UPPSALA UNIVERSITET BESLUT UFV 2000/1330 Konsistoriet 2001-02-19 Studie- och yrkesvägledning Mål och riktlinjer vid Uppsala universitet Innehållsförteckning o Inledning o Övergripande mål o Organisation och ansvar Den centrala studievägledningen Studievägledning på institution/fakultet o Riktlinjer för studievägledarrollen o Studievägledarens kompetens och kompetensutveckling o Vägledningens etik o Befattning som studievägledare o IT som stöd i vägledningen? 1
UPPSALA UNIVERSITET BESLUT UFV 2000/1330 Konsistoriet 2001-02-19 Inledning Studie- och yrkesvägledning Mål och riktlinjer vid Uppsala universitet Studenternas ökade frihet att välja och den mångfald och variation som nu präglar svensk hö g- skoleutbildning ställer krav på tillgång till vägledning i studierna. Studievägledning i denna mening är ett led i utbildningen och åvilar alla lärare och forskare som har kontakt med studenter. Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning (Högskoleförordningen 6 kap. 3). Studievägledning är en professionell verksamhet med syfte att hjälpa människor välja studieväg inför framtida arbetsmarknad. Studievägledaren skall aktivt hjälpa studenten och den blivande studenten till insikt om egna resurser och om samhällets möjligheter och begränsningar så att han/hon kan fatta välgrundade beslut. Studievägledaren vid universitet hjälper till att identifiera och analysera valmöjligheter i den utbildningsprocess som leder till individuell karriärutveckling. Studievägledning kan inte ersättas av information även om vägledningsprocessen ofta innehå l- ler inslag av information. Studievägledning innebär att ge sådan information och hjälp att studenten själv kan göra personligt ställningstagande. Studievägledning är inte detsamma som rådgivning. Att ge råd innebär att studievägledaren talar om vad han/hon tycker är bäst för den sökande. Studievägledaren skall inte överföra sitt personliga ställningstagande till studenten/den blivande studenten. Det är alltid studentens ansvar att fatta beslut som rör det egna valet. Förändringar i omvärlden, såsom genomförande av den nya gymnasieskolan, nya antagningsoch behörighetsregler, utveckling inom arbetsmarknaden samt den pågående internationaliseringen bidrar till ökade krav på studievägledning. Nya regler för studiemedel, krav på resultatuppföljning och ökad genomströmning medför också att behovet av studievägledning växer och troligen kommer att göra så även i framtiden. Behovet av studievägledning är olika och varierar beroende på när under utbildningen man söker studievägledning. Det är särskilt viktigt med stöd till studenter där utbildningen innebär successiva val. Inom professionell vägledning är det väsentligt att kunna sätta egna gränser - att veta sin kompetens. Här innebär gränsdragning att veta när man skall hänvisa studenten till annan instans inom universitetets nätverk runt studenten för vidare information och/eller stöd t ex institutionerna, Studerandebyrån, Studenthälsan, studentpräster, studentkårerna och nationerna. Med studievägledare menas befattningsinnehavare som tilldelats studievägledande uppgifter. 2
Med studenter avses i detta dokument såvä l studenter vid universitetet som presumtiva studenter. Studenten är en medarbetare vid universitetet och skall behandlas med respekt och ges bästa förutsättningar för att ta eget ansvar (se Pedagogiskt program vid Uppsala universitet). Syftet med detta dokument är att skapa de bästa förutsättningar för att studenter skall få en god studie- och yrkesvägledning såväl före som under studietiden ge riktlinjer till fakultetsnämnder (motsv) och institutioner för de beslut som skall fattas avseende organisation och omfattning av studievägledningen samt ge institutioner och enskilda studievägledare stöd i det dagliga studievägledararbetet. Övergripande mål Studievägledning skall medverka till att ge studenter insikt om sina egna resurser och tillgång till tillräcklig information för att fatta välgrundade beslut om studie- och yrkesval. ge tydlig information om regler inom utbildningsområdet. främja studentens fria studie- och yrkesval oavsett kön, social och etnisk bakgrund eller funktionshinder. Organisation och ansvar Vid Uppsala universitet skall finnas en central enhet för studievägledning vid universitetsfö r- valtningen och tillgång till studievägledning på program-, institutions- och/eller fakultetsnivå. Nära samverkan mellan dessa verksamheter är viktig för att nå målen. Ansvaret för studenter med funktionshinder vilar i första hand hos institutionen. På universitetsförvaltningen skall finnas en kontaktfunktion med samordningsansvar för stöd till studenter med funktionshinder. I samverkan skall studievägledarna på de olika nivåerna medverka i universitetets arbete med rekrytering av nya studenter t ex resor till gymnasieskolor/regementen, mässor och högskoledagar. Den centrala studievägledningen skall främst svara för allmän studievägledning samt information om utbildning vid Uppsala universitet yrkes- och arbetsmarknadsorientering universitetets övergripande rekrytering av nya studenter i samverkan med institutioner information om utbildningar vid andra universitet och högskolor samt utanför högskolan information om universitetets utbytesstudier och övergripande om studier utomlands information till vidareinformatörer inom närregionen t ex inom skola och arbetsförmedling. Den centrala studievägledningen skall också ansvara för fortbildning och kompetensutveckling inom området samt ge återkommande tillfälle till kontinuerligt informations- och erfarenhetsut- 3
byte mellan alla enheter inom universitetet där studievägledande uppgifter förekommer. Studievägledningen på institutions/fakultetsnivå skall främst svara för ämnesspecifik vägledning och information med kurs- och programanknutna uppgifter ämnesspecifik information till gymnasieelever och övriga stöd i studiesituationen och stimulans att fullfölja studierna uppföljning av studenters studieprestationer att ha fasta mottagnings- och telefontider anpassade efter studenternas antal och behov att ge tillgång till relevant informationsmaterial beträffande studiemedel och arbetsmarknad. Organisation och ansvar för studievägledningsfunktionen skall tydliggöras så att studenten, oavsett om han/hon läser inom program eller kurs, redan vid terminsstart blir medveten om var och hur studievägledning finns tillgänglig. Institution/program utformar instruktion och avsätter resurser för studievägledarfunktion. Studieuppföljning och studentomsorg Studievägledaren på institution bör vara den som i ett tidigt skede kan fånga upp signaler från lärare, övrig institutionspersonal och studiekamrater. Det bör finnas goda rutiner för uppföljning av resultat i Uppdok och närvaro vid obligatorisk undervisning för att på ett tidigt stadium upptäcka bristande studieprestationer och därmed tidigt kunna sätta in nödvändiga åtgärder t ex hjälp med planering av studierna eller kurs i studievanor. Studenter bör också ha fullgod info r- mation om regler för studieuppehåll och studieavbrott. De av konsistoriet fastställda Riktlinjerna för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet är en grund för samverkan med studenter. Riktlinjer för studievägledarrollen Studievägledaren skall verka för att studenten finner sig tillrätta i sin utbildning genom att vägleda sökande så att hon/han själv kan ta ansvar för val och beslut om utbildning, fortsatta studier och forskarutbildning informera om behörighetskrav, urvalsregler, utbildningars innehåll och examenskrav hjälpa studenter att planera och få struktur på sina studier och hitta rätt bland regler och förordningar. hålla sig informerad om framtida arbetsmarknad och yrkesroller, särskilt den som har betydelse för studenterna på aktuell utbildning uppmärksamma och stödja studenter med särskilda behov, hjälpa studenter att finna individuella lösningar för en god studiesituation erbjuda orienterande och problemlösande samtal samt i förekommande fall remittera till specialistfunktioner som t ex Studenthälsan i samråd med kontaktfunktion på universitetsförvaltningen stödja studenter med funktionshinder vara lyhörd och ge det stöd som behövs vid språkliga och kulturella skillnader 4
hjälpa studenter till de mål de har med sina studier genom att förmedla kunskap om alternativa utbildningar vid andra universitet och hjälpa studenter med informationssökning både inom och utom Sverige informera berörda ansvariga om brister och missförhållanden i den fysiska och psykiska studiemiljön iaktta gränser för sitt kompetensområde och vidare hänvisa till lämplig instans. Studievägledaren bör ha kunskap inom följande områden för att inom internationalisering medverka till internationalisering av utbildning genom att informera om möjligheter och fö r- utsättningar för studier utomlands genom utbyte eller på egen hand vara en länk för vidare information om arbete utomlands inom studiefinansiering kunna informera om regler för studiemedel kunna utfärda intyg som ger Centrala studiestödsnämnden ett sakligt och allsidigt underlag för att bedöma studentens studiesituation inom arbetsmarknadsinformation underlätta övergången mellan studier och yrkesliv orientera om arbetsmarknaden och möjliga yrkesområden samverka med Studenter & Arbetsmarknad, Uppsala universitets arbetslivscenter samt övriga som kan ha betydelse för studenters arbetsliv. Studievägledarens kompetens och kompetensutveckling Det är av stor vikt att studievägledare på institutionen ges möjlighet att inom sin tjänst deltaga i kompetensutveckling. Studievägledaren bör dessutom ingå i kommittéer/ råd/utskott eller liknande forum där grundutbildning diskuteras för att tillvarata gemensam information och kunskap. Studievägledarens kunskap och erfarenhet skall tas tillvara vid pedagogiskt utvecklingsoch utvärderingsarbete på alla nivåer inom universitetet. Studievägledaren har ett särskilt ansvar för att utveckla sitt professionella kunnande genom att hålla sig orienterad om utvecklingen inom sitt område och i samhället, både nationellt och internationellt, och genom att delta i fort- och vidareutbildning Kompetensutveckling i form av utbildning skall omfatta introduktionskurs för nya studievägledare kurs i väglednings- och samtalsmetodik fortbildning och omvärldskunskap andra aktuella frågor och annan utbildningsanknuten verksamhet t ex arbetsmarknad, möjligheter och krav för praktikarbete, internationalisering. Studievägledaren skall ha kännedom om/delta i institutionens jämställdhetsarbete. 5
Den enskilde studievägledaren skall utbyta kunskaper och erfarenheter med sina kollegor så att den samlade kompetensen ökar. Studievägledning vid en institution kan vara ett ensamarbete och det är av stor vikt att skapa ett bra nätverk inom universitets studievägledargrupp. Vägledningens etik En studievägledare har att hantera en mängd, ofta motsatta förväntningar och hamnar inte sällan i intressekonflikter. Studievägledaren skall fungera både som studentens ombud och som universitetets och samhällets representant. I detta kan ligga en målkonflikt då samhällets, universitetets och individens mål inte alltid är förenliga. Den information som studievägledaren skall ge sina intressenter skall vara saklig, allsidig och relevant. Studievägledaren bör också vara medveten om vad det innebär och vilka problem som kan uppstå i dubbelrollen studievä g- ledare och examinerande lärare. Studievägledaren skall sätta studenten i centrum och därför stå fri från särintressen se förändrings- och utvecklingsmöjligheter hos varje enskild student iaktta tystnadsplikt i alla frågor som rör den enskilde studentens personliga förhållanden (Sekretesslagen 7 kap 9 4 st). Befattning som studievägledare Råd för beslut om anställningar på institutions/fakultetsnivå där studievägledning ingår: Vid inrättande av befattning som avser studievägledning bör det beaktas att en sådan normalt skall omfatta 50%. Den anställde bör ha mycket goda ämneskunskaper inom berört/berörda ämnesområde/områden. Den anställde bör ha intresse och fallenhet för att vara en god vägledare vilket innebär engagemang och intresse för människor, förmåga att visa empati, vara lyhörd, ha människokännedom samt god kommunikations- och samarbetsförmåga. IT som stöd i vägledningen På varje institutions hemsida bör förutom utbildningsinformation också finnas aktuella uppgifter om studievägledarens telefon och öppettider. Centrala studievägledningen skall ha en e-post lista för universitetets alla studievägledare. Denna lista skall användas för gemensam information, service och eget nätverksarbete. Studievägledaren kan dessutom använda den nya tekniken via hemsidan genom att ha t ex studiehandbok tillgänglig i utbildningskatalogen på nätet (www.uu.se/utbildning) de vanligaste förekommande frågorna som stöd i vägledningen kännedom om hur man kan använda Internet med hänvisning till hemsidor och länkar som komplement i vägledningsprocessen. 6