Landskap idyll, dröm eller hot?

Landskap idyll, dröm eller hot?

Lärarmaterial för svenska elever utomlands Nationalmuseums skolverksamhet arbetar för att ge alla elever ett roligt, utmanande och lärande möte med konsten på elevernas villkor. Museets vilja är att göra sina samlingar tillgängliga för alla skolformer. Därför har vi tagit fram ett material för svensklärare och elever utomlands. Materialets syfte är att stärka elevernas språkutveckling (enligt det vidgade textbegreppet) och samtidigt ge eleverna kännedom och kunskap om det svenska kulturarvet, historien och nuet speglat genom Nationalmuseums samlingar. Lärarhandledningen innehåller sammanlagt 15 verk av företrädelsevis svenska konstnärer. Målningarna presenteras under fyra teman: porträtt, landskap, folksaga och traditioner samt historiemåleri. Här finns också en kort introduktion till Nationalmuseum och våra samlingar. Urvalet gör inget anspråk på att ge en komplett bild av den svenska konsthistorien, även om den kan användas för att spegla några epoker. Materialet är tänkt att fungera som ett smörgåsbord, där du som lärare kan välja ett tema eller delar ur ett tema som passar med det man arbetar med i klassen för tillfället. Man kan använda någon eller några av bilderna som utgångspunkt och inspiration för eget skrivande eller som diskussionsunderlag för olika ämnen. Övningarna varierar i svårhetsgrad från enklare bilduppgifter och övningar i bildanalys till mer komplexa. Om ni vill arbeta mer övergripande med t.ex. svenska konstnärer kan ni använda samtliga bilder som finns i bildmappen och komplettera ytterligare med bilder från Nationalmuseums bilddatabas, som ni hittar på museets webbplats www.nationalmuseum.se. Tips på hur man söker i databasen hittar ni under rubriken Tips. Bilderna i bildmappen går att skriva ut i A4-format eller visa med hjälp av t.ex. power point och kanon i klassrummet. Alla övningar är tänkta för klassrummet men de går även naturligtvis att arbeta med på Nationalmuseum. Om du planerar att göra ett besök och vill arbeta med särskilda verk, kontakta i god tid museet för att försäkra dig om att verken hänger framme i salarna. Kom ihåg! Du behöver inte kunna en massa om konsten eller om konstnärerna. Undersök och upptäck tillsammans med eleverna! Har du frågor eller synpunkter på materialet kontakta oss på e-post: skola@nationalmuseum.se Materialet är skrivet av Helena Sjödin-Landon. Produktion Veronica Hejdelind. Grafisk form Agneta Bervokk. Översättning Gabriella Berggren. Det är framtaget tack vare generöst ekonomiskt stöd av föreningen SWEA.

Lärarhandledning Landskap idyll, dröm eller hot? Landskapsmåleri är sällan ett utsnitt ur den verkliga naturen, snarare en spegling av sin tids drömmar och idéer. Under det tidiga NSMMJtalet börjar landskapet i måleriet att befrias från sin tidigare roll som bara en bakgrund till att bli ett mer självständigt motiv. I slutet av NTMMJtalet, under inflytande av romantikens tankegångar skildras landskapet ofta som besjälat. NUMM-talet är landskapsmåleriets storhetstid. I mitten av seklet får svensk natur en central roll som nationell symbol. Naturen blir en del av den nationella identiteten. Samtidigt stod landskapskonsten i nära kontakt med europeiska impulser och utvecklades i spänningsfältet mellan nationellt och internationellt. Slutet av NUMMJtalet blir friluftmåleriets genombrott. Friluftsmålarna strävande efter att återge ljuset så naturtroget som möjligt. Deras paroll tycks ha varit håll ögonen öppna och observera hur landskapet framför dig ständigt förändras. Detta är i stark kontrast till romantikens konstnärer som komponerade sina landskap inomhus, i ateljén, i syfte att förmedla en känsla eller stämning. Genom konstnärer som Ernst Josephson, Carl Fredrik Hill och August Strindberg användes landskapsmåleriet för att förmedla känslor och minnen ett slags inre landskap snarare än ett naturtroget yttre. Landskapsmåleriet lever vidare in i NVMM-talet, men är då inte längre ett dominerande tema i konsten. Landskapsmåleriet kan användas när man vill arbeta med frågor som nationell identitet eller epoker. Man kan också använda sig av temat för att se och undersöka landskapmåleriet som en tidsspegel av både dåtiden och nutidens tankar, drömmar och idéer. Under temat finns följande tre landskapsbilder att arbeta med: Vattenfall i Småland av Marcus Larson, Friluftsmålaren av Carl Larsson, Underlandet av August Strindberg. Övningar 1. En bildanalys av en landskapsbild Skriv ut de tre landskapen som finns under tema landskap eller välj fler från bildmappen. Låt eleverna jobba två och två. Använd frågorna på övningsblad PI och låt dem göra en bildanalys. Låt gärna eleverna redovisa sina iakttagelser och tankar för varandra i klassen. Att lyssna och jämföra varandras iakttagelser är minst lika lärorikt som att genomföra själva bildanalysen. N

2. Typiskt svenskt, verklighet eller fantasi? Konstnären Markus Larson målade landskapsskildringen Småländskt vattenfall i en ateljé i Paris. Vad föreställer hans bild egentligen? Var hans syfte att skapa en målning som skulle förmedla en känsla av naturens storslagenhet och människans litenhet inför dess krafter eller är det ett realistiskt utsnitt av verkligheten? Det här är en diskussionsövning om naturen som en nationell symbol eller som en bild av ett inre landskap. Låt eleverna jämföra Larsons Småländskt vattenfall med Strindbergs landskap Underlandet och Carl Larssons naturtrogna Friluftmålaren. De tre konstnärerna har valt helt olika sätt att förhålla sig till landskapet trots att alla har målat ett svenskt landskap. Finns det någon typiskt svensk natur? Presentera bilderna bredvid varandra på skärm i klassrummet eller utskrivna, så eleverna får möjlighet att titta på och jämföra de tre landskapen samtidigt. Använd frågeställningarna nedan som stöd i diskussionen. Vad finns det för likheter respektive skillnader mellan landskapen? Vilket av landskapen är mest realistiskt/verkligt? Är det är mest "sanningsenligt" att: a. måla alla detaljer så verklighetstroget och noga som möjligt men förhålla sig fritt till den verkliga naturen som motiv (Markus Larson) b. sitta ute och måla det man ser och upplever (Carl Larsson) c. använda naturen som inspiration för att göra en målning vars primära syfte är att förmedla en känsla. Vilken målning gillar ni mest? Rösta med handuppräckning. Vad ville konstnärerna förmedla med sina olika landskap, tror ni? Finns det någon typiskt svensk natur? Hur skulle ni i så fall beskriva den? Är det någon av dessa målningar som ni tycker är en bild av svensk natur? Välj en och motivera varför ni valt just den. Används naturen som en nationell symbol idag? I vilket sammanhang? Försök hitta exempel (film, reklam, turism etc). Om ni vill fördjupa er i konsten som en tidsspegel gå vidare till övning P. Ni kan läsa hur Strindberg själv beskriver hur det gick till när han målade Underlandet i faktarutan om målningen. 3. Idyll eller katastrof? Vi ser mängder av bilder från olika miljökatastrofer runt om i världen på nyheterna. Olja som pumpas rakt ut i havet, smältande glaciärer och oförutsägbara översvämningar. Samtidigt drömmer vi om den orörda stranden på vår semester. Hur skildras naturen i vårt samhälle idag? Låt eleverna leta efter samtida tolkningar av naturen på nätet, i konstböcker eller i dagspressen. Skriv ut, kopiera och klipp ut de bilder ni hittar. Lägg alla bilderna på ett bord. Titta på bilderna ni har hittat. Fundera på och diskutera hur naturen skildras i dag. Använd gärna bildanalysen på övningsblad 3 som en start. De historiska bilderna kan också vara med i diskussionen. O

Ta frågorna till hjälp: Finns det något gemensamt med alla bilderna? Eller kan man dela in bilderna i olika grupper med rubriker som tex. Idyll, Katastrof osv. Varför tror ni att naturen skildras på detta sätt? Vad är syftet? Är det en pressbild som har syftet att rapporttera en händelse eller en målning som vill förmedla naturens storslagenhet? Eller vad? Påverkar dagens klimatförändringar och naturkatastrofer sättet vi skildrar naturen i dag? Och i så fall hur? 4. Bild ord bild En övning där eleverna både får träna sitt skrivspråk samt utveckla det egna bildspråket. Börja med att skriva ut några landskapsmålningar som finns i bildmappen, gärna med skiftande karaktär. Låt eleverna arbeta två och två. De ska utifrån sin valda landskapsbild försöka hitta så många adjektiv och substantiv som möjligt. Låt dem skriva orden på ett A4. Byt sedan ord med varandra i klassen. Utifrån de ord som eleverna får på sin nya lapp ska de tillsammans måla ett landskap med orden som inspiration. Använd vattenfärg, akrylfärg, oljepastellkritor eller det ni har tillgång till. Avsluta övningen med att försöka para ihop den äldre landskapsmålningen med bilden som eleverna gjort. Går det? Titta och diskutera tillsammans i klassen. Använd frågorna som stöd i diskussionen: Jämför likheter och skillnader i de olika bildparen. Skiljer sig eller finner ni likheter i ert landskap utifrån det äldre? Blev det samma eller en annan typ av landskap, känsla i er bild? Hur ni kom fram till hur och på vilket sätt ni skulle göra bilden? Påverkade era inspirationsord sättet på att måla/teckna bilden? I så fall hur? Hur var det att måla tillsammans på samma bild? Roligt eller svårt? P

1. Vattenfall i Småland, 1856 Marcus Larson (1825 1864) Mörka ovädersmoln tornar upp sig på himlen, vattnet forsar fram och träden böjer sig för vinden. Ett gyllene ljus bryter sig igenom och lyser upp den vilda forsen. Målningen är minutiöst utförd och fylld med naturtrogna detaljer, men om man tittar på helheten, ger den ett realistiskt intryck? Är inte ljuset lite väl gyllne, forsen för vild och vinden väl stark åtminstone för Småland? Marcus Larson målade Vattenfall i Småland i sin ateljé, i Paris NURS, långt ifrån Sverige. Han använde sig av alla medel som stod till buds, såsom fotografier, skisser och de nya starka kadmium- och kromfärgerna, för att uppnå de effekter han sökte i sitt måleri. Larson begav sig efter sin avslutade utbildning på konstakademin i Stockholm till Düsseldorf för ytterligare studier. Där kom han att influeras av romantikens idéer om landskapmåleriet som ett uttryck för storslagna och dramatiska känslor. Han blandade realistiska detaljer med en arrangerad helhet. Hans vattenfall i Småland visar på vildmarkens naturkrafter som både något storslaget och hotfullt på samma gång. 2. Friluftsmålaren, 1886 Carl Larsson (1853 1919) Carl Larsson var en av många nordiska konstnärer som kom att anamma realismen och dess krav på att redovisa sina intryck direkt på plats. Sanningen var den nya konstens mål. I den skandinaviska konstnärskolonin i Grez-sur-Loing, strax utanför Paris, ägnade sig Carl Larsson åt dagsljusklara vardagsskildringar av landskapet i akvarellteknik. Där träffade han också den svenska konstnären Karin Bergöö som han sedan gifte sig med. År 1885 flyttar Karin och Carl tillbaka till Sverige. Väl hemma försöker Carl omvandla erfarenheterna från sin tid som realist och friluftsmålare i Frankrike. Det är inte helt utan humor som han i målningen Friluftsmålaren visar de vedermödor som nordiska konstnärer stötte på när de skulle praktisera friluftmåleriet i sina hemländer vintertid. I målningen skildras en väl påpälsad konstnär i en vintrig bakgård på söder i Stockholm. Med frusna fingrar försöker han avbilda den verklighet som finns omkring honom. Nyfikna åskådare har stannat till och tittar på. Det förstärker intrycket av en ögonblicksbild. Q

3. Underlandet, 1894 August Strindberg (1849 1912) August Strindberg ägnade sig åt måleri under några relativt korta perioder i sitt liv. Han hade ingen formell konstnärsutbildning. Målningarna tillkom oftast då Strindberg av olika anledningar drabbats av skrivkramp. Hans landskap är aldrig realistiska. Strindberg använde sig av slumpen som arbetsmetod och palettkniven som arbetsredskap. Hur det gick till när han målade Underlandet kan man läsa i hans essä Nya konstriktningar! eller Slumpen i det konstnärliga skapandet. Ett obestämt motiv behärskar mig. Jag tänker mig en beskuggad skogsinteriör, varifrån man ser havet i solnedgången. Alltså: med palettkniv som jag använder för ändamålet jag äger inga penslar! fördelar jag färgerna över pannån, och där blandar jag dem så att jag får en teckning något så när. Hålan i dukens mitt föreställer havshorisonten; nu utbreder sig skogsinteriören, grenverket, trädkronorna gruppvis i färger, fjorton, femton, huller om buller men alltid harmoniskt. Duken är täckt; jag går på avstånd och ser! Det var som fan! Jag kan inte upptäcka något hav. Den belysta hålan visar ett oändligt perspektiv av rosa och blåaktigt ljus/ / Skogen har blivit till en dunkel underjordisk grotta spärrad av snår: och förgrunden låt oss se vad det är klippor täckta av lavar som man inte återfinner någonstans och där till höger har kniven glättat för mycket på färgerna, så att de liknar speglingar i en vattenyta nej, se! Det är en damm. Utmärkt! / / En lätt beröring här och var med fingret, som blandar samman de motsträviga färgerna, smälter samman och förjagar de hårda färgtonerna, tunnar ut, löser upp, och där är tavlan!/ / Ur August Strindberg. Nya konstriktningar! eller Slumpen i det konstnärliga skapandet. Nationalmuseums utställningskatalog. Stringberg målaren och fotografen. OMMN s. NUMÓNUN. R

Övningsblad 3. Bildanalysfrågor till landskap Konstnärer som målat bilder av landskap har nästan aldrig målat av naturen exakt så som den ser ut. De har ofta lagt till och tagit bort för att göra en så bra och intressant målning som möjligt enligt sin tids sätt att se och uppfatta naturen. Din uppgift är att analysera en landskapsmålning och se vilka tankar och idéer konstnären kan ha haft med sin målning. Ta frågorna till hjälp. 1. Beskriv vad för slags landskap det är. 2. Vad ser du mitt i bilden? 3. Beskriv vad som händer i landskapet. 4. Om det finns levande varelser i landskapet, beskriv dem. 5. Beskriv vad man ser nära och vad som syns långt bort i fjärran. 6. Beskriv vädret. Är det till exempel stilla eller blåsigt, varmt, eller kallt? 7. Vilken tid på dygnet är det? Är det natt eller dag, skymning eller gryning? 8. Vilken årstid är det? 9. Beskriv stämningen i bilden. Är den till exempel härlig, orolig, dramatisk, vacker eller dyster? 10. Verkar konstnären har målat av ett verkligt landskap eller är det ett fantasilandskap? Titta på dina beskrivningar och motivera ditt svar. 11. Varför har konstnären valt att måla naturen på just detta sätt tror du? Vad var syftet? 12. Vad tycker du om målningen? Ge ett omdöme och motivera. S

Vattenfall i Småland, Marcus Larson

Friluftsmålaren, Carl Larsson

Underlandet, August Strindberg

www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet och Fältman & Malmén