Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS Bilaga 5 till översiktsplan

KS 163-2013/6 Landsbygdsutveckling i strandnära läge LIS Bilaga 5 till översiktsplan foto: Hans Bergh-Nilsson, Karlskoga kommun 2008 SAMRÅD 4 april 2014 4 juni 2014

1 2 3 4 4 5 Översiktskarta LIS-områden 1. Västra Möckelnstranden 2. Östra Möckelnstranden Rovnäset och Sjöändan 3. Ölen Maket/Siggetorp och Viken 4. Stor-Björken Svartå och Skäggebol 5. Letälven - Åtorp 2(19)

Innehållsförteckning Översiktskarta 2 1. Inledning 4 1.2 Strandskyddslagstiftningen 4 1.3 Landsbygdsbegreppet 4 1.4 Landsbygdsutveckling 5 1.5 Bebyggelsetryck 5 1.6 Förutsättningar 5 1.7 Generellt bidrag till landsbygdsutveckling 5 1.8 Riktlinjer 5 1.9 Fortsatt arbete med landsbygdsutveckling i 5 strandnära läge 2. LIS-områden 6 2.1 Västra Möckelnstranden 6 2.2 Östra Möckelnstranden Rovnäset och Sjöändan 8 2.3 Ölen Maket/Siggetorp och Viken 10 2.4 Stor-Björken Svartå och Skäggebol 12 2.5 Letälven Åtorp 14 3. Miljökonsekvensbeskrivning 16 3.1 Förutsättningar 16 3.2 Nollalternativet 17 3.3 Påverkan och konsekvenser 18 3.4 Förslag till åtgärder 18 3.5 Miljökvalitetsnormer 19 3(19)

1. Inledning 1.1 Strandskyddslagstiftningen Strandskyddets syfte är att garantera allmänhetens tillgång till sjöar och vattendrag samt att bevara goda livsmiljöer för växt- och djurliv. Strandskyddet gäller förutom 100 meter upp på land från stranden även 100 meter ut i vattnet. (Miljöbalken 7 kap.) Från 1 juli 2009 gäller en ny strandskyddslagstiftning som både lättar och skärper skyddet för landets stränder. Bland de skärpningar som tillkommit finns begreppet fri zon vilket innebär att allmänheten ska kunna passera längs stranden även över avstyckade fastigheter. Det är kommunens mening att fri zon måste användas restriktivt avseende befintliga tomter, avstyckade eller arrendetomter, eftersom det annars skulle bli ett oacceptabelt intrång i den privata sfären. Vid dispensgivning från strandskyddet används begreppet tomtplatsavgränsning för att markera den del av en fastighet, kan även vara hela fastigheten, som får användas för enskilt bruk. För fastigheter eller arrendetomter under 2000 m² bör hela fastigheten/arrendetomten utgöra tomtplats. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) är ett nytt särskilt skäl i strandskyddslagstiftningen (miljöbalken kapitel 7) som ger möjlighet att under vissa omständigheter uppföra byggnader eller anläggningar inom 100 meter från stranden till sjöar och vattendrag, vilken generellt inte är tillåtet. Undantag från strandskyddet kan tillåtas, endera som dispenser vid bygglov eller som upphävande av strandskydd i samband med detaljplaneläggning. Andra särskilda skäl som inte berörs i denna LIS-bilaga är t ex om stranden av olika skäl redan är ianspråktagen, bebyggelsen förläggs bakom befintlig bebyggelse, en byggnad eller annan anläggning måste för sin funktion ligga invid vattnet eller är särskilt angeläget allmänt intresse. Enligt 4 kapitlet i miljöbalken kan kommunen i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen vilket då ger kommunen möjlighet att som särskilt skäl för dispens från strandskyddet ange att ett strandnära läge för en byggnad, anläggning, verksamhet eller annan åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. (4 kap 1 respektive 7 kap. 18 e första stycket i Miljöbalken). Det finns tre grundläggande kriterier enligt 7 kap 18e miljöbalken som ska vara uppfyllda för att ett LIS-område ska kunna pekas ut: 1. Ett strandnära läge ska långsiktigt bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden. 2. Tillgången till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv ska tillgodoses långsiktigt. 3. Området får endast ha liten betydelse för strandskyddet i eller i närheten av tätorter. 1.2 Landsbygdsbegreppet I lagtexten om strandskydd finns ingen definition av landsbygdsbegreppet utan det överlämnas till respektive kommun. Det finns många olika indelningar av landsbygder som används i olika sammanhang beroende på syfte. I samband med landsbygdsutveckling i strandnära lägen betraktar Degerfors kommun hela kommunen förutom Degerfors tätort som landsbygd. Endast Degerfors tätort har ett sådant grundläggande utbud av service samt en viss bredd på arbetsmarknaden så att den kan tillmätas självständighet. Övriga delar av kommunen är i ett eller flera avseenden beroende av denna tätort (eller tätort i annan kommun). Svartå och Åtorp är orter som erbjuder ett visst serviceutbud men underlaget för detta är relativt svagt. För ett mer heltäckande basutbud 4(19)

av service är invånarna hänvisade till centralorten, Degerfors. Därför betraktas även Svartå och Åtorp som landsbygd i detta sammanhang. 1.3 Landsbygdsutveckling I kapitel 4.4 i bilaga 1 pekas flera områden ut som intressanta för landsbygdsutveckling. Inom alla dessa finns områden som är strandnära. Vid Västersjön och Östersjön (Ängebäck/Strömtorp) bedöms det dock som olämpligt att peka ut LIS-områden framför allt pga höga naturvärden, fågellivet och sjöarnas ekologiska status. 1.4 Bebyggelsetryck I Degerfors är nyproduktionen av bostäder väldigt låg. Den efterfrågan som finns gäller framför allt tomter i vattennära lägen. De boendealternativ som erbjuds i kommunen måste vara ytterst attraktiva för att motivera den merkostnad som uppstår eftersom det är lika dyrt att bygga i Degerfors som i en större stad fast marknadsvärdet i Degerfors är betydligt lägre. Se kapitel 4.1 i översiktsplanens huvuddokument för beskrivning av bostadsutvecklingen/ marknaden. 1.5 Förutsättningar Landsbygdsutveckling i strandnära lägen kan till största delen förväntas handla om attraktiva bostadsmiljöer och utveckling av besöksnäringen. De områden som pekas ut är sådana som enligt nedanstående analys bedöms som lämpliga för utveckling av landsbygden utan att strandskyddets syften äventyras; allmänhetens tillgång till stränderna och påverkan på djur- och växtlivet. Kommunen markerar genom detta en positiv inställning till initiativ till bostadsbyggande och företagande, men kommunen förbinder sig inte till att driva utvecklingen av områdena. Markägaren har naturligtvis full rådighet över sin mark inom lagstiftningens begränsningar. Varje ärende prövas individuellt, men inom dessa områden finns landsbygdsutveckling som ytterligare ett särskilt skäl för att bevilja strandskyddsdispens. Detaljplaneläggning kan behövas även inom LISområden enligt plan- och bygglagen 5 kap. Målet är inte att alla utpekade områden ska fyllas med bebyggelse utan att öppna för möjligheten att lokalisera bebyggelse och anläggningar i attraktiva, strandnära lägen. 1.6 Generellt bidrag till landsbygdsutveckling Möjligheten att tillhandahålla bostadslägen som är tillräckligt attraktiva för att kunna finansiera en större andel nybyggnation bedöms vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling, främst för att dämpa befolkningsminskningen och därigenom stärka underlaget för kommersiell och offentlig service på landsbygden. Ny bostadsbebyggelse ger långsiktiga fördelar för samhället genom att det skapar rörelse på bostadsmarknaden och kan locka till sig nya invånare. Möjligheten att etablera och utveckla företag, främst inom besöksnäringen, även i strandnära lägen, gynnar landsbygdens utveckling och bidrar till en levande landsbygdsmiljö. 1.7 Riktlinjer Fri zon används restriktivt avseende befintliga tomter, avstyckade eller arrendetomter, eftersom det annars skulle bli ett oacceptabelt intrång i den privata sfären För fastigheter eller arrendetomter under 2000 m² bör hela fastigheten/arrendetomten utgöra tomtplats 1.8 Fortsatt arbete med landsbygdsutveckling i strandnära läge Det finns fler områden som bedöms lämpliga för LIS, men eftersom det krävs mer utredningar för att avgränsa dem tas de inte med i första omgången. Arbetet kommer att fortsätta och fler LIS-områden kommer att utpekas i ett senare tematiskt tillägg till översiktsplanen. De områden som i första hand är aktuella för vidare utredning är Letälvens stränder, stränderna utefter Skagern samt Östra Möckelnstranden. 5(19)

2. LIS-områden 2.1 Västra Möckelnstranden Syfte Möjlighet att bygga bostäder. Läge Området är beläget längs sjön Möckelns västra strand från kommungränsen mot Karlskoga i norr till Degernäs i söder. Beskrivning Västra Möckelnstranden kan enklast beskrivas som ett pärlband av till större delen relativt enkla fritidshus längs stranden, inbäddade i lövträdsvegetation med brukade åkrar i ryggen som här och var skärs av av bäckraviner och skogpartier. I dag regleras befintlig bebyggelse av områdesbestämmelser som begränsar möjlig byggnadsyta. Vatten- och avloppslösningarna är enskilda och till stor del av bristfällig karaktär. Längs länsväg 205/243 finns kollektivtrafik och goda möjligheter till kommunikationer i övrigt. I området finns redan kommunal sophämtning, hemtjänst och skolskjutsar. Förändringar Under flera års tid har efterfrågan på att kunna bygga ut befintliga fritidshus eller bygga nytt för att kunna bosätta sig permanent i området ökat. Området har utretts grundligt i flera omgångar och ett planprogram för Västra Möckelnstranden har antagits av kommunfullmäktige 2012-12-17. I detta redovisas en ny inriktning för området, vilket huvudsakligen innebär att låta området utvecklas för åretruntboende. Detta kan ske genom att medge nybyggnader av villor och nya tomter men sannolikt i större utsträckning genom konvertering av befintliga fritidshus. Arbetet med att ansluta området till det kommunala vatten- och avloppsnätet har inletts 2013. Detaljplaneläggning har påbörjats. Bedömning Området är det mest intressanta och lämpliga inom kommunen för att få igång bostadsbyggande. Att kunna skapa nya tomter inom strandskyddsområde bedöms som mycket viktigt för att öka attraktiviteten. Stranden är till stor del redan ianspråktagen för bostadsbebyggelse. Samtliga befintliga möjligheter för allmänheten att nå stranden kommer att behållas och skyddas i samband med kommande detaljplanering. Möjlighet till nya permanentbostäder kommer att bidra till att behålla och utveckla den service som redan finns och därigenom stärka landsbygdens utveckling. Tillkommande bebyggelse bedöms inte påverka växt- och djurliv nämnvärt. Inom de utpekade områdena finns inga kända kultur- eller naturvärden. I direkt anslutning till området finns Kvarntorps hyttebleck med en intressant bäckravin och lämningar efter hytta och tegelbruk samt en kolbotten. Detta kommer inte att beröras av LIS-området. I en naturvårdsöversikt för Örebro län (1983) beskrivs en ca 1 km lång sträcka vid Tällekullen Västra Nyttorp som den längsta sträckan vid Möckelns västra strand som ger oavbruten fri utsikt över sjön. Ny bebyggelse i den omfattning som möjliggörs genom LIS-området bedöms inte orsaka en oacceptabel försämring av utsikten från vägen. 6(19)

Gräns för LIS-område LIS-område Västra Möckelnstranden. 7(19)

2.2 Östra Möckelnstranden Rovnäset och Sjöändan Syfte Möjlighet att bygga bostäder. Läge Området ligger längs sjön Möckelns östra strand och inkluderar bebyggelsegrupperna Rovnäset och Sjöändan, belägna ca 3 km norr om Degerfors tätort. Beskrivning Befintlig bebyggelse består av äldre villor för permanentboende samt en del fritidshus. I området finns redan kommunal vatten- och avloppsanslutning, sophämtning, hemtjänst och skolskjutsar. Rovnäset söderut. Förändringar Området har utretts inom ramen för en detaljplan som ännu inte antagits och där utpekas några mycket begränsade ytor som utvecklingsområden för bostäder. Sjöändan norrut. Bedömning Ny bebyggelse blir en mycket begränsad komplettering till befintlig bebyggelse. Mycket attraktivt naturskönt läge med närhet till kommunikationer och service i Degerfors. Befintlig infrastruktur kan användas. Diskussioner om en busslinje på östra sidan av Möckeln har förts under flera år och en lösning kan närma sig. Stranden är till stor del redan ianspråktagen för bostadsbebyggelse. Möjligheter för allmänheten att nå stranden kommer att behållas. Vid Rovnäset finns en äldre väghållningssten, men utveckling av området bedöms kunna ske utan att den påverkas negativt. För övrigt finns inga kända kultur- eller naturvärden i de utpekade områdena. Tillkommande bebyggelse bedöms inte påverka växt- och djurliv nämnvärt. Möjlighet till nya permanentbostäder kan bidra till att behålla och utveckla den service som redan finns och därigenom stärka landsbygdens utveckling. Bebyggelsens omfattning och utformning med tanke på bl a vägen får utredas i samband med bygglovsprövning. 8(19)

Duvedalsudden Gräns för LIS-område. Rovnäset Sjöändan Detaljkarta Rovnäset LIS-område. Översiktskarta Rovnäset och Sjöändan. Gräns för LIS-område. Detaljkarta Sjöändan LIS-område. 9(19)

2.3 Södra Ölen Maket/Siggetorp och Viken Syfte Möjlighet att bygga bostäder och utveckla företagande och friluftsliv. Läge Områdena ligger längs sjön Ölens Sydvästra och sydöstra stränder i närheten av det planlagda området Ölsboda, beläget ca 6 km söder om Degerfors tätort. Avståndet till Svartå är också ca 6 km, söderut. Beskrivning Vid Ölens södra del finns ett 30-tal hus ganska tätt samlade. Ursprungligen var detta ett fritidshusområde men det domineras i dag av permanentboende. Området är detaljplanelagt. Ingen har strandtomt utan strandområdet är gemensamt. Det finns en gemensam vattentäkt i Ölen men man har enskilda avlopp. Vid Ölens sydöstra strand finns en strandnära gård (Viken). Drygt en km norrut på västra sidan av sjön finns en mindre grupp med 10 fritidshus (Maket/Siggetorp). Viken norrut. Siggetorp söderut. Bedömning Området kring Siggetorp/Maket bedöms som lämpligt för fortsatt utveckling med fritidsboende och friluftsliv och kan på så vis bidra till landsbygdens utveckling. Området begränsas för att inte komma i konflikt med skjutbanan i Stubbetorp (i väster). Exakta lägen för lämpliga fritidshustomter måste studeras närmare i samband med bygglovprövning eller planläggning men en viss komplettering av befintlig bebyggelse är möjlig. Vid Vikens gård finns ett av de få öppna odlingslandskapen i Kilsbergskanten. Detta är viktigt att bevara, men det bedöms ändå finnas möjlighet att i direkt anslutning till Vikens gård avgränsa ett mindre LIS-område för att skapa förbättrade möjligheter att utveckla gårdens verksamhet bl a med att hålla landskapet öppet. Möjligheter för allmänheten att nå stranden kommer att behållas. Tillkommande bebyggelse bedöms inte påverka växt- och djurliv nämnvärt. Söder om föreslaget LIS-område vid Viken bedöms naturvärdena vara högre. Vid Siggetorp finns lämningar efter ett sentida torp som ska skyddas, men förutom detta finns inga kända kultur- eller naturvärden. I närområdet finns redan sophämtning, hemtjänst och skolskjutsar. Länsväg 205 mellan Degerfors och Svartå passerar området. Två gånger om dagen finns kollektivtrafik till Laxå resp. Karlskoga och vidare ut i världen. Möjlighet till nya permanentbostäder och fritidsbostäder kan bidra till att behålla och utveckla den service som redan finns. Den service som finns i Svartå i form av skola (F-6), förskola, närbutik och automatbensinstation kan i viss mån gynnas av nya bostäder i Ölsbodaområdet. 10(19)

Lämningar efter sentida torp Gräns för LIS-område Maket/Siggetorp LIS-område. Översiktskarta Södra Ölen. Gräns för LIS-område Viken LIS-område. 11(19)

2.4 Stor-Björken Svartå och Skäggebol Syfte Möjlighet att bygga bostäder och utveckla besöksnäringen. Läge Svartå ligger vid sjön Stor-Björkens södra spets, ca 13 km söder om Degerfors. Skäggebol ligger vid Stor-Björkens västra strand. Avståndet till Svartå är ca 7 km genom skogen och ca 10 km till Degerfors. Svartå. Beskrivning Svartå är ett gammalt brukssamhälle med både äldre och mer sentida bebyggelse. I Skäggebol finns två bebyggelsegrupper med fem respektive ett 20-tal fritidshus med strand- eller strandnära läge. Områdesbestämmelser gäller för de befintliga husen. Förändringar Den lokala utvecklingsgruppen arbetar för att behålla och utveckla service och trivsel i Svartå. Man har tillsammans med kommunen inventerat möjliga platser för att kunna erbjuda attraktiva tomter för bostadsbyggande. I västra utkanten av Svartå finns ett område som sluttar ner mot sjön, här kan det vara möjligt att bygga 5-10 villor. Skäggebol bedöms som lämpligt för fortsatt utveckling av fritidsboende och friluftsliv. I utpekade lägen kan befintlig bebyggelse kompletteras med några fler bostäder. Bedömning I anslutning till sjön Stor-Björken utpekas två LIS-områden. Förutsättningarna för att utveckla landsbygden bedöms som goda. Området är naturskönt och det är pendlingsbart till större tätorter. Svartå är navet för landsbygdsutvecklingen i denna del av kommunen och möjligheten att kunna bygga bostäder eller utveckla verksamheter inom strandskyddsområde bedöms som en viktig del i att skapa förutsättningar för en levande landsbygdsmiljö. I området finns redan sophämtning, hemtjänst och skolskjutsar. På länsväg 205 finns busstrafik till Laxå resp. Degerfors-Karlskoga och vidare ut i världen. Den service som finns i Svartå i form av bl a skola (F-6), förskola, närbutik och automatbensinstation gynnas av nya bostäder och verksamheter i detta område. Det finns planer på att koppla ihop Svartås och Degerfors VA-system för att nå hållbarare lösningar och säkra dricksvattenförsörjningen i Svartå. Om/när det genomförs kommer ledningarna att läggas på Stor- Björkens botten. Bostäder runt sjön kommer i så fall att anslutas till det kommunala VA-nätet. Möjlighet till nya permanentbostäder och fritidsbostäder kan bidra till att behålla och utveckla den service som redan finns. Även anläggningar och byggnader för att utveckla besöksnäringen är möjliga/lämpliga runt sjön och även dessa stärker/bidrar till landsbygdsutvecklingen. Möjligheter för allmänheten att nå stranden kommer att behållas. Tillkommande bebyggelse bedöms inte påverka växt- och djurliv nämnvärt. Inom de utpekade områdena finns inga kända kultur- eller naturvärden. 12(19)

Gräns för LIS-område LIS-område Skäggebol. Översiktskarta Stor-Björken. Gräns för LIS-område LIS-område Svartå. 13(19)

2.5 Letälven Åtorp Syfte Möjlighet att bygga bostäder och utveckla företagande, främst inom besöksnäringen. Läge Åtorp ligger vid Letälven ca 15 km söder om Degerfors. Beskrivning Åtorp har en historia som handelsplats. Många äldre byggnader är bevarade, men det finns även mer sentida bostadsområden. Foto söderifrån, Letälven på andra sidan vägen, utanför fotot. Förändringar Åtorp är en populär bostadsort. Medan resten av kommunen haft svårt att locka nya invånare har befolkningen i Åtorp ökat. I direkt anslutning till Åtorps samhälle pekas två mindre områden ut som LIS-områden. Dels i söder, vid vägen mot Mo, dels i öster på andra sidan bron. Längst söderut väster om vägen till Mo i anslutning till befintlig bebyggelse. En begränsad komplettering. Det föreslagna området är idag jordbruksmark med utsikt över Letälven. Bedömning Förutsättningarna för att utveckla landsbygden bedöms som goda. Området är naturskönt och det är pendlingsbart till större tätorter. Åtorp är navet för landsbygdsutvecklingen i denna del av kommunen och möjligheten att kunna bygga bostäder eller utveckla verksamheter inom strandskyddsområdet bedöms som en viktig del i att skapa förutsättningar för en levande landsbygdsmiljö. I Åtorps samhälle finns redan kommunalt vatten och avlopp, sophämtning, hemtjänst och skolskjutsar. Kompletterande bebyggelse kan kopplas till befintlig infrastruktur. Begränsad kollektivtrafik finns till Degerfors. Den service som finns i Åtorp i form av bl a skola (F-6), förskola, butiker och automatbensinstation gynnas av nya bostäder och verksamheter i detta område. Möjlighet till nya permanentbostäder och fritidsbostäder kan bidra till att behålla och utveckla den service som redan finns. Även anläggningar och byggnader för att utveckla besöksnäringen är möjliga/lämpliga i området och även dessa stärker/bidrar till landsbygdsutvecklingen. Möjligheter för allmänheten att nå stranden kommer att behållas. Tillkommande bebyggelse bedöms inte påverka växt- och djurliv nämnvärt. Inom det utpekade området finns inga kända kultur- eller naturvärden. Den tillkommande bebyggelsens omfattning utreds i samband med bygglovsprövningen. Även området på östra sidan av älven (Kungshag) bedöms som lämpligt för bostadsbebyggelse, men då utanför strandskyddsområdet. 14(19)

Översiktskarta, Åtorp. ÅTORP LETÄLVEN Gräns för LIS-område Detaljkarta, LIS-område. 15(19)

3. Miljökonsekvensbeskrivning - MKB Upprättad av WSP Samhällsbyggnad 2010 reviderad av Degerfors kommun. De sjöar och vattendrag som berörs av föreslagna LIS-områden beskrivs i sin helhet. Bedömningen av påverkan, konsekvenser och förslag till åtgärder åsyftar även en ev framtida utökning av antalet LISområden i ett senare tematiskt tillägg till översiktsplanen. Även sjön Skagern har tagits med i denna översiktliga miljökonsekvensbeskrivning som en förberedelse inför framtida planering trots att inget LISområde föreslås i översiktsplanen. 3.1 Förutsättningar 3.1.1 Möckeln Möckeln ingår i Gullspångsälvens vattensystem och sjöns största tillflöden är Timsälven och Svartälven i norr. Avflödet sker genom Letälven i söder. Öster om Möckeln dominerar barrskog som närmare sjön övergår i lövskog. Närmast sjön är större delen av marken uppodlad. I väster dominerar jordbrukslandskap mellan den omgivande barrskogen och lövträdsridån närmast strandkanten. I norr och söder omges Möckeln av omfattande stadsbebyggelse. Runt hela sjön finns åtskilliga permanent- och fritidsbostäder. Sjön är mycket populär för fritidsfiske och vid provfiske har följande arter påträffats: abborre, mört, gädda, gers, braxen, benlöja, siklöja, lake, nors, sik, gös, färna och stäm. Vid de branta stränderna växer en lövträdsbård av al, björk, hassel och buskar ner till vattnet. De flackare stränderna är vassbevuxna eller kantas av buskvegetation med bland annat salix-arter. Sjövegetationen är också mest utbredd utanför de flacka stränderna. Där växer förutom vass framförallt säv, nate- och näckrosarter. Sjöns sydöstra sida vid Knutsbol är av riksintresse, främst geologiskt intresse, för naturvården eftersom detta är den nordligaste plats man känner till för Visingsösandsten. Detta område har också en värdefull flora och förekomst av hasselmus. Den markanta åsryggen sluttar ner mot sjön och trots bebyggelsen är hela strandsträckan tillgänglig för allmänheten. Här finns också en badplats. I sjöns södra ände, strax norr om Degerfors, finns det kommunala naturreservatet Degernäs- Ramshöjden. Reservatet är i första hand avsatt för att gynna rekreation och friluftsliv i ett område med betydande naturvärden och mäktiga spår efter senaste istiden. Söder om kommungränsen, längs den västra stranden, har man från väg 243 mellan Tällekullen och Västra Nytorp en mer eller mindre obruten fri utsikt över sjön. Förutom fritidsfiske är Möckeln av stort värde för friluftslivet genom sina många välbesökta badplatser. Svartälvens södra kanotled går genom sjön. Den välbevarade bebyggelsen vid Knutsbol är kulturhistoriskt intressant. Byn består av flera gårdar med tillhörande uthus, bodar etc. 3.1.2 Storbjörken och Ölen Storbjörken och Ölen är del av ett vattenområde som huvudsakligen omgärdas av olikåldrig barrskog på kullar. Lövskog förekommer dock på flera ställen. Skogsbruket, med återkommande hyggen, sätter sin prägel på landskapsbilden. På några platser bedrivs jordbruk. Stränderna är delvis bebyggda, främst med fritidshus. Vattenområdets stränder har bitvis stora inslag av lövträd, t.ex. björk, närmast vattnet. På flera ställen växer lärkträd. Starr- och gräsarter samt enstaka pors och bladvassruggar kantar stora delar av stränderna. I vikarna ökar bladvassbestånden. Även öarna, som hyser tall- eller lövskog, kantas av vass. Näckrosor dominerar flytbladsvegetationen. Sjöarna Stor-Björken och Ölen är utpekade som regionalt värdefullt vatten för naturvården. I dessa sjöar samt i Lillbjörkens och Svartåns vattensystem har den fridlysta arten hårklomossa en stark förekomst. Vattnets fluktuation gynnar mossan, som är en medelstor bladmossa med långa smala blad. Arten växer främst på stenblock och på basen av buskar och träd utmed stränder och långsamt rinnande vattendrag. Arten bedöms som sårbar och är upptagen i den svenska listan över rödlistade arter. Mossan igår även i 16(19)

EU habitatdirektiv, Sveriges innehav av arten är så stort som 90 %. Hårklomossan påverkas främst av variationer i vattenmiljön och tillgången till block, buskar och döda grenar, stammar i nedersta strandzonen Pelles udde, en bergklack som sticker ut i Ölens västra strand har ett visst naturvärde. Området kring Ölsboda herrgård, beläget vid Svartån som förbinder Ölen med Stor-Björken, är ett tilltalande inslag i landskapsbilden och dessutom en viktig fågellokal. Limudden, i Stor-Björkens södra del, är uppbyggd av urkalksten och det enda kända i Degerfors kommun. Vid provfiske i Stor-Björken har påträffats abborre, mört, gädda, gers, braxen, benlöja, siklöja, gös och lake. Vattenområdet är lättillgängligt för allmänheten och erbjuder stora möjligheter för rekreation, särskilt fiske. Väster om Svartå ligger den kommunala badplatsen Svartåbadet som har sandstrand, en av flera badplatser inom vattenområdet. Genom sjön går Svartåns kanotled. Öster om Ölen planeras inga fler LIS-områden eftersom den vildmarkskaraktär som södra Kilsbergen med flera naturreservat uppvisar har mycket högt bevarandevärde. Det bedöms som ett stort opåverkat område. 3.1.3 Letälven Letälven är ett cirka 22 km långt vattendrag vid gränsen mellan Värmland och Närke, och som rinner mellan Möckeln och Skagern. I närheten av älven ligger naturreservatet Sveafallen, ett välkänt nyckelområde för den geologiska forskningen omkring Ancylussjöns forna utlopp under senare delen av istiden. I dag är området skogbevuxet, men man kan se spår av isavsmältningen i form av bland annat jättegrytor och flyttblock. I Lidetorpsmon, också ett naturreservat i älvens närhet, finns en av landets största torra dödisgrop - Djupa hålet. Vid exempelvis Håkanbol, Klippflons udde och nedströms Åtorp finns höga naturvärden och värdefulla biotoper för fåglar, både som rastplats och boplats. Ravinbildningar finns på ett flertal platser. Letälven är iordningställd som kanotled, med sjöpaddling närmast Möckeln och Skagern; däremellan älvpaddling. Fallhöjden är 20 m. Vid den naturskönt belägna rastplatsen Lia finns det vindskydd, torrtoa och eldstad. Förutom sportfiske förekommer också kräftfiske i älven. Ett sparsamt bestånd av öring finns också i älven. 3.1.4 Skagern Kring Skagern, som är Sveriges 18:e största sjö till ytan, finns en hel del strandnära permanent- och fritidsbebyggelse. Tätast är bebyggelsen vid Gullspång där sjön har sitt utlopp. Beträffande vattenkvalitet bedöms sjön vara en miniatyr av Vättern, det vill säga bra vattenkvalitet. Naturvärden finns exempelvis vid Grannäs, Råbäck och Fallet. Det senare området är vid stranden blockrikt och nästan vegetationslöst för att in mot land övergå i strandskog med rik flora. Stranden är representativ för stora delar av Skagern. I sjön finns ett 20-tal fiskarter, bland annat, gös, gädda, lake, ål, småspigg, stensimpa, gullspångslax, vänerlax, regnbågslax, gullspångsöring, brunnshytteöring, skagernöring, håkanbolöring, bäckröding, sik, siklöja och nors. Gullspångslax, gullspångsöring, brunnshytteöring och ål har utplanterats i sjön. Skagern är också utpekad som nationellt värdefull från fiskesynpunkt eftersom ett mycket omfattande fritidsfiske bedrivs i sjön. Med sina sandstränder och bad har sjön ett stort värde för friluftslivet. Runt sjön finns en cirka 10 mil lång cykel-, vandrings- och ridled. 3.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga mark- eller vattenområden tas i anspråk för annat ändamål, utan dagens markanvändning får fortgå. Klimatförändringar, skogsbruk, förändrad vattenkvalitet etc. kan likväl medföra att natur-, kultur-, fritids- eller rekreationsintressen kan förändras och ibland gå förlorade. 17(19)

3.3 Påverkan och konsekvenser 3.3.1 Möckeln Planer på ny bostadsbebyggelse finns främst längs västra stranden mellan kommungränsen och Degernäs. Detaljplaneläggning pågår. Även på östra sidan av sjön finns önskemål om utveckling av strandnära bostadsbebyggelse. Bebyggelse, och inte minst vägar, längs stränderna, kan göra att natur- eller kulturvärden försvinner. I andra hand kan naturvärden komma att skadas genom ändrade klimat- och vattenförhållanden. Många biotoper längs stränderna är beroende av yt- och/eller grundvatten från landsidan. För omfattande strandbebyggelse riskerar att förändra karaktären på Möckeln. Från landskapsbildsynpunkt kommer byggnation längs stränderna, på grund av rådande höjdförhållanden, att i många fall bli väl synlig för många som rör sig inom området eller passerar förbi. Ett planprogram som omfattar hela Västra Möckelnstranden har antagits i december 2012. De förändringar som programmet initierar bedöms inte vara av den arten att de medför betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning som gjorts i samband med att förslag till den första detaljplanen inom området upprättats kommer till samma slutsats. 3.3.2 Stor-Björken och Ölen Bebyggelse kan komma att ta bort den karaktär av ödslighet som råder idag, samtidigt kan de rekreativa och friluftsvärdena minska. Naturvärdena är relativt få, och bör kunna undvikas för exploatering. De föreslagna kompletteringarna av bebyggelse bedöms inte påverka beståndet av hårklomossa annat än vid ev bryggplaceringar och en överdriven rensning av vegetation i strandområdet. Genom information i kombination av skötselföreskrifter i strandområdet bör arten inte påverkas av planerna. En försiktig utbyggnad av bryggor bedöms inte störa påverka strandområdet förutsatt att utbyggnaderna sker genom stor hänsyn till befintlig strandlinje. Det är sannolikt att mer eller mindre utglesad bebyggelse längs stränderna får större konsekvenser än mer gruppvis bebyggelse på färre platser. 3.3.3 Letälven Längs älven diskuteras möjligheterna till strandnära bebyggelse. Bebyggelse i alltför stor omfattning kan i första hand komma att minska de rekreativa värden och friluftsvärdena. Naturvärdena är relativt få, och bör rimligtvis kunna undvikas för exploatering. Det är sannolikt att mer eller mindre utglesad bebyggelse längs långa sträckor av älven får större konsekvenser än mer gruppvis bebyggelse på färre platser. 3.3.4 Skagern Längs stranden diskuteras möjligheterna till strandnära bebyggelse. Bebyggelse i alltför stor omfattning kan i första hand komma att ta bort den karaktär av ödslighet som råder idag och därmed minska de rekreativa värden och friluftsvärdena. Naturvärdena är relativt få, och bör rimligtvis kunna undvikas för exploatering. Det är sannolikt att mer eller mindre utglesad bebyggelse längs stranden får större konsekvenser än mer gruppvis bebyggelse på färre platser. 3.4 Förslag till åtgärder Inför fortsatt planering av LIS-områden (i tematiskt tillägg) är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt få fram en fördjupad studie som visar möjlig omfattning av strandnära bebyggelse. Inför en exploatering kompletteras kunskapen om natur- och kulturvärden med ytterligare inventeringar. Höjdlägen för bebyggelse och anläggningar, exempelvis vägar, måste ta i beaktande eventuella framtida översvämningsrisker. Strändernas stabilitet bör undersökas noga inför eventuella exploateringsskeden, för att undvika framtida skred etc. Framkomligheten och tillgängligheten för allmänhet, och även djur, längs stränderna prioriteras. 18(19)

3.5 Miljökvalitetsnormer Möckeln, Letälven, Ölen, Stor-Björken och Skagern har samma bedömning enligt miljökvalitetsnormerna för vatten. Ekologisk status: 2009 måttlig 2021 god Kemisk status: 2009 god 2015 god Tidsfristen för att uppnå god ekologisk status har satts till 2021. Orsaken till att god status inte förväntas uppnås 2015 är för Möckeln, Letälven och Skagern morfologiska förändringar/ kontinuitetsförändringar/ flödesförändringar. För Ölen och Stor-Björken har kontinuitetsförändringar och försurning konstaterats vara orsaken. Övergödning förekommer inte i något av de berörda vattnen. Den utveckling som möjliggörs genom LIS-områdena bedöms inte hindra att en god vattenstatus uppnås och bibehålls. Inte heller miljökvalitetsnormerna för luft bedöms överskridas pga LIS-områdena. 19(19)