg Fingertoppar Tumgrepp Handleder och ca 10-15 cm upp på underarmarna Gnid händerna mot varandra tills alkoholen har dunstat och huden känns torr. Först då har full effekt uppnåtts.
Handdesinfektion Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före du ska använda handskar efter handskanvändning Odling efter tvål och vatten Odling efter handdesinfektion
Är det så himla petnoga vi ska ju ändå ta på handskar? Ex. Fig 1. Ospritad hand tar handskar Hudbakterier tex stafylokocker inklusive MRSA Hamnar på: Handsken vi tar på oss Övriga handskar i handsklådan Tarmbakterier inklusive ESBL [Diaz et al, 2000]
Spritning efter att vi tagit av handskarna- Varför??? Går inte att ta av sig handskar sterilt 50% kontaminering av handen 100% kontaminering av underarmen Vanligt med små hål i handskar Korrekt handspritning, reduktion av MRSA >50% [Pittet et al, 2000]
Kontaktsmitta Direkt Från smittad till en annan individ Patient till personal eller vice versa Störst smittrisk Indirekt via Händer Kläder Från patientnära ytor instrument eller materiel Vanligaste orsaken till smittspridning i vården
Var är risken störst för spridnig? Operation- Farligast Allvarligaste konsekvenserna Avdelning / Mottagning Störst risk
Bakterier Överlevnad på torra ytor E.coli 1,5 tim 16 mån Enterokocker 5 dgr 4 mån Clostridium difficile 6 tim 4 v Virus Hepatit B, HIV >1 v Influensa virus 1-2 dgr Vinterkräksjukan 8 tim 7 dgr Svamp Candida albicans 1 120 dgr [Kramer et al, 2006]
Huvudregel Patienter med infektionssjukdomar kan inte alltid identifieras genom anamnes, undersökning eller laboratorieprover Försiktighet skall alltid iakttagas med blod och kroppsvätskor dvs: Alla patienter betraktas som potentiella smittbärare och samma rutiner gäller vid all patientbehandling
Hygienrutiner har som syfte att: Förebygga smittspridning och öka patientsäkerhet dvs: Skydda dina patienter, arbetskamrater, dig själv och dina anhöriga
Hur? Följa basala hygienrutiner och klädregler Skydda sig mot stick- och skärskador genom att planera sitt arbete, vara noggrann och försiktigt Använda skyddsutrustning: Handskar Skyddsglasögon munskydd och/eller visir plastförkläde
Stickskador och handskar Kanyl 0.5-6 µl Stick genom handske minskar mängden av smittoämnet med 46% Suturnål 0,5-2,5 µl Stick genom handske minskar mängden av smittoämnet med 86%
Smittrisken vid stick- och skärskador Hepatit B 30% (ej vaccinerad) Hepatit C 5% HIV < 1% Har du vaccinerat dig mot Hepatit??
Använd munskydd och skyddsglasögon eller visir Aerosol spridning 1,5 meter
Rätt skyddsutrustning i rätt ordning
Plastförklädet SOFS 2007:19 samt 2015:10 (1 jan 2016) Tandvård: vid stänkande arbete Sjukvård: vid allt patientnära arbetet Kläder är den näst viktigaste smittkällan! Plastförkläde minskar signifikant antalet bakterier på kläderna! [SoS, 2006; Hambraeus, 1973; Speers, 1969; Wong, 1991; Loh, 2000]
Handskar för vems skull? Patientsäkerhet Minskar mängden bakterier på händerna desinfektionen får tillräcklig effekt. Operatörssäkerhet Vid stickskada: 50-85% minskning av blod p g a handskens avstrykande effekt.
Handskar: osterila - sterila Sterila handskar skyddar: Patienten Användaren Osterila handskar Patienten Är sällan till nytta för patienten Användaren Skyddar mot grov nedsmutsning Skyddar mot blodburen smitta
Handsprit Ögonkontakt: Skölj genast med vatten i flera minuter Håll ögonen vidöppna Tag ut ev.kontaktlinser Kontakta läkare om besvär kvarstår
Renhet?? Definitioner ur mikrobiologisk aspekt: Rena Höggradigt rena Sterila
Rena produkter Instrument och artiklar som inte används i patientens mun Berör ej slemhinnor, endast intakt hud Ex: Gipskoppar Spatlar kofferdammtänger glasblock mm
Höggradigt rena produkter/instrument Skall vara fria från mikroorganismer som kan förorsaka infektion(bakterier och virus) Instrument som berör endast kommer i kontakt med intakt slemhinna eller hud utan att penetrera Instrument som inte penetrerar tandens pulpa
Höggradigt rena instrument Instrument för undersökning Instrument för ortodonti Borr, diamanter Hand- och vinkelstycken Allt som berör munnens slemhinna skall vara höggradigt rent
Höggradigt rena produkter Engångsartiklar: bomullsrullar, salivsugar, mm
Sterila produkter/instrument Steril=fri från levande mikroorganismer (bakterier, virus, svamp och sporer) Instrument och artiklar som vid användning penetrerar hud och/eller slemhinna/käkben Vid användningsögonblicket skall artiklarna vara sterila Förutsätter steril förpackning
Sterila instrument Kirurgiska instrument Instrument för parodontal behandling Instrument for endodontsk behandling Instrument vid implantat behandling / implantat
Hållbarhet Sterila: Svetsad autoklavpåse - 6 månader Höggradigt rena: i kasset utan kassetter - 1 vecka - omgående/samma dag
Barriär mellan orent och rent
Oreda och dålig planering ökar risk för stickskador!!!
Planera innan: Vad skall du göra Vilka instrument behöver du? Tänk på resurser: Steril kassett: ca 200kr
Om olyckan är framme.
ISO 14001 Institutionen är miljöcertifierad sedan 2009 Systematiskt miljöarbete Miljö/hållbar utveckling integrerad i all utbildningen Miljöbedömningar/riskbedömning av dentala produkter/material
Miljömål Beslut om miljömål för institutionen för odontologi Övergripande långsiktiga miljömål tom 2015: Minska energianvändningen med 10% Miljöutbildning skall vara integrerad i relevanta kurser i all utbildning. Studenternas kunskaper testas där 75% uppnå godkänt resultat Minska användning av miljöfarliga kemikalier med 10 % Minska miljöpåverkan från inköpta varor och tjänster genom att ställa miljökrav vid all upphandling samt välja miljöanpassade alternativ vid inköp.
Säkerhetsdatablad Viktigt att ta reda på vad dentala produkter innehåller - Säkerhetsdatablad Hur produkten påverkar patienten, behandlaren och miljön - Riskbedömning Många dentala material räknas som kemikalier Skall därför registreras i Klara kemikalieregister (via journalsystemet/opus) Rutiner för avfallssortering