MILJÖENHETEN. Kräftprovfiske i Lien, Hyttdammen och Sandån Författare: Sven-Erik Åkerman 2013:1

Transkript

1 MILJÖENHETEN Kräftprovfiske i Lien, Hyttdammen och Sandån 2013 Författare: Sven-Erik Åkerman 2013:1

2 Förord Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Sven-Erik Åkerman har utfört kräftprovfisket och även utvärderat resultaten. Provfisket har finansierats inom ramen för kalkeffektuppföljning (dnr ). Syftet med provfisket i Lien, Hyttdammen och Sandån var att följa om utförd kalkning haft önskvärd effekt på flodkräftan samt att följa upp biologiska återställningsåtgärder. Resultatet från provfisket ger en väldigt skiftande bild. I Sandån tycks flodkräftan ha klarat sig mycket bra efter en utplantering som gjordes för två år sedan. I Lien och Hyttdammen ser situationen för flodkräftan betydligt sämre ut. I slutet av detta dokument redovisas några olika typer av påverkan som kan ge negativa effekter på flodkräftbestånden i Lien och Sandån. Rekommendationer för upprepade kräftprovfisken, inventeringar av kräftbestånden och bevarande av flodkräftan inom Forsåns avrinningsområde har dessutom tagits fram. Västerås den 2 oktober 2013 Katarina Agné Andersson Vattenhandläggare Tack! Varma tack till Kenneth Andersson, Riddarhyttans fiskevårdsförening, Ronnie Hermansson, Länsstyrelsen och Sveaskog genom Erik Blomqvist som ställt upp vid fisket och hjälpt till med rodd, protokollföring, båtar, tillstånd mm.

3 Kräftprovfiske i Lien, Hyttdammen och Sandån 2013 Bakgrund och syfte Under augusti och september 2013 utfördes kräftprovfisken i sjön Lien, Hyttdammen och Sandån. Syftet med provfisket var förutom att kartlägga flodkräftans generella status i Forsåns avrinningsområde, även att följa upp effekten av biologisk återställning genom utförda förstärkningsutplanteringar Karta över sjön Lien, Hyttdammen och Sandån som kräftprovfiskades

4 Sammanfattning och slutsatser av provfiskeresultatet Resultatet ger som framgår av följande en blandad bild av situationen: I Lien var resultatet magert endast tre flodkräftor (en hona och två hanar) på vitt skilda lokaler i sjön fångades på 120 ansträngningar (en ansträngning är en mjärdnatt). Längderna på kräftorna var 99 mm (honan) respektive 113 och 132 mm (hanarna). Beståndet i Lien är mycket glest, tätheterna är så glesa att det kommer att ta mycket lång tid att bygga upp fiskbara bestånd genom naturlig föryngring. Man kan inte helt utesluta att pest kan ha drabbat Lien under de senaste åren. Man kan inte heller utesluta att signalkräfta illegalt har införts i sjön. I Hyttdammen fångades ingen kräfta. Den slutsats man kan dra av detta är att pesten sannolikt har slagit ut flodkräftbeståndet i Hyttdammen som var rikligt I Sandån är effekten av utplanteringen av flodkräfta som gjordes 2011 lovande med relativt god återfångst av utplanterade kräftor (flodkräfta saknades tidigare helt inom denna vattendragssträcka). Totalt fångades 18 kräftor på 10 ansträngningar i Sandån varav 7 hanar och 11 honor. Längderna varierade från 88 till 120 mm. Sandån verkar ha bra förutsättningar för flodkräfta i kombination med ett stabilt öringbestånd förutsatt att pesten kan hålla sig borta och att den ojämna regleringen i Haraldsjön inte torrlägger ån. Sandån kan ha förutsättningar som en framtida potentiell lokal för introduktion av flodpärlmussla. Följande tabell ger en översiktlig bild av resultatet från 2013 jämfört med resultat från tidigare provfisken och det framgår även hur bestånden av flodkräfta har förändrats under senare tid inom området. Detaljer från fisket 2013 (protokoll från kräftprovfisket) finns lagrade hos Länsstyrelsen. Sjö/vattendrag Anstr/Fångstresultat Fångst st. År per anstr. Lien ( ) 100 anstr. 5 flodkräftor 0, Lien ( ) 120 anstr. 3 flodkräftor 0, Hyttdammen ( ) 12 anstr. 60 flodkräftor 5, Hyttdammen ( ) 13 anstr. 0 flodkräftor Sandån ( ) 5 anstr. Ingen fångst Sandån ( ) 10 anstr. 18 flodkräftor 1,

5 Material och metodik I sjön Lien Fisket bedrevs med hopfällbara cylindermjärdar av Lini-typ med två ingångar och fällbar gavel. Maskstorleken i mjärdarna var 14 mm vilket innebär att kräftor ner till 70 mm kan fångas. I sjön fiskades med linor med fem mjärdar på varje lina. Mellanrummet mellan mjärdarna på linan var tio meter. Betet var fryst mört och fryst abborre. Totalt lades 24 linor vilka spreds över större delen av sjön. Se kartbilaga. Linorna lades antigen vinkelrätt från stranden eller snett längs land om den produktiva hårdbottnen övergick i mjukbotten nära stranden vilket i Lien sker på 2-4 m djup. I vattendragen Samma mjärdtyp användes, men i vattendragen lades redskapen lösa med m mellanrum (20 steg mellan varje mjärde). Även här var betet mört och abborre. Flodkräftans status i Lien, Hyttdammen och Sandån Lien är belägen i Skinnskattebergs kommun nära den anrika bruksorten Riddarhyttan. Sjön tillhör de övre delarna av Arbogaåns avrinningsområde inom Västmanlands län och ligger 156 m över havet. Liens areal är ungefär 150 ha, med ett maximalt djup på knappt 30 m och med ett medeldjup av 7,8 m. Lien har tidigare ingått i det nationella miljöövervakningsprogramment men har under senare år av besparingsskäl tyvärr fasats ut ur detta. Enligt frekventa nätprovfisken som registrerats i NORS- databas förekommer följande fiskarter i Lien: gädda, abborre, gös, gers, nors, mört, enstaka öring, lake och möjligen ytterligare ett par arter. Vad det gäller flodkräftans status i Lien menar boende vid Lien att flodkräftbeståndet successivt har minskat de senaste åren. Ett provfiske utfört av Länsstyrelsen år 2000 resulterade en fångst av endast 5 st. flodkräftor på 100 ansträngningar (en ansträngning är en mjärdnatt). Eftersom Lien ingår i länets kalkningsprogram togs därför det logiska beslutet att försöka återskapa det forna flodkräftbeståndet genom en förstärkningsutplantering könsmogna 3

6 flodkräftor utplanterades hösten Årets provfiske med syftet att bl.a. kontrollera effekten av utplanteringen påvisade inget synbart resultat av denna utplantering. 120 ansträngningar resulterade endast i fångst av 3 st. flodkräftor. Fångstlokalerna var spridda i hela sjön och hade ingen geografisk koppling till utplanteringslokalerna. Flodkräfta från Lien 2013 Hyttdammen är ett uppdämt parti av Forsåns översta del omedelbart nedströms Liens utlopp. Flodpärlmussla, flodkräfta och öring är skyddsvärda arter som förekommer/förekommit i Forsån. Ett mindre provfiske 2008 utfört av Riddarhyttans fiskevårdsförening resulterade i en fångst av 60 st. flodkräftor på 12 ansträngningar ganska imponerande! Flodkräftan är numera sannolikt försvunnen, flodpärlmusselbeståndet är svagt men öringpopulationen kan bedömas som livskraftigt med bra reproduktion. Sandån är benämningen på Liens största tillflöde vars vattenföring huvudsakligen styrs och regleras i Haraldsjöns utlopp. I Sandån saknas flodpärlmussla, men däremot hyser ån ett livskraftigt reproducerande öringbestånd. Numera förekommer också flodkräfta som ett resultat från utplanteringen av 846 st. könsmogna kräftor Talrika krafsmärken efter små kräftor inom grunda områden i ån i anslutning till utplanteringsplatserna indikerade att det redan förekommer reproduktion. Flodkräftor från Sandån

7 Påverkan Regleringsproblematiken i systemet måste tas på allvar och alla aspekter måste vägas in. Tappningarna från magasinen måste vara mer genomtänkta och långsiktiga. Helt fel strategi ur naturvårdssynpunkt är det som nu uppges ske att momentant tömma magasinet i Haraldsjön tidigt på vår/försommar. Detta orsakar problem med låg vattenföring i Sandån under sommar och höst och mycket låga nivåer i Lien, vilket blottlägger de allra bästa kräftbottnarna med lämpliga boplatser som i Liens fall ligger ner till drygt enmetersnivån. En annan känd negativ effekt av återkommande kraftiga variationer av vattennivån är klassiska erosionsskador med urlakning och näringsbrist i de viktiga grundområdena som naturligt utgör basen för näringsproduktionen i ett vatten. Bättre för Lien och Haraldsjöns vattennivå och för ett jämnare vattenflöde i åarna och ur vattenhushållningssynpunkt vore det med en succesiv avtappning av magasinen. I nuläget återkommer det extrema lågvattnet i Lien nästan årligen med blottlagda strandzoner där de bästa kräftbiotoperna hamnar på torra land. Haraldsjön drabbas i motsvarande grad. Ett intensivt skogsbruk med stora föryngringsytor i anslutning till sjöstränder och vattendrag kan ha orsakat urlakning av oönskade ämnen, grumlingar, överslammade bottnar och försurning av markvatten och ytvatten. I kombination med urlakningseffekter i samband med en olämplig reglering riskerar de negativa effekteran av skogsbruket att förstärkas. Lokalt kan också vissa isolerade områden eller urlakningszoner nära strandområden av flikiga sjöar som Lien vara försurade vilket missgynnar kräftor. Detta kan dock knappast vara förklaring till kräftornas kräftgång i sjön. Föroreningar från tidigare industriella verksamheter inom sågverks- och gruvindustrin kan också ha påverkat flodkräftornas trivsel och överlevnad. Kräftdjur är mycket känsliga för miljögifter och olika typer av föroreningar. Rekommendationer Regleringsschemat och vattenhushållningen måste optimeras för att på bästa möjliga sätt anpassas till såväl Sandån som Lien och Forsån. Provfisket bör upprepas inom 2-3 år. Även Haraldsjön bör provfiskas (minst 100 ansträngningar per sjö.) Inventeringar av kräftbestånden genom provfiske och intervjuer främst rörande sjöarna runt Riddarhyttan och återintroduktion av flodkräfta bör prioriteras i de 5

8 områden som bedöms ha bästa förutsättningarna. De områden som kan vara lämpliga skyddsområdeskandidater ligger inom hela Forsåns avrinningsområde inom länet. Det kan möjligen finnas förutsättning för utplantering av flodkräfta i Haraldsjön. I Sandån nedströms Skildammen finns mycket bra kräftbiotoper och inom huvuddelen av Haraldsjöån finns även goda förutsättningar och bra biotoper för flodkräfta inom sträckningen mellan Haraldsjön och Skildammen. Det finns ju också andra kända bestånd av flodkräfta i närområdet och man måste slå vakt om dessa. En viktig uppgift är även att undersöka och minimera eller motverka risken att nedströms belägna signalkräftbestånd invandrar till flodkräftsområden högre upp i systemen. Man bör komplettera utplanteringarna av flodkräfta i Sandån genom förstärkningsutsättningar. Utplantering av flodkräfta rekommenderas också i Haraldsjöån uppströms Skildammen. Efter provfiske i Haraldsjön kan man också ta ställning till om sjön är lämplig för introduktion av flodkräfta. Information är önskvärd till skogsägare om effekter på vattnet av kalhyggen och behovet av ett miljöanpassat och ansvarsfullt skogsbruk med generösa skyddszoner vid vattendrag och sjöar. 6

9 Utplantering av flodkräfta och tidigare kräftprovfisken i närområdet Nedanstående tabeller ger en översiktlig bild av utplantering av flodkräfta samt tidigare provfisken inom Arbogaåns avrinningsområde (i sjöar och vattendrag inom Västmanlands län). Återintroduktion, nyintroduktion eller förstärkningsutsättning av flodkräfta i Arbogaåns avrinningsområde. Sjö/vattendrag Art Antal År Skedvisjön ( ) flodkräfta Skedvisjön ( ) flodkräfta Iresjön ( ) flodkräfta Iresjön ( ) flodkräfta Iresjön ( ) flodkräfta Lien ( ) flodkräfta Sandån ( ) flodkräfta Kräftprovfisken utförda i Arbogaåns avrinningsområde. Sjö/vattendrag Anstr/Fångstresultat År Skildammen ( ) 50 anstr. Ingen fångst 2000 Lien ( ) 100 anstr. 5 flodkräftor 2000 Iresjön ( ) 100 anstr. Ingen fångst 2000 Messlången ( ) 70 anstr. Ingen fångst 2000 Messlångsbäcken 26 anstr. Ingen fångst 2000 Lillån-Rabobäcken vid Släta kvarn 79 flodkräftor 2002 Skedvisjön ( ) 100 anstr. 37 signalkräftor 2004 Iresjön ( ) 100 anstr. 25 signalkräftor 2007 Hyttdammen ( ) 12 anstr. 60 flodkräftor 2008 Valsjön ( ) 25 anstr. 1 flodkräfta 2009 Holmsjön ( ) 79 anstr. 20 flodkräftor 2009 Bytjärnen ( ) 25 anstr. Ingen fångst 2009 Sandån ( ) 5 anstr. Ingen fångst 2009 Västlandasjön ( ) 145 anstr.196 signalkräftor 2009 Tisjön ( ) 10 anstr. ingen fångst

10 Referenser Andersson Bert-Ove. Provfiske efter flodkräfta i Svartån och sjön Bågen Fiskenämnden i Västmanlands län, Fiskeinformation 12:80. Appelberg, Magnus. & Odelström, Tommy Kräftor i sura och kalkade vatten. Information från Sötvattenslaboratoriet (4). Andersson m.fl. 1983, Utveckling och vård av kräftbestånd. Information från Sötvattenslaboratoriet (8). Ett stort antal arkiverade dokument om utplanteringar av kräftor och sjöbeskrivningar mm hos Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten (f.d. Fiskenämnden). Degerman Erik, Tengelin Björn. Kräftor i natur, bur och kultur. Bokförlaget AB Fiskeriverket. Möjligheter att öka flodkräftbestånd i svenska vatten. Information från sötvattenslaboratoriet nr Fürst Magnus, Ericsson Bibi, Sers Berit. Litteratur om flodkräfta och signalkräfta med svenska författare. Information från Sötvattenslaboratoriet, nr Fürst Magnus. Kräftodling i dammar. Information från Sötvattenslaboratoriet nr Jansson Tomas. Riktlinjer för källarodling av flodkräftor. Projektet Astacus 2008? Nätprovfisken, sjöbeskrivningar mm i Västmanlands län. Arkiverade dokument vid Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, Miljöenheten (dnr ). Waltersson Urban, Åkerman Sven-Erik. Kräftprovfisken i Västmanland. Ett flertal rapporter åren Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Waltersson Urban. Fiskevårdsplan för Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län. November Waltersson Urban. Biologisk återställningsplan för kalkade vatten i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Vesterberg Susanna, Åkerman Sven-Erik. Länsplan för kalkning i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län. 8

11 Westman, Ackefors, Nylund Kräftor. Biologi-Odling-Fiske, Kiviksgårdens förlag. Ålind Per. Undersökning av bergslagssjöar i Västmanlands län Provfiske i 37 sjöar. Fiskenämnden i Västmanlands län, Fiskeinformation 23:81. Ålind Per. Förändringar i fångsterna av flodkräfta inom delar av Hedströmmens avrinningsområde under åren Fiskenämnden i Västmanlands län, Fiskeinformation 22:81. Åtgärdsprogram för flodkräfta , Fiskeriverket och Naturvårdsverket Åkerman Sven-Erik. Elfisken i Västmanlands län. Ett flertal rapporter under åren Länsstyrelsen i Västmanlands län, Lantbruks- och fiskeenheten. Åkerman Sven-Erik. Enkätresultat rörande kräftodlingsverksamheten i Kalmar län. Information Fiskenämnden i Kalmar län. Åkerman Sven-Erik, Förvaltningsplan för flodkräfta, Västmanlands län, Länsstyrelsens dnr

12 Bilagor Karta över provtagningsplatserna (de 24 linorna) i Lien 10

13 Djupkarta över Lien Sjöns maximala lodade djup är som framgår av djupkartan strax under 30 meter och medeldjupet har beräknats till 7,8 m, vilket är ett relativt stort djup för regionen. Stora grundområden förekommer i södra och sydöstra delarna av sjön och de djupare områdena finner man i övriga delar av sjön. 11

14 2