Pilotprojekt: Prekvalificering i arkitekturtävlingar

2010-06-28 Pilotprojekt: Prekvalificering i arkitekturtävlingar 1. Inledning Denna ansökan avser ett pilotprojekt som skall undersöka prekvalificeringen av arkitektkontor till inbjudna arkitekturtävlingar i Sverige. Prekvalificeringen är ett urvalsförfarande. Det innebär att arrangörer (byggherrar, uppdragsgivare) utser deltagare (arkitektkontor, projektgrupper) till arkitekturtävlingar. Förfarandet används vid inbjudna tävlingar. Arrangören väljer tävlande bland arkitektkontor som efter annonsering anmält till sitt intresse för tävlingsuppgiften och skickat in efterfrågad dokumentation. En orsak till att prekvalificeringen är en angelägen forskningsuppgift är att urvalsförfarandet lägger grunden till kommande upphandling av arkitekttjänster. Den som vinner tävlingar brukar erhålla projekteringsuppdraget. Därtill kommer att urvalsförfarandet ökat i omfattning genom att inbjudna tävlingar blivit en dominerande tävlingsform. En majoritet av arkitekturtävlingarna i Norden är inbjudna tävlingar med begränsat deltagande (Kazemian, Rönn & Svensson, 2006). Redan av denna korta redovisning framgår att prekvalificeringen är en aktivitet av strategisk betydelse i byggsektorn. Här finns en problematik som inbegriper två typer av frågeställningar: Dels frågor om hur arrangörer utser tävlande. Vad är det som gör arkitektkontor attraktiva för arrangörer? Vilka överväganden styr arrangörers val av tävlande? Dels frågor om arkitektkontorens önskan om att medverka i tävlingar. Vilka motiv ligger bakom arkitektkontorens intresseanmälningar? Hur uppfattas urvalsförfarandet av arkitekterna? Europa är centrum för tävlingskulturen. Det beror inte bara på att den moderna arkitekturtävlingen återskapades här i slutet av 1800-talet i spåren av industrialismen och blev en del av arkitekternas självbild och professionella kultur. Lika viktigt är att EU reglerat tävlingen genom ett särskilt beslut (Direktiv 2004/18/EG). Denna föreskrift har sedan överförts till lagen om offentlig upphandling, LOU. Tävlingar har till följd av regleringen blivit både (a) en metod för att få fram goda förslag på lösningar av gestaltningsproblem i arkitektur och stadsbyggnad och (b) ett verktyg för upphandling av arkitekttjänster. Enligt LOU skall tävlingsförslagen redovisas på ett anonymt sätt för arrangörer (byggherre, uppdragsgivare). Kravet gör att upphandling via tävlingar uppfattas som rättvist. Alla behandlas lika. Det är inte namnet på förslagsställaren som skall fälla utslaget utan kvaliteten på lösningen. Grundprincipen i LOU 2007:1091, 2 kap 14, är att tävlingar skall vara öppna för alla. En majoritet av arkitekturtävlingarna är dock inbjudna med begränsat deltagande. Kravet på tillgänglighet innebär att offentliga arrangörer måste informera om tävlingar genom annonsering. Enligt LOU har också samtliga arkitektkontor rätt att bli kvalificerade för tävlingen. Förutsättningen är att man lämnat in en intresseanmälan med efterfrågade uppgifter. Därefter utser arrangörer vanligts 3 till 6 arkitekturkontor som deltagare i den inbjudna tävlingen. 1 Så ser i korthet bakgrunden ut till pilotprojektet. 1990-talets politiska intresse för arkitekturtävlingar sammanfaller med avregleringar. Marknadsorienteringen ställde nya krav på politiken på nationell nivå. Arkitekturpolitiska pro- 1 LOU 2007:1091, kap 14 4, anger att antalet tävlingsdeltagare skall vara så stort att en effektiv konkurrens uppnås. Arrangören måste informera om tävlingen och offentliggöra resultatet av prekvalificeringen. Endast de kriterier som redovisats i annonsen får ligga till grund för valet av vinnare. 1

gram började togs fram i Europa med start i Holland 1991, Norge 1992 och Danmark 1994. 2 Det svenska programmet, Framtidsformer, är från 1997. Gemensamt för dessa program är att arkitekturtävlingar lyfts fram som ett medel för att skapa attraktiva och innovativa miljöer. Tävlandet länkas till både kreativitet, marknadsföring, konkurrens och upphandling. Offentliga beställare (byggherrar, uppdragsgivare) uppmanas i programmen att utse arkitekter till offentliga byggnadsuppdrag på grundval av tävlingar. Användningen av tävlingar i Europa för upphandling kan avläsas via annonseringar i Tenders Electronic Daily, TED. Den elektroniska databasen innehåller annonser som överstiger tröskelvärdet (125 000 Euro från och med 2010). Det är således större tävlingsuppdrag som registreras i databasen. 1997 fanns det totalt 2893 annonser i TED (F.R.I. 1998). Av dessa var 608 arkitekturtävlingar, vilket motsvarar 21% antalet annonser. Störst andel upphandlingar genom arkitekturtävlingar annonserade i TED hade Portugal (58%), Frankrike (49%), Italien (40%), Finland (28%), Österrike (28%), Danmark (21%) och Belgien (21%). I Sverige handlade 6% av annonserna i TED om tävlingar. Rapporten Building Culture in Germany från 2001 redovisar en liknande bild av tävlingskulturen i Europa. 2004 erhöll Arkitekturskolan anslag till forskningsprogrammet Kvalitetsbedömning och kvalitetshöjning. Projektledare var docent Magnus Rönn. Inom ramen för programmet har två studier av nutida tävlingar genomförts, dels en kartläggning av tävlandet i Norden (Kazemian, Rönn & Svensson; 2005-2007). Dels har Charlotte Svensson (2008) i en licentiatavhandling, Arkitekturtävlingar, om konsten att hitta en vinnare, undersökt hur juryer utser förstapristagare. Den nordiska studien var inriktad på nutida tävlingar. Av studien framgår att det åren 1999-2000 genomfördes sammanlagt 199 arkitekttävlingar som godkänts av arkitektorganisationerna i respektive land. Byggsektorn i Finland och Danmark tävlade något mer jämfört med Sverige och Norge. Detta stämmer med annonseringen i TED. Studien visade även att det fanns få vetenskapliga arbeten som behandlar nutida tävlingar. Detta är förvånande med tanke på att arkitekturtävlingen är en institution som varit i praktiskt bruk i över hundra år. Doktorsavhandlingarna på området domineras av ett tillbakablickande arkitekturhistoriskt perspektiv. 3 Svensson har genomfört två fallstudier inom ramen för sitt avhandlingsarbete. Hon fann att juryn använde sig av två olika metoder för att identifiera en bästa lösning på tävlingsuppgiften, en rationell beslutsprocess respektive en arkitekturkritisk metod. Den rationella beslutsprocessen gick ut på att söka en situation där förslag kunde ställas mot varandra. Den arkitekturkritiska metoden utnyttjades för att tränga in i tävlingsproblematiken. Vinnaren visade sig för juryn sedan ledamöterna använt förslagen som kunskapsmedel. Satsningen vid KTH har fortsatt genom forskningsprogram (2010) som skickats till både 2 Holland; Space for Architecture (1991), Architecture of Space (1996), Constructing the Netherlands (2001) och Action Programme Space and Culture (2005). Norge; Omgivelser som kultur, (1992), Estetikk i bygg och anlegg (1997) och Arkitektur.nå, (2009). Danmark; Dansk Arkitektur, (1994), Arkitektur 1996 (1996) och Arkitekturnation Danmark, (2007). Sverige; Framtidsformer 1997, Finalns; Finlands Arkitekturpolitik 1998, Tyskland, Building Culture in Germany (2001). Irland, Action on Architecture (2002). Österrike, The Austrian Report on Building Culture (2006). Skottland, Building our Legacy, Statement on Scotland s architecture policy (2007). 3 Birgitte Sauge (2003) kartlägger 1930 års tävling om ett nytt huvudkontor för Norges Rederiförbund i Arkitekturtegning og kontekst. Redunn Rustad (2009) jämför tre tävlingar i Norge från 1927, 1964 och 2002 i avhandlingen Hvad er tidsmessig arkitektur? Elisabeth Tostrups (1999) avhandling, Architecture and Rhetoric, analyserar arkitekturtävlingar i Oslo under perioden 1939-1999. Rasmus Waern (1996) beskriver den historiska bakgrunden i Tävlingarnas tid. Gerd Bloxham Zetterstens (2000) avhandling, Nordiskt perspektiv på arkitektur, har ett kapitel som behandlar arkitekturtävlingar om stadshus från 1900 till 1950. Här beskrivs tävlingens betydelse för stadshusens arkitektoniska utveckling. Leif Östmans (2005) avhandling, A Pragmatist Theory of Design, innehåller en fallstudie om 2002 års tävling om ett nytt bibliotek i Lohja i Finland. Denna studie har ett nutida perspektiv på tävlingen. 2

FORMAS och Vetenskapsrådet. Forskningsprogrammen innehåller delprojekt som skall studera flera olika tävlingsformer: arkitektur- och stadsplanetävlingar, markanvisningstävlingar och Europantävlingar, som är en tävling för arkitekter under 40 år. 2008 arrangerade Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad, KTH, ett symposium om arkitekturtävlingar. Symposiet föll väl ut och har kunnat utnyttjas i uppbyggnaden av ett internationellt forskarnätverk, som har tävlingar som gemensamt forskningsfält. Enligt deltagarna var det första gången som arkitekturtävlingar blev föremål för en vetenskaplig konferens. Tidigare konferenser har utmynnat i utställningar och kataloger. Denna gång var det papers och deras vetenskaplighet som prövades i parallella workshops. Tidskriften Nordisk Arkitekturforskning har 2009 gett ut ett engelskspråkigt dubbelnummer (nr 2/3 2009) med vetenskapliga artiklar från symposiet i Stockholm. Temaredaktörer har varit Jonas E Andersson, Reza Kazemian och Magnus Rönn från Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad. En engelskspråkig antologi med 26 kvalitetsgranskade bidrag från symposiet ges ut av ALX BOOKS under december 2010 med titeln The Architectural Competition: Research Inquiries and Experiences. Magnus Rönn har varit huvudredaktör för antologin. 2. Pilotprojektet Denna ansökan om medel för att genomföra ett pilotprojekt om prekvalificering ingår i satsningen på forskning om nutida tävlingar vid KTHs Arkitekturskola. Pilotprojektet bygger vidare på studier av tävlingsprocesser vid KTH/A. Det är ett kunskapsfält av centralt intresse för samhällsbyggandet. Som kunskapsfält betraktat kan tävlingsprocessen delas in fem olika skeden, från programarbetet till implementering av vinnande tävlingsbidrag: 1. Programarbete: Det första skedet omfattar beslut om tävlingsform (projekttävling, idétävling, öppen tävling, inbjuden tävling), val av jury, definiering av tävlingsuppgiften, framtagning av kravspecifikation, mål och utvärderingskriterier. 2. Prekvalificeringen: Det andra skedet omfattar val av deltagare till inbjudna tävlingar. Här ingår krav på att tävlande skall redovisa företagsuppgifter och dokumentera sin kompetens. Arrangörer tar fram tävlingsinformation, utvärderingskriterier och rangordnar de arkitektkontor som anmält intresse för tävlingen. 3. Gestaltningsprocessen: Det tredje skedet är idéutveckling och gestaltning. De tävlande kontoren analyserar tävlingsprogrammet, utvecklar bärande gestaltningsidéer och visualiserar förslag till lösningar på tävlingsuppgiften. 4. Kvalitetsbedömningen: Det fjärde skedet är juryns kvalitetsbedömning av tävlingsbidragen med tillhörande val av vinnare. Förtjänster och brister i förslagen analyseras och värderas. Juryns uppgift är att identifiera en bästa helhetslösning på uppgiften. 5. Implementering: Det femte och sista skedet är genomförandet av vinnande tävlingsförslag. Tävlingen övergår nu till att bli en fråga om upphandling av arkitekttjänster, projekteringsuppdrag och byggande. 3. Målsättning, perspektiv och frågor Pilotprojektets övergripande målsättning är att utveckla kunskap om prekvalificeringen av arkitektkontor hos ett urval av tävlingsarrangörer. Studierna genomförs hos ett strategiskt urval av kommunala och statliga arrangörer av inbjudna tävlingar. Undersökningsmetodiken är en kombination av dokumentgranskning, arkivstudier och enkäter med djupintervjuer av nyckelaktörer. Metodiken ger både bredd och djup i studierna. Intervjuguide och enkätformulären skall samordnas med en studie i Danmark. Kristian Kreiner och Merete Gorm 3

(2008, 2009) vid Köpenhamns Handelshögskola har undersökt prekvalificeringen i Danmark. Genom samordningen blir det möjligt att jämföra erfarenheter från pilotprojektet med data från Danmark. Pilotprojektet utgår från hypotesen att prekvalificeringen är en urvalsprocess som innehåller både tillval och frånval. Det finns ömsesidiga val i urvalsprocessen. Arkitektkontor som önskar delta i tävlingar skickar in sina intresseanmälningar till arrangörer. Det är ett aktivt tillval. Arrangörer gör på motsvarande sätt ett aktivt tillval när man pekar ut tävlande bland dem som anmält sitt intresse. Övriga lämnas utanför. Arrangörens urval av tävlande till inbjudna tävlingen rymmer således samtidigt ett frånval. Arkitektkontorens frånval yttrar sig i uteblivna intresseanmälningar. Principerna kan uttryckas så här: 1) Arrangören perspektiv: Arrangörer (byggherre, uppdragsgivare) utser de arkitektkontor som denne av ett eller annat skäl önskar ha med i tävlingar. Antingen söker arrangörer en spännande mix av tävlande eller så väljs arkitektkontoren individuellt utifrån sina egna meriter. Eftersom tävlingen är begränsad till antal måste valet av tävlande grunda sig på föreställningar om vilka som är mest lämpade för tävlingsuppgiften. Därmed blir det intressant att undersöka vad som styr arrangörernas val i denna situation präglad av konkurrens. Vad är det som gör arkitektkontor attraktiva för arrangörer? Vilken typ av uppgifter efterfrågas i annonserna? På vilka grunder utses tävlande? Hur ser beslutsunderlaget ut? Vilka kriterier avgör utvärderingen? Hur rangordnades de tävlandens kvalifikationer? 2) De tävlandes perspektiv: Arkitektkontoren skickar in intresseanmälningar till sådana tävlingar som framstår som attraktiva av något skäl. Antingen är det tävlingsuppgiften och arrangören som lockar eller så är det möjligheten till framtida uppdrag som styr intresset. Eftersom arkitektkontoren inte kapacitet att delta i alla tävlingar måste man göra ett urval. Den intressanta frågan i detta perspektiv handlar om att ta redan på varför vissa tävlingar är så tilltalande för arkitektkontoren att de skickar in intresseanmälningar. Vad är det som får arkitektkontoren att efterfråga prekvalificeringar? Varför uppfattas en del tävlingar som intressantare än andra? Vilka överväganden ligger till grund för beslutet att skicka in intresseanmälningar. Hur upplevs prekvalificeringen med tillhörande urvalsprocess av arkitekterna? 4. Metoder Undersökningsmetodiken i pilotprojektet är en kombination av dokumentgranskning, arkivstudier, djupintervjuer och enkäter. Preliminärt kommer prekvalificeringen att studeras i ett 10-tal tävlingar som arrangeras av statliga och kommunala uppdragsgivare/byggherrar. Fallen skall representera typiska tävlingar. Av detta skäl kommer fallen att väljas i samråd med enheten för tävlingsservice inom Sveriges Arkitekter. Dokumentgranskningen omfattar närläsning av annonser, intresseanmälningar, protokoll, utvärderingar, förfrågningar, utlåtanden, osv. Analysen av dokumenten läggs till grund för framtagning av intervjuguide och utveckling av enkätformulär till arkitekter. Djupintervjuer kommer att genomföras med nyckelpersoner, som i undersökningen representeras av de företrädare för arrangörer som deltagit i utvärderingen av arkitektkontor och sammanställt beslutsunderlag. Också de externa arkitekter som deltagit i urvalsförfarandet är nyckelpersoner som skall djupintervjuas. Preliminärt kommer ett 30-tal personer att höras. Enkäter skall skickas till de arkitektkontor som anmält intresse för tävlingen. Avsikten är att enkätformuläret skall nå ut till ett 100-tal arkitektkontor. Varje annons från arrangörer genererar uppskattningsvis ett 40-tal intresseanmälningar, varför ett urval behöver göras bland de kontor som önskat delta i tävlingen. En första avgränsning till svenska arkitektkontor fram- 4

står som lämpligt eftersom pilotprojektet fokuserar på arkitekturtävlingar som haft nationella arrangörer och beslutsfattare. Ur denna grupp kan sedan ett andra urval av arkitektkontor göras utifrån slumpmässiga grunder. 5. Uppläggning och genomförande Pilotprojektets uppläggning och genomförande kan delas i tre sammanhängande faser. Dessa kan beskrivas så här: Den första fasen omfattar inventering av inbjudna tävlingar, arkivstudier, val av fall (tävlingar) till fördjupande studier och insamling av tävlingsdokument (annonser, protokoll, intresseanmälningar och utvärderingar av arkitektkontor osv.). Valet av fall till fördjupade studier görs i samråd med enheten för tävlingsservice vid Sveriges Arkitekter. Fallen vara tävlingar som haft statliga arrangörer kommunala arrangörer. Anledning till fokuseringen på offentliga arrangörer är att prekvalificeringarna i dessa fall regleras av LOU. Den andra fasen inbegriper inläsning av insamlade dokument, utveckling av enkätformulär och intervjuguide, planering och genomförande av djupintervjuer med tillhörande samtalsutskrifter för informantkontroll. Ett urval av nyckelpersoner, som deltagit i prekvalificeringen, kommer att intervjuas. Den planerade enkäten skall skickas ut till ett 100-tal arkitektkontor som önskat delta i tävlingarna. Adressuppgifter finns i intresseanmälningarna hos tävlingsarrangörerna. Den tredje fasen består av sammanställning av reslutat, analys av data och avrapportering till intressenter. Utfallet av undersökningen skall redovisas på två sätt. Dels externt till arkitektbranschen, byggsektorn och stadsbyggnadskontor. Dels internt inom universitet till elever, lärare och forskare. Forskningsresultatet kommer att kommuniceras till berörda intressenter via artiklar, presentationer på konferenser, föreläsningar och kurser inom grund- och vidareutbildningen. Resultaten skall dessutom redovisas på forskargruppens hemsida (research group arc plan: www. kth.se/abe/forskning /2.13420 och på Rio Kulturkooperativs hemsida: www.riokultur.se/) 6. Tidplan och forskargrupp Pilotprojektet omfattar 18 månader, från 2011-01-01 till 2012-06-30. Arbetet skall utföras av en forskargrupp som består två seniorforskare: Docent Magnus Rönn (projektledare) och Jonas E Andersson (disputerar HT 2010). Seniorforskarna är verksamma vid Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad vid KTH. 7. Referenser Andersson, A. Lunander, A (2004) Metoder vid utvärdering av pris och kvalitet i offentlig upphandling. Stockholm: Konkurrensverket. Arge, K., Bleiklie S., (2003) Arkitektonisk kvalitet. En studie om samspillet mellom byggherre og arkitekt, Oslo: Norsk Form. Attoe, W., (1978) Architecture and critical imagination. Chichester: John Wiley & Sons. Bloxham Zettersten, G., (2000) Nordiskt perspektiv på arkitektur, Kritik regionalisering i nordiska stadshus 100-1055, Borås: Arkitektur Förlag AB. Collins, P., (1971) Architectural Judgement. London: Faber & Faber. Collyer, S., (2004) Competing Globally in Architecture Competitions, Italy: John Wiley Sons Ltd. Cuff, D., (1991) Architecture The story of Practice, Cambridge MIT-Press. Dunin-Woyseth, H., Michl, J. (2001). Towards a Disciplinary Identity of the Making Professions. Göteborg: Oslo School of Architecture. Europan (daterad). Europan 1 to 6 negotiated projects. Paris: Richard Edwards Publisher. Europan (1992). At home in the city. Urbanising residential areas. Europan 3. Paris: La Grande Arch. Europan (1997). Constructing the town upon the town. Europan 4. Paris: La Grande Arche PCA. 5

Hemlin, S., Johansson, U-S., Montgomery, H., (1990) Professorstillsättningar vid arkitekturskolorna på vilka grunder sker besluten?, Arkitekturforskning, Nr 1-2. Hur fungerar bostadsförsörjningen (2006) Statskontoret, dnr 2005/393-5 Janik, A., (1996) Kunskapsbegreppet i praktisk filosofi, Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposium. Johansson, R., Rönn, M., Werner, I-B., (2005) Om kvalitet i arkitektur, Stockholm: TRITA-ARK- Forsknings-publikation 2005:1, KTH. Kazemian, R., Rönn, M., Svensson, C., (2005) Jämförande analys av arkitekttävlingar. Erfarenheter från tre nordiska länder. Stockholm: TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2005:3, KTH. Kazemian, R., Rönn, M., Svensson, C. (2006) Arkitekturtävlingar. Erfarenheter från Finland. Lettland: axl books. Kreiner, K. & Gorm, M. (2008) Prekvalificering till arkitektkonkurrencer i Danmark. Del 1: Byggherens perspektiv of erfaringer, Center for ledelse i byggeriget: Arbetspaper. Kreiner, K. & Gorm, M. (2009) Prekvalificering till arkitektkonkurrencer i Danmark. Del 2: Arkitekternes perspektiv of erfaringer, Center for ledelse i byggeriget: Arbetspaper. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kähler, G. (Ed, 2001) Status Report on Building Culture in Germany. Initial Situation and Recommendations, Berlin: German Ministry for Transport, Building and Housing. Lag om offentlig upphandling, 2007:1091. Tillgänglig 2008-12-10: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20071092.htm Lipstadt, H,. Red (1989) The Experimenta Tradition, New York: Princeton Architectural Press. Lipstadt, H., (2000) Theorizing the competition: The sociology of Pierre Bourdieu as a challenge to architectural history, Thresholds, No 21. Lipstadt, H., (2009) Experimenting with the Experimental Tradition, 1989-2009; On Competitions and Architecture Research, Nordic Journal of Architecture Research, No 2/3. Montgomery, H., (1989) Conceptions of scientific quality, Evaluation of research. Copenhagen: Nordic Science Policy Council FPR-publication No 5. Nasar, J., L., (1999) Design by Competitions, USA: Cambridge University Press. Parallella uppdrag. Riktlinjer för handläggning. (1976) Stockholm: Byggnadsstyrelsen, Rapport 127. Polic för anvisning av mark för bostäder. (2007), Göteborg Stads, Fastighetskontoret. Rönn, M (2007) Att kvalitetsbedöma arkitekturprojekt, i Strannegård (red) Den omätbara kvaliteten, Norge: Nordsteds Akademiska Förlag. Sauge, B., (2003) Arkitekturtegning og Kontext. Arkitektkonkurransen om Norges Rederforbunds kontorbygning, 1930. Bergen: Universitetet I Bergen. Schön, D., (1983) The reflective Practitioner, USA: Basic Books. Stake, E R.. (1995) The art of Case study research. Thousands Oaks, CA: Sage Publications, Inc. Svensson, C., (2008) Architectural competitions, the art of finding a winner, Stockholm: TRITA- ARK-Akademisk avhandling 2008:3, KTH. Tostrup, E., (1999) Architecture and Rhetoric: Text and Design in Achitectural Competitions, Oslo 1939-1997, London: Andreas Papadakis. The Danish Association of Consulting Engineers, F.R.I. (1988) F.R.I-Survey of Architectural and Consulting Engineering Service 1997: Statistical Analyses related to the EU Service Directive. Copenhagen: March 1998. Wærn, R., (1996), Tävlingarnas tid, Arkitekttävlingarnas betydelse för borgerlighetens Sverige, Stockholm: Arkitektur Förlag. Yin, R. (1994) Case Study Research. Design and Methods. Thousand Oaks, London, New Dehli: Sage Publisher. 6