EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 10.6.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0594/2002, ingiven av Paraskevas Louloudakis (grekisk och italiensk medborgare), om att den grekiska staten har beslagtagit hans bilar 1. Sammanfattning av framställningen Framställaren bor med sin familj permanent i Italien och har där bildat ett tillverkningsföretag. 1993 bildade han i Grekland ett företag för handel med olivolja vilket omfattades av förordning (EEG) nr 866/90 inom gemenskapens första stödramar. Det italienska företaget hade, förutom andra transportmedel, i sin besittning tre bilar vilka fördes till Grekland av skäl som hade att göra med verksamheten. 1995 beslagtog tullmyndigheten på Kreta de tre bilarna och grep framställaren misstänkt för smuggling. Som en följd härav fängslades han, men frikändes senare av domstolen, och böter utdömdes för att bilarna hade framförts olagligt i Grekland. Framställaren framhåller även att hans hälsa har blivit allvarligt lidande (hjärtbesvär och psykiska problem) samt att hans familj har drabbats ekonomiskt. Trots upprepade åtgärder inför olika rättsliga instanser i Grekland och den rekommendation Europeiska kommissionen lämnade till EG-domstolen, dit de grekiska domstolarna hade vänt sig, har problemet med de beslagtagna bilarna ännu inte lösts. Framställaren begär Europaparlamentets bistånd för att komma till rätta med problemet. 2. Tillåtlighet Framställningen förklarades tillåtlig den 4 februari 2003. Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel 192.4 i arbetsordningen). CM\729729.doc PE331.887v01-00
3. Kommissionens svar, mottaget den 16 maj 2003 Bakgrund Framställaren är grekisk och italiensk medborgare och uppger att han är bosatt i Italien. Han förde in tre Italienregistrerade fordon till Grekland och använde dem där utan att betala skatt i Grekland. De grekiska myndigheterna anser dock att han är bosatt i Grekland och att han skulle betala skatter (huvudsakligen registreringsskatt) när fordonen fördes in i Grekland. Därför utfärdade de grekiska myndigheterna framställaren mycket höga böter som enligt grekisk lagstiftning kan föreläggas vid olaglig bilimport. Fordonen konfiskerades dessutom och har ännu inte återlämnats till framställaren. Tillämplig lagstiftning Tillämplig lagstiftning i det ärende som nämns i framställningen är rådets direktiv 83/182/EEG av den 28 mars 1983 om skattebefrielser inom gemenskapen för vissa transportmedel som tillfälligt införs från en annan medlemsstat. 1 I direktivet anges undantag från registreringsavgifter och andra fordonsskatter (framför allt årlig trafikskatt) vid tillfällig användning av ett fordon i en annan medlemsstat än den i vilken fordonet är registrerat om följande villkor uppfylls: Fordonet har i enlighet med gällande allmänna skatteregler inköpts på en medlemsstats inhemska marknad. Den person som importerar fordonet 2 ska ha sin normala hemvist i en annan medlemsstat än den till vilken fordonet tillfälligt införts och ska använda fordonet för eget bruk. Fordonet får inte överlåtas eller hyras ut i den medlemsstat dit den tillfälliga införseln skett eller lånas ut till någon som är bosatt i den staten. Undantaget från skatt för tillfällig användning av ett fordon i en annan medlemsstat än i den fordonet är registrerat gäller en tid, sammanhängande eller inte, av högst sex månader under en tolvmånadersperiod. I artikel 9.1 i direktivet anges dock att medlemsstater får införa förmånligare regler; framför allt kan de på begäran av importören tillåta tillfällig införsel för en tid som överstiger sex månader. 1 EGT L 105, 23.4.1983, s. 59 63. 2 I rådets direktiv 83/182/EEG används ibland begreppet import, vilket även nämns i detta meddelande. Det bör dock påpekas att det för närvarande inte förekommer någon import av varor mellan medlemsstaterna. I samband med den gemensamma marknaden är det mer lämpligt att tala om införsel av gods från en medlemsstat till en annan. PE331.887v01-00 2/6 CM\729729.doc
Problem som uppstått Direktivets tillämpning i Grekland har varit mycket problematisk. Tre domar i EG-domstolen 1 och ett antal anmälningar och framställningar från unionsmedborgare har inkommit till EG-institutionerna i frågan. De frågor som framställaren ställer kan sättas in i detta sammanhang. I detta hänseende och enligt de uppgifter kommissionen har fått är de huvudsakliga problemen följande: a) Fastställandet av grekiska medborgares normala hemvist : Även om den grekiska lagstiftningen enligt grekiska myndigheter är formellt korrekt på denna punkt (eftersom exakt samma ordalydelse som i artikel 7 i direktiv 83/182/EEG förekommer i lagstiftningen, i vilken fastställs allmänna regler för att bestämma hemvist ) verkar den praktiska tillämpningen av bestämmelsen i Grekland ge upphov till vissa svårigheter. Kommissionen har i detta hänseende fått uppgifter om att en grekisk medborgare som i tio år har arbetat och varit bosatt i en annan medlemsstat kan betraktas som bosatt i Grekland. Det verkar dessutom som om de grekiska myndigheterna fäster oproportionerligt stor vikt vid familjeband när det handlar om att avgöra normal hemvist. Exempelvis betraktas en 26-åring som lever på egen hand i en annan medlemsstat, medan föräldrarna bor kvar i Grekland, som bosatt i Grekland ända tills han gifter sig utomlands. EG-domstolen har beträffande denna tolkning av begreppet normal hemvist beslutat följande: För de syften som avses i artikel 7 i direktiv 83/182/EEG motsvarar normal hemvist den berörda personens permanenta intressecentrum, vilket måste avgöras med hjälp av samtliga de kriterier som anges i denna bestämmelse och relevanta fakta (dom av den 23 april 1991 i mål C-297/89, Ryborg). När en person har både personlig och yrkesmässig anknytning till två medlemsstater skall hans normala hemvist, bestämt på grundval av en helhetsbedömning av samtliga relevanta omständigheter, utgöras av den plats där hans huvudsakliga intressecentrum är beläget och att, om det inte heller efter en sådan helhetsbedömning är möjligt att bestämma var det normala hemvistet är beläget, den personliga anknytningen skall ges företräde. Dessa kriterier har fastställts i domen av den 12 juli 2001 (mål C-262/99, Paraskevas Louloudakis mot Republiken Grekland och gäller framställarens situation. b) De extremt höga böter som utfärdas vid överträdelse av bestämmelserna i direktiv 83/182/EEG: I framställarens specifika fall, som togs upp av EG-domstolen, och enligt generaladvokatens förslag till avgörande, handlade det om följande belopp: Böter på 100 000 GRD för vart och ett av de fordon som har införts till Grekland utan att deklaration avgivits. Böter på 5 000 000 GRD för två fordon, vars cylindervolym översteg 2 001 cm 3, samt 1 000 000 GRD i böter för ett fordon, vars cylindervolym inte översteg 300 cm 3. 1 Dom av den 2 augusti 1993 i mål C-9/92, Kommissionen mot Republiken Grekland, dom av den 29 maj 1997 i mål C-389/95, Siegfried Klattner mot grekiska staten, dom av den 12 juli i mål C-262/99, Paraskevas Louloudakis mot Republiken Grekland. CM\729729.doc 3/6 PE331.887v01-00
Två gånger den tull och andra avgifter (nämligen 36 108 840 GRD x 2) som sökanden enligt tullmyndigheten uppsåtligen underlåtit att betala. I detta fall beslutade domstolen i ovannämnda dom av den 12 juli 2001 följande: En extra avgift i sådana här fall är förenlig med proportionalitetsprincipen endast i den mån den, med hänsyn till överträdelsernas allvar, är nödvändig för att beivra och förebygga sådana överträdelser. En eventuell god tro hos den som begått överträdelsen skall dock beaktas vid påföljdsbestämningen om det har varit svårt att avgöra vilka regler som skall tillämpas. Även om dessa kriterier hade fastställts beträffande ovannämnda böter kan de även tillämpas på den särskilda sanktionen att konfiskera bilar, vilket är den sanktion som nämns i framställningen. De stränga sanktionerna är särskilt problematiska när det handlar om grekiska medborgare som i god tro förmodar att de måste betraktas som bofasta i en annan medlemsstat, medan de grekiska myndigheterna däremot anser att de är bosatta i Grekland. I dessa fall (där fastställandet av normal hemvist ofta ger upphov till svårigheter) straffas den enskilde hårdare än vad som verkar motiverat eller proportionerligt. Kommissionens åtgärder Efter att ha mottagit ett antal klagomål från grekiska medborgare inledde kommissionen överträdelseförfarande nummer 1997/4258. Efter att ha avsänt den formella skrivelsen och ett motiverat yttrande, och slagit fast att svaren från de grekiska myndigheterna inte var tillfredsställande, beslutade kommissionen den 17 juli 2002 att anmäla Grekland till EG-domstolen. Det kan i detta hänseende vara lämpligt att påpeka att en av de frågor som väcktes av kommissionen i det motiverade yttrandet var det faktum att straffet med konfiskering av fordon verkar mycket hårt och oproportionerligt. Det bör även påpekas att den grekiska lagstiftningen har ändrats, med kraft från och med den 1 januari 2002. I den nya lagstiftningen fastställs en lägre straffsats vid överträdelse av direktiv 83/182/EEG; eftersom straffen fortfarande förefaller oproportionerliga, och med tanke på att det fortfarande återstår en rad problem som inte lösts, (bland annat det faktum att de grekiska myndigheterna anser att direktiv 83/182/EEG inte är tillämpligt från den 1 januari 1993) har dock inte kommissionen ändrat sitt beslut i frågan. Dessutom verkar problemet med konfiskering av fordon kvarstå, eftersom den nya lagstiftningen fortfarande ger utrymme för denna sanktion. Av dessa skäl anser kommissionen att den har vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att lösa de problem som omnämnts av framställaren och föreslår att ärendet avslutas. 4. Kommissionens svar, mottaget den 10 juni 2008 För att besvara ovanstående framställningar, som samtliga avser fordonsbeskattning eller konfiskering av fordon i Grekland, hänvisar kommissionen utskottet för framställningar till PE331.887v01-00 4/6 CM\729729.doc
kommissionens gemensamma meddelande om framställningarna 0596/2006, 0650/2006, 0722/2006 och 0521/2007, som översändes till parlamentet den 12 februari 2008. Kommissionens svar av den 12 februari 2008 Det rådande läget avseende den grekiska fordonsbeskattningen är följande: Beslutet i mål C-74/06 avgavs den 20 september 2006. Kommissionen hade funnit att Grekland tillämpade de värdeminskningstabeller som används för att beräkna registreringsavgiften för begagnade fordon på ett sätt som innebar en överträdelse av artikel 90 i EG-fördraget. Kommissionen hade vidare framhållit att bristen på insyn i samband med beräkningen av värdeminskningen och den avgift på 300 euro som tas ut för en expertgranskning av fordonen också strider mot artikel 90. I domslutet avfärdade domstolen kommissionens två sista anklagelser. När det gällde värdeminskningstabellen höll domstolen emellertid med kommissionen och förklarade den oförenlig med artikel 90. Den 9 oktober 2007 skickade kommissionen en skrivelse till de grekiska myndigheterna och bad om upplysningar om åtgärder som de hade vidtagit för att efterleva domstolens beslut. Svaret på kommissionens skrivelse mottogs den 24 december 2007 och håller för närvarande på att översättas. I svaret på kommissionens skrivelse avseende mål C-156/04, informerade de grekiska myndigheterna kommissionen att de två bestämmelser som domstolen ansåg vara oförenliga med gemenskapsrätten fanns i en lag upphävdes redan 2001, och att den gällande lagstiftningen är förenlig med gemenskapsrätten. Kommissionen skickade den 30 oktober 2007 ytterligare en skrivelse till de grekiska myndigheterna och begärde förtydliganden av den lagstiftning som ersatte de bestämmelser som hade kritiserats av domstolen. Grekland svarade på kommissionens kompletterande skrivelse den 30 november 2007. När det gäller domstolens inledande kritik förklarade de grekiska myndigheterna i sina skrivelser att man enligt den gällande lagstiftningen inte längre anser att innehav av begagnade fordon som är registrerade i andra EU-länder av personer som normalt bor i Grekland är ett brott, och att lagstiftningen därför inte innehåller någon bestämmelse som skulle låta personer som har funnits skyldiga till detta brott slippa rättegång om de betalar registreringsavgiften och inte vidtar rättsliga åtgärder enligt nationell lagstiftning. När det gäller den övriga kritiken förklarade de grekiska myndigheterna att även om det enligt den nya lagstiftningen fortfarande är möjligt att tillfälligt hålla kvar fordon som tillhör grekiska medborgare och som är registrerade i andra medlemsstater, kan detta bara göras i fall då uppbörden av avgifter som ska betalas till staten inte är garanterad, till CM\729729.doc 5/6 PE331.887v01-00
skillnad från de tidigare bestämmelserna enligt vilka det var obligatoriskt att hålla kvar fordonen i varje enskilt fall. Kvarhållande av fordon är att betrakta som en åtgärd som vidtas i sista hand när lagöverträdaren har vägrat att antingen betala registreringsavgiften för bilen för att reglera fordonet eller föra ut fordonet ur Grekland, vilket är ett alternativ som domstolen fann fördelaktigt för den berörda personen (punkt 84 i mål C-156/04). Kommissionen anser på grundval av den mottagna informationen att den gällande grekiska lagstiftningen är förenlig med domstolens beslut och att det därför inte finns några skäl att inleda förfarandet enligt artikel 228 i EG-fördraget. PE331.887v01-00 6/6 CM\729729.doc