Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

Relevanta dokument
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström

Kräftseminarium 7 mars 2013

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Flodkräftfiskevård i praktiken!

Kräftprovfisket 2005

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2018

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Storröding i Vättern

Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002

Kustbeståndens utveckling

Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Beskrivning av använda metoder

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

DVVF Provfiske sammanfattning

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Förvaltning av signalkräfta i sjöar en litteraturstudie

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Anteckningar från nationella kräftkonferensen i Jönköping November 2013

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Kräftkokbok om konsten att sköta ett kräftvatten. Jenny Zimmerman

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

2016:01. Kräftprovfiske i Västmanlands län 2016 Dammen, Hyttebomossen, Håltjärnsområdet, Sågsjön, Grusgropssjön, Lefelingen, Silvtjärnen och Ösjön

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Våra sötvattenkräftor

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Varför minskar signalkräftan?

Återintroduktion av flodkräfta Biologisk återställning i kalkade vatten

Vad finns att berätta om denna rapport?

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Debatten om signalkräftan: ett främmande skadedjur som borde utrotas eller räddningen av en folkkär tradition?

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

PROVFISKE EFTER FLOD- OCH SIGNALKRÄFTA 2005

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Östgöta Kräftprojekt

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

MILJÖENHETEN. Kräftprovfiske i Lien, Hyttdammen och Sandån Författare: Sven-Erik Åkerman 2013:1

Östgöta Kräftprojekt

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Sportfiske. Catch and Release.

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Norsk/Svenska kärnområdet för flodkräfta. "Stora Ulvattnet"

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Östersjötorskens nuvarande status och utveckling. Henrik Svedäng Havs/iskelaboratoriet i Lysekil, Akvatiska Resurser, SLU och Havsmiljöinstitutet

Om konsten att bevara flodkräftan och kräftfisket samtidigt. Lennart Edsman SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Nationella kräftdatabasen Manual ver 1.2

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Remissvar på Förslag Hanteringsprogram för signalkräfta

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Kvicksilver och cesium i matfisk

Redovisning av delprojekt: Trolling

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Förvatningsplan för flodkräftan inomgullsjöälvens vattensystem

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Kräftskötselområdet. Fjällstjärn

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Utveckling av fisket efter signalkräfta - hur ska man optimera fisket och förutsäga risken för populationskollapser? Fas 1

rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Transkript:

Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström

Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta?

Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller saken?

Det är inte lönt att fiska signalkräftor längre... Möjliga orsaker nämndes: - Olämpliga temperaturer, försämrad föryngring - Vattenkemi, brunare sjöar - Ål, mink, abborre... - Kräftpest eller nya sjukdomar - osv...mer än 20 anledningar

Hur vet ni ATT en nedgång har skett? Har ni några data på fångsterna?... Jag vet att det var bättre förr...

Nedgångssjöar Kriterier nedgångssjö: På webben?

F/A Nedgångssjöar Kriterier nedgångssjö: Våra antaganden... Inget fiskbart bestånd längre (F/A < 2 kräftor) 10 9 8 7 6 5 Tidigare ett etablerat bestånd (F/A > 4 kräftor) Beståndet återhämtar sig inte Fångsten för nedgångsåret lägre än naturliga fluktuationer före... (kan vi räkna på). Minst 70% ner 4 3 2 1 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 År

Det är inte ens lönt att tjuvfiska längre...

F/A Nedgångssjöar Exempel på nedgångssjö: 10 9 8 7 6 5 4 Byngaren Normal variation före : År i analys: 1992-2004 : F/A : 3,7 ± 1,7 (99% konf) F/A gräns för nedgång (99%) 2005, = 0,69 F/A observerat 2005 = 0,1 F/A minskar med 97% sedan före 2005 3 2 1 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 År Ja en nedgångssjö!

F/A Men vad är det som har hänt? Exempel: Immeln 2010 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 År

Nedgångssjöar Exempel: Immeln 2010 Vad har hänt? Försämrad reproduktion? (brunare sjö) Simfötter saknas på 8 av 35 honor...1 på 100 normalt Pestangrepp orsak?

Nedgångssjöar Exempel: Immeln, ett busförsök... Sämre reproduktion? En bur med 3 hanar + 7 ok honor En bur med 3 hanar + 7 honor med minst en saknad simfot 30/9-1/11, kontroll romsättning/överl. Räkna romkorn på varje hona

Nedgångssjöar Exempel: Immeln, ett busförsök... Sämre reproduktion? Normal romsättning (kvalitet) (Ej bra rom, annan sjö)

Nedgångssjöar Exempel: Immeln, ett busförsök... Sämre reproduktion? Ingen rom kvar i ovariet En del rom kan läggas utanför simfötterna (ca 20 korn)

Nedgångssjöar Exempel: Immeln, ett busförsök... Sämre reproduktion? Färre romkorn på honor som saknat ben Ett ben mer eller mindre spelar inte så stor roll

Inte Nedgångssjöar Exempel: naturlig variation... Inplantering 1991-2000 Noggrann fångststatistik Fast 2010, dåligt år (6,7 < 7,8) Minskning 59%

F/A Nedgångssjöar Kan vi förutsäga med hjälp av olika miljöfaktorer om en sjö är nedgångssjö eller inte? Hur bra (%) är vi på att göra det? Finns kräftpesten med i bilden? 40 35 30 25 20????? 15 10 5 0 1995 2000 2005 2010 2015 År

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar... Vilka faktorer är viktiga?

Antal sjöar Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: 20 Vilka faktorer är viktiga? 1. Ål utsättningssjö? 16 12 8 4 Ål Ingen ål 0 Kollaps Ingen kollaps

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: Vilka faktorer är viktiga? 2. Övrig data (20 variabler) - position (x/y) - vattenkemi (näring, kalk, färg) - djup, area... - nederbörd och temperaturer - markanvändning (ARO) och area - fisksamhälle (arter) - kräftbestånd (ålder, utsättningsår)

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: Kan vi förutsäga med hjälp av faktorerna om en sjö är nedgångssjö eller ej? Jepp, det kan vi... Hur bra (%) är vi på att göra det? 86 % (singla slant ger 50% rätt, SMHI brukar ha 43% rätt på sommaren)

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: Vilka faktorer är viktiga?

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar - generellt: Klimat viktigt kollapsande sjöar varmare (luft; +0,4 C) Bestånden yngre (ca 15 år) Inplantering senare (kring 1987) Ärftliga egenskaper? (Vattenkemi och markanvändning oviktigt?)

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: Vilka faktorer är viktiga? 3. Kräftpest (10 kräftor från 5 + 3 sjöar) - Antal infekterade kräftor - Infektionsgrad (svamp-dna) - Kön/vävnadstyp

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: Vilka faktorer är viktiga? 3. Kräftpest (10 kräftor från 5 + 3 sjöar) - Alla bestånd har pest - Antal infekterade kräftor liknande 20-80%

Nedgångssjöar En analys av 44 sjöar: Vilka faktorer är viktiga? 3. Kräftpest (10 kräftor från 5 + 3 sjöar) - Alla bestånd har pest - Antal infekterade kräftor liknande - Mkt låga till låga nivåer av svamp-dna - Ingen skillnad i infektionsgrad - Honor har mer svamp-dna än hanar

Nedgångssjöar vad hände? Det finns bestånd som har gått ned och det beror inte på naturliga fluktuationer Sannolikheten för nedgång ökar för yngre bestånd på låglandet (varmare klimat) Orsaken är okänd, men i Immeln kan det kopplas till försämrad reproduktion och pestangrepp (och brunare sjö?)

Hur DET nu hänger ihop (orsak och verkan) Livet e pest... Sicket elände Det behövs ingående studier av bestånden i några av dessa sjöar...

Tack! Frågor?