Förord Jag har haft förmånen att följa Miljöbron sedan starten. På en miljömarknad som först visade stark tillväxt för att sedan utvecklas långsammare har Miljöbron fortsatt vara en dynamisk och frisk fläkt. En mötesplats mellan högskola och näringsliv där nybakade experter möter våra bästa företag och organisationer. Jag hoppas att många läser denna rapport. Den beskriver en verksamhet som sammankopplar ett sunt miljöengagemang med professionalism, entreprenörsanda och en dynamik på ett sätt som många kunde dra lärdom av. Miljöfrågan utvecklas, och jag tror att det är i en smältdegel som Miljöbron som vi kan se trenderna. Ett par företag och organisationer har under året valt att låta Miljöbrostudenter vara med i interna diskussioner om utvecklingstendenser. Jag tror de gjorde alldeles rätt. Med Karin och Sofia vid rodret har vi fått en vitalisering och en professionalism som lyfter Miljöbron ännu mer. Miljöbron väcker nu intresse utanför hemorten Göteborg och regionen, så modellen kan få en spridning. Vi i styrelsen är lyckligt lottade med så duktiga projektledare. Och vi vill samtidigt rikta ett stort tack till de studenter som gör jobbet, som möter nya företag och tillsammans med dem definierar en uppgift att lösa. Lycka till under det kommande året! Jakob Lagercrantz ordförande
Innehållsförteckning OM MILJÖBRON 1 1 HUR GICK DET MED MÅLEN? 2 2 VILKA ÄR FÖRETAGEN? 5 3 VILKA ÄR STUDENTERNA? 8 4 PROJEKTENS INNEHÅLL 11 5 SAMMANSTÄLLNING AV UTVÄRDERINGAR 13 5.1 Vad tyckte företagen om Miljöbrons insats? 13 5.1.1 Om kursprojekt 14 5.2 Vad tyckte studenterna om företagen o 14 6 ORGANISATIONEN 17 6.1 Verksamhetsårets budget 18 7 ORD FRÅN PROJEKTLEDARNA 19 APPENDIX
Om Miljöbron Miljöbron är en ideell förening som startade sin verksamhet 1997 och har sedan dess arbetat med att sammanföra studenter och företag i miljöfrågor. Studenter hjälper företag med vägledning och information. Kärnverksamheten sker i uppdragsform där två studenter, ofta med olika studiebakgrund, ägnar delar av en veckas fritid åt att hjälpa ett företag. Studenterna får därvid värdefulla kontakter och även erfarenhet från näringslivet. Företagen får kostnadsfri hjälp att påbörja eller komma vidare med miljöarbetet. Miljöbron hjälper också företag att hitta rätt kompetens för exjobb, projektanställningar, forskning m.m. inom miljöområdet. Miljöbron är en aktör i regionens miljönätverk och har därför stora möjligheter att initiera nya samarbeten och kontakter mellan högskola och näringsliv. Under det senaste året har Miljöbrons verksamhets välkomnats i ökad form av högskolan där Miljöbrons kompetens att sammanföra studenter och näringsliv tagits tillvara av miljökursansvariga runt om på Göteborgs universitet och Chalmers. Genom Miljöbron har man erbjudit fler studenter verkliga fallstudier i deras befintliga kurser. Vi välkomnar studenter med olika bakgrund, för att belysa de ofta komplexa miljöfrågorna ur flera olika perspektiv; miljö- och naturvetare, ekonomer, tekniker, jurister m. fl. Miljöbrons verksamhet bidrar till kompetenshöjning för företagen så väl som studenterna. Verksamheten leder inte sällan till en fortsättning för studenterna i form av projektanställning eller examensarbete och för företagen är hjälpen ofta en välbehövlig skjuts i rätt riktning. Föreningen drivs i samarbete med Teknikbrostiftelsen, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg, Svenskt Näringsliv, Schenker, Ecoplan AB, Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska högskola. Miljöbron ökade sina ambitioner och mål inför verksamhetsåret 2002/2003 i förhållande till tidigare år. Denna rapport beskriver hur det gick med våra nya mål, vilka Miljöbron arbetat med och på vilka sätt. Rapporten svarar även på vilken typ av företag och studenter som har engagerat sig i Miljöbrons aktiviteter och vad dessa har sagt i utvärderingar. Inledande del tar upp statistik kring kärnverksamheten och avslutande kapitel redogör för organisationens förändringar under verksamhetsåret. Trevlig läsning!
1 Hur gick det med målen? Trots att verksamheten inte kom i gång förrän in i oktober lyckades Miljöbron tangera flertalet av de uppställda målen för verksamhetsperioden. Verksamheten kom inte igång förrän halvvägs in på höstterminen p.g.a. nyanställning av projektledare, vilket förklarar utfallet av uppdrag som är under förväntat antal på höstterminen. Målen fördubblades till verksamhetsperioden 2002/2003 från tidigare år i och med fördubblingen av antalet projektledare. I figur 1.1 visas utfallet relaterat till målen för hela verksamhetsperioden räknat i antalet projekt. Figur 1.2 visar utfall relaterat till mål för höst- respektive vårterminen (beräknat i antalet projekt), där visas tydligt hur vårterminen varit betydligt fruktsammare än höstterminen. Under våren har målet för antal uppdrag uppfyllts och överskridits, och därmed delvis kompenserat höstterminens bortfall. Miljöbron har sedan tidigare haft kontakt med institutionen för tillämpad miljövetenskap och varit inblandad i miljörevisionskursen som går med olika tempon under både höst- och vårterminen. P.g.a. brister i kommunikationen föll dock antalet projekt i denna kurs drastiskt på höstterminen för att på våren återhämtas. Dessutom deltog Miljöbron med sina tjänster till kursen i miljöpsykologi, utgiven av psykologiska institutionen samt en projektarbetskurs på fysiksektionen, Chalmers. Det höga antalet projektanställningar förklaras av två faktorer. Dels upplever projektledarna en större medvetenhet från företagen kring att miljöarbete faktiskt kostar och är därmed beredd att betala för miljökompetens samt att en och samma arbetsgivare har projektanställt 8 studenter i ett och samma projekt. Miljöbron har under verksamhetsperioden även bokfört övrigt. Denna grupp innehåller kontaktförmedling som lett till projektmöjligheter mellan student och organisation utan att Miljöbron direkt utformat projektet. Ett par av dessa rör praktikplatser. Figur 1.1 Hur gick det med målen för hela året? antal projekt 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Utfall Mål Uppdrag Exjobb Kursprojekt Projektanställningar Praktik Övrigt 2
Figur 1.2 Målen och utfall fördelat på höst- respektive vårterminen 30 antal projekt 25 20 15 10 Utfall hösterminen Utfall Vårterminen Mål 5 0 Uppdrag Exjobb Kursprojekt Projektanställning Praktik Övrigt Målen fastställda på Miljöbrons årsstämma beskriver även antal företag samt studenter per projekttyp, denna summering är svårt att redovisa då samma student eller företag i vissa fall deltagit i flera olika projekttyper. Kort sammanfattat hade Miljöbron ett mål på att engagera 70 företag och 140 studenter. Enligt den beräkningsmetoden (se tabell 1.4 och 3.1 i Appendix) visas att Miljöbron genomförde projekt i 62 företag med 137 studenter. Då har hänsyn inte tagits dubbelbokföringen av samma studenter/företag på samma projekt, för tydligare demografi av studenter och företag se kap 2 och 3. Miljöbron har under året även haft mål utanför kärnverksamheten att uppfylla, dessa redovisas i tabell 1.7, och sammanfattas nedan. Miljöbrons projektledare har under året medverkat i en rad olika arrangemang. Bland dessa kan nämnas 10 olika arbetsmarknadsdagar, 8 seminarium, 6 soppluncher, 5 konferenser och 2 mässor. För mer detaljer kring dessa se appendix tabell 1.8. Mål Ordna seminarier tillsammans med samarbetspartners Upprätthålla kontakt med NMC och MY Utfall Miljöbron har under året funnits till hands för samarbetspartners för samarrangemang, Erbjudandet utnyttjades av Inblicken på Botan. Miljöbron har under året presenterats i aluminätverken MY och NMC. Utbildning i Hållbar utveckling till företag Finna 5 nya Finansiärer Miljöbron arbetade under våren fram ett förslag till utbildning i hållbar utveckling tillsammans med Håll Sverige rent. Förslaget bordlades av styrelsen pga. tidsprioritering. Miljöbron misslyckades finna fem nya finansiärer till verksamheten. 3
Hur gick det med regionaliseringen av Miljöbron? Under året har Miljöbron arbetat för etablering av miljöbroverksamhet på orter runt om i Västra Götalandsregionen. Arbetet har kommit en god bit på vägen vad gäller Fyrstads området. Redan under detta år fanns ett mål om att minst 10 % av projekten mellan studenter och företag skulle göras utanför Göteborg. I genomsnitt genomfördes 16 % av projekten utanför Göteborg, se tabell 1.9. Av uppdragen utfördes 10 % av dessa utanför Göteborg medan samma jämförelse för kursprojekten är 47 %. 4
2 Vilka är företagen? Medvetenheten hos företag kring miljöfrågor har ökat jämfört med tidigare år. Företagen som själva kontaktar Miljöbron har oftast en klar frågeställning, medan företag som projektledare har kontaktat behöver mer vägledning. Typföretaget som Miljöbron hjälper är ett tjänsteföretag från Göteborg som har 1-10 anställda och har kontaktats av någon av Miljöbrons projektledare. Miljöbron hjälpt 55 företag under verksamhetsåret, av dessa har 6 företag deltagit i fler än en projekttyp. I tabell 2.1 och 2.2 (se appendix) visas utfallet relaterat till projektformerna för hela verksamhetsperioden räknat i antalet projekt respektive företag. Utav företagen är det fem som inte har haft kontakt med högskolan tidigare. Antalet kan dock vara större då vissa företag inte har svarat på frågan. Se tabell 2.3 i appendix. Anledningen till att de flesta företagen kommer från Göteborgsregionen är troligen att Miljöbron funnits i Göteborg sedan 1997. Däremot har andelen företag utanför Göteborg ökat kraftig och förväntas öka ytterligare när miljöbroverksamhet även startas på andra orter i regionen. I diagram 2.4 visas den geografiska fördelningen mellan företagen. Figur 2.4 Var låg (geografisk spridning) företagen som fick hjälp i olika projekt? 5% 2% 10% 2% 3% 3% 3% 2% 70% Göteborg Partille Kungsbacka Kungälv Härryda Trollhättan Uddevalla Alingsås Borås n=62 Miljöbron vänder sig till små och medelstora företag upp till 250 anställda. Däremot hjälper Miljöbron större företag vid förmedling av examensarbeten, projektanställningar eller praktikplatser. Större delen av företagen har mindre än 50 anställda. Diagram 2.5 visar fördelningen av antal anställda mellan företagen. 5
Figur 2.5 Hur många anställda hade företagen som fick hjälp? 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-90 Antal anställda 91-100 101-150 151-200 n=62 201-250 >250 Samarbetspartners Företag från många olika branscher tar hjälp av Miljöbron. Fördelningen i vår jämförelse mellan olika typer av företag är ganska jämn. Störst är tjänsteföretag bland annat för att vi i den kategorin tagit in företag som utför utbildningar, säljer varor och tryckerier. Fördelningen mellan olika typer av företag finns i diagram 2.6. Figur 2.6 Vilken typ av företag fick hjälp i olika projekt? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tillverkning Livsmedel Transport Fastighetsbolag Myndigheter Konsult n=62 Många undrar hur Miljöbron kommer i kontakt med företagen, om det är projektledarna som ringer eller via andra forum. Största delen av företag som tar hjälp av Miljöbron har kontaktats av Miljöbrons projektledare. Däremot kommer fler företag i kontakt med Miljöbron via andra kontaktvägar. Största andelen företag kommer i kontakt med Miljöbron tack vare hänvisningar från personer på företag, organisationer och myndigheter som känner till vad Miljöbron kan erbjuda. Bland dessa bör Torbjörn Nilsson, miljöansvarig på Kungälvs kommun, lyftas fram. Han fick reda på vad Miljöbron gjorde och har förmedlat många företagskontakter under året. 6
Figur 2.7 Hur kontaktade företagen Miljöbron 13% 8% Miljöbron tog kontakt med företaget Anmälning på hemsida Miljöförvaltning Göteborg 5% 6% 42% Sopplunch BRG Kungälvs kommun Miljöanpassat näringsliv Eget initiativ från företaget 10% Annat 6% 2% 8% n=62 Bild från www.envac.se 7
3 Vilka är studenterna? I och med breddningen av projektledare har Miljöbron, under året, haft ett outtalat mål att nå fler studenter som inte studerar naturvetenskap eller miljövetenskap. Våra förhoppningar infriades. Den typiska studenten som utför uppdrag för Miljöbron går på Göteborgs universitet läser naturvetenskap, är på sitt nästsista år i utbildningen samt anmälde sitt intresse till Miljöbron vid årsskiftet, men variationerna därutöver är stora. Miljöbron har t.ex. under året kunnat erbjuda ett par utbytesstudenter möjlighet att göra uppdrag tillsammans med svensktalande studenter. Utbytesstudenterna beskriver att de fått tillfälle att både se in i svenska företag och dess miljöarbete samt tillfälle att träffa svenska studenter, något som upplevts som mycket positivt. Sammantaget har, under året, 363 studenter anmält sig till Miljöbron databas, följande sammanställning har dock endast studerat demografin på de 137 studenter som genomfört något typ av projekt i Miljöbrons regi. Figur 3.1 visar på fördelningen mellan skolorna i Miljöbrons upptagningsområde sammantaget alla olika typer av projektformer, (för detaljer se tabell 3.1), där visas att 77 % av studenterna studerar vid Göteborgs universitet. Trots beskrivningen av den typiska studenten är det till största delen samhällsvetare som genomfört uppdrag, medan kursprojekten och examensarbetena i huvudsak genomförts av naturvetare. Se Figur 3.2 som beskriver studenternas programinriktning fördelat på projekttyp. Fördelningen förklaras av att flertalet av samhällsvetarna kommer från programmet, samhällsvetenskapliga miljövetenskapsprogrammet som endast är inne på andra året kombinerat med att Miljöbron sedan tidigare haft relation till institutionen tillämpad miljövetenskap och därmed har en inarbetad kontakt vad gäller kursprojekten. Mer detaljerad beskrivning av studenternas studieinriktning presenteras i tabell 3.2. Studenternas tid för engagemang i Miljöbron är tydligt kopplat till läsårets struktur. Figur 3.3 visar när under året som studenterna (som sedan genomfört projekt) anmält sitt intresse till Miljöbron. Två tydliga trender kan urskiljas. I november arrangerades Handelshögskolans arbetsmarknadsdag varpå stort intresse visades, i februari och mars inkom nya studenter för kommande kursprojekt. För mer detaljer se tabell 3.4. Studenter som engagerar sig i Miljöbron är till stor del inne på utbildningens nästsista år, detta visas i figur 3.4. Figur 3.1 På vilken skola studerar Miljöbrons studenter? GU 77% HTU 4% Annan 2% CTH 17% n=137 8
Figur 3.2 Vad studerar studenterna som väljer projekt? 30 25 20 15 10 5 0 Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Annat Uppdrag Exjobb Kursprojekt Övrigt Figur 3.3 När anmälde studenterna sitt intresse till Miljöbron? 30 25 20 15 10 5 0 September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Figur 3.4 När beräknar uppdragsstudenterna sin examen? 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 9
Miljöbrostudenter Vilka följder fick uppdragen för studenterna? 7 % av studenterna valde efter avslutat uppdrag att påbörja ett till, 5 % av uppdragsstudenterna valde att även söka sitt examensarbete via Miljöbron och 9 % av studenterna som gjorde uppdrag erbjöds projektanställning på företaget de genomfört ett uppdrag på. Totalt ledde uppdraget vidare för 21 % av studenterna. Se tabell 3.5. Miljöbrostudenter i samtal med Sven Lyngfelt 10
4 Projektens innehåll Verksamhetsårets projekt har behandlat många olika frågeställningar, allt från miljöpsykolog via miljövänliga kemikalier till marknadsföring av miljöprofil. Av det totala antalet uppdrag, dvs. de korta projekten, som genomfördes under året har 44 % behandlat frågor kring ledningssystem. Vilket system ska vi införa? Vad krävs för att bli ISO-certifierade m.m.? Men uppdragen kring andra frågor har ökat från tidigare år se figur 4.1, för detaljer se tabell 4.1. Figur 4.1 Vilka ämnen behandlade uppdragen? Avfall/sortering 14% Idésprutning 11% Juridik 9% Naturvetenskap 4% Miljöbeteende 7% Ledningssystem 44% Drivmedel 4% Marknadsföring 9% n= 26 Av de 14 examensarbetarna som Miljöbron förmedlat behandlade 57 % ledningssystem, varav 36 % ett inledande skede och 21% en fördjupning i ledningssystemsarbetet. Övriga ämnesområden för examensarbetena har varit utredning/undersökning, transport samt informatik/kommunikation. För detaljer se tabell 4.2. 10 av 18 studenter som gjorde examensarbete genom Miljöbron var naturvetare. Värt att notera är dock att av de 8 examensarbetena som under våren genomfördes på institutionen för tillämpad miljövetenskap hade Miljöbron förmedlat 5 stycken, av resterande 3 gjordes på 2 institutionen och en för offentlig förvaltning. De kurser som Miljöbron förmedlat företag till har haft mycket divergerande innehåll. Kursen i miljörevision innehåller hur man gör en miljöutredning samt att studenterna ska författa förslag på miljöpolicy, en rutin samt internrevision. Kursen är på 10 p och ges på både hel och halvfart. Kursen i miljöpsykologi läses av olika samhällsvetare och fokuserar på beslutsprocessen kring miljöbeteendet. Till denna kurs förmedlades företag som på olika sätt ville få svar varför miljöbeteendet såg ut som det gjorde samt förlag på åtgärder inom organisationen. För kursen i projektarbete kontaktades Miljöbron av studenter som under en termin skulle genomföra ett projektarbete (5p) och gärna såg att det hade miljöprägel. Från Miljöbrons sida krävdes företagskontakten samt till viss del handledning. 11
Enligt tabell 4.4 har de studenter som erbjudits projektanställning till största delen anställts av en myndighet, detta beror på att en och samma myndighet anställde 8 studenter till ett och samma projekt. I övrigt är det konsultföretag, tillverkningsföretag, tjänsteföretag samt ett transportföretag som under verksamhetsåret projektanställt studenter för att de ska fortsätta med företagets miljöarbete. Vilka studenter väljer vad? Inte oväntat väljer många av studenterna med tydlig utbildningsinriktning ett projekt som behandlar deras intresse, Juristerna väljer uppdrag med juridisk karaktär medan systemvetarna väljer informationsuppdrag. Men bland natur och samhällsvetare är spridningen stor. Trenden visar dock att naturvetarna som till stor del är miljöstudenter har intresse av miljöledningssystem medan samhällsvetarna är mer intresserade av marknadsföring av miljöprofil och idésprutning. För mer detaljer se tabell 4.5. Värt att notera är nästan hälften (44 %) av de som erbjudits projektanställning kommer från den samhällsvetenskapliga sidan. 12
5 Sammanställning av utvärderingar 5.1 Vad tyckte företagen om Miljöbrons insats? Mycket trevliga att ha och göra med, De kom med förslag jag inte hade tänkt på, Bättre än förväntat, samtliga är kommentarer från företagen som utvärderat uppdragsstudenterna och dessa arbete. 85 % av företagen som haft studenter genom Miljöbron för uppdrag har skickat in en utvärdering (se tabell 5.1.9), av dessa var 81 % nöjda eller mycket nöjda med den första informationen de fått av Miljöbron (tabell 5.1.1). Förväntningarna på Miljöbrons insats var dock relativt låga. 65 % (tabell 5.1.2) hade låga eller medelmåttiga förväntningar inför resultatet. Många av dessa överraskades positivt, av de 15 företagen som svarade på frågan om hur studenterna motsvarat företagens förväntningar svarade 73 % (tabell 5.1.3) att studenterna motsvarade förväntningarna väl alternativt mycket väl. Samtliga av de svarande företagen upplevde att kontakten och samarbetet med studenterna fungerat bra alternativ mycket bra (tabell 5.1.4). Den skriftliga rapport som arbetet resulterat i har även den fått högt betyg (tabell 5.1.5). I enkäten fick även företagen svara på om arbetet medför nytta för företaget. Figur 5.1.6 visar resultatet. Bland de företag som svarat liten nytta har förklaring varit att man ej haft monetära resurser att fortsätta arbetet. (se även tabell 5.1.6) Av de svarande företagen har 75% ett gott eller mycket gott intryck av Miljöbrons insats och någon poängterar: Utmärkt att ni finns och Bra sätta att hitta rätt student för arbete. Resterande 25% har svarat ett medelbetyg se tabell 5.1.7. Slutligen har 9 av de tillfrågade 17 företagen visat intresse för fortsatta projekt tillsammans med Miljöbron, då de främst efterfrågat studenter att projektanställa alternativ fler studenter för uppdrag (tabell 5.1.8). Figur 5.1.6 Medförde uppdraget någon nytta för ert företag? 7 6 5 4 3 2 1 0 ej svar 1 2 3 4 5 1= ingen Svar 5=stor 13
5.1.1 Om kursprojekt Svarsfrekvensen för övriga kursprojekt dvs. de som inte varit kort uppdrag, har varit låg. Av de svar som inkommit kan dock följande utläsas. Företagen hade i regel högre förväntningar på kursstudenterna än på uppdragsstudenterna. Förväntningarna infriades då svaren visar på nöjda alternativt mycket nöjda företag både vad gäller studenternas arbetsinsats och dess resultat. Som negativt kan ur svaren observeras är att det uppstått problem med handledare från skolan, där tiden varit för pressad för högskolans personal för att koordinera möten mellan företag, student och handledare. Klagomål finns även kring att högskolans förväntningar/krav har varit otydliga. 5.2 Vad tyckte studenterna om företagen och Miljöbron? Väldigt bra sätt att komma i kontakt med företag, Nyttigt för studenter som inte har miljökunskaper, Företagen borde var lite mer tillmötesgående när de får hjälp, samtliga är kommentarer från studenter som utvärderat företagen som de gjort ett uppdrag hos och Miljöbron. Svarsfrekvensen är 77 % av studenterna som gjort ett uppdrag på ett företag genom Miljöbron. Av dessa var 70 % nöjda eller mycket nöjda med den första informationen de fått av Miljöbron på informationsmötet innan de började sitt uppdrag (tabell 5.2.1). Under uppdragets utförande tyckte 73 % att projektledarens stöd och tillgänglighet var bra eller mycket bra (tabell 5.2.2). När det gällde frågan om återträff var det många studenter som inte har svarat (68 %), vilket kan bero på att de inte förstod frågan. Av de som svarat säger 22 % att det är en bra eller mycket bra idé med återträff (tabell 5.2.3). Hela 83 % av studenterna tyckte att kommunikationen med e-post fungerade bra alternativt mycket bra. Dock har två studenter uppfattat det som kommunikationen med företaget, i dessa fall har de oftast satt låga poäng (tabell 5.2.4) Figur 5.2.8 Var det nyttigt att få denna erfarenhet? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ej svar 1 2 3 4 5 1= ingen nytta 5=stor nytta Poäng Ur utvärderingarna kan man utläsa att 79 % av studenterna tyckte att arbetsmetoden vad bra alternativt godkänd (tabell 5.2.5). Större delen, 62 %, av studenterna tycker att de blivit väl eller mycket väl bemötta av företagen (tabell 14
5.2.6). Däremot kände vissa studenter att företagen kunde ha engagerat sig lite mer. 78 % av studenterna ansåg att det var nyttigt att besöka företaget på plats (tabell 5.2.7). I utvärderingen fick även studenterna svara på om det var nyttigt att få denna erfarenhet, resultatet visas i figur 5.2.8, se även tabell 5.2.8. I utvärderingen fick även studenterna frågor om projektet uppfyllde deras mål alternativt förväntningar. Här är svaren jämnare fördelat än på tidigare frågor där större delen av studenterna har liknande uppfattningar. Den första frågan berör om de känner att de fick tillämpa sina miljökunskaper. 51 % har svarat att de fick tillämpa sina miljökunskaper som motsvarade de mål/förväntningar som de haft (tabell 5.2.9). På frågan om projektet motsvarade målen/förväntningarna på egen kompetensutveckling svarade 46 % att det motsvarade målen/förväntningarna och 35 % att det uppfyllde målen/förväntningarna väl, se figur 5.2.10 samt tabell 5.2.10. Figur 5.2.10 Uppfyllde projektet dina mål/förväntningar på egen kompetensutveckling? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ej svar 1 2 3 4 5 1=uppfylde inte mål/förväntningar Poäng 5= uppfyllde mycket väl mål/förväntningar 35 % av studenterna svarade att de inte fått mer kunskap om företagens miljöarbete. 46 % svarar att de fått lite ökad kunskap eller mycket ökad kunskap om företagens miljöarbete (tabell 5.2.11). På frågan om de i och med projektet fått nya kontakter med andra studenter har 38 % svarat ett medelbetyg. Vissa studenter har gjort uppdraget med en kompis eller någon som de redan kände innan uppdraget startade vilket medför att poängen då blir lägre (tabell 5.2.12). Många studenter som inte kände varandra har kommenterat att det var roligt att göra ett uppdrag med en student från en annan utbildning. Uppdragen tar oftast mellan 6-10 timmar att utföra utöver informationsmötet, 41 %. Figur 5.2.13 visar på studenternas svar på hur långt uppdraget tog i timmar, se även tabell 5.2.13. 15
Figur 5.2.13 Hur lång tid tog uppdraget? (efter informationsmötet) Antal 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Ej svar 1-5 6-10 11-15 16-20 21-30 31-35 36-40 41-45 >45 Tid i timmar De flesta studenterna uppfattar uppdraget som lätt och lagom svårt, 19 av 30. Utav de 11 som tycker att det var svårt har de flesta påpekat att de tyckte att det var svårt att veta vad företagen ville ha (tabell 5.2.14). Värt att nämna är att alla studenter inte har svarat på de sista frågorna från 5.2.14 och framåt och att vissa har skrivit flera olika anledningar eller kommentarer på samma fråga. På grund av detta kan inte svaren redovisas i procent. På frågan om varför studenterna engagerade sig i Miljöbron säger 16 att det var för att få erfarenhet, 11 för att få kontakter och 12 för att få praktiskt tillämpa sina kunskaper och komma ut i verkligheten. Se vidare i tabell 5.2.15. 15 studenter tycker att Miljöbron är ett bra sätt att få kontakt med företag. Andra åsikter om vad som är bra med Miljöbrons verksamhet och ska behållas är att förmedlingen av uppdrag och examensarbeten fungerar bra och att studenterna får möjlighet att marknadsföra sin utbildning. 6 studenter har skrivit att de tycker att konceptet är fulländat (tabell 5.2.16). På frågan om vad som saknas/vad som kan förbättras för att bli attraktivare för studenter att engagera sig svarar 8 studenter att mer marknadsföring behövs. 5 tror att betalning kan locka och 4 tror möjligheten till fler extra jobb eller sommarjobb kan locka (tabell 5.2.17). På sista frågan om studenterna har andra idéer för Miljöbrons framtida verksamhet, kom bland annat förslag på rekryteringsdagar och mässor (5.2.18). 16
6 Organisationen Två nya projektledare tillförde organisationen nytt blod under verksamhetsåret 2002/2003, och det blev ett händelserikt år för Miljöbrons som organisation. I och med avtackandet av Carina Holmberg som projektledare välkomnades två nya projektledare i september och oktober, Karin Degerfeldt och Sofia Öberg. I ett inledande skede valde de nya projektledarna att omstrukturera hantering och dokumentation av studenter och företag och införde en databas för hantering och sökning bland intressenter av Miljöbrons verksamhet. Även Miljöbrons hemsida fick ny layout. Under våren bytte Miljöbrons hemsida domännamn och web-hotell som ett steg mot en tydligare marknadsföring samt regionaliseringen. Under Miljöbrons årsmöte i september invaldes Johanna Axelsson att ta över posten som studeranderepresentant efter Mårten Anduri, sedan denne planerade att avsluta sina studier kring årsskiftet. Vidare avslutade Ingela Höök sin representation i styrelsen och platsen lämnades vakant för framtida regionsrepresentant. Karin Degerfeldt övertog ansvaret som kassör av Carina Holmberg som tillsammans med Mårten Anduri valdes till nästa års valberedning. Under våren tillfrågades Sven Lyngfelt från Chalmers Lindholmen för delaktighet i Miljöbrons referensgrupp. Lyngfelt har sedan april deltagit i Miljöbrons styrgruppsdiskussioner. Miljöbrons styrelse, referensgrupp och valberedning för verksamhetsåret 2002/2003 är således följande: Ordförande Jakob Lagercrantz Ecoplan Sekreterare Marie Ivarsson Teknikbrostiftelsen Ledamot Ulla Åhrlin Schenker Ledamot Annemarie Särner Svenskt Näringsliv Kassör Karin Degerfeldt Miljöbron Revisor Peter Önnheim Önnheim & Olsson revisionsbyrå Studentrepresentant Johanna Axelsson Göteborgs univeristet Referensgrupp Jörgen Kyle Sven Lyngfelt Gustavo Perrusquia Mikael Olsson Valberedning Carina Holmberg Mårten Anduri Göteborgs Univeristet Chalmers Lindholmen Chalmers Göteborgs universitet Härryda kommun Göteborgs universitet I mars tvingades Miljöbron pga. omstrukturering på Göteborgs universitet att finna ny lokal. Den 1 april flyttade Miljöbrons kontor till Arvid Hedvalls Backe, en företagskorridor på Vasa sjukhusområde, Chalmers. 17
6.1 Verksamhetsårets budget Miljöbron omsatte under verksamhetsåret 650 kkr per år, intäkterna kommer från två huvudfinansiärer, Teknikbrostiftelsen och Västra Götalandsregionen, samt samarbetspartnerna Business Region Göteborg, Svenskt Näringsliv, Schenker och Göteborgs universitet/cth. Samtliga har avtalat ett samarbete under en tvåårsperiod där verksamhetsåret 2002/2003 har varit det första av de två åren. Intäkterna per år visas i tabell nedan. Av Miljöbrons resurser går 77 % till lönekostnader, övriga kostnadsposter är kontor och telefon (11%), marknadsföring (8%), resor (3%) och övrigt (5%). Teknikbrostiftelsen 250 Västra Götalandsregionen 250 Business Region Göteborg 75 Svenskt Näringsliv 25 Schenker 25 Göteborgs universitet/cth 25 Summa 650 18
7 Ord från projektledarna Vårt första verksamhetsår på Miljöbron har varit spännande och omväxlande. En del har gått som vi hade förutspått men mycket har också överraskat oss. I oktober påbörjades, förutom den dagliga verksamheten, arbetet med att etablera miljöbroliknande aktiviteter på orter runt om i Västra Götaland. Arbetet har varit, och är, en utmaning och har kanske framför allt lärt oss hur snabbt saker kan förändras samt hur lång tid det kan ta. Förändringar har också skett både inom organisationen och utom. Inte minst påverkade flytten vår verksamhet, tillslut till det positiva. Flickorna på Miljöbron vill passa på att tacka Göteborgs universitets fastighetsavdelning för förståelse och engagemang kring omlokaliseringen, vi trivs verkligen i vårt nya hem! Vi har under året varit Miljöbrons två nya ansikten. I en nätverksvärld, där mycket tid lagts ner på att reda ut näten och lära känna aktörerna, har vi sett miljöengagemangets bredd i regionen och fått tillfälle att arbeta med många trevliga människor. Vår styrelse och våra samarbetspartners gjorde ett mycket gott arbete i att sammanföra oss två sedan vi inte bara kompletterar varandra ypperligt för arbetet utan även förgyller varandras arbetsdagar. Styrelsen satte också upp årets mål. Så här i efterhand känner vi oss mycket nöjda med att ha nått målen för vårterminen samt tangerat ett flertal av dem. Måluppfyllandet har gjorts, mycket tack vare, drivande personer runt om i nätverket som gett oss möjligheten att både nå ut och kunna leverera. Vi hoppas att de förstod sitt värde i och med festen vi anordnade i maj för företag, studenter och andra vi samverkat med under året. Vi ser med nyfikenhet och spänning fram emot verksamhetsåret 2003/2004. Vi har höga förväntningar på att vi än en gång ska leva upp till målen och att verksamheten regionalt ska ta fart. Vi hoppas träffa många nya företag, studenter och intressenter och vi har ambitionen att utveckla organisationen ytterligare ett steg och att finna permanent lösning. Efter 6 år som projekt är det dags! Karin och Sofia Göteborg den 2 juni 2003 19